1. No category

BEVARANDEPLAN
1 (8)
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-47330-2016
Enheten för naturvård
Stavs äng SE0110360
Bevarandeplan för Natura 2000-område
(enligt 17 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
Inledning
Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i
bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder
som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att
de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam
bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura
2000-områden.
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Regeringsgatan 66
010-223 10 00
stockholm@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Fax
010-223 11 10
2 (8)
BEVARANDEPLAN
Namn
Stavs äng
Natura 2000-kod
SE0110360
Kommun
Bevarandeplan
fastställd av
Länsstyrelsen
Bevarandeplan
reviderad av
Länsstyrelsen
Områdestyp och
status
Ägarförhållanden
Österåker
2007-12-12
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-47330-2016
Areal
9,5 ha
2016-12-20
SAC-område enligt art- och
habitatdirektivet
Privat
Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet
Tabell 1. Livsmiljöer.
Livsmiljökod
Livsmiljöns namn
Areal (ha)
6270
9070
*Silikatgräsmarker
Trädklädd betesmark
0,8
7,9
Andel
(%)
8,4
83
* Prioriterad livsmiljö – bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU.
Ingående arter enligt art- och habitatdirektivet
Natura 2000-arter är arter som finns upptagna i bilaga 2 till EU:s art- och
habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna
bevarandeplan nämns andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna.
Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella Natura 2000-arter.
Tabell 2. Arter.
Artens kod
Svenskt namn
Inga Natura 2000-arter finns rapporterade från området.
Vetenskapligt namn
Bevarandesyfte för Stavs äng
Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer nedan utgör den beskrivning
som ska upprättas i enlighet med 17 § förordningen om områdesskydd m.m.
(FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan
utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara
kraven i 16 § FOM.
Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla
en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna.
3 (8)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-47330-2016
Stavs äng har utpekats som Natura 2000-område för sin osedvanligt artrika
hävdgynnade flora som finns i såväl trädklädd betesmark (9070) som
silikatgräsmarker (6270) inom området.
Inom en radie av fem kilometer kring objektet finns ytterligare två Natura 2000områden samt tre naturreservat och fyra biotopskyddsområden. Inget av dessa
områden omfattar dock i första hand värden knutna till hävdgynnad markflora.
Tre områden inom radien finns med marker som får miljöersättning för
betesmarker med särskild skötsel och således hyser hävdgynnade värden.
Eftersom fortsatt hävd är en förutsättning för att upprätthålla ett gynnsamt
bevarandetillstånd för områdets livsmiljöer är detta den prioriterade
skötselåtgärden enligt tabell 3. Att säkerställa avtal eller miljöersättning för att
säkra att området hävdas är därmed också en prioriterad åtgärd.
Bevarandemål för Stavs äng
*Silikatgräsmarker (6270)
• Arealen silikatgräsmarker ska bibehållas.
• Vegetationen ska vara välhävdad av bete och/eller slåtter, helst bete, varje år
vid vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker.
• Igenväxningsvegetation förekommer inte eller endast i begränsad omfattning.
• Marken ska vara opåverkad av konstgödsling och stödutfodring, kalkning,
dikning, insådd av för livsmiljön främmande arter.
• De för livsmiljön typiska arterna, till exempel knägräs, kattfot och jungfrulin,
ska finnas i livskraftiga bestånd.
Trädklädd betesmark (9070)
• Arealen trädklädd betesmark ska bibehållas.
• Vegetationen ska vara välhävdad av bete och/eller slåtter, helst bete, varje år
vid vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker.
• Igenväxningsvegetation förekommer inte eller endast i begränsad omfattning.
Buskar som är lämpliga att utgöra skydd för naturlig ekföryngring kvarlämnas
och betraktas inte som igenväxning. Blommande buskar av t.ex. hagtorn, slån
och rosenbuskar ska finnas då de är hemvist för många fjärilar och andra
insekter.
• Marken ska vara opåverkad av konstgödsling och stödutfodring, kalkning,
dikning, insådd av för livsmiljön främmande arter.
• Det ska finnas rikligt med gamla grova ekar.
• Det ska finnas grov död ved och mulmträd.
• Grova ekar ska stå solexponerade och fria från konkurrerande träd och buskar.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
4 (8)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-47330-2016
Beskrivning av området
Natura 2000-området Stavs äng är beläget ca 4 km nordost om Roslags-Kulla
kyrka, utmed Furusundsleden, i norra delen av Åkersberga kommun. Enligt
häradskartan (från början av 1900-talet) nyttjades området huvudsakligen som
betesmark, dock brukades markerna utmed Furusundsleden som äng. I den
centrala delen av betesmarken, utmed stigen ner till havet, står en reslig runsten.
Inskriften på stenen lyder: "Ingö lät resa stenen efter Gärdar, fader ... sin. Dan och
hans bröder voro Kolsvens söner. Fot ristade runorna.". Idag betas området med
nötkreatur (år 2006) och hävden är god. Landskapselement i området är
odlingsrösen, diken och en tjärdal.
Området domineras av moränbackar. Kulturlandskapet kring Stabo udde och
Stavsäng nordost om Roslags-Kulla är generellt sett kuperat och omväxlande. I
söder gränsar området till Furusundsleden där stränderna är steniga och
lätteroderade på grund av kraftigt vågsvall från passerande Finlandsfärjor.
Hagen är träd- och buskrik. Under senare år har en del restaureringsåtgärder
utförts i området i syfte att öppna upp betesmarken. Trädskiktet har glesats ut
ordentligt. Ekar har friställts. Idag karaktäriseras trädskiktet av ek, ask, lind, lönn,
oxel, rönn, klibbal, asp och björk. Några av ekarna är grova och spärrgreniga, men
flertalet är förhållandevis unga i ett ekperspektiv och bedöms till 125-150 år.
Buskskiktet präglas av hassel, skogstry, oxbär, nypon, vildapel, slån, hagtorn och
sälg. Trädskiktet har idag en slutenhet som uppgår till ca 30-35%.
Den hävdgynnade floran är osedvanligt artrik. År 1996 noterades 270 arter (enligt
Naturskyddsföreningen). Vid detta tillfälle iakttogs ca 750 exemplar av fältgentian
samt 362 exemplar av brudsporre. Fältskiktet karaktäriseras annars av lundgröe,
darrgräs, knägräs, blåsippa, vildlin, låsbräken, gullviva, brudbröd, ormrot, svinrot,
prästkrage, kattfot, Adam och Eva, liten och stor blåklocka, blodnäva, höskallra
m.fl. Vid Furusundsleden ligger en liten sandstrand. Ovanför stranden breder en
betad strandäng ut sig. I början på juni blommar här smultronklöver,
rosettjungfrulin, majviva och strandskräppa. Den sistnämnd arten har här en av
sina få växtplatser i länet.
Svampfloran i området är artrik med många arter knutna till ek och hassel. Bland
intressanta arter kan nämnas vårmusseron och signalarterna bolmörtsskivling och
lömsk flugsvamp som här växer nära sina nordgränser. I täta hässlen i sluttningen
ner mot vattnet finns en av få lokaler i landet för pilfotsspindling, Cortinarius
caesiocortinatus.
Fågellivet är rikt inom området och kattuggla, stenknäck, mindre hackspett,
grönsångare, förekommer.
Oxtungesvamp och gaffelriska förekommer inom Natura 2000-området.
Insektslivet är inte närmare undersökt.
5 (8)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-47330-2016
Beskrivning av livsmiljöer
*Silikatgräsmarker (6270)
Inom Stavs äng har delar tidigare hävdats genom slåtter visar äldre kartmaterial
(häradskartan). Markerna är mer eller mindre ogödslade och har därför en mycket
artrik vegetation av hävdgynnade kärlväxter och svampar. Typiska kärlväxter
inom habitat är vårbrodd, darrgräs, knägräs, hirsstarr, kattfot, solvända, jungfrulin,
rödklint, gulmåra, käringtand m.fl.
Trädklädd betesmark (9070)
Den trädklädda betesmarken inom Stavs äng är bevuxen med träd och buskar med
en krontäckning av mellan 30-40 %. Hagmarken har ett rikt träd- och buskskikt.
Flera grova spärrgreniga ekar förekommer. Eken finns därutöver i flera
generationer viket innebär att återväxten är säkrad för lång tid framöver. Just
grova lövträd är speciellt värdefulla eftersom träden i regel är artrika när det gäller
lavar, svampar och evertebrater, med ofta flera rödlistade arter. Fältskiktet är
mycket artrikt. En förklaring till detta är att beteshävden gynnar artrikedom samt
att delar av området har hävdats som äng långt in på 1900-talet.
Inom Stavs äng är bevarandevärdena främst knutna till naturbetesmarken samt
insektsliv och epifytiska lavar som är knutna till ädellövträden. Några av träden
(ek) har s.k. mulmbildning, vilket gör dem särskilt intressanta för många insekter.
Flera av de äldre träden har håligheter som innebär att hålhäckande fåglar gärna
vistas i området, som göktyta, kattuggla, mindre hackspett.
Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt
En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här
området bedömts mest relevanta.
*Silikatgräsmarker (6270)
• Upphörd hävd med igenväxning som följd.
• Igenväxning av träd och buskar.
• Markexploatering. Gräsmarken kan förstöras genom utfyllnad,
vägdragningar.
• Uppläggande av jordmassor.
• Kväveläckage från angränsande marker.
• Uppodling och invallningar. På grund av minskat behov av åkermark är detta
ej ett överhängande hot idag.
• Gödsling, stödutfodring (endast några dagar i samband med betessläpp och
installning), kalkning, dikning eller insådd av för livsmiljön främmande arter.
6 (8)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-47330-2016
Trädklädd betesmark (9070)
• Utebliven eller felaktig skötsel p.g.a ändrad markanvändning etc.
• Minskad hävd på grund av färre antal betesdjur.
• Igenväxning med träd och buskar.
• Stödutfodring och vinterbete, med eutrofiering som följd.
• Avverkningar annat än i naturvårdssyfte.
• Ökat graninslag i lövträdsbärande hagmarker.
• Exploatering för samhällsbyggande av olika former kan vara ett hot.
Bevarandeåtgärder med tidsplan
Gällande regler
Enligt 7 kap 28 a § miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter
eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa
utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 §
MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger
samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla
Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB),
vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning.
Strandskydd gäller enligt 7 kap 13-18 §§ MB inom hela Natura 2000-området.
Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex.
uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som
behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat
område.
Behov av ytterligare reglering
Avtal eller miljöersättning behövs för att säkra att området hävdas.
7 (8)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-47330-2016
Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder för Stavs äng. Åtgärder i kursiv är
prioriterade.
Livsmiljö/art
*Silikatgräsmarker
(6270) och
Trädklädd
betesmark (9070)
Åtgärd
Tidsplan
Bete och eller slåtter, helst bete.
Årligen
Angeläget att nötkreatur och får kan
beta tillsammans. Angeläget att
betespåsläppet sker tidigt i fösta veckan
av maj. För att gynna orkidéer kan man
vissa år ha ett något senare
betespåsläpp, omkring 20 maj (man bör
dock vara observant på att vid senare
påsläpp kan mer omfattande röjningsinsatser bli aktuella).
I området finns sly som behöver röjas. Årligen så länge
Framförallt är det ung hassel och nypon som behov finns.
som behöver tas bort.
Ytterligare utglesningar av trädskiktet
Vid behov.
kan behövas, främst av hassel, asp och
björk men även en del ädellövträd kan
tas bort. Genom denna åtgärd förbättras
livsbetingelserna för de gamla träden,
främst vidkroniga ekarna, samt att
förutsättningarna förbättras för de yngre
ekarna. Hässlena i sluttningen ner mot
vattnet bör vid restaureringsåtgärder
lämnas kvar så länge man inte vet om
pilfotsspindlingen kan skadas av röjning
av hassel.
Eventuellt
Om gamla rishögar fortfarande ligger
kvar i området är det angeläget att dessa omgående.
tas bort.
Bevarandetillstånd i dag
Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående livsmiljöer.
Livsmiljö/art
*Silikatgräsmarker
(6270)
Bevarandetillstånd
Gynnsamt.
Trädklädd betesmark
(9070)
Gynnsamt.
8 (8)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-47330-2016
Inventeringar i området och andra referenser
Länsstyrelsen i Stockholms län ,1993: Äng och hage, del 2.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003: Äng och bete.
Skogsvårdsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventering. 1995.
Österåker kommun. Naturkatalogen.
Åke Strid. E-post om svampfloran.
Karta
Livsmiljöernas sifferkoder i kartan och dokumentet är korrekta liksom namnen i
dokumentet. Livsmiljöernas namn i kartan kan dock vara felaktiga.