1. No category

BEVARANDEPLAN
1 (12)
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Enheten för naturvård
Järflotta SE0110158
Bevarandeplan för Natura 2000-område
(enligt 17 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
Inledning
Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i
bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder
som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att
de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam
bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura
2000-områden.
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Regeringsgatan 66
010-223 10 00
stockholm@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Fax
010-223 11 10
2 (12)
BEVARANDEPLAN
Namn
Järflotta
Natura 2000-kod
SE0110158
Kommun
Bevarandeplan
fastställd av
Länsstyrelsen
Bevarandeplan
reviderad av
Länsstyrelsen
Områdestyp och
status
Ägarförhållanden
Nynäshamn
2007-12-12
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Areal
179,4 ha
2016-12-20
SAC-område enligt art- och
habitatdirektivet
Privat
Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet
Tabell 1. Livsmiljöer.
Livsmiljökod
Livsmiljöns namn
Areal (ha)
1110
1210
1220
1640
2130
2180
2190
8220
9010
9080
Sandbankar
Driftvallar
Sten- och grusvallar
Sandstränder vid Östersjön
*Grå dyner
Trädklädda dyner
Dynvåtmarker
Silikatbranter
*Taiga
*Lövsumpskog
19,2
0,2
0,4
1,2
0,4
3,6
3,2
17,2
23,1
1,1
Andel
(%)
11
0,11
0,22
0,67
0,22
2,0
1,8
9,6
13
6,1
* Prioriterad livsmiljö – bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU.
Ingående arter enligt art-och habitatdirektivet
Denna art finns upptagen i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas
därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns även andra arter
än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma
lagliga skydd såsom eventuella arter i tabell 2.
Tabell 2. Arter.
Artens kod
1166
Svenskt namn
Större vattensalamander
Vetenskapligt namn
Triturus cristatus
3 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Bevarandesyfte för Järflotta
Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer och arter nedan utgör den
beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 § förordningen om
områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och
bevarandeåtgärder i denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna
behöver arbeta för att motsvara kraven i 16 § FOM.
Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla
en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och livsmiljöerna.
Prioriterade värden i området är sandiga landmiljöer. Ett stråk med sandmiljöer
finns från Askö i Södermanland till Utö. De som ligger närmast Järflotta finns på
Torö, 6 km åt sydväst.
Prioriterade åtgärder för området är upprättande av någon typ av formellt skydd
av i dagsläget oskyddad skog, samt den skötsel som framgår av tabell 3. Se
kursiverad text under rubriken ”Bevarandeåtgärder med tidsplan”.
Bevarandemål för Järflotta
Att bidra till gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och
livsmiljöerna uttrycks i detta område i följande mål.
Sandbankar (1110)
• Arealen sandbankar ska bibehållas.
• Ringa påväxt av fintrådiga alger på större alger och fröväxter.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
Driftvallar (1210)
• Arealen driftvallar ska bibehållas.
• Driftvallarna består av ansamlingar av blåstång och säv samt annat organiskt
material och det sker ett kontinuerligt tillskott av driftmaterial.
• Driftvallarna hyser en rik insektsfauna samt vissa kräftdjur.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
Sten- och grusvallar (1220)
• Arealen sten- och grusvallar ska bibehållas.
• Stränderna ska vara fria från stora mängder tång, alger och vass.
• De för livsmiljön typiska arterna, till exempel saltarv, ska finnas i livskraftiga
bestånd.
4 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Sandstränder vid Östersjön (1640)
• Arealen sandstränder vid Östersjön ska bibehållas.
• Stränderna ska vara fria från stora mängder tång, alger och vass.
• Måttligt slitage från det rörliga friluftslivet. De förekommande stekelarterna
samt de flesta av växterna mår bäst av intermediär störning.
• Rik insektsfauna.
• De för livsmiljön typiska arterna, till exempel marviol, ska finnas i livskraftiga
bestånd.
*Grå dyner (2130)
• Arealen grå dyner ska bibehållas.
• Måttligt slitage/omrörning genom tramp som upprätthåller ett visst inslag av
öppen sand. Slitaget får dock inte vara för kraftigt.
• Ingen eller liten andel vegetation av igenväxningskaraktär såsom träd och
buskar.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
Trädklädda dyner (2180)
• Arealen trädklädda dyner ska bibehållas.
• Skogen ska ha en varierad åldersstruktur och artsammansättning med en
tämligen allmän-riklig förekomst av gamla och grova träd samt död ved i olika
former och nedbrytningsstadier.
• Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar,
insektsangrepp och brand.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
Dynvåtmarker (2190)
• Arealen dynvåtmark ska bibehållas.
• Grundvattenytan ska variera och vara hög under större delen av året.
• Området ska vara opåverkad av dikning eller dämning.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
Silikatbranter (8220)
• Arealen silikatbranter ska bibehållas.
• Att bergsbranterna lämnas orörda från skogsbruksåtgärder och att död ved
sparas.
• Varierande miljöer (allt ifrån torra – fuktiga, solbelysta – skugglägen).
• De för livsmiljön typiska arterna, till exempel gaffelbräken, ska finnas i
livskraftiga bestånd.
5 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
*Taiga (9010)
• Arealen taiga ska bibehållas.
• Skogen ska ha en varierad åldersstruktur och artsammansättning med en
tämligen allmän-riklig förekomst av gamla och grova träd samt död ved i olika
former och nedbrytningsstadier.
• Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar,
insektsangrepp och brand.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
*Lövsumpskog (9080)
• Arealen lövsumpskog ska bibehållas.
• Skogen ska ha en varierad åldersstruktur och artsammansättning med en
tämligen allmän-riklig förekomst av gamla och grova träd samt död ved i olika
former och nedbrytningsstadier.
• Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar,
insektsangrepp och översvämningar.
• Grundvattenytan ska variera och vara hög under större delen av året.
• Området ska vara opåverkad av dikning eller dämning.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
Större vattensalamander (1166)
• Populationen av större vattensalamander ska vara livskraftig.
• Solbelysta och fiskfria lekvatten.
• Variationsrika landmiljöer inkl. naturliga skogar med gott om död ved och
lövförna samt hydrologiskt intakta sumpskogar.
• Flera näraliggande dammar och möjlighet till spridning till andra lokaler och
ett genetiskt utbyte.
• Permanent vattenfyllda hällkar med en diameter på minst 10 meter och ett
djup större än 0,5 meter.
• Artens livsmiljö ska bibehållas och vara i ett gynnsamt tillstånd.
Beskrivning av området
Järflotta är en ca 700 hektar stor mellanskärgårdsö 6 km söder om Nynäshamns
tätort i Nynäshamn kommun. Ön är sedan 1968 skyddad som naturreservat
(Järflotta naturreservat), vilket i nordväst gränsar mot Käringboda reservat. Ön är
sparsamt bebyggd med endast ett fåtal året runt-boende. Ingen färjetrafik går till
Järflotta utan privat båt krävs för att ta sig hit, vilket begränsar antalet besökare.
Natura 2000-området Järflotta består av två separata delområden längs öns södra
kust samt ett område, Valsviken, i den nordöstra delen. Dessutom ingår de två
mindre öarna Lökviksholmarna som ligger strax öster om huvudön.
6 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
På ön finns omfattande grus- och sandavlagringar av svallsediment som skapar
långa stränder med sand eller grus. Sandstränder som de på Järflotta är ovanliga i
Stockholms skärgård varför dessa är av högt intresse i regionen. Stränderna hyser
en flora med en intressant växtgeografisk dynamik samt en särpräglad
insektsfauna. På Järflotta, samt på skären intill, finns också en rik fågelfauna, med
bland annat spillkråka, labb, gravand, skräntärna och mindre hackspett. De grunda
vikar och vattenområden som omger Järflotta är viktiga yngelområden för många
fiskarter.
I övrigt består största delen av ön av skog. Ett fåtal öppna jordbruksområden finns
också i de centrala delarna. Några bergsryggar i nord-sydlig riktning, särskilt
framträdande i de nordvästra och sydöstra delarna, skapar en kuperad och
variationsrik terräng. Delar av höjderna är skogsbeklädda med hällmarkstallskog.
Andra delar saknar ett stabilt jordtäcke vilket gör att träd- och buskskikt saknas.
Då rör det sig främst om hällar som exponeras för vågor och högvatten samt om
mycket branta partier, till exempel bergssidorna av Långsudden som dramatiskt
stupar ner mot vattnet.
Beskrivning av art och livsmiljöer
Sandbankar (1110)
De sandbankar som är utpekade för Järflottas Natura 2000-område är alla mycket
grunda, mindre än tre meter djupa. Samtliga ligger i anslutning till sandstränder
vid lokalerna Valsviken, Sandviken samt Södra Örvad runt Korsuddsskrapan och
Örudden. I nuläget är inga av sandbankarna undersökta.
Driftvallar (1210)
I Natura 2000-området Järflotta finns denna livsmiljö längs några strandavsnitt i
de sydvästra och norra delarna. På vallarna växer bl.a. olika arter av mållor.
Sten- och grusvallar (1220)
Livsmiljön består av sten- och grusvallar i direkt anslutning till vattenlinjen. Små
strandavsnitt strax väster om den droppformade Udden (Örudden), samt
strandlinjen av själva udden, är småsteniga med perenn vegetation. Här återfinns
den typiska arten saltarv men även bland annat marviol och strandråg.
Sandstränder vid Östersjön (1640)
Arter som återfinns i livsmiljön sandstränder vid Östersjön är ofta sandbindare
och vegetationen är sparsam. Flera för livsmiljön karaktäristiska arter växer på
Järflottas sandstränder, bland annat saltarv och strandråg men även den typiska
arten marviol. Vanligt är att stränderna har en rik förekomst av insekter, vilket
också är fallet i Järflotta. Ett par ovanliga stekelarter har sin hemvist på gränsen
mellan sandstranden och skogskanten.
7 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Den anslutande skogen är en medelålders barrskog som är tydligt påverkad av
gallring/plockhuggning. I skogsbrynet mot stränderna växer en del riktigt gamla
och grova tallar.
*Grå dyner (2130)
Ett mindre område med livsmiljön grå dyner finns innanför livsmiljön
sandstränder vid Östersjön i den sydvästra delen av Järflotta Natura 2000-område.
Mark- och fältskiktet består av bägarlavar, gulmåra, flockfibbla, sandstarr etc.
Trädklädda dyner (2180)
I Natura 2000-områdets västra del finns ett område med trädbeklädda dyner.
Trädskiktet domineras främst av tall men också gran förekommer. Dynerna har
också inslag av björk och rönn.
Dynvåtmarker (2190)
Vid vikarna i söder finns flera mindre dynvåtmarker med lite olika karaktär.
Våtmarken längst i väster har en öppen vattenyta. Längre österut, längs med viken
mellan Korsudden och Långsudden, finns ett pärlband av små våtmarker av
varierande fuktighetsgrad, näringsförhållanden och vegetationstyper. Här växer
arter såsom gråstarr, strandklo, vitmossor, svärdslilja, blåsstarr och tranbär. Strax
innanför Valsviken i norr ligger ännu en våtmark. Denna är mycket artfattig på
kärlväxter och består huvudsakligen av vass, topplösa och blås-/flaskstarr. Under
de senaste 50-60 åren har våtmarkerna på Järflotta vuxit igen kraftigt.
Igenväxningen har sannolikt främst naturliga orsaker.
Silikatbranter (8220)
Den 3 km långa Långsudden utgörs av en bergsrygg i den sydöstra delen av
området. Berget består av gnejsgranit i väster och diorit i öster. Uddens mitt är
bevuxen med hällmarkstallskog, medan kanterna av mer öppen karaktär. De
brantaste partierna utgörs av silikatbranter. Här växer den för livsmiljön typiska
arten gaffelbräcken men även arterna tuschlav och bergven återfinns här. På några
ställen i väster samt ett parti i den östra delen finns några nyligen med sten
igenlagda skyttevärn. Livsmiljön som helhet utgör en viktig livsmiljö för
klipplevande lavarter samt för rovfåglar.
*Taiga (9010)
Områden med taiga är utspridda i södra området en bit upp från stranden på
höjderna. Trädskikten i områdena på södra Långudden domineras främst av tall
med inslag av gran, asp och björk. Gamla tallar finns i området enstaka döda träd i
form av högstubbar, lågor och torraka. I de norra delarna av Natura 2000-området
domineras trädskiktet av både gran och tall med inslag av björk och klibbal.
Grova granar är allmänna inom området med några gamla tallar och sparsamt med
död ved.
8 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
*Lövsumpskog (9080)
Området med lövsumpskog återfinns i södra spettsen av Långsudden. Trädskiktet
domineras av klibbal och glasbjörk med inslag av bland annat oxel, apel, rönn,
gran och tall. Här finns gamla lövträd, död ved och en del trädsocklar.
Större vattensalamander (1166)
Större vattensalamander lever huvudsakligen på land vanligen i
lövträdsdominerad skog under mossbeklädda stenar och i blockterräng, under
murkna trädstammar och stubbar. Lekperioden äger rum i april-maj i små medelstora permanenta vattensamlingar, till exempel hällkar.
På den östra sidan av Långsudden (främst i nordost) samt på de två öarna
Lökviksholmarna finns några större ständigt vattenfyllda hällkar där större
vattensalamander leker.
På Långsudden finns miljöer för hela livcykeln, men troligen inte på
Lökviksholmarna som till större del utgörs av ren hällmarkstallskog. Däremot
finns lämpliga landmiljöer på huvudön Järflotta. En hypotes är att de simmar
därifrån till lekvattnen på holmarna.
Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt
Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot såsom
skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte, muddra eller bedriva
täktverksamhet, inplantera eller släppa lös för området främmande djurarter och
olika typer av exploatering är förbjudna enligt föreskrifterna för reservatet.
En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här
området bedömts mest relevanta.
Sandbankar (1110)
• Uppförande och drift av havsbaserade vindkraftverk.
• Kunskapsbrist.
• För stort uttag av fisk.
Driftvallar (1210)
• Minskning/försvinnande och bortstädning av blåstång ändrar dessa vallars
karaktär.
• Markslitage och störning av friluftsliv.
Sten- och grusvallar (1220)
• Övergödning och igenväxning med vass.
• Markslitage och störningar av friluftsliv.
9 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Sandstränder vid Östersjön (1640)
• Övergödning och igenväxning med vass.
• Markslitage och störningar av friluftsliv.
*Grå dyner (2130)
• Markslitage och störningar på grund av intensivt friluftsliv.
• Igenväxning.
Trädklädda dyner (2180)
• Markslitage och störningar av friluftsliv.
• Igenväxning.
Dynvåtmarker (2190)
• Igenväxning.
• Förändrad hydrologi.
Silikatbranter (8220)
• Markslitage och störningar på grund av intensivt friluftsliv.
• Igenväxning.
*Taiga (9010)
• Transporter genom området kan förstöra markskiktet och förändra hydrologin.
*Lövsumpskog (9080)
• Invandrande gran kan eventuellt vara ett hot för lövträden.
Större vattensalamander (1166)
• Borttagande av död ved.
•
•
•
•
•
Inplantering av fisk och kräftor i lekvattnen.
Igenväxning runt dammen som skuggar och fördröjer eller omintetgör
larvernas utveckling.
Torrläggning av lekvattnen.
Försurning eller höga nitrathalter i artens lekvatten.
Isolering av populationer av arten på grund av fragmentering i landskapet.
10 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Bevarandeåtgärder med tidsplan
Gällande regler
Enligt 7 kap 28 a § miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter
eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa
utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 §
MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger
samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla
Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB),
vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning.
Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB.
Strandskydd gäller enligt 7 kap 13-18 §§ MB inom delar av Natura 2000-området.
Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex.
uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som
behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat
område.
Större vattensalamander är fridlyst enligt 4 § Artskyddsförordningen (2007:845).
Behov av ytterligare reglering
Längs den södra stranden, vid Örudden, Södra Örvad och Sandviken finns det
små ytor med skogshabitat som ligger utanför de zoner i reservatet där skogbruk
är förbjudet och värdet av skogsbruk är inlöst.
Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder som komplement till vad som gäller i
skötselplanen för Järflotta. Åtgärder i kursiv är prioriterade.
Livsmiljö/art
Förekommande
livsmiljöer
*Grå dyner (2130)
Åtgärd
Inga åtgärder.
Tidsplan
Röjning av småtall. Utöka gärna
arealen grå dyner norrut genom
avverkning av unga tallar.
Omgående.
11 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Bevarandetillstånd i dag
Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående livsmiljöer och arter.
Livsmiljö/art
Sandbankar (1110)
Bevarandetillstånd
Kunskap saknas.
Driftvallar (1210)
Gynnsamt.
Sten- och grusvallar
(1220)
Gynnsamt.
Sandstränder vid
Östersjön (1640)
Gynnsamt.
*Grå dyner (2130)
Gynnsamt.
Trädklädda dyner (2180)
Gynnsamt.
Dynvåtmark (2190)
Ej gynnsamt. Håller på att växa igen (delvis till följd
av landhöjning).
Gynnsamt. Ej gynnsamt på ställen med rester av
skyttevärn.
Gynnsamt på Långudden och ej gynnsamt i de norra
områdena.
Gynnsamt.
Silikatbranter (8220)
*Taiga (9010)
Lövsumpskog (9080)
Större vattensalamander
(1166)
Gynnsamt.
Inventeringar i området och andra referenser
Länsstyrelsen i Stockholms län. Naturkatalog för Stockholms län. Remissupplaga.
1996.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1987. Skötselplan för reservatet Järflotta.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012. Naturreservatet Järflotta Nynäshamns
kommun Beslut.
Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar.
(www.naturvårdsverket.se) 2005-07-13.
Muntliga källor:
Johan Abenius, Naturvårdsverket (telefonsamtal 15/8 –05).
Mikael Fager (i samband med fältbesök)
12 (12)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44553-2016
Karta
Livsmiljöernas sifferkoder i kartan och dokumentet är korrekta liksom namnen i
dokumentet. Livsmiljöernas namn i kartan kan dock vara felaktiga.