BEVARANDEPLAN 1 (7) Datum Beteckning 2016-12-20 511-44665-2016 Enheten för naturvård Västerholmen SE0110347 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Regeringsgatan 66 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/stockholm Fax 010-223 11 10 2 (7) BEVARANDEPLAN Namn Västerholmen Natura 2000-kod SE0110347 Kommun Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen Bevarandeplan reviderad av Länsstyrelsen Områdestyp och status Ägarförhållanden Värmdö 2007-02-05 Datum Beteckning 2016-12-20 511-44665-2016 Areal 8,1 ha 2016-12-20 SAC-område enligt art- och habitatdirektivet Skärgårdsstiftelsen samt privat Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet Tabell 1. Livsmiljöer. Livsmiljökod Livsmiljöns namn Areal (ha) 9070 Trädklädd betesmark 8,1 Andel (%) 100 * Prioriterad livsmiljö – bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU. Ingående arter enligt art-och habitatdirektivet Natura 2000-arter är arter som finns upptagna i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella Natura 2000-arter. Tabell 2. Arter. Artens kod Svenskt namn Inga Natura 2000-arter finns rapporterade från området. Vetenskapligt namn Bevarandesyfte för Västerholmen Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer nedan utgör den beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 § förordningen om områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara kraven i 16 § FOM. 3 (7) BEVARANDEPLAN Datum Beteckning 2016-12-20 511-44665-2016 Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna. Det prioriterade värdet i Västerholmen är trädklädd betesmark (9070) - den enda livsmiljön som finns i området. Det finns inga andra liknande miljöer i skyddade områden på en 10 km radie. Däremot finns det gott om ekmiljöer på Värmdö, runt Ängsvik. Prioritering av skötselåtgärder framgår av tabell 3. Bevarandemål för Västerholmen Att bidra till gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna uttrycks i detta område i följande mål. Trädklädd betesmark (9070) • Arealen trädklädd betesmark ska bibehållas. • Vegetationen ska vara välhävdad helst av bete men annars slåtter varje år vid vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker. • Det ska finnas en kontinuitet av ädellövträd av bland annat lind, lönn och alm av en varierande åldrar, inklusive gamla träd samt död ved i olika former och nedbrytningsstadier. • Antalet gamla och ihåliga träd ska vara konstant eller öka i framtiden inom området. • Igenväxningsvegetation förekommer inte eller endast i begränsad omfattning. Buskar som är lämpliga att utgöra skydd för naturlig ekföryngring kvarlämnas och betraktas inte som igenväxning. Blommande buskar av t.ex. hagtorn, slån och rosenbuskar ska finnas då de är hemvist för många fjärilar och andra insekter. Marken ska vara opåverkad av konstgödsling och stödutfodring, kalkning, dikning, insådd av för livsmiljön främmande arter. • De för livsmiljön typiska arterna, till exempel guldlockmossa, almlav, bårdlav och lunglav, ska finnas i livskraftiga bestånd. Beskrivning av området Natura 2000-området Västerholmen ingår till del inom Gällnö naturreservatet, Värmdö kommun. Området har en mycket varierad topografi med dalgångar och höga berg. Inom området har ädellövskogar samt två bergsbranter pekats ut som särskilt bevarandevärda. Västerholmen har enligt äldre källmaterial nyttjats för betesdrift under lång tid. Om detta minner en förhållandevis rik ängs- och hagmarksflora samt betespräglade träd. Fortfarande går tamboskap i området och betar extensivt. En del röjning/gallringsåtgärder har utförts i området under 1980-talet. 4 (7) BEVARANDEPLAN Datum Beteckning 2016-12-20 511-44665-2016 Ädellövträd som här förekommer är ek, alm, lind, ask och lönn. Inom vissa områden finns det gott om grova ekar. Här finns även en stor mängd senvuxna ekar, ofta växande på hällmarker, som har ett stort biologiskt värde. Flera av lövträden, främst ask och lind men även lönn, är grova och hyser en rik epifytisk lavflora. Inom vissa partier förekommer gammal asp (ca 70 årig) och tall. Buskskiktet inom området utgörs bland annat av hassel, måbär, skogstry, hagtorn och olvon. Beskrivning av livsmiljöer Trädklädd betesmark (9070) Den trädklädda betesmarken består av trädslagen alm, ask, lind och lönn. Området har en lång kontinuitet som lövträdsbärande mark. Tidigare har livsmiljön inom Natura 2000-området varit betesmark och under senare år har trädskitet slutit sig något. Det pågående betet samt tidigare röjningar/gallringar av barrträd (gran) bidrar dock till att det finns gläntor i beståndet. I de sydvända blockrika bergsbranterna finns silikatrika jordar med visst inslag av skalgrus. Här är det fuktigt med skuggtoleranta arter och torra, varma miljöer som domineras av lind. Karaktärsarter är lönn, alm, lind, ek, hassel, ask, vitsippa, svalört, harsyra, lundgröe och liljekonvalj. Området har en mångfald av småmiljöer, förekomst av gamla och senvuxna träd samt inslaget av döda träd i olika nedbrytningsstadier vilket ger den dess naturvärde. En varierad åldersstruktur inom den trädklädda betesmarken finns och förekomst av död ved är bitvis riklig. Artrikedomen på lavar, mossor, svampar är god. Lundfloran är rik och inom Västerholmen finns flera ovanliga bredbladiga gräs (strävlosta, backskafting), lundelm, lundgröe, myskmadra, sårläka, tandrot, vårärt, spenört, ormbär, skogsnarv, skogsvicker, blåsippa. Den förstnämnda arten har här en av sina få växtplatser inom länet. Flera av löv- och barrträden (tall) hyser vedlevande svampar såsom oxtungssvamp och tallticka. Inom området finns även bolmörtskivling och igelkottröksvamp. Här påträffas de typiska arterna lunglav, bårdlav och almlav. Bland mossor förekommer den typiska arten guldlockmossa men även arten fällmossa återfinns här. Fågellivet är dåligt undersökt men här påträffas mindre hackspett och spillkråka. Insektslivet är inte undersökt närmre, men här förekommer bålgeting (2006). Mollusken slät spolsnäcka förekommer i bergsbranter där inslaget av ask och lind är stort. 5 (7) BEVARANDEPLAN Datum Beteckning 2016-12-20 511-44665-2016 Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt Delar av området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot såsom skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte, inplantera för området främmande träd och vilda djurarter och olika typer av exploatering är förbjudna enligt föreskrifterna för reservatet. En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta. Trädklädd betesmark (9070) • Igenväxning med träd och buskar. Med minskad solexponering försämras lokalklimatet för gräsmarksväxter, många epifytiska lavar och de flesta insekter. • Utebliven eller svag hävd. • Invandring av gran. • Tillförsel av handelsgödsel och tillskottsutfodring som indirekt ger näringstillförsel till marken och missgynnar den konkurrenssvaga floran. • Vinterbete. • Skogsbruksåtgärder och markexploateringar. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a § miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 § MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Delar av området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB. Strandskydd gäller enligt 7 kap 13-18 §§ MB inom delar av Natura 2000-området. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex. uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat område. Behov av ytterligare reglering Inget i norra halvan. Reservatsbildning pågår i södra delen av området. 6 (7) BEVARANDEPLAN Datum Beteckning 2016-12-20 511-44665-2016 Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder som komplement till vad som gäller i skötselplaner för Västerholmen. Åtgärder i kursiv är prioriterade. Livsmiljö/art Trädklädd betesmark (9070) Åtgärd Bete av området. Tidsplan Årligen. Röjning av barrträd. Vid behov. Röjning runt grova ekar så att de står öppet. Vid behov. Röjning runt hassel som är mer ljusberoende. Vid behov. Bevarandetillstånd i dag Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående livsmiljöer. Livsmiljö/art Trädklädd betesmark (9070) Bevarandetillstånd Tveksamt. Hela området betas men området bör röjas. Inventeringar i området och andra referenser Länsstyrelsen i Stockholms län, 1981. Skötselplan för Gällnö naturreservat Länsstyrelsen i Stockholms län, 1978. Bildande av naturreservatet Gällnö i Värmdö kommun. Skogsvårdsstyrelsen. 1998. Nyckelbiotopsinventering. 7 (7) BEVARANDEPLAN Datum Beteckning 2016-12-20 511-44665-2016 Karta Livsmiljöernas sifferkoder i kartan och dokumentet är korrekta liksom namnen i dokumentet. Livsmiljöernas namn i kartan kan dock vara felaktiga.
© Copyright 2024