MUSEIBLADET 1/2013 Medlemstidning för Judiska Museets Vänförening Utställningen Juden Jesus Foto från utställningen: Karl Gabor Foto från invigningen: Ralph Jacobsson fr v Biskop Åke Bonnier, teologie doktor Tord Fornberg, Åke Bonniers hustru Kristina och bakifrån teologie doktor Göran Larsson Fr v Michael Kaufmann, Kantor Maynard Gerber, Rabbin David Lazar, Biskop Eva Brunne och Israels ambassadör Isaac Bachman Fr v Biskop Åke Bonnier, Överrabbin emeritus Morton Narrowe, Museichef Yvonne Jacobsson, teologie doktor Göran Larsson, Vice beskickningschefen på Israels ambassad Uri Rothman och Överintendent på Forum för levande historia Eskil Frank Museibladet 1/2013 Vänföreningens ordförande har ordet MUSEIBLADET Nyhetstidning för Judiska Museets Vänförening Box 6299 102 34 Stockholm Besöksadress: Hälsingegatan 2 telefon: 08-557 735 64 e-post: annika@judiska-museet.se hemsida: www.jmv.se Redaktör: Annika Ehnwall Redaktionsgrupp: Ragnar Fridman (ansvarig utgivare), Yvonne Jacobsson och Rut Milchner Vänföreningens styrelse: Ragnar Fridman, ordförande Hans Kraitsik, vice ordförande Ralph Jacobsson, kassör Rut Milchner, sekreterare Krystyna Asarnoj Birgit Blideman Thomas Bloch Carl Henrik Carlsson Hanna Feist-Wechselblatt Bo Hyttner Lennart Wolff Britt-Marie Herdevall, suppleant Ossie Rohman, suppleant Annonser i Museibladet Annonsstorlek Kostnad /nr 1/8 - sida 1.000 kr 1/4 - sida 1.800 kr 1/2 - sida 3.000 kr 1/1 - sida 6.000 kr Museibladet utkommer med 4 nr/år För bokning av annonser kontakta Annika Ehnwall: museibladet@ judiska-museet.se Vänföreningens medlemsavgift: Enskild medlem 250 kr/år Par 400 kr/år Ungdomar (upp till 30 år) 70 kr/år Ständig medlem enskild 3.500 kr Ständig medlem par 5.000 kr PlusGiro: 436 47 57-7 Betalningsmottagare: Judiska Museets Vänförening Judiska Museet i Stockholm e-postadress: info@judiska-museet.se hemsida: www.judiska-museet.se Telefon: 08-557 735 60 PlusGiro: 5 52 53-9 Tryck: Gracia Repro Stockholm AB Manusstopp nästa nummer 3 maj Full aktivitet på Museet Museets programverksamhet och ut-ställningar är nu i full gång efter helgerna. Programmen avlöser varandra med en imponerande frek-vens. Utställningen ”Juden Jesus” har invigts och besöksantalet till Museet har varit väldigt stort. Vi har även fått en mycket stor uppmärksamhet i pressen vilket är glädjande med tanke på det rådande mediebruset. Mer om utställningen i tidningen. Vänföreningen har hittills haft ett aktningsvärt medlemsantal under 2012 - mer än 1.000 medlemmar. Jag hoppas att vi genom våra aktivi-teter kan hålla kvar detta antal och förhoppningsvis öka det. Tveka således inte att betala in årsavgiften om det ännu inte är gjort. I detta nummer får ni ett smakprov på vad som komma skall – håll till godo! Hemsidan Vår hemsida är en viktig informationsförmedlare och vi kommer framöver att ägna ett engagemang för att förbättra denna och underlätta informationsutbyte. Om ni har några idéer om innehåll så hör gärna av er till Annika Ehnwall, annika@judiska-museet.se Bättre teknisk kvalitet på ljud och ljus Vänföreningen har under 2012 medverkat till att Museet har kunnat installera en ljudanläggning av hög kvalitet. Detta plus projektorutrustning gör nu att föredrag och presentationer kan ske på ett mer professionellt sätt. Vi är väldigt glada att det kunnat genomföras tack vare Vänföreningens medlemmars bidrag. Välkomna program! till Museets olika Ragnar Fridman Museibladet 1/2013 Innehåll Museibladet 1/2013 2 Vänföreningens ordförande har ordet En stor utmaning att berätta om juden Jesus 3 En stor utmaning att berätta om juden Jesus 6 Nyheter och meddelanden 8 Kaddish på motorcykel 9 De andras Jesus 10 Facebook på gott och ont 12 Programmet för våren 15 ”Es ist schwer zu sein a Jid” 15 Inflation av idéer om mänskliga rät- tigheter 17 Även i Sverige fanns kibbutzer I skrivande stund har det gått ett par dagar sedan vi invigde utställningen. Fortfarande berörd av invigningens fantastiska talare och stämning försöker jag nu samla mig för att formulera några ord till er som läser Museibladet. Åke Bonnier skriver i sin blogg direkt efter invigningen den 13 januari: ”I kväll har jag varit med och talat vid invigningen av en oerhört viktig utställning i Stockholm. Det är Judiska museet som har arbetat fram både en bra utställning och en strålande katalog om den judiske Jesus. Vid invigningen talade överrabbinen emeritus Morton Narrowe, docent Tord Fornberg, biskop Eva Brunne, rabbinen David Lazar m fl. Dessutom sjöng den judiske kantorn Maynard Gerber bl a från den Jesajatext som Jesus citerade i Nasarets synagoga”. De sista veckorna har varit mycket spännande och omtumlande! Vår utställning har vuxit fram inför våra ögon och rummet har förvandlats till det Heliga Landet. Väggarnas mjuka sandfärg, olivträdet som kastar sin skugga, miniatyren av Jerusalem med det andra templet i speciellt ljussken och däröver juden Jesus korsfäst med en bönesjal runt midjan, på målningen ”White Crucifixion” av Marc Chagall, som i original hänger i Art Institute of Chicago. Chagall målade verket 1938 då han full av förtvivlan bevittnade den alltmer tilltagande antisemitismen under nazisterna. Ruth Apter, konsthistoriker från Israel, menar att detta är Chagalls första större (fler skulle följa) försök att framhäva att Jesus var jude, för en kristen publik. Genom att klä den judiske Jesus i bönesjal i målningen ville Chagall belysa judarnas lidande i 30-talets antisemitiska Tyskland. För att understryka detta målade Chagall in scener från de pogromer som ägde rum i hans barndoms Ryssland. Pogromerna skall i målningen föra tankarna till nazisternas förföljelse av judarna, tolkar Apter vidare. Juden Jesus korsfäst med bönesjal/talit ”White Crucifixion” målad 1938 som en förebådelse för Förintelsen, tänker jag. På målningen faller Jesus huvud mot templet i vår miniatyrmodell och här får Chagall-målningen ytterligare dimensioner och fördjupas, eftersom den faktiskt hänger precis över platsen där allt ägde rum för 2000 år sedan. Det har varit en stor utmaning att ta sig an ämnet att berätta om juden Jesus – inte minst med tanke på att ambitionen varit att skapa en historisk, vetenskaplig utställning. Så vem var han, Jesus? Jag citerar ur Åke Bonniers tal under invigningen: Fortsättning på sid 4 18 ”c/o Judiska Museet goes Comedy Cellar” 19 Ungern - en stat på det sluttande planet 20 Judarna i Wien 23 Redaktörens funderingar Program på Museet under våren (utförlig information finns på mittuppslaget och hemsidorna) Söndag 10/3 kl 17.00 Göran Rosenberg & Lars M Andersson: Sverige och de överlevande Tisdag 12/3 kl 19.00 Susanne Nylund Skog: ”Livets vägar” Söndag 17/3 kl 17.00 Hedvig Hedqvist: Kärlek och kärnfysik & Vänföreningens årsmöte Tisdag 19/3 kl 19.00 Sebastian Selvén om ”Det sjunde könet” Tisdag 9/4 kl 19.00 David Lazar: Walking with Jesus in the 21st century Söndag 14/4 kl 17.00 On contemporaru Indian Jewish writing Söndag 21/4 kl 17.00 Henrik Frenkel: Vi barn til överlevande - vad hände med våra liv? Tisdag 23/4 kl 19.00 Emerich Roth: Historien upprepar sig Söndag 5/5 kl 17.00 Anna Riwkin - den temperamentsfulla fotografen från Vitryssland Söndag 12/5 kl 17.00 Helmut Müssener: ” Davon haben wir nichts gewusst!” Tisdag 21/5 kl 19.00 Eskil Frank & Anders Gerdmar: Kyrkan och antisemitismen Tisdag 28/5 kl 19.00 Harald Runblom: Hugo Valentin - historiker, pedagog, sionist, filantrop Tisdag 4/6 kl 19.00 Görel Cavalli-Björkman: Eva Bonnier - liv och verk Fortsättning från sid 3 ”I början av 90-talet for jag till Jerusalem och Svenska Teologiska Institutet på en kurs. Jag ville ju komma till det Heliga Landet – till Jesus land. Kursen jag gick på i två veckor hette något i stil med: Att vara präst i ett multireligiöst samhälle. Jag träffade den dåvarande direktören Åke Skoog och insåg att vad jag lärt mig i Uppsala och vad jag undervisat mina konfirmander om inte var något annat än ersättningsteologi – en teologi som utraderar den judiske Jesus och som gör Jesus till en kristen person och som utraderar mina judiska bröders och systrars relation till Gud och väg till Gud. Fjäll föll från mina ögon och jag började intressera mig mer och mer för min judiske broder Jesus. Vem var han egentligen? Och efter några år började jag att läsa och skriva. Jesus var ju jude och, som Museibladet 1/2013 jag brukar säga, hade inga planer på att konvertera…” De skriftliga källorna om Jesus liv utgörs huvudsakligen av Nya Testamentets böcker. Josefus Flavius bekräftar i sina skrifter om judarnas historia att Jesus funnits. Men även arkeologiska fynd från Jesus tid bidrar till ökad förståelse av livsvillkoren under andra templets tid då Jesus levde. Utställningen innehåller föremål som är 2.000 år och äldre, bland annat ett 3.500 år gammalt vinkrus, som alltså är från patriarkernas tid. Alla föremål kommer från det forntida romerska riket, majoriteten av dem från Israel. Judiska Museet har fått låna in dem från Medelhavsmuseet, Kgl Myntkabinettet och privata utlånare. Det Heliga Landet verkar under första århundradet ha varit en plats med många aktörer, romarna, en mångfald av judiska grupper: sadducéer, fariséer, esséer, seloter, sikarier, Jesustrogna m fl. Vilka var de alla? Vad hade de gemensamt och vad skiljde dem åt? Vem utmätte domen mot Jesus? Hur gick korsfästelsen till? Varför 12 lärjungar? Dessa är några av de frågor ni finner svar på i utställningen. Katalogen berättar om juden Jesus och beskriver denna historiska epok på ett djupare plan. Jag skulle nästan vilja kalla katalogen för en antologi! Den innehåller essäer skrivna av dem som har djup kunskap i ämnet. Katalogen är synnerligen intressant och vacker! Den innehåller även många illustrationer. Karl Gabor, som formgivit katalogen, har denna gång överträffat sig själv. Vi har utställningen och så har vi katalogen, men vi har även föreläsningarna och panelsamtalen som kopplar till ämnet. Missa ingen av dessa möjligheter att lära er mer! Det har inte varit lätt att göra en utställning på temat juden Jesus. Det fanns helt enkelt inget att visa med direkt anknytning till huvudpersonen, vilket naturligtvis är viktigt i utställningssammanhang. Men jag tycker att vi lyckats komma människan Jesus nära på många andra sätt! Ni får själva bedöma om jag har rätt. Jag har en bestämd känsla av att denna utställning kommer att vara en av Judiska Museets allra mest omtalade och besökta någonsin! Det finns ett stort intresse för ämnet och vi har redan fått fina recensioner i media. Utställningen behövs i denna tid då det är viktigt att lyfta fram vårt gemensamma arv: Juden Jesus, som blev Kristus och är den näst största profeten, Isa, inom islam! En dylik utställning har aldrig tidigare visats på detta tema i Sverige och inte heller på något annat judiskt museum i Europa. Ämnesvalet är vågat. Vi har gjort en pionjärinsats! Varmt välkomna till Hälsingegatan 2! Öppet alla dagar 12-16, ej lördagar! Yvonne Jacobsson Museibladet 1/2013 Museibladet 1/2013 Nyheter och meddelanden Vi tackar för generösa insamlingar i samband med: Henry Blidemans 95-årsdag Viktigt att avboka! I januari har vi haft två fullbokade programkvällar och så även i februari. Om man vet med sig att man inte kommer att kunna utnyttja sin bokade plats är det extra viktigt att meddela detta så att någon på väntelistan kan få glädjen att komma med. Missa inte viktig information! Ibland sker ändringar i programmen, tiden ändras, det blir inställt, eller föredragshållare insjuknar. Det är mycket som kan hända mellan att programmen publiceras och det är dags att gå av stapeln. Alla ändringar finns på våra hemsidor, Vänföreningens www.jmv.se och Museets www. judiska-museet.se. Alla som har anmält sig till programmen får meddelande per e-post och i de fall som inte e-postadress finns försöker vi meddela per telefon. Har ni e-post och ännu inte meddelat Vänföreningen denna, vore vi tacksamma om ni gör det på adress: annika@judiska-museet.se. program@ judiskamuseet.se För några år sedan bytte vi epostadress för anmälningar till kvällsprogrammen för att det skulle bli mer lättöverskådligt för oss och enklare för er. Under varje program i programbladet står denna adress men trots det kommer det anmälningar till andra adresser inom Museet. Snälla, för er och vår skull, använd den rätta. Museichef Yvonne Jacobsson fick medalj av Hans Majestät Konungen Judiska Museet är litet till ytan men har stor spännvidd på sina aktiviteter. Intresseväckande utställningar och programkvällar avlöser varandra. Det har handlat om judiska författare, filosofer, konstnärer, tonsättare mm. Många åhörare har kunnat glädja sig åt att detta lilla museum förmedlar stora kunskaper. Museichefens ambition att göra en folkbildande insats har verkligen infriats och museet har väckt intresse för det judiska kulturarvet långt utanför den judiska kretsen. Alltfler besökare hittar till museet. Det är mycket glädjande att konstatera att museichefens arbete nu uppmärksammats på högsta nivå i det svenska samhället. Motiveringen för utmärkelsen lyder: ”Hans Majestät Konungen har behagat förläna museichef Yvonne Jacobsson Sin medalj i 8:e storleken i högblått band för värdefulla insatser för det judiska kulturarvet i Sverige. Konungen överlämnade personligen, i närvaro av Hennes Majestät Drottningen, medaljen torsdagen den 7 februari kl 15.00.” Vi gratulerar Yvonne Jacobsson till denna fina utmärkelse och önskar henne lycka till med museets fortsatta verksamhet. Rut Milchner Museibladet 1/2013 Nyheter och meddelanden Judiska Museet vill varmt gratulera Peter Wolodarski till tjänsten som ny chefredaktör för Dagens Nyheter. Judiska Museet gratulerar författaren Göran Rosenberg till Augustpriset för romanen ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz”. En mycket välförtjänt utmärkelse för en välskriven och gripande roman! Ett varmt mazal tov! Judiska Museet gratulerar författaren Ingrid Carlberg till Augustpriset för boken ”Det står rum här och väntar på dig…”. I boken redovisar Ingrid på ett mycket intressant sätt sin forskning kring Raoul Wallenbergs liv, arbete för att rädda judar i Ungern, och hans öde. Ett stort mazal tov till Emmerich Roth, som erhöll svenska folkets stora utmärkelse – Svenska Hjältars livsgärning 2012! Emmerich som har upplevt hatets och våldets yttersta konsekvenser under Förintelsen kom till Sverige den 3 december 1950. Han höll tyst om sina upplevelser i 40 år, men som en konsekvens av att han såg nynazister som marscherade i Sverige utan att någon ingrep var det dags att bryta tystnaden. ”Som vi fostrar våra barn – så blir deras framtid. Den kärlek som mina föräldrar gav mig kunde inte nazisterna ta ifrån mig.” Emmerich har tidigare mottagit flera andra utmärkelser, bl a Stockholms Stads Nelson Mandelapris 2008. Emmerich har grundat Emmerichfonden, som uppmuntrar ungdomar till aktiviteter som motverkar våld och främlingsfientlighet. Ett stort mazal tov från Judiska Museet! Museibladet 1/2013 Författare På Museet den 22 januari Kaddish på motorcykel Många författare har skrivit om sina föräldrar. Ibland har de berättat om svåra uppgörelser med mamman eller pappan, ibland har romanerna eller biografierna nästan blivit hämndaktioner mot levande eller döda föräldrar. Inget av detta möter vi hos Leif Zern. Vi möter något helt annat. Leif Zern är född 1939 och har alltså inga direkta minnen av kriget. Det första riktiga minnet är ett möte i Vitabergsparken, Stockholm tillsammans med mamman och några väninnor till henne. Någon berättade att Hitler var död. Mamman var den enda judinnan i gruppen. Mamman som inte på något sätt är huvudperson i denna biografi beskrivs kärleksfullt. Hon hade konverterat och höll alla judiska helgdagar och naturligtvis alla kosherregler. Samtidigt påpekade författaren att hon nog alltid kände sig lite utanför, trots att familjen och vännerna verkligen tyckte om henne och gjorde allt för att hon skulle trivas. Synagogan på St. Paulsgatan förblev främmande för henne och hon gick hellre till Wahrendorffsgatans synagoga. Författaren betonade att boken är en biografi kring pappan och därför är påpekandet från något håll att Leif Zern själv inte blir så tydlig, riktig och avsiktlig. Vem är då pappan Simon Zernieffsky? Simon var en from jude såsom man sa då. I dag skulle vi säga ortodox. Kosherlagarna och alla judiska helgdagar var självklara och hölls strängt. Därför är det så märkligt att pappan gjorde ett stort undantag när han lånade en motorcykel för att från landstället kunna åka även på shabbes till synagogan för att läsa kaddish över sin mamma, Leifs farmor. Det andra valet hade varit att stanna kvar i stan över sabbaten hela sommaren. Pappan gjorde ännu ett stort avsteg från sin tros regler. Trots att, som Leif Zern påpekade pappan aldrig hade tillåtit att en räka hade kommit in i hans hem på Söder, deltog han på landet med sina kamrater i kräftfiske och påföljande kalas. Allt detta kring den femte augusti varje år. Hur kan man förklara detta? Sonen tolkar detta som en trohet gentemot vänner, grannar och idrottskamrater, gentemot svenskarna som man sa. Leif fick lära sig ritualerna vad gäller judendomen av sin far. Han blev Leifs lärare men de talade aldrig om tron. De firade alla judiska helger i farmors etta på Söder med såväl släkt som vänner och följde alla traditioner och regler. Till nöjena hörde endast film, revyer och privatteatrar. En enda gång gick familjen på Dramaten. Då spelades Tionde mannen av Paddy Chayefsky och kantor Leo Rosenblüht var med och instruerade. Detta var 1960. Någon i publiken frågade, hur det kom sig att Leif tog studenten och fortsatte att studera trots att det inte fanns någon studietradition i familjen. Leif svarade att han i religionsundervisningen inför sin barmitsva studerat utan att förstå. Nu ville han studera och förstå. Leif Zern slutade med att säga att detta är en lycklig bok med ett olyckligt slut. Det är bara att instämma. Kaddish på motorcykel är framförallt en oerhört kärleksfull hyllning till en pappa, en hyllning som man bara kan önska en älskad far. Hanna Feist- Wechselblatt Foto: Ralph Jacobsson Museibladet 1/2013 Juden Jesus På Museet den 15 januari De andras Jesus Med anledning av den två dagar tidigare invigda utställningen Juden Jesus anordnades den 15 januari ett panelsamtal om gudsuppenbarelser inom judendomen och islam samt om de tidiga kristnas tolkningsvärld. Salen var denna kväll fullpackad till sista plats av mycket intresserade åhörare. Yael Fried, moderator och paneldeltagare vid kvällens samtal, började med att presentera de övriga två deltagarna: Karin Hedner Zetterholm, docent i judaistik vid Lunds universitet samt Leif Stenberg, professor i islamologi. Hon konstaterade därefter bl a att många tror att kristendom kommer ur judendom, men att det inte helt och hållet är korrekt. Både kristendom och det vi idag kallar rabbinsk judendom, utvecklades samtidigt. Markus och Matteus evangelier visar hur Jesus tar en stor och aktiv del i sin tids lärdomsdiskussioner, t ex i frågan om vilket som är det yppersta budet. Jesus ansåg att det var ”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft” 5 Mos. 6:4-9”. Därefter presenterade Yael även några rabbiners, nämligen Rabbi Akivas, som levde ca 40-137 v.t. alltså strax efter Jesus, och ben Azzais (Akivas elev och kollega) syn på vilket som är det yppersta budet. Rabbi Akiva ansåg att ”Du skall älska din nästa såsom dig själv” var det yppersta budet medan ben Azzai menade att det var ”Detta är Adams släkttavla” (1 Mos 5:1). Yael kommenterade dessa olika åsikter med att förtydliga att Akiva med din nästa menade ”ditt folk, alltså en partikularistisk syn medan ben Azzai däremot ansåg att din nästa betydde Adams släkt, d v s hela mänskligheten, en mer universalistisk syn. Självklart var även att Shma”-bönen: ”Hör, Israel! ..”, som Jesus såg som det främsta budet, fundamentalt viktig för både Akiva och Azzai. Hur hanterade man då starka ledare? Rabbi Akiva blev avrättad av romarna. Foto: Thomas Bloch Så även Jesus, som från vänster: Leif Stenberg, Yael Fried och Karin Hedner Zetterholm enligt kristen tro återuppstod. genom att förklara att Isa-gestalten Karin Hedner Zetterholm förklarade leder fram och pekar ut att Koranen att föreställningen om en mänsklig och Muhammed skall komma senare. Messias var utbredd vid Jesu tid. När mystiken inom islam uppstod på Jesus-rörelsen tog denna tanke ett 1000-talet talas det om Isa. Isa var ett steg vidare. - Tanken om en gudomlig fromhetsideal och Isa var asketen. Det mänsklig Messias, menade Karin, fanns tecken redan när Isa var barn att är revolutionär, som ingen bland han var en blivande profet som ledde judarna tyckte om. Här uppstod Israels stam till fromhet. därför en skiljelinje inom det första århundradet. I det 7e kapitlet i Daniels Vad sker när Guds rike på jorden skall bok presenteras en gestalt som är upprättas vid tidens slut? Då ska Jesus gudomlig i en människas skepnad. komma och ta strid med antikrist Även Hanochs bok handlar om en enligt islam. - Gud skapar Isa som gestalt som Gud lyfter till sig och en viljeakt, förklarade Leif, vilket därför blir gudomlig. Att Gud kan innebär att Gud kan göra och då blir uppenbara sig i många olika skepnader det som han vill. finns i hebreiska bibeln – Tanach. Änglarna är ett sådant exempel. Vidare fick vi denna kväll lära oss att Således är det inte helt främmande en profet är en budbärare mellan Gud inom judendomen att det skulle finnas och folket. gudomliga väsen. Yael ställde en fråga till Karin om Karin slog fast att Jesusrörelsen under kopplingen mellan Isak och Jesus. första århundradet var Jesustroende Karin svarade att Isak i rabbinsk judar. De kristna var således en litteratur är en vuxen man och väldigt subkultur av judar. lik Jesus. Hon berättade vidare att i medeltida midrash (rabbinsk Vem var då den muslimske Jesus? tolkningstradition) offras Jesus och Leif Stenberg berättade att det vanliga t o m återuppstår. namnet för Jesus inom islam är Isa. Isa är muslim och en del av läran. - Isak är en av de allra viktigaste Enligt Koranen korsfästes inte Jesus. gestalterna i den judiska tolknings– Varför är det viktigt att detta inte traditionen. Här menar de vise att tack sker? undrade Yael. Leif svarade vare att Isak villigt lät sig offras till 10 Museibladet 1/2013 Gud, räddade Herren judarna ut ur Egypten, gav dem lagen och gjorde dem till sitt egendomsfolk. Isaks bindande är på så sätt en förutsättning för Israels räddning och det judiska folkets hela existens. Denna tanke fanns i judarnas medvetande under det första århundradet. Hur manifesteras människans gemenskap med Gud i de tre religionerna? Karin konstaterade även att judar ej definieras av sin tro, vilket förklarar varför de Jesustrogna också var judar. De levde som judar, höll sabbaten och följde lagarna. Det var för övrigt inte förrän på 1900-talet som de Jesustrogna under det första seklet inte sågs som judar. På samma sätt fungerar KORANEN, förklarade Leif, som en länk mellan muslimer och Gud. Men han poängterade att islam och Koranen är inte samma sak. Kommentarlitteraturen och berättelserna är också viktiga i islam på samma sätt som i juden- Karin menade att TORA och dess tolkningar, bl a Talmud, är förbindelselänken mellan Gud och judar. Genom att följa Tora får judar gemenskap med Gud. domen. Inom kristendomen blir tron på Jesus som Guds son en länk mellan kristna och Gud. När kvällen led mot sitt slut tänkte jag på hur mycket som binder oss alla samman oavsett om vi är judar, kristna eller muslimer. Jag är övertygad om att både vår utställning om juden Jesus, den intressanta katalogen med fördjupande kommentarer och våra seminarier kommer att på svara på många frågor och kanske väcka ännu fler! Yvonne Jacobsson Facebook På Museet den 8 januari Facebook på gott och ont Den 8 januari presenterade Martin Blecher sin nyutkomna bok ”Tveeggade svärdet. Hur vår vardag påverkas av Facebook” på museet. Publiken var nyfiken på det högaktuella ämnet. - Vad är Facebook? Hur påverkas vi av Facebook? Hur hanteras integriteten? Nyfikna på svaren och på att få lyssna på Martin kom de denna kväll till Hälsingegatan. Facebook är ett socialt medium på Internet genom vilket miljarder människor kommunicerar. Det startade med att man ville kommunicera inom ett universitet mellan studenterna. Under den arabiska våren spelade Facebook en avgörande roll för störtandet av diktaturerna i Tunisien, Egypten och Libyen. Facebook utgör en maktfaktor att räkna med och många andra länders mäktiga makthavare fruktar därför kraften i Facebook! Facebook påverkar vår vardag på gott och ont. Det förekommer tyvärr mobbing på nätet, fick vi veta. Ibland kan detta t o m leda till självmord. Rykten sprids och ingen kan veta om de är sanna eller falska. En annan stor nackdel är att personlig information lätt kan bli allmän och spridas till okända mottagare, som kan använda informationen till syften som vi inte kan kontrollera. Likadant med de bilder och fotografier vi lägger ut. Vem vet var de hamnar och hur de används. Hur skall man kunna skydda sig? Martin har onekligen skrivit om ett viktigt ämne, som berör många människors liv i vårt land. Han svarade på många frågor från publiken. Martin berättade att en person hade tillskrivit Facebook för att få reda på vad som fanns skrivet om honom. Han fick då ca 20.000 A4 sidor tillbaka. Många av oss som var där och lyssnade fick sig en tankeställare. Skall man vara med eller inte på Facebook? Många vuxna är med endast för att kunna få se barn Foto: Ralph Jacobsson och barnbarn och hålla kontakten med dessa. Detta var en kväll när flera av Martins egna kamrater var närvarande, vilket drog ner genomsnittsåldern bland åhörarna. Trevligt för Martin och lika trevligt för Museet! Ralph Jacobsson 11 Museibladet 1/2013 B A www.abcfargekonomi.se 08 - 673 70 75 C F BYGGSTENAR TILL SPONSORTAVLAN Köp en byggsten och stöd Judiska Museets drift. Byggstenen sätts upp på den vackra sponsortavlan i bokhandeln Du kan hedra dina kära hädangångna eller få ditt eget namn inristat. Företagsnamn går också bra. En byggsten kostar 10.000 kronor. Frågor besvaras av Yvonne Jacobsson på kansliet DET NATURLIGA SÄTTET ATT ISOLERA www.eurokork.se www.eurotak.se www.takanalys.se 12 PROGRAM VÅREN 2013 Museibladet 1/2013 MARS Söndag 10 mars kl 17.00 Sverige och de överlevande Månaderna efter krigsslutet tog Sverige emot 10 000 judiska överlevande från tyska koncentrationsläger. Hur tog Sverige emot dem? Vad hände med dem? Ett samtal med Göran Rosenberg, författare till Augustprisbelönade boken ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz”, och Lars M Andersson, universitetslektor vid Historiska institutionen på Uppsala Universitet. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. Tisdag 12 mars kl 19.00 Livets vägar Etnologen docent Susanne Nylund Skog, berättar om det dokumentations- och forskningsprojekt som hon leder vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala samt om sin nyutkomna bok ”Livets vägar”, som bygger på skrivna berättelser och intervjuer med tre svenska judinnor. Arrangör: Judiska Museets Vänförening Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. Söndag 17 mars kl 17.00 Kärlek och kärnfysik. Lise Meitner, Eva von Bahr och en vänskap som förändrade världen Hedvig Hedqvist, journalist och författare berättar om att vara kvinnliga forskare i början av 1900-talet inom de mansdominerade naturvetenskapliga disciplinerna. Och om att inte få Nobelpriset. Tack vare den nära vänskapen till Eva von Bahr lyckades Lise Meitner komma till Sverige den 1 augusti 1938. Julafton samma år skapar hon teorin för den våldsamma energi som utlöses när en atomkärna klyvs. Vänföreningens årsmöte börjar direkt efter föredraget Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. Tisdag 19 mars kl 19.00 Det sjunde könet Sebastian Selvén om antalet kön och genus i Talmud, och hur de ses av rabbinerna. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. APRIL Tisdag 9 april kl 19.00 Walking with Jesus in the 21st century: Reflections upon the Gospels and Interfaith Dialogue post 9.11. David Lazar, rabbin i Stockholms judiska församling, berättar om sina möten med kristna under de senaste 12 åren genom evangeliernas berättelser om Jesus. OBS! På engelska. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. Söndag 14 april kl 17.00 On contemporary Indian Jewish writing On Jewish authorship in the traditional multi-religious setup of Indian society and the secularism of its modernizers. What are the intricacies of Jewish “secular” authorship in a community that is on the verge of vanishing in its home country? With Heinz Werner Wessler, visiting professor for indology at Uppsala university. OBS! På engelska. I samarbete med Svensk-indiska föreningen. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. Söndag 21 april kl 17.00 Vi barn till överlevande - vad hände med våra liv? Henrik Frenkel, näringslivsjournalist och ordförande för Stiftelsen Judisk Krönika, var tolv år när han första gången förstod att hans familj var judar. Hör den spännande berättelsen om hur hans judiska rötter påverkat livsval, relationer, föräldraskap och karriär. Arrangör: Judiska Museets Vänförening Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. 13 Museibladet 1/2013 Tisdag 23 april kl 19.00 Historien upprepar sig Författaren, föreläsaren och eldsjälen Emerich Roth visar filmen ”Förintelsens ögonvittne” samt talar om skolans roll i demokrati- och värdegrundsarbete. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. MAJ Söndag 5 maj kl 17.00 Den temperamentsfulla fotografen från Vitryssland Det har sagts att hon “hade ett snabbt och omväxlande lynne med mörka uttrycksfulla ögon som kunde flamma av vrede men lika lätt fyllas av tårar”. Ett kåseri av Clas Jackert om världskända Anna Riwkin. Arrangör: Judiska Museets Vänförening Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. Söndag 12 maj kl 17.00 ”Davon haben wir nichts gewusst!” Vad visste man i Tyskland om Förintelsen? Vad kunde man ha vetat? Hur reagerade man på det som hade skett? Helmut Müssener, professor emeritus vid Stockholms universitet, nu verksam vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, försöker ge ett svar på dessa frågor samt skildrar tragedins förhistoria fram till 1933. Arrangör: Judiska Museets Vänförening Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. Tisdag 21 maj kl 19.00 Kyrkan och antisemitismen Om Nya testamentets texter och antisemitism. Medverkar gör Eskil Franck, teolog och överintendent för Forum för levande historia, Ander Gerdmar, rektor för Livets ords teologiska seminarium, m fl. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. Tisdag 28 maj kl 19.00 Hugo Valentin – historiker, pedagog, sionist, filantrop Gymnasielektorn och professorn Hugo Valentin (1888-1963) blev en av den svenska judenhetens mest respekterade företrädare. Harald Runblom, professor emeritus i historia och f.d. föreståndare för Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med en biografi över honom. Arrangör: Judiska Museets Vänförening Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. JUNI Tisdag 4 juni 19,00 Eva Bonnier – liv och verk Professor Görel Cavalli-Björkman, som nyligen utkommit med boken ”Eva Bonnier - ett konstnärsliv”, berättar. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. För allas trevnad bör bokade platser vara intagna 5 minuter före programpunktens början! Vi bjuder på förfriskningar Programavgift: 70 kr Medlemmar i Museets Vänförening: 50 kr Vid förhinder meddela per telefon: 08-557 735 64 eller e-post: program@judiska-museet.se Med reservation för ändringar i programmet Programmet kommer att uppdateras på hemsidorna www.judiska-museet.se och www.jmv.se Om ej annat uppges äger arrangemangen rum på Judiska Museet, Hälsingegatan 2 Vi öppnar 45 minuter före programstart Varmt välkomna! I samarbete med 14 Museibladet 1/2013 15 Museibladet 1/2013 Författare På Museet den 16 december ”Es ist schwer zu sein a Jid” Ricki Neuman samtalade med Willy Silberstein om sin bok ”Ni skall inte tro att ni är så märkvärdiga” söndagen den 16 december. Många intresserade hade tagit sig till museet för få höra Ricki tala om sin bok, som är personligt hållen. Boken lyfter fram olika aspekter av att vara jude idag. Den handlar om en svensk jude med lägenhet i Tel Aviv och en granne som överlevt koncentrationslägret Sobibor! Han hade hoppats skriva den stora svensk-judiska romanen, men det blev en mindre! Den är, enligt mitt tycke, mycket läsvärd och innehåller mycket humor! Vi känner igen den komplexa identiteten, problematiken och de ambivalenta känslorna. Bitarna som inte riktigt går ihop! Även samtalet blev personligt och lyckat. Willy Silberstein, som är en erfaren journalist var professionell och väjde inte för att ställa de svåra frågorna och Ricki svarade ärligt. Den permanenta salens föremål lyste som skatter i montrarna och belysningen var lite dämpad denna kväll. En perfekt inramning till ett samtal som kretsade kring aktuell svensk-judisk identitet. ”Es ist schwer zu sein a Jid” (det är svårt att vara jude) är ett uttryck som Foto: Clas Jackert verkligen kan appliceras på boken och även på livet många gånger. Yvonne Jacobsson Författare På Museet den 4 december Inflation av idéer om mänskliga rättigheter Tisdagen den 4 december talade Paulina Neuding, chefredaktör för Magasinet Neo och aktiv inom Freedom Projects, på Museet på temat ”juridik, journalistik och lite judiskhet”. Paulina underströk att universella mänskliga rättigheter ”frihet, jämlikhet, broderskap” är en av de mest revolutionerande idéerna som utvecklat och tjänat som rättesnöre för demokratiska stater. Hon beskrev därefter för åhörarna hur det för närvarande pågår en kamp med ”mänskliga rättigheter” som slagfält. Hur skall man i en globaliserad värld, där idéerna om vad som är en mänsklig rättighet varierar kraftigt, kunna avgöra vilka de egentliga mänskliga rättigheterna är? Det har uppstått en inflation av nya idéer om vad detta begrepp bör innehålla. Därmed har de grundläggande idéerna om mänskliga rättigheter kommit i skymundan och urholkats. Grupper använder idén om en mänsklig rättighet för sina egna syften! Det finns exempelvis islamister, förtydligade Paulina, som använder sig av FN som plattform för att genom denna organisations olika institutioner driva igenom förbud mot hädelse i Västvärlden, bojkott av Israel mm under täckmanteln ”mänskliga rättigheter” . Paulina Neuding förklarade vidare att de internationella organisationerna som hanterar frågor om mänskliga rättigheter är ineffektiva, låter sig ibland påverkas av politisk lobby för olika syften och kan t o m erbjuda berättigande för förtryck. Freedom Rights Projects arbetar globalt med att återerövra de mer grundläggande begreppen om mänskliga rättigheter. Man vill komma tillrätta med problemen genom att på sikt skapa ett internationellt ramverk med definitioner om internationella mänskliga rättigheter. Yvonne Jacobsson 16 Museibladet 1/2013 BEHÖVER NI FOTOGRAF betald annonsplats vid bröllop, jubileum och andra viktiga fester, porträtt eller reklam? Kontakta Jan Herdevall Sound & Music Studio Telefon: 021-35 79 18 Mobil: 070-738 66 22 E-post: sound.music@swipnet.se Hemsida: www.soundmusic.se Sound & Music Studio arbetar med foto, film och musik. STÖD JUDISKA MUSEET I samband med högtidsdagar köp ett CHAJ-diplom i stället för blommor För information och köp kontakta Museet telefon 08-31 01 43, e-post: info@judiska-museet.se eller besök Museet på Hälsingegatan 2 CHAJ = LIV och TALET (18 lyckotal) CHAJ-diplom måste beställas minst en dag i förväg 17 Museibladet 1/2013 Judiska öden På Museet den 2 december Även i Sverige fanns kibbutzer Judiska Museet ser det som angeläget att dokumentera och sprida kunskap om judiska levnadsöden. Därför startades museets bokserie Judiska öden där människor beskriver sitt liv under andra världskrigets Europa. Tidigare har Antonie Frey berättat personliga minnen i boken Judiskt krigsbarn i Sverige. Josef Mehlman har i boken Från Warszawa till Värnamo beskrivit minnen och hågkomster från andra världskriget. Den senaste boken i serien heter Kibbutzer i Sverige med undertiteln judiska lantbrukskollektiv i Sverige 1936-1946. Boken bygger på Hans Kaufmanns dagbok från sin vistelse på kibbutz Hälsinggården i Falun och Malin Thor Turebys doktorsavhandling Hechaluz – en rörelse i tid och rum som behandlade tyskjudiska ungdomars exil i Sverige 1933-1943. Hon är även redaktör och författare till boken. Förutom om Hälsinggården berättas i boken också om kibbutz Svartingstorp i Skåne. Det var den första kibbutz som grundades och även den drevs av judiska ungdomar på flykt från Tyskland och på väg till Palestina. Boken innehåller även den historiska bakgrunden med kapitel om Sverige och världen på 30- och 40-talet, nazisternas maktövertagande i Tyskland, brittisk immigrationspolitik i Palestina samt svensk flyktingpolitik under 30- och 40-talen. Utgångspunkten till boken var den uppmärksammade dokumentären Kibbutzen i Falun som sändes i SVT 2009. Filmen handlar om det 60-tal judiska barn och ungdomar som i juli 1939 lyckades fly från Nazityskland till Sverige. De flesta tillhörde Hechaluzrörelsen – en tysk-judisk organisation som uppstått i östra Europa strax efter första världskriget, en sionistisk och socialistisk ungdomsrörelse. Efter dokumentären uppkom idén att skriva en bok om denna ganska okända del i svensk-judisk nutidshistoria som skulle kunna spridas till en bredare läsekrets. Under kvällen berättade Hans Kaufmann om hur han som ung pojke flydde från Danmark till Sverige 1943 och hur han hamnade på kibbutz Hälsinggården och sina erfarenheter av tiden där. Han menar att för honom är det ett ljust minne, de som bodde där hade mycket gemensamt, det var en fin tid. En osannolik historia som är sann. På Hälsinggården organiserades arbetet som på en riktig kibbutz, - ingen skulle stå över den andre, allt skulle delas lika. För många av ungdomarna blev det en kraftig kulturkrock, de kom från stora städer med helt andra levnadsvillkor, men de blev sionister - som ett sätt att överleva. Tanken var att ungdomarna skulle vistas på Hälsinggården en kortare tid för att sedan resa vidare till dåtida Palestina. Men uppehållet blev längre på grund av krigsutbrottet. Flera valde att stanna kvar i Sverige för gott. Böckerna finns till försäljning i bokhandeln Seforim i Judiska Museet. De är ett gripande vittnesbörd om människors umbäranden men även om människans förmåga att finna nya vägar i livet och leva vidare. Från vänster: Lennart Wolff, Yvonne Jacobsson som hjälper Hans Kaufmann med mikrofonen och Malin Thor Tureby. Mellan bordet och publiken står Hanna Feist-Wechselblatt Rut Milchner Foto: Clas Jackert 18 Museibladet 1/2013 En ny bok i serien Judiska öden KIBBUTZER I SVERIGE Judiska jordbrukskollektiv i Sverige 1936-1946 ”Den här lilla behändiga boken, utgiven av Judiska museet i Stockholm, berättar bl a genom ögonvittnesskildringar om två judiska lantbrukskollektiv, s k kibbutzer i Sverige under 1930talet. ... Den bör kunna attrahera alla läsarkategorier med intresse för modern svensk historia, framför allt svensk-judiska relationer.” Ulf Pauli i BTJ-häftet mars 2013 Köp boken direkt i Museets bokhandel Seforim eller beställ den per telefon 08-557 735 64. Pris 60 kr (50 kr för Vänföreningens medlemmar) porto tillkommer. c/o Judiska Museet På Museet den 28 november ”c/o Judiska Museet goes Comedy Cellar” Judiska Museets permanenta utställning förvandlades den 28 november till Stockholms yngsta scen för ståuppkomik. Under fanan ”c/o Judiska Museet goes Comedy Cellar” organiserades en kväll riktad till äldre unga med Aron Flam som ståuppkomiker. Besökarna, samtliga i den äldre ungdomen eller yngre medelåldern kom till museet kl sju. De såg sig nyfiket om, tittade i böcker och strövade i utställningssalarna. Till försäljning fanns vin, tilltugg och specialimporterade öl utvalda av Marc Schuterman, en av C/O Judiska Museets organisatörer. Som Stockholms mest silvertäta komediklubb lämpade sig museet oväntat bra som scenframträdandet. I museets permanenta utställning fick de 120 besökarna trängas lite på bänkar, stolar och golv för att lyssna till humorföreställningen ”En sämre dvarre”, men alla fick plats. Aron Flam gick upp på scenen strax innan nio och inledde med att berätta om sitt Messiaskomplex. Han fortsatte kvällen med en predikan om tidsenliga ämnen som jordens undergång, antisemitism, depression och religiösa identitetskriser. Inte direkt muntra ämnen alltså, men trots det försatte Aron hela museet i eftertänksam glädje. Kvällen var alltigenom lyckad och många undrade när museet skulle organisera en liknande aktivitet igen. Sabina Edelman Museibladet 1/2013 Ungern idag 19 På Museet den 13 november Ungern - en stat på det sluttande planet Ervin Rosenberg, framstående översättare bl a från ungerska språket, talade om Ungerns politik av i dag med en utförlig utblick på landets historia under 1900-talet. Att Ungerns demokrati under de senaste åren sitter trångt kan inte ha undgått någon. Ungern deltog i första världskriget på Österrikes och Tysklands sida. Efter nederlaget i kriget avtvingades Ungern stora delar av sitt territorium bl a till Rumänien och Tjeckoslovakien. Under mellankrigstiden rådde en stark revanschistisk anda gällande de förlorade områdena. Under andra världskriget deltog Ungern på Tysklands och Italiens sida. Riksföreståndaren Horthy hyste dock ingen sympati för nazistiska och fascistiska ideologier och förhandlade i hemlighet med västmakterna. På våren 1944 blev Ungern ockuperat av tyska trupper och Hitler tillsatte en marionettregering från det ungerska nazistpartiet Pilkorsarna. Adolf Eichmann sändes till Budapest för att ombesörja deportationen av de ungerska judarna. Det var vid denna tid som Raoul Wallenberg var aktiv i Budapest och lyckades hindra deportation av 10 000-tals judar. Ungern blev så småningom en socialistisk enpartistat och var så ända fram till 1989 då kommunistpartiet avvecklades och landet utropades till republik. År 1990 hölls det första fria valet i Ungern. ämbetsmän. Ungerns ekonomi har stadigt försämrats - inflationen är i dag 6 % och arbetslösheten 11 %. Rättsäkerheten i landet har kraftigt försvagats. Författningsdomstolens ledamöter kommer alla från Fidesz. Ervin Rosenberg Ungerns styrande parti av i dag är Fidesz. Det bildades 1988 som ett liberalt parti men vandrade under 1990-talet högerut och i dag är ett högernationalistiskt parti med tydliga populistiska och auktoritära drag. Partiet vann stora framgångar i valet 2010 och erhöll i koalition med kristdemokraterna 52,3 procent av rösterna. Premiärminister är sedan 2010 Viktor Orban. Landets politiska vänster har kollapsat - socialisterna som länge styrde Ungern led ett braknederlag i parlamentsvalet 2010. I stället utgörs den mest högljudda oppositionen av det nyfascistiska partiet Jobbik, som i valet 2010 blev landets tredje största parti med 47 platser i parlamentet och 3 platser i EU-parlamentet. Inför senaste parlamentsvalet drev Fidesz en populistisk valkampanj. Av rädsla att förlora väljare till det egna partiet vägrade Orban att fördöma Jobbiks öppna antisemitism och antiziganism. Därmed bar Viktor Orban stor del i skulden för Jobbiks intåg i parlamenten i Budapest och Bryssel. Under Viktor Orbans regim har parlamentet förvandlats till en ren röstmaskin. Landets myndigheter domineras totalt av regeringsmakten. Mediernas självständighet har reducerats och mer och mer kommit att bli lydiga redskap för den regerande koalitionen. Ledande befattningar inom staten tillsätts enbart med regeringstrogna Victor Orban Lennart Wolff 20 Museibladet 1/2013 Författare På Museet den 4 november Judarna i Wien Den 4 november gästades museet av docent Thomas Fürth som med utgångspunkt i Edmund de Waals kritikerrosade bok ”Haren med bärnstensögon” berättade om det judiska Wien 1850–1938. Fürth började med att visa en målning av Renoir och ett foto på Marcel Proust. Varför? Jo, målningen föreställde Charles Ephrussi (1849–1905), som var förebilden till Charles Swann, huvudperson i Prousts klassiker På spaning efter den tid som flytt. Ephrussi föddes i Odessa som son till en spannmålshandlare, som sedan blev bankir i Wien. Familjen var extremt förmögen och ägde bland annat stora palats. En nutida ättling är Edmund de Waal, vars mormor var född Ephrussi. De Waal är keramiker från England och hans bok om sin släkts uppgång och fall har blivit en stor succé. Ephrussis blev adlade, liksom flera andra Wienjudar. De adlade judarna var inte helt accepterade av kejsarens aristokrati, utan utgjorde en slags egen elit. Fürth redogjorde för det judiska Wien med en blandning av bilder, statistiska uppgifter, personhistoria med mera. Det fanns länge ganska få judar i Wien, år 1777 bara 500 stycken, och ännu 1857 bara drygt 2.600, vilka utgjorde en dryg procent av totalbefolkningen. Denna andel ökade sedan kraftigt genom stark invandring från hela det stora imperiet: Böhmen, Mähren, Ungern, Galizien etc. År 1890 var andelen judar 12 % och år 1923 10 %. Under knappa 100 år – fram till katastrofen 1938 – upplevde Wien ett kort och blomstrande judiskt liv. Få blev rika som Ephrussis, men många kom att tillhöra en borgerlig medelklass – en stor del av Wiens medelklass var judar. Många judar var också fattiga, inte minst de som kommit från Galizien, ett fattigt område med framför allt ortodoxa judar. Det fanns även en del sefardiska judar, nobelpristagaren Elias Canetti var en sådan, uppvuxen i Wien som han också skrivit om. Orsaken till den stora invandringen till Wien och andra storstäder i imperiet var, förutom emancipationen av judarna, industrialiseringen och järnvägsbyggandet. Många judar var ledande i denna process och blev rika på detta. Många kunde dra ekonomisk erfarenhet av den tidiga verksamheten; av de få judarna i Wien före industrialismens genombrott var många ledande bankirer och personer som skötte ekonomin åt aristokratin. var känt för nöd och fattigdom. Över 80 % av alla judar bodde i små lägenheter och mellan 1913 och 1918 var hälften av alla judars begravningar fattigbegravningar, även om vi måste komma ihåg att detta var under första världskriget, då många mindre bemedlade judar flytt från Galizien. Åtskilliga kom att specialisera sig på vissa yrken, som därmed kom att domineras av judar. Under decennierna kring sekelskiftet 1900 var över hälften av alla läkare i Wien judar, liksom professorerna vid medicinska fakulteten vid universitet. Inte mindre än 85% av alla advokater var judar. Ofta valde judar nya, ”moderna” yrken. Exempelvis var 70 % av alla bensinhandlare judar och 96 % av alla reklambyråer drevs av judar. Även om många av stadens judar var rika så var alltså långt ifrån alla det. Den sociala och ekonomiska skiktningen var mycket stor. Det finns en rad kända judar med anknytning till Wien. Bland författare den redan nämnde Elias Canetti och hans hustruVeza Canetti, liksom Joseph Roth, författare till Radetzkymarschen. Den populäre un-derhållningsförfattaren Stefan Zweig, som också skrev en självbiografi, är ett annat exempel. Han föddes 1881 i Wien och tvingades lämna Österrike 1938 efter Anschluß varefter han begick självmord 1942 i Brasilien. En annan var den olycklige Otto Weininger (1880–1903) som, förutom att påverka Wittgenstien och Strindberg, kan sägas ha gett det ”judiska självhatet” ett ansikte. Nästan hela Leopoldstadt, en stadsdel där många judar bodde, Bland kompositörer kan nämnas Gustav Mahler och Arnold 21 Museibladet 1/2013 Schönberg, bland läkare och vetenskapsmän givetvis Sigmund Freud men även Otto von Fürth (en avlägsen släkting till kvällens föredragshållare). Vid frågestunden påmindes om ytterligare ett namn: fysikern Lise Meitner, född 1878 i Wien, där hon också disputerade. Hon flydde till Sverige 1938, föreslogs till Nobelpriset och borde enligt mångas bedömning ha fått det. Filosofen Martin Buber var född i Wien, och Theodor Herzl, journalisten som grundade den moderna politiska sionismen, kom till staden som 18-åring och verkade sedan där under resten av sitt liv. Likaså var Bruno Kreisky, sedermera Österrikes förbundskansler, född i Wien 1911 som han tvingades lämna 1934. Han var för övrigt politisk flykting i Sverige under andra världskriget då han också gifte sig med föredragshållarens faster. intressant exempel är rabbinsonen Johan Emanuel Veith, som blev hovpredikant i Stefansdomen, vilket inte hindrade honom att hjälpa sina gamla trosfränder. Intressant nog var hans bror en av de ledande i den judiska församlingen! Antisemitismen var stark i Wien, redan långt före Hitlertiden. Den som brukar få personifiera detta är Karl Leuger, borgmästare kring sekelskiftet 1900, som bland annat tillskrivs yttrandet ”wer Jude ist, bestimme ich”. 1938 fanns i Wien 40 synagogor. Alla utom en förstördes vid Novemberpogromen (Kristallnatten) detta år. Den som skonades gjorde det därför att den låg i nära anslutning till andra fastigheter. I Wien fanns 1936 176.000 judar, år 1945 bara drygt 1.000. Många lyckades lämna Österrike, men över 60.000 mördades i Förintelsen. Wiens judiska storhetstid varade alltså i knappt 100 år. Föredragshållaren beskrev staden som ett ”vattenhål” för judar som ville bort från landsbygden med dess ibland inskränkta judendom. Staden blev ett slags kalejdoskop av rika, fattiga, sionister, antisionister etc. Föredraget var mycket engagerat och uppskattat, vilket inte minst framgick av alla frågor från den talrika publiken. Carl Henrik Carlsson Att judarna i Wien även ägnade sig åt idrott är bland annat beskrivet i en bok av svensken Gunnar Persson, Hakoah. Stjärnor på flykt, som handlar om ett av Europas bästa fotbollslag före andra världskriget. Laget slogs till spillror på grund av judeförföljelserna och en del av spelarna flydde till Sverige. Många judar konverterade, ofta av karriärsskäl för att öka möjligheterna att få ett visst arbete. När man sedan inte fick detta hände det att man gick tillbaka till församlingen igen! Ett Carl Henrik Carlsson, programansvarig med föredraghållande Thomas Fürth Foto: Clas Jackert God Pesach och Glad Påsk! önskas alla medlemmar i Judiska Museets Vänförening 22 Museibladet 1/2013 Investeringsverksamhet 23 Museibladet 1/2013 Redaktörens funderingar... ...om Jesus Den här gången har det varit ovanligt svårt att komma på något att skriva om. Ibland får jag idéer långt innan jag behöver dem, ibland precis när jag ska somna eller vid andra oväntade tillfällen men den här gången var det total idétorka. Men så helt plötsligt några dagar före manusstoppet släppte det. Jag ska försöka koppla ihop mina vanliga ämnen om släkt (med en rabbin och en kantor), väder och annat med Museets nya utställning ”Juden Jesus”. Hur det ska gå till får ni se om ni fortsätter att läsa. Jag tror att jag ska börja med mormor och Jesus. När hon som treåring kom till Sverige med sina föräldrar 1883, bodde de i anslutning till synagogan och min mormor lekte i Berzelii Park. En dag, när hon var fem eller sex år, kom det fram en Frälsningsarmésoldat och sa till henne: ”Du vet väl att Jesusbarnet är fött?” Eftersom barn på den tiden inte var lika upplysta som dagens barn, svarade min mormor: ”Nej det visste jag inte, jag ska omedelbart gå och tala om det för pappa så han kan skriva in honom i boken!”. Med boken avses alltså Församlingens bok där födelse, giftermål och dödsfall skrevs in. Annat som har med Jesus att göra i min judiska familj gäller mormors far, överrrabbin Gott- lieb Klein som 1908 gav ut en undersökning om urkristendomens historia. Titeln på detta verk är ”Den första kristna katekesen” och Gottlieb Klein inleder sitt förord: ”Efterföljande arbete är ett försök att med ett material, som ännu inte är tillräckligt kändt och för den skull icke heller kunnat rätt uppskattas, kasta ett ljus öfver ett af de dunklaste partierna i urkristendomens historia.” Denna bok kom ut 1908 och trycktes på Stockholms Bokindustri-aktiebolag. Detta boktryckeri ägdes av ingen mindre än min morfar, Hans Lublin, som var Gottliebs svärson. Även om jag aldrig träffade varken min mormors far eller min morfar känner jag mig relativt involverad i den här boken. Hans Lublin var i sin tur barnbarnsbarn till Arje Löb (Levin Joseph), han är nämnd i den svensk-judiska historien med båda namnen. Han var kantor i den gamla synagogan på Själagårdsgatan, vars talarstol finns i den permanenta utställningen på Museet. En annan rolig historia som hände i min familj är när det kom en ny översättning av Nya Testamentet i början av 1980-talet. Då skulle min judiska mamma köpa boken i juklapp till min kristne pappa och åkte ner till Akademibokhandeln i Solna Centrum. Hon hittade den inte utan frågade om de hade den och flickan i informationen frågade vem som var författaren. Mamma visste inte riktigt vad hon skulle svara på detta. Nu har jag gått ett varv och vill inte uppehålla er så mycket längre, men nog måste jag säga något om vädret de senaste månaderna. Jag skulle kunna sammanfatta det med ett ord: ”Usch” men känner att jag behöver fler ord. Jag tror att jag har sagt det förr, snö borde inte få falla i tättbebyggda områden och under inga omständigheter i den mängd som vi fått i vinter. Tur bara att det mesta av den töade bort innan det kom ännu mer. Jag tycker snöröjningen har fungerat bättre i år än tidigare, i alla fall på Hälsingegatan. Det blev inte ett stort berg på gatan mitt framför porten, men det är ju inte slut än. Jag avslutar med en tidig önskan om en god Pesach och en glad påsk, helgerna där Moses och Jesus möts. Tanken kom därför att man för närvarande behöver göra som Moses när han delade Röda Havet för att ta sig fram på Museet, eller var det Gud? @nnika €hnwall PS Bilden nedan fick jag för många år sedan av Herbert Rock. Jag har väntat på rätt tillfälle att använda den. Nu tycker jag att den passar perfekt. DS 24 Invigningsmingel Foto: Ralph Jacobsson Judiska Museet fylldes med entusiastiska gäster Museibladet 1/2013