Familjehemmet En tidning för och om familjevård Bekräftelsen med stort B Socialtjänsten behöver bli bättre Unga placerade på institution särskilt utsatta och fler intressanta artiklar Årgång 30 • Nr 2 • juni 2012 Välkommen till Barn i familjehem Nordiska Folkhögskolan, Kungälv 23-24 november 2012 Eva-Britt Johansson Ätstörningar Hur stödja dig som Familjehemsförälder som möter ungd ätstörningar? Lasse Mattilla Från UFO till en vuxen förebild - om konsten att f tonåringar Hur bemöter vi vuxna våra tonåringar idag och hur bem oss vuxna? Vad är det som påverkar kvalitén och inneh och kommunikation med varandra? En föreställning om och bevara goda relationer och en fungerande ko generationsgränserna. Om vuxenvärldens utmaningar oc ansvar att bemöta utmaningarna med framgång. Välkommen till Välkommen till Välkommen till Välkommen till Välkommen till Barn i familjehem Barn i familjehem Barn i familjehem familjehem Barn i familjehem Nordiska Folkhögskolan, Kungälv Karin Teider Rollen som familjehemsmamma/pappa Här ges möjlighet att diskutera alla de knepiga situatione som familjehem. Vad innebär rollen som extraförälder 23-24 november 2012 Kungälv Nordiska Folkhögskolan, Nordiska Folkhögskolan, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv Nordiska Folkhögskolan, Kungälv Kungälv 23-24 november 2012 Eva-Britt Johansson 25-26 november 23-24 november 2012 2011 Ätstörningar 23-24 november 2012 Hur stödja dig som Familjehemsförälder som möter ungdomar med ätstörningar? Eva-Britt Johansson Håll lågan levande -för familjehem Ätstörningar Eva-Britt Hur stödjaJohansson dig som Familjehemsförälder som möter ungdomar med Ätstörningar ätstörningar? Eva-Britt Johansson Håll lågan levande är en föredragsföreställning av och med HurSolveig stödja dig som Familjehemsförälder som möter ungdomar Bergqvist-Larsson och Cecilia Bergqvist. Demed blandar Ätstörningar ätstörningar? Medverkande Lasse Mattila Eva-Britt Johansson Karin Teider allvar och humor, sketcher för att berätta om som svikna, Hur stödja dig och somsång Familjehemsförälder möter ungdomar med Nora Iaimani sårade, splittrade ungar som utmanar oss vuxna. ätstörningar? Samuel Bergman Föreställningen visar på omgivningens oförstånd, konflikter och kommunikation i familjehemmet samt det manliga, kvinnliga, Lasse Mattilla detUFO barnsliga och mänskliga. Från till en vuxen förebild - om konsten att förstå och bemöta tonåringar www.solpennan.com Hur Lassebemöter Mattillavi vuxna våra tonåringar idag och hur bemöter tonåringarna oss Vaden är det somförebild påverkar- kvalitén och innehållet vår bemöta relation Frånvuxna? UFO till vuxen om konsten att förståpåoch och med varandra? En föreställning om konsten att skapa Lassekommunikation Mattilla tonåringar Bosse Dalmo och bevara relationer och - en fungerande kommunikation över Från UFO tillgoda vuxen om konsten förstå och bemöta Hur bemöter vien vuxna våraförebild tonåringar idag och hurattbemöter tonåringarna Tel: 054-22 15 42 påOm barn ochkvalitén ungdomar generationsgränserna. vuxenvärldens utmaningar och möjligheter samt tonåringar ossHelhetssyn vuxna? Vad är det som påverkar och innehållet på vår relation ansvar att bemöta utmaningarna medEn framgång. Hur vi vuxna våravarandra? tonåringar idag och huri bemöter tonåringarna och–bemöter kommunikation med föreställning om konsten att skapa våga, vilja och orka vara vuxen E-post: bosse.dalmo@sv.se oss vuxna? Vad är det som påverkar kvalitén och innehållet på vår relation och bevara goda relationer och en fungerande kommunikation över Lasse Mattilla en gränslös tid och kommunikation med varandra? En föreställning om skapa generationsgränserna. Om vuxenvärldens utmaningar ochkonsten möjligheter samt Från UFO till en vuxen förebild - omattkonsten att förstå och bemöta och bevara godautmaningarna relationer och fungerande kommunikation över ansvar att bemöta medenframgång. tonåringar HG Storm, buspojken från Hagforsutmaningar som lika gärna kunde hasamt generationsgränserna. Om vuxenvärldens och möjligheter Hur bemöter vi vuxna våra idag lämnat walkover till livet men valde att gå tonåringar matchen. Mot allaoch hur bemöter tonåringarna ansvar att bemöta utmaningarna med framgång. osspsykolog vuxna? och Vad hjälper är det ungdomar som påverkar odds blev han medkvalitén samma och innehållet på vår relation Karin Teider Hela inbjudan finns på www.sv.se/vastragotaland Anna Anteryd Tel: 0708-55 30 36 E-post: anna.anteryd@sv.se svårigheter som han själv hade. HG och kommunikation med varandra? En föreställning om konsten att skapa Rollen som familjehemsmamma/pappa och bevaraallagoda relationer och en fungerande kommunikation över HärMed ges möjlighet attsom diskutera de knepiga situationer hamnar i Värmland bas arbetar HG Storm med man psykologisk Karinfamiljehem. Teider som Vad innebär rollen som extraförälder Om vuxenvärldens utmaningar och möjligheter samt verksamhet generationsgränserna. – individuella terapier, utredningar, föreläsningar, Rollen som familjehemsmamma/pappa ansvar att bemöta utmaningarna med framgång. Teider och coaching. Storm Karin Härhandledning ges möjlighet att diskutera alla de knepiga situationer man hamnar i Rollen som familjehemsmamma/pappa som familjehem. Vad innebär rollen som extraförälder www.hgstorm.se Här ges möjlighet att diskutera alla de knepiga situationer man hamnar i som familjehem. Vad innebär rollen som extraförälder Karin Teider Medverkande Medverkande 2 F amiljehemmet 2-2012 Solveig Bergqvist-Larsson, Läs mer på www.solpennan.com Rollen som familjehemsmamma/pappa Lasse Mattila Cecilia Bergqvist, se ovan Här ges möjlighet att diskutera alla de knepiga situationer man hamnar i Eva-Britt Johansson Karin Teider Karin Beskow, familjehemssekreterare påfamiljehem. familjehemsenheten i Angered Medverkande som Vad innebär rollen som extraförälder Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland Junogatan3, 451 42 Uddevalla, www.sv.se/vastragotaland Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Ordförande kan man ju bli för att man är lite uppkäftig eller helt enkelt vågar öppna munnen eller att man är mycket duktig på det man ska bestämma över. För mig känns det som att det nog är något mitt emellan. Jag känner mej inte jätte bra på något men jag har mycket erfarenheter efter 19 år som familjehemsmamma med inslag av jourhems och kontaktuppdrag. Jag tackar medlemmarna för förtroendet till att ha blivit vald som ny förbundsordförande för 2012. Jag vet ju att jag har mycket att lära för att kunna tillhanda ha rollen som ordförande i FR till fullo, men jag känner mig trygg i att jag har Roland Oscarsson och övriga styrelsen att lära av. Jag känner ju också att jag är en del av en styrelse som tillsammans och med medlemmarnas hjälp ska kunna driva föreningen vidare under året. Att bli familjehem för vår familj började med att vi hade sommarbarn i flera år. Jag som kom ifrån Skärholmen i Stockholm jag såg ju hur fint vi bodde på landet och ville kunna ge det till fler. Och det var då vi fick insyn i att det fanns så många barn som hade det värre i sina hemförhållanden än vad jag hade upplevt förut. När sommarbarnsbyrån i Skärholmen lades ner, så hade vi några som återkom på helger och lov. Sen ringde jag runt till närmsta kommunerna och erbjöd oss, och det visade sig snart att de barn som fick komma till sommarhem, de barnen hade problem hemma. Men vi som sommarhem fick väldigt dålig information, kanske visste socialförvaltningen inte så mycket om dom familjerna heller. Men det gjorde att vi fick börja tänka över vad vi gjorde och hur vi gjorde under barnens vistelser hos oss. Det gjorde ju också min nyfikenhet mycket större i hur människor lever hur familjer har det och jag tyckte att vi ändå hade det väldigt bra i vår familj. Självklart har inte ens vi gått genom livet med att allt varit som en dans på rosor. Men det vi i vår familj har varit med om och hur vi levt kändes som ingenting i jämförelse med vad dom barnen varit med om eller hur dom hade det hemma. Därför kändes det mycket intressant att vårt första och kanske enda uppdrag skulle bli en familj med ett litet barn. Men det blev ett barn som blev LVU:ad. Sen när syskonet kommit till världen så bodde mamman och syskonet hos oss i 1½ år. Det var så våra första familjehemsuppdrag var och fler har det blivit med åren. Jag som heter Yvonne Nordström Pettersson är gift sen 25 år med Folke och vi har fyra barn. Den äldsta är Lars 36 år och den yngsta är Caroline 19 år, där emellan har vi Rickard 25 år och Daniel 24 år. Dessutom har vi förmånen att ha både barnbarn och bonus barnbarn och extra barn som är som våra barnbarn. Och även många vuxna som hör och har hört till vår familj. Nu hoppas jag på en mycket bra dialog mellan alla i styrelsen och alla medlemmar. Hör gärna av er . Yvonne på Vreta Omslagsbild Foto: Monica Dahlström-Lannes Manusstopp Till nästa nummer: 1/9 -2012 Annonspriser 2012 Svartvitt Helsida 6 800:Halvsida 3 900:Kvartssida 2 300:180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annons material. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se ISSN 02821346 Familjehemmet 2-2012 3 I detta nummer Nr 2 2012 Köksbordshandledning med familjehemsföräldrar ..................................... 5 En ny film om och av familjehemsplacerade barn .................................. 8 Lagrådsremiss om stärkt skydd för barn och unga .................................................. 9 Tiden rinner iväg .................................................... 11 Familjehemmens Riksförbunds årliga kongress ........................................................ 12 Socialtjänsten behöver bli bättre ......................... 15 FUR roade sig i Piteå ............................................. 17 Bekräftelsen med stort B ...................................... 18 NOFCA konferensen .............................................. 19 Vi söker familjehem Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn eller ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård. Vi erbjuder konsulentstöd med 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster. Vi arbetar i team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste länken. vi ”Unga placerade på institution särskilt utsatta” ........................................................ 7 Hä r fin ns Upprättelse - ersättning – men sedan då!!!! ....................................................... 21 Familjehemmens Riksförbund .......................... 23 Ring oss så berättar vi mer! Maud Wallgren Kontoret (08.00 - 17.00) 070-837 86 67 0650-59 53 22 www.brizad.se Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB 019-184000 • www.luvab.se 4 Familjehemmet 2-2012 r Erbjude * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer www.scholinkonsult.se 070-560 13 78 Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Köksbordshandledning med familjehemsföräldrar Socialt arbete har varit mitt arbetsfält i snart 30 år med varierande arbetsuppgifter i avseende stöd, behandling, förändringsarbete och handledning. Jag har erfarenhet av socialtjänst, institution, skola, sjukvård och familjehemsvård. 1996 tog jag steget och påbörjade resan med att utveckla Familjehemsguiden och har sedan dess försökt ligga i framkant och utveckla arbetet med rekrytering, utredning, stöd och handledning till familjehemsföräldrar (FF). Min teoretiska bakgrund vilar på en psykodynamisk grund och jag ser handledning som ett djupt mänskligt projekt. Som handledare (HL) till familjehemsföräldrar (FF) hanterar jag frågor som berör oss på djupet och som berör mänskliga uttryck. Min förförståelse grundar sig på antagandet att handledning med FF vilar på en annan grund än traditionell handledning som har fokus på den professionella yrkesrollen. Idag finns det inga formella yrkes- och/ eller utbildningskrav utan familjehemmet ska vara en ”vanlig familj” som förväntas förhålla sig professionellt i sin roll som familjehemsförälder, dvs. partiellt professionell, vilket kan antas få betydelse för handledningens grund och utformning. I samband med min egen handledarutbildning valde jag att fördjupa min egen förståelse för det unika som sker mellan (HL) och (FF) med fokus på handledarperspektivet. Studiens frågeställningar: Vad är kännetecknande för handledning med (FF)? Vilka funktioner, färdigheter och förhållningssätt behöver en (HL) i mötet med (FF) livsvärld? En studie där jag inspirerats av fenomenologiskt livsvärlds perspektiv som handlar om hur vi kan förstå en annan människa, hur vi kan närma oss en annan människas livsvärld. Intersubjektiviteten gör det möjligt för oss att bemöta en annan människa empatiskt. Via respekt, närvaro och öppenhet kan vi få tillgång till den andres subjektiva upplevelse (Englander, 2009). Med ”livsvärld” avses världen så som vi uppfattar den, den dagliga oreflekterade vardagen som är grunden för lärande och reflexion (Bengtsson, 2011, s. 46). Tillgången till en annan människas livsvärld sker via kommunikation och interaktion och det måste till någon form av tillitsfullt möte. Som metod valde jag livsvärldsintervjuer med tre erfarna handledare med erfarenhet av att handleda familjehemsföräldrar. Här nedan presenterar jag ett axplock av intressanta erfarenheter och reflektioner som handledarna gett uttryck för. Handledarens förhållningssätt: Kunna möta behov på skilda nivåer Livsvärldsperspektivet som grund i handledning med (FF) synliggör hela familjens sammanhang och (FF) skiftande behov på olika nivåer, psykiska, relationella och praktiska behov. Familjehemmens sammanhang in rymmer även andra viktiga personer som konkurrerar om uppmärksamhet i handledningen, fosterbarnets behov, de egna barnens behov, mor- och farföräldrars behov, arbetskamraters behov och släkt och vänners behov samt socialförvaltningens behov. När det gäller traditionell handled ning betonas det yrkesmässiga be hovet hos den handledde vilket bidrar till en tydlig avgränsning av handledarfunktionen. Handledarna anser att istället för avgränsning bör utvidgning av (HL) funktion stå i centrum. (HL) funktion är att kunna stödja och möta det som (FF) har behov av för stunden, exempelvis terapeutiska och krisbearbetande insatser. Grunden för dessa skiftande och ibland djupa processer förutsätter att (HL) och familjen har byggt upp en tillitsfull relation. Killen (2009) ser risken med alternativa handledarfunktioners då de kan konkurrerar om uppmärksamheten i handledningen och därmed bli ett hinder i utvecklingsprocessen. De intervjuade handledarna var eniga om att de alternativa handledarfunktionerna är en förutsättning för handledningens utvecklingsprocess med FF. Handledarnas erfarenhet visar att det är vanligt att (FF) blir bärare av svarta och mörka projektioner i mötet med fosterbarn som har särskilda behov. (FF) blir bärare av barnets lidande och hanterar och förmedlar sitt eget lidande på olika sätt i handledningen. En del (FF) har svårt att språkligt förmedla sitt lidande och istället ger uttryck för lidandet på andra sätt. Lidandet hör samman med det mänskliga i livet och det är i personens upplevelse som lidandet uppstår. Enligt Öhlen (refererat i Bengtsson, 2009) har lidandet med hur vi upplever oss själva och vår omvärld. När personens helhetsuppfattning av sig själv och sin omvärld hotas eller splittras upplevs lidande. Personen konfronteras med sin existentiella ångest och mening med livet och situationen känns outhärdlig. I detta skede är risken stor för ett sammanbrott och( HL) förmåga till empatiskt bemötande är avgörande för familjens förmåga att hantera situationen. Att erbjuda familjehemsföräldrar handledning är ett av flera sätt att få dem att stå ut, att härda ut, ge hopp om förändring, att synliggöra nya perspektiv på en outhärdlig situation. De intervjuade handledarna beskriver vikten av att kunna skapa trygghet och våga se, och våga närma sig och bekräfta det enskilda lidandet. Handledning under så svåra betingelser ställer stora krav på handledaren. En handledare utan empati och förmåga till mellanmänskliga möten ger upphov till ytterligare lidande. En empatisk handledare kan däremot bistå med stressreducerande processer och därmed undvika ett sammanbrott. Handledarens förhållningssätt: Skapa möten mellan livsvärldar Olson (2010) beskriver färdigheter som en förmåga att använda kunskap Familjehemmet 2-2012 5 flexibelt och kompetens kan beskrivas som en persons samlade kunskap och färdigheter tillgängliga i en rad olika sammanhang. Handledarna nämnde familjers språkskillnader, språkets olika innebörd och uttryck som viktiga aspekter i mötet med FF. Språket är ett viktigt kommunikationsredskap och en viktig del i att förstå varandras livsvärldar och i skapandet av en tillitsfull relation. Det är delvis via språket som vi förstår varandras upplevelser. Om (HL) har allt för mycket fokus på sakinnehållet riskerar det att skymma sikten för familjehemsförälderns meningsbärande uttryck vilket förhindrar en djupare förståelse för (FF) och fosterbarnets situation. De intervjuade handledarna lyfter respekt, flexibilitet, lyhördhet, empati, kreativitet, glädje och humor som viktiga kvaliteter och färdigheter som en (HL) behöver i mötet med (FF) livsvärld. Respekten bygger på ett samförstånd i att var och en är expert på sin egen livsvärld. (HL) förmåga till flexibiliteten handlar om att kunna hantera en situationsstyrd och oförutsägbar handledningsprocess. Lyhördheten märks i (HL) förmåga att se, lyssna, möta och bekräfta det som visar sig oavsett vad det handlar om. ”Att lyssna, och inte bara höra, är en färdighet som kräver lång träning (Olson 2010, sid 24). (HL) förmåga till empati förutsätter att han/ hon kan närma sig det intersubjektiva fältet i mötet med( FF ) vilket kräver öppenhet inför det okända. I det intersubjektiva fältet kan (HL) dela familjehemsförälderns upplevelse och därmed känna empati. Den egna reflektionen är central för beskrivandet av mening. I handledningen kan reflektionen tydliggöra det som för (FF) är otydligt och överbrygga tidsskillnader mellan nuet med dåtid och framtid. Handledarna nämnde humorn och skrattet som en förlösande och relationsskapande faktor. Humor och skratt är kommunikations- och relationsskapande och utfallet beror på vem som säger vad och på vilket sätt till vem och i vilket sammanhang. Etiska och empatiska förutsättningar utgör grunden för en god humoranvändning. God humor väcker skratt och kan samtidigt tillföra element av försoning med det tragiska, förtvivlade eller det absurda i handledningen. Humorn kan å ena sidan bidra med en lättnad, som ger en rent fysisk upplevelse av befrielse men också göra det möjligt att vara nära när det är svårt (Olsson mfl. 2003). Handledarens förhållningssätt: Kunna växla mellan närhet/distans och personligt/professionellt intervjuade handledarna pratar om det speciella med att vara (HL) i ett privat sammanhang, där man delvis är gäst i någons hem. Den professionella grunden i avseende kunskap, kompetens och färdigheter är det som (HL) tillför (FF) privata och personliga livsvärld. För att undvika kollision mellan livsvärdar måste relationen bygga på en jämlik och komplementär grund. Relationen mellan (HL) och handledd bygger på tillit som är ömtålig och kommunikationen kan bryta samman om inte (HL) kan möta den andre som subjekt i en ömsesidig dialog. Handledarens förhållningsätt i handledningen blir en modell för hur (FF) kan bemöta barnets hela livsvärld och behov. De intervjuade handledarna gav uttryck för att de stora utmaningarna bestod i att kunna förhålla sig och växla mellan närhet och distans, personligt och professionellt i relation till (FF). Att kunna vara nära och personlig utan att bli vän med (FF) och samtidigt ta det professionella ansvaret för helheten i handledningen. Hör gärna av Er om Ni har synpunkter eller vill ta del av hela studien. Kommer att lägga ut studien på Familjehemsguidens hemsida www.sposit.se Olson (2010) anser att handledning är ett redskap för att skapa de förhållningssätt som alla som arbetar med förändringsarbete behöver kunna inta, för att inte låta sig begränsas av klientens egna begränsningar och erbjuda klienterna något som de själva inte har och samtidigt bemöta dem utifrån vilka de är. Vid köksbordshandledning möter handledarens professionella livsvärld familjehemsföräldrars hela livsvärld som inte enbart tar sin ut gångspunkt i en professionell föräldraroll utan berör det privata och personliga att vara människa, par, maka/make, föräldrar och (FF). De Gerty Fexler Höjer Verksamhetschef på familjehemsguiden gerty.hojer@telia.com 070-33 24 830 Barnkonventionens artikel 12 ”Du har rätt att säga vad du tycker” 6 Familjehemmet 2-2012 “Unga placerade på institution särskilt utsatta” Unga som är placerade i vård får mindre stöd i skolarbetet än unga som bor hemma. De har också färre kamratkontakter och måste ägna en större andel av tiden utanför skolan till hushållsarbete. De resultaten framkommer i en doktorsavhandling i socialt arbete om placerade ungas tillgång till välfärdsresurser av Hélène Lagerlöf som disputerar vid Stockholms universitet. – Framförallt ungdomar placerade i HVB, det vill säga Hem för Vård eller Boende, framstår som en speciellt utsatt grupp, säger Hélène Lagerlöf. Hélène Lagerlöf har undersökt vardagen när det gäller skolgång, fritid och kamratrelationer för unga placerade på institution, Hem för Vård eller Boende HVB, och familjehem. Resultaten har jämförts med resultat från studier om ungdomar som bor hemma. Bilden som framträder är att placerade unga har en tillvaro som till viss del präglas av resursbegränsningar inom dessa tre centrala områden i ungas liv. Ungdomar i familjehem har förhållanden som är mer lika de unga som bor hemma och har tillgång till fler resurser än unga i HVB. Men också för unga i familjehem finns skillnader i förhållande till hemmaboende unga. Ungdomar på HVB har inte tillgång till skolrelevanta resurser som exempelvis internet för skolarbetet i samma utsträckning som unga som bor hemma. De får inte heller lika stor hjälp med läxor i sin boendemiljö och uppger i större utsträckning att de ”inte så ofta” eller ”aldrig” får hjälp av lärare i skolan när de behöver det. Unga i familjehem har en större tillgång till skolrelevanta resurser än unga i HVB i förhållande till deras respektive jämförelsegrupp. – Flera av ungdomarna i undersökningen ger uttryck för en vardag präglad av regler och begränsningar av handlingsutrymme. De gäller särskilt de ungdomar som är placerade i HVB, säger Hélène Lagerlöf. Unga i HVB har färre kamratkontakter än de som bor hemma. 72 % av de unga i HVB umgås med en kompis minst en gång per vecka vilket kan jämföras med 97 % av ungdomarna i jämförelsegruppen. Placerade ungdomar är mer utsatta för mobbning och skolkar mer än unga som bor hemma. 26 % av familjehemsungdomarna och 28 % av unga i HVB är utsatta för någon typ av mobbning minst en gång per månad jämfört med 15-16 % i jämförelsegrupperna. Nära en tredjedel av de unga i studien skolkar minst varje månad medan en knapp femtedel i jämförelsegrupperna gör det. Skolket är lika utbrett bland familjehemsplacerade unga som bland ungdomar i HVB. När det gäller placerade ungdomars övriga fritid finns det på det stora hela inte några stora skillnader mellan omhändertagna ungdomar och de som bor hemma. Undantagen är att färre placerade ungdomar ägnar sig åt idrott minst en gång per vecka och att ungdomar i HVB ägnar sig åt organiserade fritidsaktiviteter i något större utsträckning än både unga i familjehem och de som bor hemma. De placerade ungdomarna har varit föremål för samhällsvård under en förhållandevis lång tid. Ingen av ungdomarna i Hélène Lagerlöfs studie har tillbringat mindre än sex månader i vård. De unga i HVB har en genomsnittlig vårdtid på nära två år och ungdomarna i familjehem har en genomsnittlig vårdtid på sju år. Om undersökningen: Avhandlingens empiri är hämtad från den första levnadsnivåundersökningen speciellt riktad till ungdomar placerade i familjehem och institutioner, genomförd inom ramen av projektet Välfärd i samhällsvården lett av professor Marie Sallnäs. 272 ungdomar i vård i åldern 13-18 år har svarat på frågor om sina levnadsförhållanden inom områdena hälsa, utbildning, ekonomiska och materiella resurser, familj och sociala relationer, boende, trygghet, fritid och politiska resurser. Undersökningens frågor är hämtade från de så kallade Barn-LNU och Barn-ULF som genomförts bland barn och ungdomar i Sverige sedan år 2000. Jämförelsegrupperna har utgjorts av ungdomar som svarat på frågor inom ramen för Barn-ULF. Familjehemmens Unga Röster (FUR) Familjehemmens Unga Röster FUR är en grupp som verkar inom FR för att förmedla barnets och ungdomens syn på att vara placerad i familjehem eller att bo i ett hem som tar emot ett nytt barn eller ungdom. Kontakta oss www.fur.dinstudio.se • f.u.r@hotmail.com Familjehemmet 2-2012 7 En ny film om och av familjehemsplacerade barn Filmen heter ”Berättelsen om Rosa” och är en dokumentär om hur barn upplever sitt liv som ”placerade”. Den handlar om fem barn och ungdomar som tillsammans med en filmare skapar en tecknad film om flickan Rosa som växer upp med en missbrukande mamma och hamnar, rädd och ensam, hos en annan familj. Filmen visar ungdomarnas olika be rättelser och erfarenheter på ett respektfullt sätt. Barnen beskriver sina känslor och tankar så att man som åskådare blir berörd och får förståelse för det mångbottnade och konfliktfyllda i deras situation. Lojaliteten till föräldrarna, besvikelsen och längtan över att få vara fri att ta emot närhet och kärlek från andra vuxna blir väldigt nyanserat belyst i filmen. Det här är en mycket vacker och poetisk film, som är sticker ut från alla filmer om familjehemsvård jag hittills har sett. Det tecknade avsnitten är roligt tecknade. Flickan Rosas minspel visar känslor på både rörande och roande sätt. Berättelserna går in i varandra på ett sätt som gör dem levande och spännande. Jag tycker att den här filmen passar att ses av barn och vuxna tillsammans. Den skulle kunna vara en inledning till samtal kring familjehemsvården med alla som berörs av den. Jag är väldigt imponerad av det arbete filmaren gjort med de här barnen och efterlyser massor av projekt där barn och ungdomar får tillfälle till att med olika medel uttrycka sig och bearbeta sina erfarenheter. Att jobba i grupp med andra barn i samma slags livssituation borde vara en rättighet för varje placerat barn. Filmen är dansk med svensk text och spellängden, 45 minuter, gör att den passar bra till att visas på en familjehemsutbildning. Filmen kan beställas genom: www.berattelsenomrosa.se och den kostar 175 kronor. Foto: René Bo Hansen Pirkko Nilsson Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. ker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn Familjehemskonsulterna ungdomar. och utbildar bjuder stödrekryterar och handledning samt ett intressant utbildningsfamiljehem åt Stockholms ram. stadsdelsnämnder. ckholms stad söker familjehem iljehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem 08-508 25 221 eller besök tockholmsRing stadsdelsnämnder. www.stockholm.se/familjehem 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna EHEMSKONSULTERNA Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen LTJÄNST - OCHTfn ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN : 08-508 25 221 08-508 25 E221 E- POST : FAMILJEHEM SOT . STOCKHOLM . SE post:-familjehemskonsulterna .saf@ @stockholm .se STEAMEN BARN OCH UNGDOM 8 Familjehemmet 2-2012 Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd om barn med alkoholrelaterade fosterskador FAS-föreningen Norra Långgatan 8 261 31 Landskrona tel 0418-48 11 50 FAS@ telia.com www.fasforeningen.nu Lagrådsremiss om stärkt skydd för barn och unga Regeringen har fattat beslut om lag rådsremiss med förslag på ändringar i främst socialtjänstlagen i syfte att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. – Förhandsbedömningar Ett urval av förslagen i lagrådsremissen: De förhandsbedömningar som i dag görs kan dra ut på tiden. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom 14 dagar efter det att an mälan har kommit in. Nämn den ska dock genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. – Förebyggande arbete – Uppföljning efter avslutad utredning och avslutad vård Kommuner ska bedriva uppsökande verksamhet, exempelvis via skolan, så att barn och unga vet att och var socialtjänsten finns så att de vid behov får tillgång till stöd och skydd. Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och uppmärksamma barn och unga som vistas i miljöer som är skadliga för dem. Fler kan då få hjälp i ett tidigt skede. – Barnets bästa och rätt att få framföra sina förslag När barn får vård ska barnets bästa vara avgörande. Här förstärker vi barnets rättigheter. Dessutom förtydligas och förbättras barnets rätt att framföra sina åsikter. Vi nämner också särskilt möjligheten för barn att ta med en egen vald person när samtal med socialtjänsten ska föras. Det är mycket viktigt att barns förslag till lösningar finns presenterat i underlaget till socialnämnden när beslut ska fattas. – Anmälningar Det ska bli tydligare för alla när man ska göra en anmälan till socialnämnden när ett barn far eller misstänks fara illa. Om anmälan gäller hemförhållandena kan föräldrarna uppleva anmälningssituationen som kränkande. Därför bör Socialnämnden erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan ett möte för att få till stånd ett samarbete med familjen. Samtidigt kan man ta tillvara den kompetens, engagemang och vilja till samarbete som ofta finns hos den som har anmält. För barnet är det en ökad trygghet om de vuxna samarbetar. Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutats men där inget beslut om insats fattats. Det får ske om barnet bedöms vara i särskilt behov av nämndens stöd eller skydd men samtycke till sådan åtgärd saknas. Nämnden får ta de kontakter som behövs och ett barn får höras utan vårdnadshavarens samtycke. Uppföljningen får pågå under högst två månader. En uppföljning får på motsvarande sätt ske även när vården avslutas och barnet fortfarande bedöms ha behov av stöd och skydd. – Egen socialsekreterare ska följa upp vården – Utbildning och stöd till familjehemmen Socialnämndens ansvar för att följa upp vården i familjehem och HVB stärks. Nämnden ska utse en särskilt namngiven socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet. Det ökar tryggheten för barnet att veta vem man alltid är välkommen att ta kontakt med. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål (där fyra besök i normalfallet torde ses som ett minimum). Socialsekreteraren får ett särskilt ansvar att se till att skolgång och tillgång till hälso- och sjukvård fungerar bra. Förslaget innebär större möjlighet till långsiktig planering och ordentlig uppföljning. Vi har en brist på familjehem i många kommuner. Därför behövs ett bättre samarbete och en säkring av att familjehemmen håller god kvalitet. Familjehemmen ska utredas ordentligt och kontakt med andra kommuner kan då tas. Socialnämnden ska även ingå ett avtal med familjehemmet om nämndens och familjehemmets ansvar under placeringen. Det ger en tydlighet och trygghet åt familjehemmen. Socialnämnden ska tillhandahålla utbildning för familjehem och jourhem. www.regeringen.se/ sb/d/15839/a/195046 Familjehemmet 2-2012 9 U NGDOMSVANDRING! 15-17 augusti Uppmaning och Utmaning(?) till alla ”stora” barn (från 14 och uppåt). Häng med några dygn att vandra en bit av höga-kusten-leden. Vi övernattar minst en natt (i tält eller vindskydd) och går lagom långa dagsetapper. Målet når vi på fredag den 17:e då vi landar vid Skulebergets fot. Det kommer vuxna med på hela vandringen och förutom en magisk upplevelse med höga berg och stjärnklara nätter har vi chans att lära känna nya kompisar. Kostnaden blir avgift för ”äventyrsbanan” och mat. ”Familjehem är ofta en familj med många barn. Stina skulle hålla föredrag inför klassen i 3 minuter. Hon valde att berätta om sin familj, men hon hann inte på 3 minuter....” Pär o Gudrun Vill Du veta mer – eller vill Du anmäla Dig – ring Monica 0611-607 91 mobil 070-624 34 98 eller maila: monica.fahlen@gmail.com Välkomna till Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med ﬂera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: • Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid • Regelbunden handledning • Återkommande utbildningsdagar • Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden • Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem • Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-21 21 86, Göteborg Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg www.gryning.se 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1 17-18-19 augusti I Rövarebyn, vid Skulebergets fot. www.rovarbynhogakusten.se Det finns stugor att hyra, husvagn- och tältplatser. Här har vi också Sveriges största labyrint – 80x80 m, stor äventyrsby med massor av lekutrymmen, badplats, minigolf, kanotuthyrning mm. Medan våra barn lever rövare, finns möjlighet för oss vuxna till prat och andra trevligheter. Kom med oss hela helgen, eller över lördagen. Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 10 Familjehemmet 2-2012 Familjehelg i Höga Kusten För mer info www.familjehem-xyz.se 2010-04-09 15:21:42 Tiden rinner iväg... Det var längesedan jag skrev något i ”Familjehemmet”. Tiden rinner iväg, det finns så mycket att skriva om, men ofta kommer något emellan tankar och penna! Vad jag har längtat efter att kunna ta en kopp kaffe i morgonsolen, sitta på altantrappan och bara njuta, lyssna på ”naturen”! Morgonstund har guld i mund! En bra start på dagen med morgonens solsken! Nu har vi en härlig tid framför oss med sommargrönska, sol, bad och ”ledighet”. Tonåringarna har letat sommarjobb, några har lyckats. De andra får sina efterlängtade sovmorgnar och ”fritid”. En student har vi också i år! Vilket innebär lite extra festligheter! Midsommarfirande, Skärgårdsmark nad, Cirkus, Furuvik, Vikingabyn, semester på Åland och så kommer 2/9 med Gröna Lund, efterlängtat! Däremellan ska jag gjuta lite “trädgårdskonst” i betong, snickra, måla och trädgårdsarbeta förstås! Åren går fort, de två små som en gång försökte göra en luftballong av en tvättkorg, ballonger och plastpåsar, går nu i gymnasiet och har fått sommarjobb! Kreativiteten har alltid funnits där! Vi har en härligt underbar snart 6-åring som är i en ”vetgirig” ålder nu, vars talesätt är att det är bra och vara med och göra saker, för då lär man sig mycket! Bra tankesätt! En tonåring tycker allt är jobbigt, att ta upp saker från golvet, då måste man ju böja sig var svaret en dag! Alla går igenom sin tid, men på lite olika vis! “Pushar” på dem att hjälpa varandra, jag blir glad när en trulig tonåring tar emot hjälp med matteläxan av en 2 år äldre! Vi har diskussioner vid middagsbordet, kan vara allt från småbarnsminnen till internet, facebook mm. Klart att dom ligger steget före både i användandet av internet och i diskussioner om spel osv. Men jag har satt en gräns och vill ha koll över användandet. Vi har trådlöst internet och jag stänger av när det är dags. Visst Iphone4 med alla finnesser finns och mycket mer, men det är principen att visa och motivera varför det inte ska vara för mycket. Det leder till diskussion men skolarbetet får inte bli lidande inte heller gemenskapen! Att läsa dagstidningar för att veta vad som händer i världen är viktigt samtidigt som det är nyttigt att läsa för språkets skull! Vi var utomhus och jobbade då en av tonåringarna (som oftast brukar vara med kompisar hela helgerna) sade, jag får samvetskval för att jag inte är hemma mer på helgerna, för egentligen är det skönast! Gick sedan och lade sig i en av ”solstolarna” och tittade på när vi jobbade vidare. Det värmde ännu mer i solen den dagen! Det är sånt man samlar på sig och tar fram i solskenet med kaffekoppen på altantrappan! Fick Morsdagshälsning i form av en dikt via facebook av 2 ungdomar som bott här, dom är nu 24 resp 26 år! Vi har och har haft kontakt hela tiden sedan de flyttade hem igen, ca 7 år sedan. Tänker ofta på dem. Har haft uppdrag från olika kommuner i 33 år nu. Oj, vad många minnen som finns! Fantastiskt! Absolut allra mest positivt! Vi har blivit en jättefamilj med åren! Har varit med och hållit i Prideutbild ningar. Det har varit intressant och roligt att kunna ge en ”bild” av att leva med andras barn, de placeringar man får. Kanske 50% har uppdrag som familjehem eller kontaktfamilj. Det beror mycket på vad man haft för förväntningar, vilka behov kommande barn kan ha, allt runt omkring placeringen, ekonomiska frågor o s v. Man är ensam om mycket (men det är man med egna barn också). Men ett bra ”Teamwork” är ett måste, dvs bra kontakt/samarbete med handläggare, skola, biologisk förälder, bup kan ofta vara med i bilden! Det som också är bra med utbildningen är att få en insikt i detta och bestämma sig för att vilja ta uppdrag som familjehem eller kanske börja som kontaktfamilj, vilket kan vara klokt tänkt, eller rentav hoppa av fortsättningen. Men jag är glad att träffa de familjehem som bestämde sig för att ta uppdrag med placeringar, NI behövs verkligen och gör en fantastisk insats i och för samhället! Nu vill jag önska er alla läsare en riktigt skön sommar och glöm inte bort er själva! Ta en kopp morgonkaffe i solen på trappa eller altan! Lyssna till naturen! Ann-Margreth Lindström IDRE FJÄLL Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) bertil 070-6531717 bb023@telia.com www.familjehem.se tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se famriks@hotmail.com uthyres: Vi finns för Dig! Familjehemmet 2-2012 11 Ann-Louice Larsson, Stig-Roland Carlzon, Britt Bergman och Maria Bergman. Familjehemmens Riksförbunds årliga kongress gick av stapeln helgen 17-20 maj 2012 på kursgården Storstrand Piteå Kongressen mjukstartade redan på torsdag då flera deltagare anlände med tåg och flyg från större delar av vårt avlånga land. Den kvällen fanns det inget program planerat men det blev säkert en spontan och trevlig stund tillsammans med familjehemsföräldrar och ungdomar till fram på småtimmarna. Det är alltid lika roligt att träffas och samtalsämnena är många och mycket erfarenheter byts vid dessa tillfällen. Man längtar alltid till dessa tillfällen! Denna kongress var extra rolig för att det var många barn och ungdomar med, både biologiska och placerade. Det är något som vi måste fortsätta med framöver en jättebra och rolig möjlighet för även de unga att skapa nya kontakter och se att de inte är ensamma om sin situation. Fredagen startade tidig för vissa. Jag vill tacka särskilt min chaufför som 12 Familjehemmet 2-2012 hämtade och mig vid tåget, redan kl. 6,30 på morgonen. Dagen började med en tidig frukost med ett stort utbud att välja på. Det var lika god stämning vid frukost bordet som det alltid brukar vara när FR:s medlemmar träffas. Det blev många kramar och glada återseenden. Direkt efter frukost fortsatte dagen i ett högt tempo men ett mycket väl planerat sådant. Alla barn och ungdomar som i år var med på Kongressen åkte på utflykt till ett bad- och äventyrshus i Pite Havsbad och de vuxna fick två innehållsrika föreläsningar Den ena var Åsa Sandbergs ”föreläsning om tonåringar o föräldraskap” och den andra Rolf Ringsell som pratade om ”Konsten att lyckas med svåra uppdrag”. Man kan sammanfatta dessa två föreläsningar lite enkelt med två ord viktiga ingredienser för att lyckas bar i föräldrarskap och familjehemsvården, tålamod och goda relationer. Efter lunch var det dags för helgens höjdpunkt kongressförhandlingarna. I år var det Stig-Roland Carlzon som var ordförande och vid sin sida hade han sekreterare Ann-Louice Larsson och vice ordförande Britt Bergman. Telle Söderberg öppnade kongressen med att hälsa alla välkomna. Kongressen gick fort och alla var överens om att välja Yvonne Nordström Pettersson till ny ordförande i styrelsen. Vi hälsar henne välkommen till den posten. Vi hälsar också Magnus Lorentzen och Monika Fahlén välkomna in i styrelsen och hoppas att ni kommer trivas. Med sorg i hjärtat avtackade vi vår avgående ordförande Telle Söderberg och suppl. Ylva Gavell Söderström. Efter middagen bjöds det på musik underhållning av begåvande lokala Kongressdeltagare med bl a Susann Vikberg, Gizela Wizell och Rose-Marie Svanborg. förmågor. Det var en bra blandning av sjungande och spelande ungdomar. Efter en innehållsrik, spännande och rolig dag så drogs sig många tillbaka tidigt, efter lite prat med rumskamraten så sov vi några timmar för att orka med lördagens äventyr. På lördagen vaknade vi till ett strålande väder! Efter det att vi ätit en ordentlig frukost så packade vi in oss i en buss både stora och små för en utflykt till Storforsen. Under resans gång guidade Stig-Roland oss genom historiens vingslag. Vi fick höra lokala historier blandat med vetenskap. Stig- Roland är en underbar berättare och talare vi fick oss många skratt men också mycket ny kunskap, Tack Stig-Roland! Storforsen bjöd på en underbar upplevelse på flera sätt. Det var vårflod när vi var där så det var en riktig fart Storforsen Familjehemmet 2-2012 13 på forsen och solen sken från en klarblå himmel. Norrbottens länsförening lagade Lappländsk mat till oss över öppen eld. Det smakade underbart och det var mycket väl planerat, det gjorde ni bra! Efter lunchen ute i den underbara naturen så kom en samekvinna iklädd samedräkt och berättade för oss om de sju årstidens folk, mycket spännande! På vägen hem till Storstrand fortsatte guidningen genom det vackra landskapet. Innan det var dags för 40års jubileumsmiddagen så hann vi med en stunds vila och uppfräschning. Det bjöds på en tvårättersmiddag med härlig underhållning i form av sång och musik på kvällen. Här berättar en samekvinna om de sju årstidernas folk. Denna jubileumshelg var mycket innehållsrik och välplanerat det vill jag tacka Länsföreningen i Norr botten mycket för! Gizela Lappländsk mat över öppen eld. 14 Familjehemmet 2-2012 Socialtjänsten behöver bli bättre på att undvika att stora starka härliga hjärtan torkar ut och pressas till russin Som familjehem finns det två saker som framförallt är komplicerade att ta upp med sin familjehemssekreterare, det ena är den ekonomiska ersättningen och det andra är möjlighet till avlastning. I min studie sa flera familjehemsföräldrar att de har suttit på möten med personal från socialtjänsten som har sagt: ”Det viktigaste av allt det är att man har ett stort hjärta”. Jag kände igen det från vår egen tid som familjehem och eftersom det är en stor geografisk spridning mellan familjehemsföräldrarna i min studie och mig, så skulle det kunna gå att dra slutsatsen att det är en uppfattning som är ganska utbredd inom socialtjänsten. Det är sant, visst behövs ett stort hjärta för att bli familjehem. Men betyder det att omtanken och engagemanget för de barn som placeras är en drivkraft som är stark nog att klara alla situationer som uppstår? Är omsorgen om det barn som placeras i familjen tillräcklig stark för att orka med vardagen som familjehem? Kommer det stora hjärtat att skydda mig mot min egen stress, problem med relationen för vi inte har tid för varandra längre och när min 12åriga son gråter och säger ”Mamma duw har förstört mitt liv, jag vill inte att han ska bo här längre!” Det är härligt att vara familjehem, det är skönt att se hur det placerade barnet utvecklas och det är roligt att känna stoltheten svälla över den fina familj som vi är allihop tillsammans. Men när orken försvinner, blir det svårare att kunna ta tag i de där guldklimparna i vardagen och riktigt njuta av hur fint det blänker. Det är lätt att de små guldkornen, som skulle kunna bli något vackert, försvinner i känslor av stress över att pengarna inte räcker, stressen av att inte orka göra mitt allra bästa för barnen och stressen över inte kunna vara mig själv, utan förvandlas till ett tjatmonster för att få allt att fungera. Realistiska ekonomiska förutsättningar och tid för återhämtning är oerhört viktigt som familjehem. För du ska orka ge, ge och ge av dig själv till är det svårare att sätta sig in i andra personers känslor och hitta bra sätt att hantera situationer på. Som ett skrynkligt litet stenhårt russin finns det inget mer att ge och orken räcker bara till att överleva. det placerade barnet, det biologiska nätverket och alla möten med socialtjänsten, BUP och skola. Som familje hem är ni en familj i ett hem, ni är ställföreträdande föräldrar och syskon som ska försöka bygga en trygg, kärleksfull och stark relation med det barn som placeras i familjen. För relationer det är det viktigaste verktygen som finns inom människovårdande yrken och dit räknar jag både familjehem och personal inom socialtjänsten. Det är genom relationer som vi kan arbeta för förändring. Jag har hört socialtjänsten prata en hel del om vikten av mentalisering, med enkla ord betyder mentalisering: förmågan att förstå sig själv och hur det kan vara för andra människor, det handlar om känslor, tankar och avsikter. Jag är inte så insatt i mentalisering, men jag vet att det inte räcker med att förstå hur det kan vara för någon annan, du behöver kunna använda dig av den förståelsen och hitta ett bra samspel med personen. Barn som placeras har ofta en svår problematik, om de verkar ”normala” på ytan så sker det ändå en påverkan när de placeras. En familjehemsförälder kan pressa sig själv till det yttersta för att vilja hjälpa barnet som haft det så svårt och vilja leva upp till socialtjänstens, skolan, de biologiska föräldrarnas krav och förväntningar, visa för alla och sig själv att jag har ”det stora hjärtat”. Men när människor pressar sig själv för mycket, kan det ”stora hjärtat” torka ihop till ett russin och som ett russin Det finns en oro från både socialtjänsten och från familjehemsföräldrar att det barn som placeras ska känna sig utanför gemenskapen i familjehemmet, om umgänget med de biologiska föräldrarna inte fungerar och de skulle åka till en avlastningsfamilj. Men det behöver inte vara negativt, det kan i stället ses som en möjlighet genom att barnet får ett större kontaktnät med fler vuxna som engagerar sig! Om det placerade barnet av olika skäl inte kan åka från familjehemmet, kan det lösas med att kontaktpersonen kommer till familjehemmet och låter det placerade barnet få vara kvar i sin normala omgivning, men familjehemsfamiljen får chans att åka bort för återhämtning. Russinet behöver fyllas av ny energi för att kunna bli ett härligt stort starkt hjärta igen och eftersom alla inom familjehemsvården blir vinnare då, behöver socialtjänsten kunna fånga upp familjehemsföräldern i god tid och arbeta förebyggande. Mentalisering är inte bara ett verktyg för att förstå ”klienter” och barn som omhändertas, det borde fungera på familjehemsföräldrar också… Eva-Lena Edholm Konsult, föreläsare och handledare www.evalenaedholm.se läs också min blogg: www.evalenaedholm.se/blogg Familjehemmet 2-2012 15 SPAM. Förlaget med positiv attityd. Och med glimten i ögat! ”En bok om året, hittills, fast i år blir det två!” SPAM startades 2007 av mig Per Martinsson, av den enkla anledningen att de ”stora” förlagen inte var så intresserade av de ”mindre författarna”. Det gjorde mig arg! Jag skriver och ger själv ut böcker efter eget tycke och smak. Innehållet i böckerna hittills, handlar om mina erfarenheter som konsult bland människor. Jag träffar bland andra, familjer med barn och ungdomar, andra vuxna, HVB hem och familjehem. Därför har jag skrivit Miljötekniker, metoderna och verktygen på en behandlingsavdelning som handlar om bemötandet av människor inom barn- och ungdomspsykiatrin, Tankar om… ditt liv, din vardag som handlar om olika tankekorn som kan vara bra att tänka på i livet. Jag har vidare skrivit Gympa för det mentala, en glimt i ögat (Sveriges i särklass bästa någonsin, säger Alte, men jag vet inte!)som är en sorts coachande bok (”alla skriver sådana” därför ville jag också det) fast med en skämtsam inriktning (allt i boken är faktiskt ändå väldigt användbart). Handboken, för familjehem och alla andra som möte människor i beroendeställning, som faktiskt är just det en handbok (här finns det en mängd konkreta tips och råd). Tankar om… ditt liv, din vardag, en nödvändig fortsättning. En liten bok om Oegennytta denna har jag tänkt läsare ska kunna få sig en tankeställare (fast egentligen så gäller det ju inte just precis dig!). För tryck ligger; Emellan Curlig och Bowling en bok som vänder sig till föräldrar och deras barn. ”Det kommer alltid att finnas barn och tonåringar som strular. Men måste det vara just ditt barn?” För mera information, besök www.bokforlagetspam. se Uppskattande konversationer består av 65 frågor som handlar om Allmänt, Dig själv, Etik och Filosofi och de är väldigt användbara i många olika sammanhang inte minst när ”orden tryter”. Samtliga dessa böcker, konversationskorten och lite till beställs enklast via bokforlagetspam.se prislista finns på www.bokforlagetspam.se De fem första som beställer något får denna gång en, av andra, uppskattad present! Uppge bara ”famriks” som rubrik i mailet. Per Martinsson, förlagsdirektör, förläggare, författare, konsult, osv. Familjehemsguiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten...... • • • • • • • Rekryteringochmatchningav”vanliga”familjehem. StortnätverkavfamiljehemöverhelaSverige. UtredningavfamiljehemenligtKälvestenmetoden. Förstärktfamiljehemsvård. Professionellhandledningtillyrkesverksammainom psykosocialaområdet. Externhandledningtillkommunensegnafamiljehemför kortareellerlängreperioderefterbehov. Familjehemsguidenshandledareärutbildadeenligt handledarföreningenskrav. Kontakta FamiljehemsGuiden www.sposit.se familjehem@ telia.com Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår. – Kinesiskt ordspråk Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. 16 Familjehemmet 2-2012 FUR roade sig i Piteå! Under årets FR kongress i Piteå ägnade Familjehemmens Unga Röster (FUR) representanterna en heldag åt att vara på leklandet och i badhuset med alla barn och ungdomar som hade följt med. Vi delade upp oss i två grupper. Det ena för de som ville bada och andra för de som ville spela minigolf, bowling och annat skoj. Strax efter frukosten begav vi oss i två bilar mot våra mål. Toni fick köra den ena bilen. Markus och Kasper Det vart många spännande tävlingar i både minigolfen och bowlingen. Många skratt och lite tårar då alla inte kunde vinna. De som badade hade åkt vattenrutshkana i olika former. Efter två intensiva timmar åkte vi tillbaka till Storstrand för att äta lunch med de andra. Efter lunchen samlades vi för att planera någon form av underhållning under middagen. Vi tyckte att även de vuxna skulle få röra på sig lite och landade i att köra fader Abraham. Julia Klockan tre väntade ytterligare en aktivitet. Vi åkte tillbaka till samma ställe där vi hade roat oss under förmiddagen för att se en film om havet och sardinerna i en annorlunda biosalong. I en salong där man upplever att man själv är en del av filmen. FUR-ledarna Nora och Toni. Jag och några av de yngre deltagarna somnade under filmens gång då det var väldigt bekväma stolar. Efter filmen begav vi oss åter igen hemåt, denna gången för att äta middag. Det bjöds på fisk och potatis samt sallad. Efter middagen avslutade några av oss kvällen med att titta på tv och äta chips för att sedan sova för att ladda batterierna för en ny dag. Det var riktigt kul att komma upp till Piteå och möta så många ungdomar som verkade ha så kul under den här dagen. Jag hoppas att flera sådana dagar kan ordnas i samband med att FR har sina aktiviteter. Nora, Seline, Lisbeth och Toni Pressmeddelande 14 juni 2012 Socialdepartementet Proposition om ersättning av staten till vanvårdade barn och unga i samhällsvård Regeringen har idag fattat beslut om en proposition med förslag till en lag som ger personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården möjlighet till ekonomisk ersättning från staten. Förslaget utgår från den ram överenskommelse som träffades i september 2011 mellan företrädare för regeringspartierna och Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet. Möjligheten till ersättning gäller de personer som någon gång under sin barndom varit omhändertagna för samhälls vård under perioden 1 januari 1920 till och med den 31 december 1980. För att övergreppen eller försummelserna ska kunna ge rätt till ersättning enligt lagen ska de ha varit av allvarlig art och ha skett i samband med vården när personen varit omhändertagen för samhällsvård, det vill säga placerad av sociala myndigheter, under den aktuella tidsperioden. Ersättningen lämnas med ett schablonbelopp om 250 000 kronor per ersättningsberättigad. En särskild nämnd ska handlägga och besluta i ersättningsfrågorna efter det att ansökan lämnats till nämnden. Arbetet med att inrätta nämnden har påbörjats av regeringen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Familjehemmet 2-2012 17 Bekräftelsen med stort B Det är inte ofta jag blir så ordentligt bekräftad som jag blev igår. Mitt lilla 8-åriga lånebarn kom och kramade om mig och sa att hon älskar mig och att jag är perfekt. Jag frågade på vilket sätt hon tyckte att jag är perfekt. Hon sa att jag är perfekt i min mjukhet och i min bestämdhet. Jag sa att jag kanske är lite för mjuk och kanske borde göra något åt det. Då skriker hon neeej, förstör inte din perfekta kropp. Hon kramade lite till och kom med ytterligare en komplimang. Hon sa att hon tyckte att jag såg yngre ut nu än då jag var ung. Jag frågade hur hon kan veta det, vi har ju trots allt bara känt varandra i ett halvår. Just det, sa hon, ett halvår är en lång tid i mitt liv. Jag tänkte inte på det, ett halvår är faktiskt mycket längre i hennes än i mitt liv. Under det här halvåret har hon tappat en tand och en ny har vuxit upp istället. Hon har lärt sig att skriva och läsa. Hon har kommit på hur multiplikationstabellen fungerar. Hon har lärt sig att det finns många människor som det går att lita på. Hon har fått en insikt över att hon har rättigheter, men också några skyldigheter. Hon Vill du göra något positivt? Är du intresserad av att bli familjehem? Familjehem i Fokus söker familjehem för barn och ungdomar mellan 0-18 år, som har intresse av att arbeta med att förbättra barn och ungdomars chanser i livet. Familjehem i Fokus specialiserar sig på att rekrytera och stödja familjehem som kan ta emot barn och tonåringar med problematisk bakgrund. Om du vill arbeta tillsammans med oss så erbjuder vi: • Stöd dygnet om, året runt • Utbildning och träning • Regelbunden handledning av professionell personal • Arvode och omkostnadsersättning Kontakta Familjehem i Fokus (FiF) gratis på telefon: 020-20 29 30 eller fyll i en intresseanmälan på vår hemsida www.familjehemifokus.se 020-20 29 30 www.familjehemifokus.se 18 Familjehemmet 2-2012 har fått nya vänner. Hon kan knyta sina skor, bädda sin säng, städa sitt rum och duka bordet. Hon har lärt sig att det går att vara arg utan att skada sig själv, någon annan eller några saker. Hon har hunnit vara ledsen för att en älskad hund dog. Hon har hunnit få håret klippt två gånger. Hon har vuxit några centimeter. Hunnit fira jul, nyår, sin födelsedag, påsk, Sveriges nationaldag och midsommar. Underbara unge, det har hon hunnit vara hela tiden. Telle Söderberg E F T E R LY S N I N G Vi behöver foton som vi kan använda som illustrationer i tidningen Familjehemmet eller i FR:s Almanacka för 2013. Vi behöver lämpliga foton; natur, djur, barn och ungdomar - men ej foton på identifierbara placerade personer. Tyvärr kan vi ej betala någon ersättning på publicerat foto. Skicka oss foton till: famriks@hotmail.com eller FR, St. Malmsvägen 7, 641 50 KATRINEHOLM. NOFCA konferensen Konferensen ägde rum den 8 och 9 juni 2012 på Torpa pensionat i Södertälje och vi var 13 deltagare från Norge, Finland, Danmark, Färöarna, Grönland, Island och Sverige. Programmet inleddes av en föreläsning om SkolFam projektet. Cecilia Wändel, psykolog och Kerstin Sand berg, specialpedagog från Gävle hade kommit efter önskemål från de andra nordiska länderna för att berätta om sitt arbete med familjehems placerade barns skolgång. SkolFam är ett projekt som startades av Helsingborg stad där man uppmärksammat att barn som växer upp i familjehem har sämre skolresultat än andra barn. Satsningen på barnen gav mycket bra resultat och andra kommuner följde efter. Projektet har fått stöd av Allmänna Barnhuset för att man ska kunna sprida det till andra delar i Sverige. Numera finns verksamheten permanentat i Norrköping, Helsingborg och Gävle. Det finns ett nätverk av 11 kommuner som också arbetar med modellen, som bygger på forskning av bl a Bo Winnerljung. I Gävle administreras projektet av Socialtjänsten och Skolan i samarbete och omfattar 24 barn i åldrar 7 -14 år. De följer varje barns utveckling genom tester och erbjuder dem individuellt stöd i form av möten med familjehem, lärare och barnets socialarbetare. Familjehemmen och lärarna erbjuds nya verktyg i arbetet att stödja barnen skolgång. Målet är att barnen ska klara de nationella målen i skolans i alla stadier. Resultatet av projekten i de olika kommunerna är mycket lovande och det finns Hege Sundt som genomför släktingprojektet. Telle Söderberg, FR, Ann Olaison, FSF och Solveig Freby, Socialstyrelsen. förhoppningar att dessa kunskaper ska spridas vidare så att alla placerade barn får det stöd de behöver för sin skolgång. Det finns mer att läsa om projektet under www.skolfam.se På fredag eftermiddag fick vi besök av Petra Rinman och Solveig Freby från Socialstyrelsen. De berättade om arbetet som bedrivs enligt Regeringens uppdrag för ”Trygg och säker vård”. Under sommaren kommer det att presenteras nya Föreskrifter och allmänna råd till socialtjänstens handläggning av den sociala barn och ungdomsvården. Dessa omfattar handbok till socialtjänsten och vägledning för placerade barns hälsa och utveckling. Aktuellt arbete hos Socialstyrelsen finns kring familjehemutbildning, familjehemsutredningar och samarbete med Skolverket. En av nyheterna är förslaget att besöken i familjehemmet ska ske fyra gånger per år i stället för nuvarande två. Särskilt de nya föreskrifterna är en starkare styrning av kommunernas verksamhet. Sista programpunkten på fredagen med en fortsättning på lördagen var en redovisning av NOFCA projektet ”Fosterhjem fra barnets slekt” tilbud og oppläring” som är ett nordiskt projekt och genomförs i NOFCA:s regi och är finansierat av NORDPLUS. Hege Sundt från Norge är projektledare och har knutit till medverkande från varje land som genomfört intervjuer av familjehem som tagit emot barn från sin släkt för placering. Syftet är att se vilket stöd och utbildning dessa familjer får och vad de önskar sig. Arbetet har varit omfattande och mycket varierande önskemål har samlats in från hemmen. Projektet ska slutredovisas i augusti och utvärderas på NOFCA mötet 2013. En sammanfattning av diskussionen så här långt är att släktinghemmen är den grupp familjehem som har det största behovet av stöd och handledning, men får minst av det. Den stora behållningen på dessa nordiska möten är rapporterna från de deltagande länderna. Det är i samband med dem vi får impulser och idéer till samarbete och utveckling. Till exempel var NOFCA mötet på Grönland 2008 och vi fick nu höra att det därefter skett en satsning på familjehemsvård från myndigheternas sida. Material från de andra nordiska länderna har blivit översatt till grönländska. Utbildning för nya familjehem har inletts och det finns hem att tillgå fast ekonomiska villkoren är mycket begränsade. Island har också satsat på fosterbarnens skolgång. De har infört en lag om att kommunerna måste ta emot barn som placeras i familjehem i sina skolor, vilket har varit svårt tidigare. Regeringen på Island har stoppat placeringen av de tyska barn på Island som förekom förra året genom en privat organisation. Frågan diskuterades på förra NOFCA mötet och ideologin bakom ”deportation” av barn ifrågasattes. Familjehemmet 2-2012 19 Alla deltagare I Finland är atmosfären positiv till familjehemsvård. Kommunerna er bjuder mycket stöd. Det finns gemensamma utbildningar för fosterföräldrar och familjehemssekreterare. Man har också startat med mentorsutbildning för erfarna familjehem. Ett roligt projekt heter SWING och är ett samarbete mellan 18 fosterbarn, fosterföräldrar och biologiska föräldrar. De skriver sånger och ska göra en musikal om hur det är att ha två uppsättningar föräldrar. Färöarna har utvärderat sin barnavårdslag och omorganiserat ansvaret mellan kommunerna och staten. Institutionerna ska nu också vara barnavärnets ansvar. Familjehemmen ska få utbildning och eftervården ska gälla till 23 år. I Norge har fosterhjemsföreningen lyckats förhandla sig till ett avtal om tjänstepension för familjehem genom att ett försäkringsbolag erbjuder dem samma villkor som om de var ett bolag (gäller medlemmar i föreningen). Föräldrarätten diskuteras i Norge med hänvisning till forskning om att anknytning inte har något med biologin att göra. Detta kan eventuell få till följd att det blir fler adoptioner av små barn. Tove Wahlström har gett ut en ny livsbok som kan beställas från Fosterhjemsföreningen. Eftervård har utvärderats och visar att det går bättre för ungdomar som får eftervård. I Norge har f d placerade barn rätt till eftervård till 23 års ålder. Ungdomarna har en landsförening: www.barnevernsbarna.no I Danmark har mycket av familjehemsvården överflyttats från privata organisationer till kommuner. Vilket inneburit ett kunskapstapp. Det finns ett mål med ”barnet i centrum” med manual som tyvärr inte följs av kommunerna. Eftervården är flexibel. Många barn erbjuds flytta över till en annan familj i stället för sitt familjehem som eftervård även om de vill bo kvar. Organisationen FaBo arbetar med ett projekt ”Signs of safety” och har samarbetat om filmen om ”Rosa” som finns översatt till svenska. En mycket rörande och bra film. Vi inledde NOFCA -mötet redan på torsdag kväll med middag i ett familjehem och på fredagen gjorde fick vi delta i en guidad tur till Ytterjärna Kulturhus och trädgård. Därefter år vi middag på Torekällberget i Södertälje med utsikt över staden och inspirerande samtal kring familjehemsvård i våra länder. Slutsatsen för vår del är att nordiskt samarbete är värdefullt och att vi skulle behöva samordna metodutveckling i större skala, då vi delar värderingar kring familjehemsvården med varandra och det finns möjligheter till att kopiera projekt och översätta material till allas nytta och utveckling. Vi som deltog i NOFCA konferensen från Sverige är Telle Söderberg, FR, Ann Olaison från FSF och Pirkko Nilsson från FfF. FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se 20 Familjehemmet 2-2012 Upprättelse - ersättning – men sedan då!!!! Enligt en debattartikel i Dagens Nyheter i början av maj 2012 är alla partier nu överens om ett lagförslag för att ge ersättning för barn som farit illa i samhällsvård mellan 1920-1980. Artikeln slutar med att ”Detta är en viktig del av upprättelseprocessen för de drabbade men vetskapen om vad som har hänt är också en förutsättning för att förhindra att det återupprepas.” Denna inbjudan var första delen av Denna inbjudan var första delen av vårt vårt 30års firande. 30 års firande. kom bara 2 familj Tyvärr kom braTyvärr 2 familjer till en jätte er till en jättebra cirkusföreställning. bra cirkusföreställning. Programmet som återstår 2012 är Programmet som återstår 2012 är Gokart ii Motala Gokart Motalai iaugusti/september, augusti/september, och Jubileumsfesten Jubileumsfesten i Linköping under och i Linköping oktober. under oktober. Vi hoppas Vi hoppasatt attflera flerafamiljer familjer möter upp möter upp då! då! Ha en bra sommar Ha en bra sommar Önskar Önskar Östergötlands LänsFamiljehems Familjehems Östergötlands Läns styrelse styrelse För placerade barn och unga Det är kommunens socialtjänst som har det övergripande ansvaret för barn i familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB). Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten. Det betyder att de ska kontrollera att brister och dåliga förhållanden rättas till. Placerade barn och unga uppmanas ta kontakt med Socialstyrelsen. I Mars 2010 inrättades ett särskilt telefonnummer. Om du känner att något fungerar dåligt i det familjehem, HVB, eller särskilda ungdomshem du bor på, kan du berätta detta för oss på Socialstyrelsen. Du kan mejla oss på beratta@socialstyrelsen.se eller ringa 020-120 06 06, så får du prata med en person som kan hjälpa dig. Upprättelseutredningen är den senaste av en lång rad statliga utredningar som regeringen tillsatt för att granska vården av utsatta barn i Sverige. Utredningarna har föreslagit flera förändringar i lagstiftning som skulle leda till större trygghet för de placerade barnen i form av utbildning av familjehem, tätare kontakter med kommunens handläggare, kompetensutveckling o s v. Därefter har det varit tyst. Regeringen har inte lagt någon proposition i dessa frågor. Det skulle innebära ökade kostnader för kommuner och det är antagligen inte politiskt gångbart. Fosterbarnen är ju ändå en marginell grupp och barnen har inte ens rösträtt. Det blir kanske billigare att be om ursäkt igen om några år. Möjligheten till nya skadestånd från staten har utredningen sagt ifrån. Om man verkligen skulle vilja förändra villkoren för de placerade barnen borde man involvera barnen och ungdomar själva i sina liv genom att fråga dem hur de vill ha det och låta dem ingå i team där alla vuxna runt barn som bor i familjehem tvingas samarbete för det enskilda barnets bästa. Låt dessa barn bli synliga i samhället. De har ingenting att skämmas för. Det är vi vuxna som har en skyldighet att ge barnen alla resurser till att utvecklas maximalt. Resurserna handlar inte bara om pengar utan synen på de grupper som traditionellt befinner sig utanför det etablerade samhället. Vi är övertygade om att en förändrad syn på familjehemsvård behövs för att man ska finna de personer som är beredda att tillsammans med barnen, deras föräldrar och socialarbetare ge barnen en trygg uppväxtmiljö med god insyn i hur barnen har det. Vi ser fortfarande fram emot det utlovade lagförslaget som ska förstärka de placerade barnens rätt till gott omhändertagande. Södertälje den 24 maj 2012 För Forum för Familjevård Telle Söderberg, Ordförande Pirkko Nilsson, Ledamot Familjehemmet 2-2012 21 Varför är nycklarna alltid på sista stället jag letar på? aparr k s m e h a Trygrgka människo sta Jo, för antagligen slutar jag leta när jag hittat dom. – Okänd RING 0515-180 30 så berättar vi mer. Nordiska Barnavårdskongressen, Stockholm 12-14 september Programmet innehåller flera spännande föreläsningar och 35 varierande workshops från hela Norden. Kom och ta del av ny forskning, praktikers erfarenheter och ungdomars egna synpunkter. Kongressen vänder sig till alla som är intresserade av sociala barn och ungdomsfrågor och som är nyfikna på vad vi i Norden kan lära oss av varandra. För mer information och program www.nordiskabarnavardskongressen.org 22 Familjehemmet 2-2012 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm – AB Christina Jansèn 08-740 24 07 Södermanland – D Ann-Christin Larsson 0157-408 63 Halland –N Västerbotten – AC Calle Bonath 0735-39 44 54 Rolf Ringsell 090-390 43 www. familjehemsforeningen.se Skåne – LM Norrbotten – BD Örebro – T Dalarna – W Mia Johnsson 0455-271 98 Uppsala – C Johan Kleiman 070-656 33 27 Ingrid Heigren 0583-503 31 Östergötland – E Sveneric Blixt 0141-800 68 Stig-Roland Carlzon 0911-24 01 28 Telle Söderberg 08-550 947 07 Södertälje – AB Maria Bergman 070-848 71 40 VA. Östergötland Sveneric Blixt 0141-800 68 Ödeshög Margot Pettersson 0144-318 97 Värmland – S Kronoberg – Kalmar– GH Annette Andréen 0485-722 98 Ylva Gavell Söderström 073-640 42 68 Västmanland – U Maria Bergman 070-848 71 40 Gotland – I Torsten Lindqvist 0498-380 21 Västernorrland – Jämtland – XYZ Blekinge – K Monica Fahlén 0611-607 91 www.familjehem-xyz.se Eva Folin 0454-32 36 49 Västsverige – P+O Gudrun Atleflo 0520-65 24 14 Ordförande: Yvonne Nordström Pettersson, Vreta, 640 51 STJÄRNHOV, 0158-410 66 vreta@telia.com V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40 miabergman@msn.com Kassör: Hans Larsson, Lugnet, 640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63 hans.hanas@gmail.com Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29 vikberg.j@telia.com Familjehemmens Unga Röster f.u.r@hotmail.com Förbundsstyrelsen www.fur.dinstudio.se Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, 643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33, rolandoscarsson@hotmail.com Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59 gizela.wizell@telia.com Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK, 0612-403 07, 070-603 93 33 info@mlsmaskin.com Suppleant: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com Rådgivare Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden 08-18 76 02 070-848 71 40 08-550 947 07 0158-410 66 0480-503 55 0157-408 63 0320-390 36 019-45 8145 0570-153 16 090-390 43 0923-137 21 0921-649 88 Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net Suppleant: Monica Fahlén, Ytterskog 208, 870 10 ÄLANDSBRO, 0611-607 91 070-624 34 98, monica.fahlen@gmail.com Revisor: Ros-Marie Svanborg, Arnemarksvägen 72, 941 92 ARNEMARK 0911-711 87 Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13, 945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514 Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix, 0923-137 21, jan-ulf@telia.com Familjehemmet 2-2012 23 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen 7 641 50 KATRINEHOLM Inbjudan till Den första nationella konferensen om familjehemsvård för vuxna - en samlad bild av svensk familjehemsvård för vuxna Vilka framgångsfaktorer finns i denna vårdform? Är det lättare att förebygga återfall i missbruk och kriminalitet i ett familjehem? Vad betyder samarbetet mellan Kriminalvård/socialtjänst och uppdragsgivare för klientens återanpassning? Finns det klienter som är svårplacerade och vad görs för dem? Hur är det med utslussningen? Kan klienten börja om i ett annat sammanhang, med ett annat socialt nätverk parat med andra vård och omsorgskontakter som individen är i behov av? Välkommen till Näringslivets Hus i Stockholm den 5-7 september 2012! Läs programmet och anmäl dig på www.familjehemskonferensen.se Annika Ström, verksamhetschef Stiftelsen Credo Nilla Helgesson, direktor Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Ann-Christine Bard-Sandström Verksamhetsutvecklare SVs Förbundskansli samt SV Västerbotten