Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 31 • Nr 4 • december 2013 • Vem är umgänget till för? • SKL:s rekommendationer • Jag är människa! och fler intressanta artiklar I detta nummer Nr 4 2013 Vem är umgänget till för? .......................................... 4 SKL:s rekommendationer ........................................... 7 Kan du fokusera på ditt arbete om ditt barn ligger allvarligt skadad på sjukhus? ....................................... 11 Jag är människa! ............................................................ 12 ”Nytta och nöje” – Familjehemsföräldrar om lästräning med placerade barn....................................................... 13 Familjehemmens Riksförbund .................................. 15 Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård IFCO 2014 EUROPEAN+ CONFERENCE 11-14 May 2014 / Kyiv / Ukraine www.ifco2014.kiev.ua IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil 070-6531717 bb023@telia.com www.familjehem.se 2 Familjehemmet 4-2013 Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB 019-184000 • www.luvab.se Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Manusstopp Till nästa nummer: 15/2 -2014 Vi är vanliga familjer Det finns fortvarande idag väldigt mycket fördomar om familjehem. För att punktera dessa fördomsbubblor borde vi familjehem i mycket större utsträckning berätta om hur det är att vara familjehem. Vi familjehem är inga offer utan vi har gjort ett medvetet val. Vi är beredda att ägna vår tid och energi på att ta hand om barn som inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Vi vill deras bästa och förstår att det finns en hel del viktiga saker som vi är kapabla att handskas med och finnas till för. Vi tar ansvar för barnens basala behov, berättar för dem att skolan är viktig och visar det rent konkret genom att ställa rimliga krav, ha förväntningar och hjälpa till med läxor och annat som rör skolan. Vi ser till att barnen har möjlighet att växa och utvecklas och känna sig både uppskattade och behövda. Vi har tålamod, uthållighet, en väl utvecklad tjatförmåga och enorm mängd kramar att ge. Vi känner inget behov av att äga barn utan förstår nödvändigheten och meningen med att barnen har rätt till alla sina betydelsefulla personer. Vi är helt vanliga familjer. Utöver det har vi en suverän förmåga att hålla reda på det enorma nätverket av professionella, som kan dessutom när som helst bytas ut. Vi nöjer oss med litet arvode, kräver ingen uppskattning av samhället och har plats och ork. En del saker skulle göra livet ännu härligare för oss familjehem, om man får önska sig något så här före jul, är erbjudanden om t ex handledning, utbildningsdagar och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Det och mycket annat borde vi familjehem berätta om oftare för vår omgivning som ännu inte har en rättvis bild av hur det är att vara ett familjehem. God Jul och Gott Nytt År Önskar Telle Söderberg Annonspriser 2014 Svartvitt Helsida 6 800:Halvsida 3 900:Kvartssida 2 300:180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annons material. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se ISSN 02821346 Familjehemmet 4-2013 3 Vem är umgänget till för? Jag vet inte hur mycket du som läsare vet om omhändertagande, familjehem och umgänge. Men vill utifrån min horisont lyfta frågan umgänge. Jag har förmånen att i mitt arbete möta många underbara familjehem. Jag möter även de barn som bor i familjehem. Barn vi inte pratar allt för mycket om. Sällan kan vi läsa om de här barnen i tidningen. Sällan finns de med i sagor eller barnprogram. Jag skulle säga att det är osynliga barn, de omhändertagna barnen. Jag skrev en bok för två år sedan som heter Familjehemsboken. Boken finns för att jag vill att omhändertagna barn ska få känna stolthet över båda sina familjer! Ni ska nu få träffa två barn. Jag ska låta deras röst få nå er. Båda barnen vill berätta om umgänge. För det är så vi kallar den tid barnen ska träffa sin biologiska familj. Ett märkligt ord kan jag tycka. Vi andra idkar ju inte umgänge när vi träffa vår familj. Varför det heter just umgänge vet jag inte. Vem är umgänget till för? De vackra raderna från socialstyrelsen och våra domstolar är att omhändertagna barn har rätt till en god relation med sina föräldrar. De har rätt till umgänge med dem som i många fall skadat och vanvårdat dem. Jag skulle vilja svara på frågan, vem umgänget är till för så här. För föräldrarna. Det är inte fel att det är så, men jag vill att vi talar klarspråk. Det blir lättare för alla parter då.Föräldrarna, barnen och familjehemmet. Hur förbereder man en liten baby på detta umgänge? Det går inte säga "Nu ska du träffa mamma och pappa som älskar dig. Det är viktigt att ni träffas." Så små barn kan inte förstå de orden. Vidare är det ofta så här att barnen blivit svårt vanvårdade, misshandlade och utnyttjade av sina föräldrar. Ändå ska de ha umgänge! Nu till lille Oscar. Han är två månader när han blir omhändertagen. Hans mamma är utvecklingsstörd och man vet redan innan Oscar föds att det inte kommer att fungera att Oscar bor med sin mamma. Men socialtjänsten måste visa klart och tydligt på att så är fallet. Måste visa på vilka bristerna är och hur det Stockholms stad söker familjehem och jourhem Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem och jourhem till Stockholms stad. Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Socialförvaltningen • Tfn: 08-508 25 221 E-post: familjehem@stockholm.se facebook.com/familjehemstockholm 4 Familjehemmet 4-2013 kommer att påverka Oscar. Oscar och hans mamma ska därför bo i fyra månader på ett utredningshem. Så att Oscar inte tar onödig skada. När man hittat ett familjehem som matchar Oscars behov ska de besöka honom och hans mamma. Oscar är två månader gammal. Familjehemsmamman Anna berättar att de kommer till utredningshemmet lagom till att lilla Oscar ska äta. Hans mamma flaskmatar honom. Han sitter i en babysitter säger Anna. Hans mamma Sandra kommer från köket med en nappflaska i handen. Anna hinner tänka, "Varför håller hon en handduk om flaskan. Flaskan var nämligen inlindad i en tunn kökshandduk. Peter, familjehemspappan säger att han också funderat över handduken, men tänkte att hon kanske skulle använda handduken som haklapp. Så böjer sig Sandra över Oscar, han sitter kvar i babysittern. Anna säger att Oscars lilla huvud börjar röra sig från sida till sida och han skriker högt. Nu efteråt vet jag inte varför jag bad att få mata honom. Men det gör jag säger Anna. Sandra skiner upp och säger, "Klart du får!" Jag frågar om det är okej att jag lyfter upp honom i knät? "Självklart" säger Sandra. Så lägger hon till "Är det okej att jag går ut och röker medans han äter?" Helt okej säger både jag och Peter. Jag lyfter upp lilla fina Oscar. Han rör fortfarande sitt lilla huvud fram och tillbaka. Han gråter ännu men inte lika mycket. Jag sätter mig i soffan, lägger Oscar tillrätta på armen. Pratar lite med honom. Söker hans blick, men den går inte att fånga. Pratar lite till med honom. Medans jag pratar med honom slutar han helt att gråta. Så böjer jag med fram för att ta napp flaskan. Tycker den känns ovanligt varm genom handdukens tyg. Lyfter upp flaskan, säger försiktigt till Oscar nu ska du få lite att äta. När Oscar ser flaskan börjar han skrika så där högljutt igen. Jag ställer ner flaskan på bordet, ber Peter ta bort handduken. Minns Peters blick. Han säger sedan med en tyst och sorglig röst. Vällingen är kokhet. Jag tittar på Oscar ber Peter gå ut i köket och laga ny välling. Peter kommer in i sällskapsrummet samtidigt som Sandra hunnit röka klart. Hon tittar på Peter tar flaskan från honom och känner en stund på flaskan, sedan säger hon. Den vällingen äter han ju aldrig, det tar evigheter att mata honom med nästan kalla välling. Ju varmare ju bättre, hon tar flaskan med sig ut i köket och jag känner försiktigt i Oscars mun. Den är full av små och stora brännblåsor. Vet du Lisbeth, säger Anna det visade sig att Sandra matat Oscar med skållhet välling. Han hade fått svåra brännskador i munnen och svalget och man beslutade om ett akutomhändertagande av honom. Han fick matas med en liten pipett i flera månader och ännu idag, fast han är fyra år klarar han inte av att dricka i en nappflaska. Han mamma ville såklart inte skada honom, hon kunde helt enkelt inte se att hon brände honom illa med den kokheta vällingen. Oscar hade mått mycket bättre om han inte varit tvungen att träffa sin mamma en gång var fjortonde dag. Men domstolen hade sagt sitt. Var fjortonde dag åkte jag hem till hans föräldrar. Buss genom Stockholms gator. Hur förbereder man en liten och säger ”Klart du är! Men Oscar baby på dessa umgängen? Det går är för liten att förstå.” men hon vill inte säger Peter. Men träffa dem inte alls lyssna. När de varit hos oss si så där tjugo minuter brukar Oscar det skulle han. Efter några veckors hämta deras skor från hallen och umgänge kräktes Oscar bara han säger sedan hej då!!! såg en buss. Buss var lika med att åka hem till dem som Men de stannar sina skadat honom så. Det fyra timmar. ”De har När de kommer fikar vi. tog flera dagar eftervi rätt till så de så!” Sedan ska de leka med sitt barn. åt tills han kändes Vi kan inget annat lugn och trygg igen. Kramas massor och han ska kalla göra än att se på hur Trots att umgänget dem mamma och pappa. illa Oscar mår, sedan bara var fyra timmar när det åkt trösta och två gånger i månaden göra honom så trygg det går. upplevde vi att det skadade Vi frågar oss ofta säger Peter vem honom mycket. umgänget är till för. Frågar du oss så Till slut kunde vi inte fortsätta att är det Sandra och Kenny. Oscar finutsätta honom för dessa resor och ner sig bara i att de ska pussa, krama låta honom vara där i den mycket och blir arg på honom när han inte smutsiga och inrökta lägenheten. kallar dem mamma och pappa. Socialtjänsten har varit bra. De har Vi kan se hur viktigt det är för Sandra verkligen gjort allt de kunnat för att och Kenny att få träffa sitt barn. Men Oscar ska må bra. Samtidigt måste ingen ska komma till oss och säga att de följa domstolens beslut. det är för Oscars bästa för det är det Idag kommer Oscars mamma och inte. Han far illa på dessa umgängen. pappa hem till oss. Oscar klarar det Ingen finns det som för hans talan. något bättre nu när han blivit lite Om vi gör det säger Anna får vi höra större. Men bra mår han inte, varken att vi minsann ska hjälpa Oscar så innan eller efter att de varit här. Han att han vill träffa dem. Anna suckvisar klart och tydligt att han inte vill ar uppgivet. Om de bara visste hur träffa dem. mycket vi försöker. För oss skulle det vara underbart om Oscar när de kom När de kommer fikar vi. Sedan ska blev så där glad och grät när de gick. de leka med sitt barn. Kramas masDen sorgen kan vi ta hand om. Nu sor och han ska kalla dem mamma far han så illa två gånger i månaden. och pappa. Oscar vill inte, för honom Det som är värst säger Peter är att vi är vi mamma och pappa. Han måste inte kan göra något åt det. få bestämma vem han kallar mamma och pappa. Då kan hans mamma Innan dessa rader är färdigskrivna Sandra och pappa Kenny bli som ska ni få träffa en tjej som var fem år när hon blev omhändertagen. När galna. Många gånger får vi bryta in vi möts har hon hunnit fylla 19 år när de skäller på honom. Sandra och flyttat hemifrån. Hon läser på säger då att hon minsann är hans högskolan och vi möts första gången riktiga mamma. Vi bekräftar henne e-post: info@rff.se telefon 0122-210 60 mobil 0706-31 03 90 Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. Familjehemmet 4-2013 5 när jag är på hennes gymnasium och föreläser. Låt oss kalla henne Julia. Julia bodde med sin svårt psykiskt sjuka mamma i soprum, trapphus, husvagn, buss kurer, hos galna vänner till mamma och ibland sov de under en buske i parken. När Julia föddes mådde hennes mamma mycket dåligt. Hon trodde att det var folk som jagade henne. Vi kunde inte bo kvar i den lägenhet som socialtjänsten fixat. Min mamma menade att den var avlyssnad och att de snart skulle komma och döda oss. Av det minns jag inget, min mormor har berättat en del säger Julia. Så när jag var två månader, mitt i vintern så lämnade mamma bara lägenheten. Tog med sig mig, min barnvagn och lite kläder. Mormor har berättat att hon letade efter oss i veckor. Mormor ringde till socialtjänsten varje dag. Hon var så rädd att mamma skulle döda sig själv och mig. Eller att mamma bara skulle glömma mig så att jag liksom svalt eller frös ihjäl. Mamma gick ibland på öppna förskolan med mig. Idag vet jag att det var för att hon skulle få lite att äta och kanske få ta en dusch. Det var så som mormor och de på socialtjänsten fick veta var vi fanns i Stockholm. Men mamma var expert på att känna på sig att mormor eller socialen var efter henne. Då försvann vi bara. Många månader har jag bott i soprum med min mamma. Det var när jag var tre år som en socialtant bestämde sig för att inte ge sig förrän hon hittat mig. Hon jag upp henne. Hon ville inte prata med mig sa hon. Jag sa till henne att det sket jag i. Jag behövde få prata med henne. Så att hon skulle förstå vad hennes galenheter kunde har lett till. Ja, om min mamma fått hem mig igen. Jag ville också berätta för henne hur det var att en gång i månaden tvingas träffa min mamma som var en galen mamma. jobbade på en av de öppna förskolorna mamma och jag besökte. Hon började finkamma alla soprum, buss kurer och trapphus i området där hon jobbade. Hon gav sig inte. Vi träffas ibland. Vet du utan henne hade jag nog inte överlevt. Efter nästan två år av letande hittade hon mig i ett soprum på Söder. Hon bara stod där ute i mörkret när jag smet ut för att kissa. Minns att hon lyfte upp mig sa att jag skulle vara tyst, sedan sprang hon så fort hon kunde med mig i sin famn. Minns hur mamma skrek "Ta inte mitt barn! Ta inte mitt barn! Jag kommer att dö!" Men inte dog mamma inte. Jag fick flytta till ett helt underbart familjehem. Det var såklart domstol och en massa innan jag kunde flytta på riktigt. Mamma hade en advokat som slogs för min mammas rätt att få fortsätta bo med mig. Jag har letat upp henne. Först skrev jag brev, men det kom inget svar på några av alla de brev jag skrev. Så till slut letade Smålandsgårdar söker familjehem! Till slut gick hon med på att träffa mig. Vet inte om jag gjorde henne så mycket klokare säger Julia. Men nu vet hon i alla fall hur jag såg på det hela och vad umgänge som det så vackert heter kan innebära för ett barn. Vet du Lisbeth säger Julia, umgänge är för vanliga barn, med vanliga familjer. Inte för oss barn med så tokiga mammor så att socialtjänsten inte kan träffa de här mammorna utan att det finns en polis med. Min mamma var farlig både för sig själv, mig och sin omgivning. Varför kan inte de som gör lagar och de som bestämmer i domstolen se att alla mammor kan inte vara mammor. Alla mammor ska inte ha rätt till umgänge med sina barn. För det skadar en så mycket. Vet du jag började till slut skada mig själv. Skar mig på mina armar och vägrade äta om jag var tvungen att träffa min mamma. Trots det tvingades jag träffa henne. Men till slut var den en socialsekreterare som verkligen förstod och hur hon gjorde det vet jag inte. Men efter det att hon kom in i mitt liv behövde jag inte träffa min mamma mer. Då var jag nästan 14 år. Jag vill att alla som möter barn ska förstå en sak. Alla föräldrar kan inte vara föräldrar. Sedan måste ni lyssna på oss barn när vi säger att vi inte orkar mer. Oscar och Julia är två röster som båda behöver bli hörda. Det måste finnas någon som för deras talan. För barn, ungdomar och vuxna. Hör av dig till oss för mer information! Klostergatan 7, Växjö • 0470-279 10 www.smalandsgardar.nu 6 Familjehemmet 4-2013 Lisbeth Pipping, författare och föreläsare Familjehem Från SKL:s Cirkulär 08-81, 2008-12-01 1. Definition av familjehem Familjehem definieras i 3 kap. 2 § socialtjänstförordningen (SoF) på följande sätt ”Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.” Familjehemmet har, genom att inte vara anställda, en fri ställning när det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka barn de vill ta emot i sitt hem. Familjehem kan ha uppdrag åt flera kommuner samtidigt. Det finns inte reglerat i lag hur många barn som samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar ett barn kan i avtalet med familje- Det kan sålunda noteras att ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 § SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s. 146). Blankett för avtal kan inköpas från Kommentus förlag. Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag. 4. Former för utbetalning av ersättningarna Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3 kap. 2 § SoF) och ska beskattas som inkomster av tjänst. 2. Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går därför inte att anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan fysisk eller juridisk person. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader. I 2 § förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som en insats enligt LSS. Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn, 6 kap. 6 § socialtjänstlagen (SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. att fungera som goda föräldrar. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av Svenska Kommunförbundet 2003. veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. hemmet reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av en omkostnadsersättning. 3. Avtal Uppdraget att vara familjehem bör grunda sig på bl a den plan som upprättats rörande barnet eller den unge, (11 kap. 3 § SoL). I Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts tidigare. För att parterna – socialnämnden respektive familjehemmet – ska Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet. Socialnämnden kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser sig har rätt att få utbetalning till sin näringsverksamhet. Ett avtal om att familjehemmet själv ska betala skatt och sociala avgifter kan inte godtas skattemässigt. Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar. Familjehemmet ska uppmanas att inlämna en A-skattsedel. Det är möjligt för dem att ha såväl A-skattsedel som F-skattsedel Se vidare SKL:s hemsida; www.skl.se - familjehemsvård Familjehemmet 4-2013 7 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom socialtjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommunerna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersättningar och villkor. Mot bl a denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familjehemsföräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2014 Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersfördelad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor, och är per månad fr o m. januari 2014. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel.prisbasbel. 0-12 3 885 kr105 5 550 kr150 13-19 4 440 kr 120 6 290 kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m. januari 2014. Arvodet har räknats upp med 3,2 % för år 2014. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 0-12 13-19 8 728 kr 8 728 kr 5 471 kr 7 097 kr 10 370 kr 10 370 kr Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor 4 440 kr % av prisbasbel. 120 Kronor 6 290 kr % av prisbasbel. 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år 2014. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari 2014. Arvodet har räknats upp med 3,2 % för år 2014. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 8 728 kr 10 370 kr 12 276 kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2014. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad 12 276 kr 12 276 kr Kronor 4 440 kr % av prisbasbel. 120 Kronor 6 290 kr % av prisbasbel. 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m. januari 2014. Arvodet har räknats upp med 3,2 % för år 2014. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnads ersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. 8 Familjehemmet 4-2013 Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 8 728 kr 10 370 kr 12 276 kr Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2014 Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor, och är per månad fr o m. januari 2014. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1Rörlig omkostnadsersättn.2 1-2 platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel.prisbasbel. omkostnadsersättningar 925 kr 25 1 850 50 för familjehem 1 2 Då inga barn finns placerade Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari 2014. Arvodet har räknats upp med 3,2 % för år 2014. Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser 12 276 kr 17 719 kr 24 537 kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2014 från SKL:s cirkulär 13:64 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag prisbasbel. 0-12 105128 13l år 120146 % av Kr/dag prisbasbel. 150182 170207 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 3,2 % för 2014 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag 0-12 182 13l år237 Kr/dagKr/dag 291410 346 410 Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% 25% 40% 370 925 1 480 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014. Beloppet är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procentKronor/månad av prisbasbelopp Kategori 1 kontakt minst en gång/vecka 10 – 35 370 – 1 295 Kategori 2 kontakt flera gånger/vecka 20 – 45 740 – 1 665 Kategori 3 kontakt i stort sett dagligen 30 – 55 1 110 – 2 035 Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommuner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersättning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR: famriks@hotmail.com el. ring Susann Wikberg 0921-649 88 Roland Oscarsson 0150-780 10 Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer www.familjehemmensriksforbund.se /rekommendationer 2014 Familjehemmet 4-2013 9 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2014 från SKL:s cirkulär 13:63 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag prisbasbel. 0-12 105128 13l år 120146 % av Kr/dag prisbasbel. 150182 170207 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag 0-12 182 13-19237 Vuxen291 Kr/dagKr/dag 291410 346 410 346 410 m skiaskpaorr e h a g g y r T rka männ sta RING 0515-180 30 så berättar vi mer. 10 Familjehemmet 4-2013 Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% 25% 40% 370 925 1 480 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014. Beloppet är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procentKronor/månad av prisbasbelopp Kategori 1 kontakt minst en gång/vecka 10 – 35 370 – 1 295 Kategori 2 kontakt flera gånger/vecka 20 – 45 740 – 1 665 Kategori 3 kontakt i stort sett dagligen 30 – 55 1 110 – 2 035 – Förstärkt familjehemsvård med barnet i fokus – www.knytpunkten-familjevard.se Kan du fokusera på ditt arbete om ditt barn ligger allvarligt skadad på sjukhus? Om vi tänker anknytning som enbart den fysiska när heten som finns mellan människor, så tänker vi på separation också som något fysiskt – någon har försvunnit. Men för att förstå hur separation verkligen påverkar människor behöver vi se att anknytning också handlar om den känslosamma närheten och den psykologiska närheten som vi kan känna till en annan person, vi behöver förstå att det finns sex sätt att knyta an på och därmed många olika sätt att uppleva separation. Separation är det som sårar en människa allra mest, separation är ”källan” till nästan alla problem som en människa kan uppleva. (självklart inte alla problem, det finns tex fysiska skador på hjärnan och neurologiska skador) Det är inte bara separation som faktisk händelse som påverkar oss människor, vi blir precis lika påverkade av vår upplevelse av att vi står inför en separation. Det här är en känsla, den finns bara i vår kropp och är inte ”verklig” även om det känns som det. Om en kvinna tror att hennes man är otrogen och vill skiljas, så känns det i hennes kropp och hon blir påverkad som om han ÄR otrogen och vill skiljas. Det här visar att vi behöver förstå människor från insidan och ut, du kan inte SE på ett barn och säga ”Det här barnet har aldrig upplevt separation”. Det finns barn som aldrig har erfarenhet av någon fysisk separation från föräldrarna, men som ändå visar alla symtom som finns hos barn som kommer från krigsdrabbade länder eller har upplevt mycket fysik separation. Människan föds med ett avancerat alarmsystemet i hjärnan, det behövs för att varna oss och göra oss beredd att möta en hotfull situation: kroppen reagerar som om en allvarlig fara närmar sig och det skulle kunna vara ett vilt lejon, men lika gärna rädslan att inte kunna leva upp till föräldrarnas förväntningar och att göra dem besvikna d v s det finns en Du har säkert mött barn, tonåringar och vuxna som har en hjärna som skyddar dem mot känslor som är för sårbara, vilket gör att den här personen inte känner oro, gråter aldrig, är inte rädd och känner inte omsorg eller kärlek varken till sig själv eller nån annan. För älskar du någon/visar omsorg så kan du bli sviken, utskrattad, du riskerar att inte leva upp till förväntningar o s v. risk för förlorad närhet, separation. Det är separation som är den mest alamerande upplevelsen för människor, inte att göra sig illa rent fysiskt. Om du tänker dig in i det här scenariot: Det är lördagskväll, din 17-åriga dotter skickar ett sms där hon skriver att hon får skjuts hem av Pelle men timmarna går och hon kommer inte hem. Du ringer till hennes mobil utan att få svar, du ringer runt till hennes kompisar men ingen vet något. Du har säkert också sett tecken hos de här personerna som tyder på att alarmet är på för fullt: Upp märksamhetsproblem, rastlöshet, aggressivitet, självskadeb eteende, nervösa tics, vårdslöshet osv. Om du nu relaterar till berättelsen om tonårsdottern som var med om en bilolycka, kan du då få en förståelse till vad det är som gör att så många barn och ungdomar har problem i dagens samhälle? Kan du förstå den frustration som finns och svårigheter att fokusera på det läraren säger? Du känner av alarmet i din kropp och det stegras när du får samtal från polisen som berättar att det varit en bilolycka och dottern ligger svårt skadad på sjukhus. Vad gör du? Kan du sitta still? Kan du titta på ett TV-program eller läsa en bok? Känner du dig hungrig? Kan du föra ett ”vettigt” samtal med någon? Jag tror att du kan relatera till hur det skulle kännas för dig som förälder i den situationen, tänk dig sen att du skulle ha alla dessa alarmerande känslor hela tiden och inte veta vad det beror på. Det finns en finess i hjärnan som skyddar “sin människa” från att uppleva för mycket separation, kränkningar och osäkerhet. Försvaret gör personen känner i sin kropp att det finns en fara som hotar, men är blind och kan inte se vad det är eller var det hotfulla befinner sig, men i han/hennes kropp är alarmet är påslaget. Eva-Lena Edholm, Föreläsare, handledare och sakkunnig. Aktuell med föreläsningen ”Hur du hjälper barn och ungdomar till framgång i livet anknytning ger förståelse och möjlighet till förbättring.” Hemsida: www.evalenaedholm.se läs gärna min blogg. Familjehemmet 4-2013 11 Jag är människa! Uppgiften landar framför mig, jag vissa kriterier, enligt mig är man drar en djup suck och tänker för en svensk när man känner sig som sekund. ”Lärare och deras pressa svensk. oss in i det sista. Skit också.” Innan Jag skulle lika gärna kunna ha en jag faktiskt läser igenom det. När annan hudfärg, vara född ett annat jag sedan – med fördomar om tråland eller bo i ett annat land. Min kigt arbete som susar omkring i pappa – till skillnad från mig – är mitt huvud – når sista meningen ler född i Finland och för mig jag svagt. En uppgift skall var det alltid en konstig locka, det måste vara – känsla att tänka på att Jag är trött på att hoppas jag – lärarens om min pappa var prio 1 att eleverna tolka människors värde Finsk och min mamma skall lockas att göra efter nationalitet... svensk... ...Vad var jag? uppgiften och samtiJag kände att jag var digt tycka att det är kul, en stickning, som någon för mig var detta den sorpåbörjat och sedan tog garnet tens uppgift. Att få skriva en krönika snopet slut och så fick man fylla om att vara född i ett annat land än ut med något annat. Inte för att jag det man bor i. Tankarna på vem jag direkt haft tvångstankar angående skall intervjua susar omkring osammin bakgrund, jag sover gott om natmanhängande, vilket tema skall det ten och drömmer inte mardrömmar vara? Vilka frågor skall jag ställa? om det. Men jag känner en brist på Till sist har min överarbetande hjärinformation. Jag skulle vilja veta mer na lagt ner sitt halvhjärtade försöka om min bakgrund, mer om var familatt komma på något. Det är då det jen på pappas sida kommer från, var kommer, temat skall vara hur det de bodde osv. Om jag och min pappa känns att ha rötter som halvt finns hade haft en relation – något vi inte någon annan stans. Så lotten föll på har – skulle jag kanske kunnat fråga mig. Hur känns det att veta att du mer och få mer svar. Nu känns det inte helt och hållet har dina rötter i som ett halvt avslutat kapitel, men ett landet du bor i? Jag föddes en vanlig kapitel kan alltid avslutas med viljan. Söndag morgon den 16 mars 1997 i Kanske jag vill det en vacker dag och staden Göteborg. Mitt tema var som ta reda på min bakgrund och få en jag sa hur det känns att inte ha sina helhet på det. rötter i landet man bor i. Jag vet jag Jag kan ibland bli så arg att jag har vet. Född i staden Göteborg. Jag lust att slita av mig mina kläder och är nog det som man kallar Svensk, springa iväg likt Hulken och gorma ofrivilligt gör vi upp en checklista i och slå på barn, anledning? Rasism. huvudet för vad vi anser är Svenskt, Fast de kallar sig främlingsfientliga, är det lagom antal ja, är vi svenskar. skitsnack. En främling? Det är han Jag skulle vilja slå hål på bubblan att man är Svensk om man uppfyller framför dig på ICA eller han som du träffade på bussen igår som tuggade tuggummi högt i ditt öra, att vara främlingsfientlig är att vara rädd för de vi inte känner det har enligt mig inte ett skit med nationalitet att göra. Kan vi inte kalla dem vid deras äkta namn? Rasister. Har vi tänkt på hur det är? Har vi tänkt på hur det känns att plocka ihop allt man äger och lämna allt man känner. Sitt liv? Jag vill inte dra alla över en kam, det finns de som ser flytten som det värsta som hänt i hela sitt liv och de finns de som ser flytten som det bästa som hänt i hela sitt liv. Självklart. Men vi måste se det till vad det är, vilken orsak man än flyttar förtjänar man att bli bemött med respekt. Jag är trött på att tolka människors värde efter nationalitet, trött på att få åsikter kastade över mig och trött på att vi kallar oss för svenskar. Jag är människa. Så efter lektionen ställde jag mig vid busskuren och har som vanligt klätt mig alldeles för tunt och fryser, bredvid mig står en fetlagd man och röker. Hulken börjar mullra inom mig, kan han inte låta bli att blåsa röken i ansiktet på mig? Sedan slår en tanke mig och jag ser på honom igen, jag vet inte var han är född, jag vet inte om hans föräldrar är svenskar han kan vara adopterad han kanske är flykting kan han svenska?! Frågorna trycker på inne i huvudet och sitter hårt fast när jag sätter mig i bussen och tar upp världens bästa bok (Harry Potter) och tänker efter igen. Åt helvete med att sätta etiketter på människor. Jag är Jonna, det här är jag. Jag är inte svensk. Jag är människa. Räcker inte det!? Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se famriks@hotmail.com 12 Familjehemmet 4-2013 r Erbjude * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer www.scholinkonsult.se 070-560 13 78 ”Nytta och nöje” - Familjehemsföräldrar om lästräning med placerade barn Under en period på 16 veckor fick en stor grupp familjehem möjligheten att läsa tillsammans med sina familjehemsplacerade barn utifrån den systematiska lästräningsmetoden Paired Reading (parläsning). Syftet med det projekt de deltog i var att förbättra barnens läsförmåga eftersom forskning visat att skola och utbildning är en stark skyddsfaktor för framtida psykosociala problem. Utvärderingen visade att barnens läsförmåga ökat efter lästräningen. För att få veta mer om projektets påverkan och vad som haft betydelse för hur det gått att fullfölja läsningen intervjuades femton familjehemsföräldrar med sinsemellan varierande erfarenheter. I intervjuerna framkom det att lästräningen påverkat barn och familjehem inom en rad olika områden. Familjehemmen beskrev vinster som egen tid tillsammans, möjligheten att ge barnet sitt fulla fokus och givande samtal om böckerna, som ibland inneburit förbättrade relationer. Det fanns också några enstaka, men viktiga, fall av negativ påverkan på Om Paired Reading-projektet: Projektet var en replikering av ett framgångsrikt brittiskt försök och genomfördes i sju kommuner i samarbete med forskare från Stockholms universitet och Lunds universitet samt Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Drygt 100 placerade barn mellan 7-13 år läste tillsammans med sina familjehemsföräldrar utifrån den strukturerade lästräningsmetoden Paired Reading 20 minuter/gång, 3 gånger/vecka i 16 veckor. Metoden innebär att barnets läs förmåga tränas på ett systematiskt sätt genom aktivt stöd från familjehemsföräldern. Utvärderingen visade att majoriteten fullföljt lästräningen och att bortfallet var lågt. Jämförelser av den testade läsförmågan hos barnen i årskurs 2-6 före och efter insatsen visade att läsåldern i genomsnitt förbättrats med 11 månader, vilket motsvarar en förbättring på nästan tre månader för varje månad projektet pågick. relationer och vardagsliv på grund av att det uppstått konflikter i samband med läsningen. Brist på tid togs oftast upp som en försvårande omständighet och för en del hade det varit svårt att prioritera lästräningen i en redan pressad vardag. I de flesta fall hade vardagslivet emellertid inte påverkats i någon större utsträckning. Vissa hade upplevt läsningen som ett sätt att umgås och andra hade sett det som extra läxor under en begränsad period. De flesta familjehemmen hade märkt av förbättringar i barnets läsning i form av bättre flyt, mer nyanserad läsning, större ordförråd, ökad läslust eller bättre självförtroende. Samtidigt fanns det familjehem som inte märkt av någon större skillnad. Bland dem där lästräningen kantats av större svårigheter fanns det några barn som snarast tappat läslusten. För många innebar dock lästräningen en ökad inblick i och förståelse för barnets läsning. I intervjuerna framkom det att det funnits olika förutsättningar för att fullfölja lästräningen, men variationerna kan till stor del förstås med hjälp av begreppen nytta och nöje. Många framhöll läsning som något ”nyttigt” generellt sett eftersom de menade att det var bra för inlärningen eller såg det som en form av avkoppling. En del såg en nytto aspekt med projektet utifrån att goda skolresultat är särskilt betydelsefulla för placerade barn. Flera motiverades också av att de sett ett behov av lästräning för det enskilda barnet. Även om de flesta familjehemmen varit positiva till att delta i projektet, fanns det några som på grund av olika omständigheter varken sett nytta eller nöje med lästräningen, men hade känt sig mer eller mindre tvingade av socialtjänsten att delta. Ett tydligt mönster är att lästräningen inte heller fungerat i dessa fall. Utifrån familjehemsföräldrarnas ber ättelser hade nyttoaspekten också varit motiverande för en del barn som själva märkt att lästräningen hade positiva effekter. Den sammantagna bilden är dock att genomförandet för barnens del varit helt beroende av nöjesaspekter, det vill säga om de upplevt det som roligt eller lustfyllt. En del barn beskrevs som bokmalar och många tyckte om att få ta del av spännande berättelser. Belöningar eller mycket beröm tycktes också ha motiverat barnen och gjort lästräningen mer lustfylld. En annan viktig nöjesaspekt både för barn och familjehemsföräldrar var att många upplevt lästräningen som en mysig och trevlig stund. Trots att en del barn haft svårt för lästräningen så hade majoriteten fullföljt programmet utan några större problem. Ibland hade uppkomna problem varit övergående, men för barn med särskilda svårigheter eller som mått dåligt under projekttiden hade de varit mer bestående. Att strikt följa metoden kunde utifrån familjehemmens erfarenheter ta bort nöjet för barnen då några hade haft en känslighet för att bli rättade eller blivit extra störda av parläsningen. Paired Reading innebär att läsförmågan tränas på ett systematiskt sätt, men det är inte någon manualbaserad metod. Det som troligtvis har störst betydelse för läsutvecklingen är de regelbundna lässtunderna och familjehemsföräldrarnas engagemang. Här kan metoden vara en hjälp och stå för en struktur. En viktig slutsats är Familjehemmet 4-2013 13 är emellertid att alla parter behöver vara lyhörda inför varje barns upplevelse av lästräningen och vid behov göra anpassningar för att inte riskera att lästräningen får negativa konsekvenser. Sammanfattningsvis visade intervjuerna att hur det gick att fullfölja lästräningen var beroende av att deltagarna såg en nytta med lästräningen och fann ett nöje i att läsa tillsammans. Vad som ryms inom begreppen nytta och nöje varierar från person till person och jag menar att nyckeln till att få ännu fler att lyckas med lästräningen är att identifiera dessa aspekter hos varje såväl barn som familjehemsföräldrar. Därför anser jag att en utgångspunkt i dessa begrepp borde vara vägledande för professionella som i framtiden introducerar metoden för andra familjehem, men också för de familjehemsföräldrar som läser med barnen. En stor grupp familjehem tog på sig uppdraget att läsa tillsammans med sina familjehemsplacerade barn under en period av 16 veckor. Deras engagemang har varit ytterst betydelsefullt, inte bara för att det gjort barnen till bättre läsare, utan också för att det bidragit till utvecklandet av skolstödjande insatser för barn i samhällsvård, insatser som är nödvändiga för att förbättra dessa barns framtidsutsikter. Stort tack för er insats! Hilma Forsman, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet hilma.forsman@socarb.su.se Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Barnrättsdagarna 2014, Örebro går av stapeln 8-9 april med tema psykisk ohälsa bland barn Bland föreläsarna finns Kirstin Sandberg, ordförande barnrättskommittén och Thomas Hammarberg, svensk diplomat, politiker, lärare och journalist. Tillsammans kommer de diskutera barnkonventionen och barnrättskommittéens syn på psykisk ohälsa bland barn samt den kritik som riktats mot Sverige. 14 Familjehemmet 4-2013 Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med ﬂera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: • Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid • Regelbunden handledning • Återkommande utbildningsdagar • Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden • Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem • Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-21 21 86, Göteborg Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg www.gryning.se Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1 2010-04-09 15:21:42 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm – AB Halland – N Norrbotten – BD VA. Östergötland Södermanland – D Örebro – T Dalarna – W Ödeshög Östergötland – E Värmland – S Södertälje – AB Christina Jansèn 08-740 24 07 Calle Bonath 0735-39 44 54 Ann-Christin Larsson 0157-408 63 Gizela Wizell 070-514 70 59 Maria Bergström 0141-810 44 Kronoberg – Kalmar– GH Annette Andréen 0485-722 98 Telle Söderberg 08-550 947 07 Maria Bergström 0141-810 44 Margot Pettersson 0144-318 97 Maria Bergman 070-848 71 40 Västmanland – U Maria Bergman 070-848 71 40 Gotland – I Västernorrland – Jämtland – XYZ Torsten Lindqvist 0498-380 21 Monica Fahlén 0611-607 91 www.familjehem-xyz.se Blekinge – K Eva Folin 0454-32 36 49 Västerbotten – AC Västsverige – P+O Rolf Ringsell 070-390 43 91 www. familjehemsforeningen.se Gudrun Atleflo 0320-594 04 FamiljehemsGuiden Tel. 0156-170 25 Ylva Gavell Söderström 073-640 42 68 Stig-Roland Carlzon 0911-24 01 28 www.sposit.se familjehem@telia.com Forum för familjevård www.forumfamiljevard.se Förbundsstyrelsen Ordförande: Telle Söderberg, Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE 08-550 947 07, 070-520 40 87 tellesoderberg@bredband2.com V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40 miabergman@msn.com Kassör: Hans Larsson, Lugnet, 640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63 hans.hanas@gmail.com Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29 vikberg.j@telia.com Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, 643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33, rolandoscarsson@hotmail.com Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59 gizela.wizell@telia.com Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK, 0612-403 07, 070-603 93 33 info@mlsmaskin.com Rådgivare Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden 08-18 76 02 070-848 71 40 08-550 947 07 0158-410 66 0480-503 55 0157-408 63 0320-390 36 019-45 8145 0570-153 16 090-390 43 0923-137 21 0921-649 88 Suppleant: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net Suppleant: Monica Fahlén, Ytterskog 208, 870 10 ÄLANDSBRO, 0611-607 91 070-624 34 98, monica.fahlen@gmail.com Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283, 143 32 VÅRBY, 08-740 24 07 Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, 696 73 ASPABRUK, 0583-504 63 Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix, 0923-137 21, jan-ulf@telia.com Familjehemmet 4-2013 15 Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Åkerhielm 0142 - 121 15 www.familjehemspoolen.com Välkommen till Sveriges största nätverk av familjehem! FamiljehemsGuiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten...... Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta FamiljehemsGuiden www.sposit.se familjehem@ telia.com Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa