Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 30 • Nr 3 • oktober 2012 – Barnets perspektiv är det viktigaste Varför brister det? ”Jag tycker du är bra” och fler intressanta artiklar Vill du göra något positivt? Är du intresserad av att bli familjehem? Familjehem i Fokus söker familjehem för barn och ungdomar mellan 0-18 år, som har intresse av att arbeta med att förbättra barn och ungdomars chanser i livet. Familjehem i Fokus specialiserar sig på att rekrytera och stödja familjehem som kan ta emot barn och tonåringar med problematisk bakgrund. E F T E R LY S N I N G Vi behöver foton som vi kan använda som illustrationer i tidningen Familjehemmet eller i FR:s Almanacka för 2013. Vi behöver lämpliga foton; natur, djur, barn och ungdomar - men ej foton på identifierbara placerade personer. Tyvärr kan vi ej betala någon ersättning på publicerat foto. Skicka oss foton till: famriks@hotmail.com eller FR, St. Malmsvägen 7, 641 50 KATRINEHOLM. Om du vill arbeta tillsammans med oss så erbjuder vi: • Stöd dygnet om, året runt • Utbildning och träning • Regelbunden handledning av professionell personal • Arvode och omkostnadsersättning Kontakta Familjehem i Fokus (FiF) gratis på telefon: 020-20 29 30 eller fyll i en intresseanmälan på vår hemsida www.familjehemifokus.se 020-20 29 30 www.familjehemifokus.se Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. 2 Familjehemmet 2-2012 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Som ordförande önskar jag att alla medlemmar med familjer har haft en bra sommar. Med det mycket regniga vädret som varit så kanske vi får en fin höst. Jag och min man Folke har för första gången sedan vi blev ihop 1982, varit på semester helt själva. Inga barn och inga hundar. Det var mycket ovant. Jag försökte att vi skulle ha hundarna med oss, men våra vuxna barn tyckte att det var bättre att dom var hemma så vi fick ha det lugnt. Vi var ju förfrågade om att ta emot en tjej som jag tyckte passade bra i ålder till oss. Jag gladdes åt det för vi har ju tyckt att det varit bra med jourplaceringar några år, när det gäller barn och tonåringar, men kände att det skulle kännas bättre med någon som skulle bo kvar hemma tills det var dags att flyga ut ur hemmet. Och som alltid så bygger man ju upp ett slott oavsett vad problemet är. Men vårt hem skulle inte duga åt flickans föräldrar, enligt soc. tjejerna. Så den sommartjejen som jag skulle ha med mej till badet, på semestern och till Kolmården, hon fick inte komma. Detta är smällar man som familjehem får ta. Men semestern blev väldigt härlig. Vi hittade vårt smultronställe vid Grisslehamns Camping. Att få stå med husvagnen vid gattet in till en stor vik och se alla hamnens båtar, varvet, bensinpontonens gäster och alla som gick in till kaj för natten. Dom skulle ju nästa dag åka för motor eller segla till nya mål. Och att på avstånd höra glädjen hos de som gick i land till restaurangen och puben. Ja, det var så underbart med båtlivet 2½ meter ifrån husvagnen, sittandes på varsin solstol och bara ha det bra. Hemma fanns våra vuxna barn som tog hand om hundar, campinggäster och våran härliga extrakille. Efter att ha njutit av båtlivet ifrån land i fem dagar så åkte vi till Sko klosters Camping. Vi blev hänvisade plats nere vid sjön. Toppen trodde vi, men det var ju inte röjt vid vattnet den sommaren. Så trots att vi parkerat husvagnen vid Mälarens sjökant, så såg vi inte sjön om vi inte stod upp. Då ångrade vi att vi inte stannade vid Grisslehamn. Men vi grillade och tog en öl, så ringde vår ena son och sa att vår härliga extrakille hade stuckit. Det var nästan så man satte köttbiten i halsen. Tråkigt. Så vi bestämde oss för att vi åker hem nästa dag. Glädjen för semestern tog slut. Omslagsbild Foto: Carolina Lindberg Manusstopp Till nästa nummer: 15/11 -2012 Annonspriser 2012 Svartvitt Helsida 6 800:Halvsida 3 900:Kvartssida 2 300:180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annons material. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Men vi kommer ändå komma ihåg och glädjas åt den semester när vi åkte helt själva och dessutom hittade ett underbart smultronställe. Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Jag hoppas att ni medlemmar som har åsikter och ideer om vad vi alla skulle kunna göra tillsammans inom föreningen för att få bättre status för familjehem t.ex. Hör gärna av er. Även icke medlemmar är välkomna at höra av sig. Alla åsikter är välkomna även om vi inte kan göra något åt allt. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Ordförande Yvonne Nordström Pettersson ISSN 02821346 Familjehemmet 2-2012 3 I detta nummer Nr 3 2012 Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Barnets perspektiv är det viktigaste .................. 5 Familjehemsutbildningar Varför brister det? ................................................... 6 Handledning till professionsgrupper och familjehem Resan tillbaka .......................................................... 7 Familjehemmens dag ............................................. 9 Ny ordförande i Stockholm .................................. 9 Hösten är här, sommarlovet är slut! ................... 11 Familjehemsplacerade barn är oförsäkrade när det gäller sjukdom .......................................... 11 ”Jag tycker du är bra” ............................................ 13 Egen tid? ................................................................... 14 Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB 019-184000 • www.luvab.se Barnen – en resurs som kräver medmänsklighet ................................ 15 Projekt Familjehemsmöten ................................... 16 RFF i Almedalen 2012 ................................................ 16 Mer än 20 års arbete börjar ge frukt! ...................... 18 Några rader från regionförening XYZ................. 18 Familjehemmens Riksförbund .......................... 19 Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd r Erbjude * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer www.scholinkonsult.se om barn med alkoholrelaterade fosterskador 070-560 13 78 FAS-föreningen Norra Långgatan 8 261 31 Landskrona tel 0418-48 11 50 FAS@ telia.com www.fasforeningen.nu 4 Familjehemmet 2-2012 Barnets perspektiv är det viktigaste, men hur ska vi veta att det vi tror oss förstå är vad barnet försökt förmedla? Ett barn som är inte som ett objekt som vi vuxna kan promenera runt och titta på som om han/hon är ett utställningsföremål, hur mycket vi än tittar kommer vi nämligen aldrig hitta den absoluta sanningen. Det finns ingen absolut sanning, utan alla vi miljarders människor har vårt alldeles egna sätt att se på verkligheten. Vi kan inte veta hur det känns att vara en annan människa. Vi kan aldrig veta exakt vad den andra personen tänker, utan vi är beroende av att den andra människan ska kunna berätta för oss på ett sånt sätt så vi förstår. Men även om barnet försöker berättar så gott det kan om hur det känns och hur han/hon tänker, så kan inte vi få hela bilden av hur det är att vara det här specifika barnet. Det är inte säkert att barnet kan förstå sina egna känslor. Människor föds med en hjärna som inte är färdigutvecklad och det lilla barnet behöver omvårdnaden från någon vuxen för att lära sig hantera och förstå sina tankar och känslor. Många barn som placeras i familjehem har ofta biologiska föräldrar som inte har haft förmågan att svara på den lilla bäbisens signaler på ett bra sätt, det kan ha många olika förklaringar till varför det brister, men resultatet är att barnet går vidare med en anknytningshistorik som kan liknas vid en osynlig väldigt tjock matta runt hela kroppen. Den här tjocka mattan kan göra att personen hindras från att komma någon annan människa känslomässigt nära, känslor blir något som de helst undviker att både känna och prata om eftersom det är skrämmande. Det är inte heller självklart att barnet kan sätta ord på sina upplevelser, dessutom är det inte säkert att vuxenvärlden förstår när barnet berättar, eftersom orden vi säger till varandra kan betyda olika saker för olika människor. Sedan är det den vuxens hjärna som tolkar det som barnet säger och den vuxna kanske gör en tolkning som inte stämmer, eftersom den vuxna har sina förkunskaper och minnen lagrad inuti sig själv och det här påverkar tolkningen. Vi människor har nämligen en förmåga att se och höra sånt vi känner igen, vi ser det vi vill se. I slutändan kanske det som vi vuxna tycker att barnet har berättat, stämmer ganska lite överrens med det som barnet försöker förmedla. Även om barnet både förstår sina känslor och har förmågan att berätta, så är det ändå inte säkert att han/ hon KAN berätta. Vi människor har en tendens att svara på frågor utifrån det förhållande vi har med den som frågar, det gäller att barnet vågar bygga upp den relation som behövs för att kunna prata om känsliga saker. Kom ihåg att det ofta finns osynliga personer runt människor, nu menar jag inte spöken utan det kan vara den missbrukande mamman som inte fysiskt är närvarande, men som har en väldigt stark inverkan på det som händer. Det kan vara väldigt svårt att berätta om sin livsituation, när mammas ”ansikte” finns runt barnet som en osynlig huvudroll och påverkar barnet mycket mer än den människa som sitter livs levande vid barnets sida. Hur ska vi då göra för att nå fram till barnets perspektiv? När ett barn är omhändertaget är just barnets upplevelse av händelser väldigt viktigt, vi vuxna vill ju göra det bästa för barnet. Jag menar att det är viktigt med ett starkt samarbete mellan socialtjänsten och familjehemsföräldrarna. Varje placering borde ha möjlighet till ett team av vuxna runt sig, i vissa fall behövs både barnpsykolog, läkare, socialtjänst, skola och familjehemmet. Det viktiga är att varje vuxen har sitt kompetensområde som tas tillvara inom gruppen, det ska vara jämlikt för alla är lika viktiga. Genom att få del av hur de olika vuxna runt barnet uppfattar honom/ henne kan vi få fler tolkningsalternativ och därmed möjlighet till att förstå och hantera det specifika barnet på fler sätt, vi kanske hittar precis rätt till slut... Eva-Lena Edholm Konsult, föreläsare och handledare Aktuell med föreläsningen: ”Självbild, relationer och självupp fyllande profetior” www.evalenaedholm.se Facebook: https:/www.facebook.com/ FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se Familjehemmet 2-2012 5 Varför brister det? Kunskapen finns! Ändå blir det så fel! Magkänslan, expertisen och erfarenheterna säger samma sak när det gäller barn och anknytning och hur barn fungerar när det gäller behovet av trygghet, förutsägbarhet, tydlighet och struktur. Vi vet hur separationer påverkar….. och vi vet hur man reparerar när det gått fel! och kunna ge barnet en framtid i ett bra sammanhang. Jag vill tro att om man utgår från varje barn, – ålder på barnet, anledning till placering, föräldrarnas personlighet/svårigheter och prognos för hur placeringen kommer att se ut, kan göra bra mallar. Eller åtminstone ha en enhetlig värdegrund! Trots det så lever våra placerade barn oftast i totalt kaos just för att deras Jag menar att det ska ställas in- och utskolning och deras liv i familtydliga krav på bioföräldrarna. jehem inte alls utgår från dem! Visst, det ÄR svårt att göra flytten till familjehem på ett bra sätt eftersom det ofta blir en ganska plötslig manöver, MEN man kan ju försöka att göra allt så bra som möjligt! Livet i familjehem borde ju kunna utgå från barnen och deras olika behov på ett betydligt bättre sätt. Och en ev hemflytt och livet efter det ska man väl bara kunna göra rätt!? Det finns förstås ingen patentlösning! Men utifrån varje unik situation borde en kunnig psykolog/handledare/sakkunnig kunna underlätta för barnet runt inskolning, anknytningsarbete, umgänge, utskolning Jag menar att det ska ställas tydliga krav på bioföräldrarna. Agerande kontra konsekvens! Någon borde ju förklara för bioföräldrar att dom nu kommer att måsta jobba hårt för att få barnets tillit tillbaka! Det gäller ju inte att ”göra rätt” inför soc utan att visa sitt barn att man är att lita på! Som det är nu så verkar, trots BBIC, ändå generellt, den största hänsynen tas till bioföräldrars löften, önskemål och krav! Jag tror att också soc skulle tjäna på att det finns någon sorts grundtänk att utgå ifrån. Fanns det redan något sådant skulle ju tex inte umgängesplanerna se så olika ut som de gör idag. Några har umgängen flera gånger i veckan och några var 6 vecka, medan andra har var fjortonde Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! dag. Samma gäller ju hur det ser ut runt utskolning när barnen ska hem till ursprungsfamiljen igen. Jag är medveten om att vi inte kan få allt statiskt lika för ingen placering är den andra lik, men som det ser ut nu blir man ju rädd. Vad jag frågar efter är att man mer utgår från barnet. Jag vill också tycka att när ett barn väl placerats så ska målet vara att barnet nu framåt har 4 föräldrar så långt det är möjligt! Sen att barnet så småningom igen bor med sin biofamilj är en annan sak. Ett av villkoren för att få hem sitt barn igen borde vara att barnet ska ha rätt till kontakt/umgänge med familjehemmet så länge som barnet behöver det! Jag undrar nu varför det blir så fel? Inte kan det väl vara så att våra handläggare på soc har missat just detta i sin utbildning och vidareutbildning? Eller tappar dom bort allt pga stress? För inte kan det väl vara så att ekonomikraven gör att handläggarna blundar och ideligen fattar beslut mot sin egen övertygelse när dom, som det ibland kan tyckas, mer eller mindre gör tvärvändningar runt umgängen och hemflyttningar? Eva JallowEriksson IDRE FJÄLL uthyres: Familjehemmens Riksförbund (FR) 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se famriks@hotmail.com bertil 070-6531717 bb023@telia.com www.familjehem.se Bli medlem nu! 6 Familjehemmet 2-2012 Resan tillbaka I reportage och TV-program berättas ofta historier om adopterade som söker sina rötter. Det här är berättelsen om Karl som inte sökte sina rötter utan i stället blev eftersökt - och funnen. vilja kännas vid sin bakgrund, kanske inte ens veta att han var adopterad. Trots allt motstånd från omgivningen gav Anna aldrig upp hoppet om att någon gång finna sin bror. Mirek föddes i byn Borzym i norra Polen för tjugofem år sedan. Han var yngst av sju syskon. Redan när han var 1½ år gammal dog mamman och syskonen splittrades. De två yngsta placerades på barnhem och fyra bröder, 7, 10, 12 och 16 år gamla fick tillfälliga hem på olika håll medan de gick i skolan. Den äldsta i skaran, Anna som ännu inte fyllt arton år, kämpade för att hålla ihop familjen så att bröderna kunde komma hem under helger och lov men snart gifte hon sig och fick egna barn som tog all tid. Med tillgången till internet ökade hoppet och sökandet fick ny fart. Det blev många sena nätter för Anna på olika sidor för kontaktsökande och i december 2011 fick Anna till sist lön för mödan. Hon hittade ett spår som ledde till Karl och systern Anna. Sverige, till Landskrona och familj? Hade hon fått ett bra liv? Det äntligen, efter tjugoett år av letande hittade Anna sin lillebror Mirek. var många frågor som snart skulle få svar, för en dag kom en vänförfrågan En dag i december kom Karl - som från Anna Facebook! är Mireks svenska namn - och berät- Samma år som Anna fick sitt andra barn, 1991, försvann hennes två yngsta syskon från barnhemmet. Systern Weronika, 6 år, var utvecklingsstörd och flyttades till en institution i en större stad där Anna efter en tid spårade upp henne. Lillebror Mirek adopterades bort till oss i Sverige och ända sedan den dagen sökte Anna efter sin bror. Ingen trodde att hon skulle lyckas, man sa till henne att det var omöjligt att hitta honom. Många sa också att hon skulle bli besviken även om hon gjorde det, att han inte skulle Det gick några dagar och vi pratade om samtalet och om Anna. Hur gammal kunde hon vara? Bodde hon kvar på födelseorten? Hade hon tade för mig att en kvinna ringt honom och förhört sig om hon fick ställa några frågor om hans bakgrund. Kvinnan hade frågat var han var född, förmodligen för att försäkra sig om att han visste om att han var adopterad. Hon hade även frågat om han kände till att han hade syskon, vilket han gjorde. Fick hans syster Anna ta kontakt med honom? Det var omtumlande att sitta vid datorn och ha Karls syster Anna bara ett klick bort. För att inte tala om att få hennes berättelse, även om den var i små bitar och inte alltid korrekt översatt. Att få veta detaljer om hur det var när Karl föddes, när han kom till barnhemmet, om föräldrarna och om de andra syskonen. Det var stort! Svårt att greppa. Omöjligt att ta in. Med tiden fick vi bilder och översättningshjälp och det blev lite mindre overkligt men fortfarande lika ofattbart stort. Karl och hans syskon med familjer. Familjehemmet 2-2012 7 i stort sett sedan de föddes. Tack vare Anna hade de, trots svåra förhållanden, fått en så bra start i livet som omständigheterna medgav. Något vi kunde bygga vidare på när vi flera år sedan hämtade Karl på barnhemmet. Tacksamheten mot Anna är enorm. Katarina och Karl med systern Weronika. Många pusselbitar föll på plats me dan vi utväxlade mail och facebookkonversationer. En av de saker vi funderat och spekulerat över många gånger genom åren var om det kunde ha funnits ett äldre syskon som gett Karl trygghet och kärlek. Någon som fungerat som anknytningsperson åt sin mycket för tidigt födde lillebror. Vi hade alltid trott att det måste ha funnits någon, han hade ju haft förmågan att knyta nya band till sin nya familj, till oss, men nu fick vi det bekräftat. Anna hade varit som en mamma åt sina bägge yngsta syskon I juni månad i år fyllde Karl 25 och en resa till Polen blev hans födelsedagspresent. Anna och hennes familj bodde i en liten by men ett par hundra invånare och när vi sökte oss fram längs bygatan hittade vi snart deras prydliga lilla hus. En man komma ut på trottoaren och vinkade åt oss. Vi kände genast igen honom från bilderna på Facebook, det var Karls bror Grzesiek och strax mötte oss även systern Anna. Äntligen fick jag träffa henne, hon som tagit hand om och gett sin bror, vår son, så mycket. Hon som aldrig gett upp sökandet och som vågat fortsätta ha hoppet kvar om att hon en dag skulle hitta honom. En stark, varm och modig kvinna! Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn eller ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård. Vi erbjuder konsulentstöd med 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster. Hä r fin ns vi Vi arbetar i team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste länken. Maud Wallgren Kontoret (08.00 - 17.00) www.brizad.se 8 Familjehemmet 2-2012 070-837 86 67 0650-59 53 22 Vi stannade hela dagen och fick se var Karl och de andra syskonen var födda, kyrkogården där modern låg begravd och mycket annat. Överallt möttes vi – förstås - av nyfikenhet och intresse men framför allt av stor värme från alla vi träffade – och vi träffade många för under dagen dök det upp en hel massa kusiner, mostrar, farbröder och andra släktingar! Resan var en fantastisk upplevelse och vi har nog inte hunnit smälta allt än. Sedan vi kom hem har vi fortsatt att hålla kontakt och i vinter ska Anna läsa engelska för att vi ska kunna prata utan hjälp av tolk nästa gång vi träffas. Det finns fortfarande många frågor som väntar på att få svar. Förutom syskonen fanns också deras familjer där och välkomnade oss. Vi blev inbjudna till ett dukat bord som dignade av mat och kakor, allt hemlagat förstås, men vi förmådde inte göra det rättvisa, vi var allt för tagna av situationen. Karl fick berätta om sin uppväxt och hur hans liv såg ut Vi söker familjehem Ring oss så berättar vi mer! och Anna kunde med egna ögon se att han hade fått det bra. Hon hade varit tvungen att acceptera att han placerades på barnhem, men i tankarna hade hon aldrig lämnat honom. ©Katarina Wittgard Foto Jesper Gutke 9 Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Barnombudsmannen Pejlingen är igång Det stora regeringsuppdraget ”Pejling och dialog” som Barnombudsmannen ska genomföra under de kommande tre åren har startat. Uppdraget är en utveckling av Barnombudsmannens ordinarie arbete med att lyssna på barn och unga och låta dem komma till tals där beslut fattas som rör deras liv. I Pejling ska arbetet utvidgas och bland annat genomföras på lokal nivå i ett stort antal kommuner i Sverige. Alla medarbetare på Barnombudsmannen kommer på olika sätt att involveras i arbetet. http://www.barnombudsmannen.se/nyheter FAMILJEHEMMENS DAG på Gröna Lund avslutade en hel helg med styrelsen i FR Helgen började med fredag kväll då vi samlades vid kansliet i Katrineholm. Vi började med att uppdatera våra magar med lite mat, och under tiden diskuterade vi olika ämnen och lite planering för hela helgen. Vi smälte maten med lite kaffe för att sedan komma igång. Roland visade och undervisade oss i hur ansökan till socialstyrelsen ser ut och vad som fodras för att nå målen för ”verksamhetsbidrag för social verksamhet. Socialstyrelsen vill ha en grundlig information om vad vi har planerat för verksamhet 2-3 år framåt. Det ska vara delmål och förväntat resultat. Oj, oj. Det kändes lite tungt och svårt att veta, men det gjorde också att vi fick verkligen tänka till. Vi intog sängläge några timmar för att nästa morgon äta en gemensam frukost. Arbetsdagen började och vi gick igenom styrelsemötet. Vi diskuterade FUR och den verksamheten. Hur man ska nå ut till familjehemmens ungdomar för att ge dom möjlighet att bli medlemmar ifrån 13 års ålder. Register över FUR medlemmar. Eftersom FUR är en dotterförening i FR, så gäller det ju att samarbeta, hjälpas åt och att få återkoppling efter aktiviteter. Att få så många biologiska och familjehemsplacerade barn ifrån 13 år som möjligt att bli intresserade att vara med och träffas. Roland redogjorde för detta nummer av FR tidningen och för en ev. almanacka för 2013. Vi åkte in i Katrineholm för att äta en god lunch, sedan ta en kopp kaffe när vi var tillbaks på kansliet. Styrelsemötet fortsatte och avslutades med tårta som Rolands fru gjort åt oss. Mums vad gott. Innan vi åkte planerade vi Familjehemmens dag på Gröna Lund. Lördagen avslutades, var och en åkte till sitt. Söndagen blev tidig för att hinna till Gröna Lund och vara beredd när alla familjehem med barn och ungdomar kommer in. Vi var om jag inte missminner mej sju som representerade FR och FUR. VI delade ut tidningar, almanackor, disktrasor och jojo. Det var en trevlig dag då vi började med att hälsa på och dela ut tidningar till de olika förvaltningarna som stod vid sina bord klara att dela ut åkband. Det var trevligt. Sedan fortsatte vi att dela ut vid trapporna som gjorts i flera år tidigare. Och vi hoppas att de som inte är medlemmar i någon familjehemsförening blir nyfikna och kommer med för att kunna ha kontakt med andra jour och familjehem. Tillsammans är vi starkare och kan stärka varandra. I tidningen har vi ju rådgivarrutan. Vi vill att alla även icke medlemmar ska kunna få chansen att ringa till någon av oss . Det finns inga dumma frågor. Detta är lite av vad vi gör i FR, arbetshelg med styrelsen och ge information om oss på Gröna Lund en trevlig helg tillsammans. Blir man medlem så har man möjlighet att till en billig peng vara med på olika aktiviteter olika föreläsningar och träffa andra familjehem. Mycket av min utbildning har jag fått genom att vara med på olika föreläsningar som FR ordnat. Yvonne Nordström Pettersson ordförande i Familjehemmens Riksförbund. Ny Ordförande i Stockholms Länsförening Blev Ordförande i Stockholm i våras. Är lite spänd hur jag skall fixa detta men vi är ju några engagerade medlemmar som hjälper till. Vem är jag: Christina Jansèn är född i Finland för 67 år sen Har bott i Sverige sen 1977 flytta hit på skoj skull jobba då på Finlands båtarna. För 30 år sen tog jag emot mitt första kontaktbarn och sen har det flytit på med familjehemsbarn och kontaktbarn några sommarbarn, ca 17 år sen börja jag som jourfamilj och stanna hemma på heltid och 16 år sen fick jag en mycket sjuk baby som jourbarn och kunde inte släppa honom så han fick stanna hos mig, var mammaledig ett tag men längtade efter att jobba som jourfamilj. Nu har jag pojken som jag fick som baby och även en 18-, 15- och en 13-åring. De tre är ensamkomna flyktingbarn. Sen har jag ju en biologisk dotter och två barnbarn och ett barnbarnsbarn. Och fosterdöttrar och barnbarn. Så min dröm som barn har slagit in om ett stort hus med många barn!!!!!!!! Christina Jansèn Familjehemmet 2-2012 9 Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. ker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn Familjehemskonsulterna ungdomar. och utbildar bjuder stödrekryterar och handledning samt ett intressant utbildningsfamiljehem åt Stockholms ram. stadsdelsnämnder. ckholms stad söker familjehem iljehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem 08-508 25 221 eller besök ockholmsRing stadsdelsnämnder. www.stockholm.se/familjehem 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna EHEMSKONSULTERNA Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen LTJÄNST - OCHTfn ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN : 08-508 25 221 08-508 25 E221 E- POST : FAMILJEHEM SOT . STOCKHOLM . SE post:-familjehemskonsulterna .saf@ @stockholm .se STEAMEN BARN OCH UNGDOM Barnkonventionens artikel 7 ”Du har rätt att vara den du är” Jag vet att vi människor och fiskarna kan leva i fred med varandra. George W. Bush R Ta vara på ditt liv, för nu är det din stund på jorden. Vilhelm Moberg Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med ﬂera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: • Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid • Regelbunden handledning R Det är inte droppen som urholkar stenen, utan antalet droppar. Kalle, psykolog • Återkommande utbildningsdagar • Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden • Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem • Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-21 21 86, Göteborg ”Du har rätt till utbildning” Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg www.gryning.se Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1 10 Familjehemmet 2-2012 Barnkonventionens artikel 28 Läs mer på: www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/ombarnkonventionen/ 2010-04-09 15:21:42 Hösten är här, sommarlovet är slut! husdjur och visa upp. Hundar, kaniner, marsvin var mest representerat. att alla överlevde utan internet, utan tv-spel! Skolan har börjat och med den alla föräldramöten, utvecklingssamtal, mm. Om man vill och har intresse för det så finns enhetsråd och liknande att medverka i. Alltid bra att hålla sig ajour med det som händer i skolvärlden! Vi hade våra sköldpaddor med och dom har varit med i många år. Barnen tycker det är spännande med dom och imponerade av att dom kan vara så snabba. Att känna på skalet o s v. Nu är det bara att rusta för höst och vinter! Dags för en ordentlig höststädning, alla får hjälpa till. Se över höst o vintergarderober och vad som behövs nytt, bra att lära sig se vad som behövs och vad som håller ett tag till! Här på ön har vi en liten skola, ca 55-60 elever i 0-6:an och ca 43-44 barn inom barnomsorgen. Skolan är fint belägen med en bondgård som granne! Korna går på andra sidan staketet och tvärs över skolvägen går fåren i hagen. En tupp hörs gala emellanåt! Nästa vecka skall eleverna gå på «långvandring» på ön. Då får man höra lite historia om vad som funnits tidigare på ön, var skomakaren bodde, sömmerskan mm. Barnen har mycket att berätta och visa efter detta! Härligt med engagerade lärare, eller hur? «Vår» lilla 6-åring började skolan i år och det är ju alldeles speciellt att få gå till skolan och inte dagis. Här på skolan välkomnades alla elever och föräldrar till skolans första dag med saft och bullkalas dukat på skolgården! Tur med vädret var ytterligare ett plus! Denna vecka var det «Djurens dag», då de elever som kunnat med föräldrars hjälp ta med sitt Som vanligt varje sommar åker vi ett gäng till Åland för en vecka eller två, så även i år. ”Sommaren” kändes kort i år, kanske beror det på vädret som var? Vi har hunnit med det mesta vi planerat. Vi var 20 personer i år. Vi hade bestämt att ha en temadag per hus, vilket var 3 st. Det blev oljemålning på duk, baka godaste Ålandskakan, vilket alla smakade till kvällsfikat, sedan att skriva en dikt om Åland! Vi hann med mycket denna vecka. Tänk Jag ska ladda med lovikkagarn och sticka vantar till fyra flickor som vill ha. Äppelskörd blir äppeldricka, äppelmos, frysta äppelklyftor att ta fram till äppelkaka, paj eller ugnspannkaka, att ugnspannkakan blir extra god med bacon och äpple! Svamp har vi mycket i både skog och frys nu. Vi har gjort te av svartvinbärsblad bl a, roligt att lära barnen att det finns mycket som är så enkelt att göra och gott dessutom! Svartvinbärssaft blir det nog nästa vecka! Vi hörs! Ha en skön höst Ann-Margreth Lindström Familjehemsplacerade barn är oförsäkrade när det gäller sjukdom Jag vill uppmärksamma er på att barn som placeras i familje-/jourhem inte är sjukförsäkrade via kommunen, bara olycksfallsförsäkrade. Kommunerna har en kollektiv olycksfallsförsäkring (oftast bara på 5 ggr basbeloppet) för sina placeringar och någon sjukförsäkring tecknas inte i samband med att barnet placeras. Detta är mycket olyckligt eftersom även familjehemsplacerade barn kan bli sjuka och vara i behov av en sjukförsäkring. Om t ex ett litet spädbarn omhändertas och det senare diagnostiseras med ADHD eller Asperger, får diabetes eller dylikt är det många tusenlappar barnet går miste om då det är oförsäkrat. En vanlig barnförsäkring som föräldrar tecknar är oftast en kombinationsförsäkring: Sjuk-Olycksfall och ett vanligt försäkringsbelopp är på 50 basbelopp. Den försäkringen kostar i premie ca 2200:-/år och om barnet senare i livet diagnostiseras med exempelvis Asperger räknas det som en 15% invaliditet och ger barnet en ersättning på ca 330 000:-!! Det är mycket pengar som familjehemsplacerade barn går miste om ifall dess föräldrar inte tecknat försäkring innan omhändertagandet! Det är oerhört viktigt att vi försöker påverka myndigheterna till att även sjukförsäkra barnen så att även omhändertagna barn är tryggade när det gäller sjukdomsfall. Med vänliga hälsningar Britt och Mikael Familjehemmet 2-2012 11 Familjehemsguiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten...... • • • • • • • Rekryteringochmatchningav”vanliga”familjehem. StortnätverkavfamiljehemöverhelaSverige. UtredningavfamiljehemenligtKälvestenmetoden. Förstärktfamiljehemsvård. Professionellhandledningtillyrkesverksammainom psykosocialaområdet. Externhandledningtillkommunensegnafamiljehemför kortareellerlängreperioderefterbehov. Familjehemsguidenshandledareärutbildadeenligt handledarföreningenskrav. Kontakta Vill du ha bättre stöd och en högre ambitionsnivå? Bli familjehem hos oss! INOM Innovativ Omsorg är en stor organisation med flera samverkande bolag, Sociala Tjänster, Familjeforum, Södertörns Familjevård och KBT Mälardalen. Vi har ramavtal med flera av Sveriges kommuner, därför får vi förfrågningar i stort sett varje dag. Vi erbjuder kommuner allt från kortare jourhemsplaceringar till längre uppväxtplaceringar, samt kvalificerat behandlingsarbete (t.ex. MTFC) i familjehemsmiljö. Våra familjehem får arvode, omkostnadsersättning, grundutbildning, fortbildning, handledning samt möjlighet till stöd dygnet runt. Kontakta oss för med information FamiljehemsGuiden www.sposit.se familjehem@ telia.com Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa 12 Familjehemmet 2-2012 Tel. 0200-11 53 60 eller läs mer på vår hemsida www.inom.com www.inom.com ”Jag tycker du är bra” De barn jag har omkring mig har hyfsat trygga liv om man jämför med de barn och unga som bodde hos oss när jag växte upp. Vi bor mitt på Södermalm i Stock holm. Mina barn går i en liten skola med personal som spelar Björn Afzelius-låtar på gitarren och en mycket manlig vaktmästare som kal�las Bella och bär det med stolthet. Vi är medvetna om att vi är priviligierade. Vi pratar med våra barn om att alla inte har det lika gott. De är vana att möta människor som är annorlunda, i hissen möter vi en man klädd som kvinna, på bänken utanför huset sitter den psykiskt sköra mannen som jagat springer flera mil om dagen, på väg till skolan möter vi gängen på väg till Marias beroende b ehandling, i grannhuset ligger en förskola för barn med grava CP-skador. Alla dessa lite udda människor kan vi betrakta. Med milda ögon kan vi se på dem som har det svårare än vi. Det är lätt att vara ödmjuk när man är trygg. För några år sedan stod jag och min dotter och väntade på tunnelbanan. En full man med fiol vinglade omkring. Människor sänkte blicken, tittade bort, låtsades som om han inte fanns. När han närmade sig oss present. Hon knepade och knåpade och fick så småningom ihop ett presentkort: ”Grattis morfar på födelsedagen. Du får en fisketur tillsammans med mig.” Jag tänker att det säger något om både dottern och morfarn. Hur hon tänker ut vad som kan vara det bästa hon kan ge till sin morfar. – En dag tillsammans med henne. Hur han förmedlat att tiden han får spendera tillsammans med henne är värdefull. Att hon är välkommen, en tidsförgyllare, aldrig till besvär. tittade min dotter upp med klar blick som mötte hans grumliga. Hon sa ”Jag tycker du är bra”. Ögonblicket var magiskt. ”Jag tycker du är bra”. Kanske det finaste vi kan få höra. Det vi letar efter. Det som har betydelse. Jag vet ju inte hur länge sedan det var som någon såg på honom med uppskattande ögon och gav honom en uppriktig komplimang. Jag gissar att det var ett tag sedan. Minst. Jag önskar att den här självkänslan blir livslång. Så att hon under hela sitt liv orkar fortsätta bjuda på sin tid. Skänka en blick till någon som behöver det. Se någon som länge varit osedd. Veta att hennes engagemang i någon annan har betydelse. Säga till en falskspelande fiolentusiast med frän lukt ”Jag tycker du är bra”. Jag skulle också önska att alla vi vuxna hjälptes åt att förmedla till våra och andras barn att de är välkomna, tidsförgyllare, aldrig till besvär. Kanske är det till och med det som bidrar till att göra både dem och oss milda, varma och ödmjuka? När min pappa fyllde år förra året ville min dotter ge honom en fin Alpklyftan söker nya och erfarna familjehem! Alpklyftan bedriver sedan 1995 vård och behandling av ungdomar. Alpklyftan består av HVB-hem, öppenvård och familjehemsvård. Alpklyftans familjehemsvård arbetar med barn och ungdomar. Vi söker familjehem i Göteborg och Västra Götalandsregionen. Vi söker också familjehem som vill ta emot ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Carolina Lindberg Handledare, utbildare och författare Vi erbjuder • Engagerade familjehemskonsulenter, regelbunden handledning och jour dygnet runt. • Ungdomsbehandlare för placerad ungdom som ingår i teamet runt ungdomen. • Ersättning som möjliggör att arbeta deltid. • Gemensamma utbildningsdagar för familjehemmen. Vill du veta mer? Ring eller skicka e-post till våra familjehemskonsulenter så berättar de mer! Se gärna vår hemsida www.alpklyftan.se Linda Dalenius, 073-519 03 35 linda.dalenius@alpklyftan.com Kerstin Henriksson, 073- 519 03 36 kerstin.henriksson@alpklyftan.com Familjehemmet 2-2012 13 Egen tid? Jag kliver ut ur dörren. En väska över axeln och en som rullar bakom mig. Jag skulle ut och resa. Resa till ett ställe jag aldrig varit på. Den där gången åkte jag helt själv, jag hade bokat boende åt två vänner men de ska inte bo i samma rum som mig. Jag tänkte mig att jag ska åka på en liten semester, en minisemester från mamma, pappa, mina fostersyskon och mitt jobb. Så skönt det ska bli, ett dygn. Jag skulle åka till mitt vandrarhem, ta ett glas vin, bada i ashett vatten i fler timmar och bara ta hand om mig själv. På kvällen skulle jag ut och dansa, men jag skulle gå dit precis när jag själv kände för det. Förväntningarna över avkoppling var mycket stora. Jag skulle göra allt i min egen takt för en gångs skull. Jag får skjuts till bussen som leder mig till Flen och tåg som jag efter några timmar hoppar av, i Överrum, som ligger någonstans i Östergötland, jag brydde mig inte var, jag ville bara komma dit. När jag hoppar av tänkte jag mig att jag skulle hitta vandrarhemmet så fort jag kunde för att sedan slänga av mig väskor och sedan gå runt och strosa och kanske ligga på gräsmattan vid vattnet i närheten av vandrarhemmet. Jag träffade en tant utanför tåget som jag frågar vart hon ska, hon ska också till vandrarhemmet. Jag frågar om vägbeskrivning och hon säger till mig att följa henne. Hon har svårt att gå och det tar dubbelt så lång tid att gå till vandrarhemmet. 14 Familjehemmet 2-2012 Väl där får jag veta att jag ska bo i ett hus långt borta från vandrarhemmet, tillsammans med de jag bokat med. Jag blir skjutsad dit och jag blir besviken, vadå? Ska vi samsas om det här huset nu? Jaja, det blir nog bra, bara jag får umgås med mina andra vänner med… Helvete, de bor ju på vandrarhemmet som jag nu bor en mil ifrån... Jaja, de kan ju komma hit innan dansen, ja, där försvann mitt eget val på när jag ska gå o dansa.. Jag tänker att jag ska strosa runt i byn i alla fall, oavsett om det inte blev någon gräsmatta i närheten av vattnet. Jag hinner gå hundra meter när en bil stannar och det är mina två vänner från Öland, de säger åt mig att hoppa in i bilen. Jag gör det och vi åker upp till dansbandet som spelar och hälsar på dem. Mitt där någonstans i kramarna med bandet som också är våra vänner, minns jag det där med att bara vara med mig själv och göra det jag själv vill. Jag säger hejdå och nej tack till fika och går ner mot byn igen. Telefonen ringer, två av mina andra vänner har anlänt, de vill äta och undrar om jag ska följa med. Jag var hungrig, självklart vill jag det! Väl med pizzan i magen inser jag igen att jag skulle rå om mig själv. Vi bestämmer en tid då alla ska komma hem till mitt krypin för att umgås innan dansen. Jag springer hem, duschar snabbt istället för att bada i flera timmar. Jag halvjoggar och hämtar mitt vin, går upp på balkongen, sätter mig där och suger i mig mitt vin. CHECK! En sak jag ville göra, hann jag med. Puh. En halvtimme kvar innan vännerna kommer. Nu ringer det på dörren! Där kom de vännerna som skulle bo hos mig över natten. Jag skickar dem att göra sig i ordning och jag tar över ena badrummet, låser in mig och sminkar mig. Dricker ett till glas vin när jag är där inne och känner mig smått stressad över situationen. Klockan arton knackar våra vänner på, vi välkomnar in dem och det blev en oförglömlig kväll. Jag stannar kvar vid dansen en liten extra stund tillsammans med mina vänner och vi går sedan hem o lägger oss. Två månader efter detta började jag jobba i Hemtjänsten och efter två dygn tänkte jag tillbaka på den där dagen, då jag ville vara ensam, med mig själv. Jag kan vara ensam många gånger i mitt liv och framförallt kommer jag ha många stunder som gammal, då jag sitter ensam och bara längtar efter att någon kommer och hälsar på. Så jag ler och känner att den resan är en av de bästa och att man ska ta vara på sina vänner och sin familj och stunderna tillsammans med dem. Caroline Pettersson Biologiskt barn i familjehem Barnen – en resurs som kräver medmänsklighet Sverige är ett land med hög välfärdsfaktor vad gäller ekonomin. Statistiken visar att lönerna stigit kraftigt i Sverige det senaste decenniet. Jag är medveten om att med statistik kan man bevisa allt. Nordkorea har t.ex. världens lägsta relativa fattigdom. Det beror på att alla är lika fattiga! En annan statistisk finess är att fattiga flyktingbarn som kommer till Sverige klassas av Unicef den första tiden i sitt nya land som relativt fattiga eftersom de saknar internetuppkoppling! Detta är statistik som förbleknar när de kalla siffrorna visar att den globala ekonomin lägger ned mest pengar på krig och mobiltelefoner. Detta är ett ytterst besvärande faktum för våra resurser till välfärdssystemet. Om vi i stället vänder blickarna mot verklighetens ekonomi som är mått på kunskap, miljö, livsmedel och goda relationer mellan människor får vi helt andra värderingsmått. Det som håller vårt land flytande är det frivilligarbete som utförs och som tryggar välfärden. En miljon svenskar offrar sin egen bekvämlighet för att hjälpa andra. Familjehemmen är en viktig del av det svenska välfärdssystemet och den svenska sociala tryggheten, trots den ringa ersättning som ges till familjehemsföräldrarna räddas många liv från ett liv i utanförskap genom kärlek och värme. Spekulationsekonomin tar tyvärr resurser från realekonomin. För att uttrycka sig klart så är det en kamp för frivilligarbete och låga ersättningar mot girighet och maktlysnad. Vår kamp måste gälla mänsklighet och solidariskt tänkande. Om barn som får en dålig start i livet tas om hand av ett varmt och tryggt familjehem är deras möjlighet att skapa sig en bra livsmiljö mycket stor. Mot denna bakgrund av Sveriges ekonomi så stör det mig mycket vad gäller familjehem och den blygsamma ersättning som delas ut till dessa viktiga aktörer som arbetar med barn som behöver rehabiliteras från våld, mobbning, ohälsa och diskriminering. Som jämförelse kan man ta exempel från finansvärlden och pappersmarknaden och den gamblingverksamhet som inhöstar enorma belopp till aktörerna trots att de inte agerar på eget ansvar utan med kundernas pengar och med en produktion av tveksamt värde. Vi politiker måste ta över makten från den amoklöpande finsansmarknaden och skapa styrmekanismer som fördelar våra skattepengar mera rättvist och dämpar de växande klyftorna och de sociala misstämningarna i samhället. aparr k s m e h a Trygrgka människo sta RING 0515-180 30 så berättar vi mer. Alf Karlman Fosterhemsplacerad under trygga förhållanden. alf.karlman@foretagarna.se Familjehemmet 2-2012 15 Projekt Familjehemsmöten Det finns tillfällen i livet då vi kommer på en idé som verkar enkel och genomförbar och på det sättet var det när Projekt Familjehemsmöten startade. Det var enkelt men det blev komplicerat och genom en ombildning blev projektet en egen förening som idag heter Föreningen Projekt Familjehemsmöten. Bakgrunden till att vi startade projektet var att vi ville se om vi kunde utveckla möten mellan familjehemmen. Många familjehem träffas idag på utbildningar, möten eller för att de är vänner, medan andra familjehem inte har någon kontakt med andra som lever under samma omständigheter. Vi funderade över varje individ som placeras, och hur det känns att flytta och vilka behov man kan ha. Det kändes viktigt att få ge möjligheten till att man får möta andra i samma situation. Det som är nyskapande med projektet är att vi bildar grupper som träffas regelbundet på orten där familjen bor och idag kan vi säga att vi håller på att hitta egna traditioner såsom i höst Camp Mike, Hallowenfesten som många redan längtar till (även jag), Påljetterna (teatern) och Julbockarna, sen är det några av oss ska till Norrköping och se Familjen Adams. Grundläggande är att Projekt Familjehemsmöten vänder sig både till barn och ungdomar som är placerade och de biologiska barnen i familjehemmen. Vi vill ge dem en möjlighet att träffas regelbundet i en aktivitet för att stärka deras identitet och se att de inte är ensamma, det finns fler som lever i en liknande situation. I skrivandes stund kom jag på att vi faktiskt hållit på med vår verksamhet i två år. Egentligen så finns det ingen tid för att driva verksamheten men det går framåt och varje gång jag ska summera föreningens verksamhet så blir jag lika överraskad över hur mycket vi hunnit med samtidigt som idélistan är lång och det finns så otroligt mycket mer vi hoppas kunna genomföra framöver. När jag nu på något sätt försökt på ett kort sätt berätta om att vi finns så finns det en sak som jag funderat mycket på och det är att barn, ungdomar och vuxna i föreningen utvecklat en hjälpande kultur och jag har funderat mycket på om det beror på att den som försöker sitt bästa och själv varit i behov av hjälp kan uppskatta att andra verkligen försöker hjälpa dig? Om du vill veta mer om oss finns vi på www.familjehemsmoten.se Petra Klawatsch, Ordförande, Kumla 120813 RFF i Almedalen 2012 Varför dröjer beslutet om tillståndsplikt för konsulentstödd förstärkt familjehemsvård? I år var det fjärde gången som RFF deltog i Folkrörelser Mot Drogers (FMD) arrangemang i Almedalen. Den här gången var platsen Soberian White Corner belägen bakom Clarion Hotell Wisby alldeles i anslutning till Donners plats. Tisdagen den 3 juli genomförde RFF en debatt om bristen på tillståndsplikt för den konsulentstödda förstärkta familjehemsvården. Fyra riksdagspolitiker deltog i debatten. Det var: Solveig Zander (C), socialutskottet/ socialförsäkringsutskottet, 16 Familjehemmet 2-2012 Maria Lundqvist-Brömster (Fp), Socialutskottet/ Socialförsäkringsutskottet/ familjehem Emma Henriksson (KD), Socialförsäkringsutskottet Gunnar Sandberg (s), Socialutskottet Tillsammans med Telle Söderberg från Familjehemmens Riksförbund (FR) och Andreas Ramlöv från RFF vände och vred man på behovet av tillståndsplikt för den konsulentstödda familjehemsvården. Varför behövs den? Varför dröjer beslutet? Vilka krav ställs vid upphandlingar av konsulentstödd familjehemsvård? Hur sker kontrollen av verksamheten? Hur upptäcker man om en placerad inte har det bra i placeringen. Socialdepartementets lagrådsremiss angående ”Stärkt stöd och skydd för barn och unga” (14 juni 2012) saknar Barnskyddsutredningens och Upprättelseutredningens förslag angående tillståndsplikten för den konsulentstödda verksamheten. RFF anser att det är oförsvarbart att man i Sverige fortsätter att lämna detta område helt oreglerat. För flera av politikerna var det en nyhet att det här området var oreglerat och man enades om att detta måste ske snarast. I sakfrågan var de deltagande debattörerna eniga med RFF:s synpunkter. Publiken, som bestod av ett tjugotal personer, följde diskussionen i panelen med intresse. Frågorna från publiken handlade bland annat om behov att ha med alla aktörer kring barnen. I dagens debatt saknades perspektivet från Socialnämnden. Behov av samarbete mellan BUP och socialtjänsten generellt och framförallt kring ensamkommande flyktingbarn lyftes fram. Hur många placerade rör det sig om på ett år var också en viktig fråga? Ett axplock synpunkter från seminariet: •Tillståndsplikt behövs för att säkerställa den konsulentstödda familjehemsvården. •Den måste genomföras snarast. Om det inte går i propositionen ”Säkert stöd och skydd för barn och unga” måste frågan lyftas upp separat. •Troligen dröjer beslut om tillståndsplikt beroende på att den är komplex och kräver resurser. •Samma krav ska ställas på familje hemskonsulenter som på socialtjänstens handläggare. •Socialnämnden har det yttersta ansvaret och ska också ha kontroll över all verksamhet inom familjevårdens område inklusive den konsulentstödda. •Ett sätt att ha koll på om en placerad inte mår bra är att bygga upp ett team kring den placerade, där alla viktiga personer finns med inklusive den placerade själv när det är möjligt. familjehemsvård ökat explosionsartat utan att staten har någon som helst kontroll över kvaliteten. Det är särskilt allvarligt eftersom det berör de allra svagaste och mest utsatta invånarna i Sverige. •Politikerna kände inte till vilka krav som ställs vid upphandling av konsulentstödd verksamhet. Målgruppen för RFF:s arbete med tillståndsplikt är de barn, unga och vuxna som behöver samhällets stöd genom vård i familjehem. •Politikerna insåg att de måste sätta sig in i frågan om tillståndsplikten på ett mer genomgripande sätt. •I nuläget rör det sig på ett år om c:a 18 000 barn och unga som vid något tillfälle under året behöver dygnsvård i familjehem plus ett okänt antal vuxna. Statistiken inom området är mycket bristfällig. •Politikerna lovade att bevaka frågan i sina partier vid arbetet med propositionen under hösten 2012. •En fortsättning på diskussionen planeras att ske tidigt i höst. Då har representanter från Social styrelsen, Barnombudsmannen samt Socialnämnden i Uppsala sagt att de också vill delta. Syftet för RFF den här gången var således att lyfta fram och diskutera den mycket viktiga frågan om ”Tillståndsplikt för den konsulentstödda förstärkta familjehemsvården”. Som läget är nu kan vem som helst starta en verksamhet som bedriver konsulentstödd förstärkt familjehemsvård utan något som helst krav på kompetens. De senaste tio åren har antalet verksamheter/företag som bedriver konsulentstödd förstärkt RFF tror på ett uthålligt och långsiktigt arbete för att få igenom detta krav. Vi har redan hållit på i 30 år och kommer att fortsätta kämpa för de svaga och behövande! RFF:s deltagande i FMD grundar sig på att många av de som placeras i familjehem, barn unga eller vuxna, på något sätt har drabbats av problematiken som följer på missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger. RFF välkomnar initiativet att utveckla en alkoholfri drink ”Almedalsdrinken” som ett alkoholfritt alternativ på festen/krogen. Receptet finns på www.almedalsdrinken.se. RFF tackar alla deltagare i seminariet för en givande och engagerad diskussion och välkomnar till det fortsatta samarbetet. För RFF Britta Schölin Kansliansvarig Webbplats: För ett bättre mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Här finns samlad information om berörda aktörers ansvar för ensamkommande barn och ungdomar, aktörernas roller samt exempel på hur man arbetar med frågan runt om i landet. Webbplatsen är framtagen i projektet ”En nationell handlingsplan för ett värdigt mottagande av ensamkommande barn och ungdomar”. 1 januari 2012 startade projektet ”Ensamkommande barn - lokalt och regionalt utvecklingsstöd”. Det är del tre i SKL:s och Migrationsverkets arbete för ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn, nu i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Projektet delfinansieras av Europeiska flyktingfonden. http://ensamkommandebarn.skl.se/ Familjehemmet 2-2012 17 Men till vår stora glädje kan vi konstatera att: Mer än 20 års arbete börjar ge frukt! RFF har i mer än 20 års tid arbetat för och påtalat vikten av att någon form av tillståndsplikt bör gälla för företag, stiftelser eller andra organisationer som vill arbeta med förstärkt familjehemsvård. Senast vi lyfte frågan var på Gotland och Almedalsveckan 2012, då vi arrangerade ett seminarium med temat ”Tillståndsplikt för konsulentstödda familjehemsorganisationer”. I senaste versionen av propositionen 2012/13:10 ”Stärkt stöd och skydd för barn och unga” finns följande skrivelse: Barnskyddsutredningen har föreslagit att privata konsulentstödda verksam- heter ska vara tillståndspliktiga i den del de erbjuder psykosocialt stöd eller behandling till barn och unga som är placerade i familjehem. Socialstyrelsen anser i remissyttrandet att det är angeläget att den behandling och det psykosociala stöd som ges till barn och unga placerade i familjehem uppfyller kravet på god kvalitet. Myndigheten avstyrker däremot förslaget eftersom förutsättningarna och konsekvenserna för tillståndsgivning i den här formen inte är tillräckligt utredda. Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning och har därför beslutat att frågan Några rader från regionförening XYZ För ungefär 5 år sedan satt vi några familjer över en kopp kaffe och funderade om det var dags att väcka liv i den vilande länsföreningen för västernorrland. Med lite draghjälp från några av våra kommuner och med massor av vilja hos vår styrelse, har vi idag en regionförening för XYZ-län som är i ständig tillväxt. På vår hemsida www.familjehem-xyz.se finns aktuella föreläsningar som ordnas runtom våra län, där finns också vår agenda som uppdateras regelbundet. Ni som är familjehem i ”våra” län, hör gärna av Er med synpunkter och önskemål vad Ni vill ha från föreningen. Ni når oss via hemsidan. • TORSDAGSTRÄFF i Härnösand – torsdag 25 oktober kl 18.30 på Vuxenskolan i härnösand. Tid för ”vuxenprat”. Möjlighet att se några av våra filmer med familjehemstema finns också. • ONSDAGSTRÄFF i Ö-vik – onsdag 7 november kl 18-21 på Vuxenskolan i Ö-vik. Tid för ”vuxenprat”. Möjlighet att se några av våra filmer med familjehemstema finns också. Den här kvällen pratar vi lite om hur vi ska fortsätta träffas i Ö-vik • TORSDAGSTRÄFF i Härnösand – torsdag 8 november kl 18.30 • PARADISBADET 17 november. Som traditionen bjuder.... En heldag för alla åldrar. De som inte badar brukar hitta en ”hörna” vid läktaren, där vi kan fika, prata och umgås. Efteråt brukar det bli ett besök på hamburgeri eller pizzeria. • FAMILJETRÄFF I JÄMTLAND OCH GÄVLEBORG Hösten-Vintern 2012 Ni som bor i jämtland eller i gävleborg – vill Ni att vi kommer till Er och ”gör” en familjedag? Vi är några familjer ”på hjul” som gärna hittar på aktiviteter i Era områden men Vi behöver hjälp att hitta lämpliga platser. Hör gärna av Er till oss om detta. 18 Familjehemmet 2-2012 ska utredas vidare. Det sker inom ramen för den utredning, som ska göra en översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga m.m. (drn. 2012:79). Vi på RFF välkomnar förslaget med jubel!!!!!!! RFF hoppas verkligen att detta förslag klubbas igenom av riksdagen i början på oktober 2012. För RFF Andreas Ramlöv styrelseledamot Översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, m.m. En särskild utredare ska göra en översyn av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU. Utredaren ska även analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket. Vissa frågor som berör socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, ingår också i uppdraget. Syftet med utredningen är att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga som tvångsvårdas enligt LVU samt att bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, med särskilt fokus på tvångsvård. 12 juli 2012 Dir. 2012:79 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm – AB Christina Jansèn 08-740 24 07 Södermanland – D Ann-Christin Larsson 0157-408 63 Halland –N Västerbotten – AC Calle Bonath 0735-39 44 54 Rolf Ringsell 090-390 43 www. familjehemsforeningen.se Skåne – LM Norrbotten – BD Örebro – T Dalarna – W Mia Johnsson 0455-271 98 Uppsala – C Johan Kleiman 070-656 33 27 Ingrid Heigren 0583-503 31 Östergötland – E Sveneric Blixt 0141-800 68 Stig-Roland Carlzon 0911-24 01 28 Telle Söderberg 08-550 947 07 Södertälje – AB Maria Bergman 070-848 71 40 VA. Östergötland Sveneric Blixt 0141-800 68 Ödeshög Margot Pettersson 0144-318 97 Värmland – S Kronoberg – Kalmar– GH Annette Andréen 0485-722 98 Ylva Gavell Söderström 073-640 42 68 Västmanland – U Maria Bergman 070-848 71 40 Gotland – I Torsten Lindqvist 0498-380 21 Västernorrland – Jämtland – XYZ Blekinge – K Monica Fahlén 0611-607 91 www.familjehem-xyz.se Eva Folin 0454-32 36 49 Västsverige – P+O Gudrun Atleflo 0320-594 04 Ordförande: Yvonne Nordström Pettersson, Vreta, 640 51 STJÄRNHOV, 0158-410 66 vreta@telia.com V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40 miabergman@msn.com Kassör: Hans Larsson, Lugnet, 640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63 hans.hanas@gmail.com Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29 vikberg.j@telia.com Familjehemmens Unga Röster f.u.r@hotmail.com Förbundsstyrelsen www.fur.dinstudio.se Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, 643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33, rolandoscarsson@hotmail.com Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59 gizela.wizell@telia.com Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK, 0612-403 07, 070-603 93 33 info@mlsmaskin.com Suppleant: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com Rådgivare Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden 08-18 76 02 070-848 71 40 08-550 947 07 0158-410 66 0480-503 55 0157-408 63 0320-390 36 019-45 8145 0570-153 16 090-390 43 0923-137 21 0921-649 88 Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net Suppleant: Monica Fahlén, Ytterskog 208, 870 10 ÄLANDSBRO, 0611-607 91 070-624 34 98, monica.fahlen@gmail.com Revisor: Ros-Marie Svanborg, Patrons Allé 10, 943 31 ÖJEBYN 070-659 90 92, jan.svanborg@telia.com Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13, 945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514 Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix, 0923-137 21, jan-ulf@telia.com Familjehemmet 2-2012 19 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen 7 641 50 KATRINEHOLM Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Berit Landelius 0142 - 121 15 www.familjehemspoolen.com Har du en varm och trygg familj, med tid och engagemang? Hej Märta, får jag bli din extramamma ett tag? Vi behöver familjehem som kan ta emot barn, tonåringar, och vuxna för kortare eller längre tid.Vi söker familjer i hela Sverige men främst i Västra Götaland, Halland, Kronoberg, Småland, Norrbotten och Södra Norrland. • • • • Vi söker både erfarna familjehem och er utan erfarenhet Vi söker både ensamstående och barnfamiljer Vi utreder och utbildar nya familjer Vi söker hem både på landsbygd och i tätort Våra familjehemskonsulenter besöker er varannan vecka och erbjuder även stöd via telefon dygnet runt. Som familjehem hos oss får ni även professionell handledning av en socionom eller psykolog. Vi erbjuder goda villkor för er insats. Ring så berättar vi mer: 08-505 372 70 Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof.