2012-4 - Nämndemännens Riksförbund
4/ 2012 Nämndemännens Riksförbund NRF 18 december 2012 Utgåva nr 144 sedan starten 1977 Region Väst möttes i Mölndal: Nämndemän en styrka för rättstryggheten Björn Sandwall och Linda Carlström deltog i Mölndal liksom ... SIDORNA 18-19 ... Jill Larsson, Kaj Johansson, Gun Aronsson och Ingela Ohldin. JÄV eller INTE JÄV – det ska inte vara frågan överhuvudtaget SIDORNA 4-6 HEJ! från föreningarna! Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, 104 20 Stockholm. Bankgiro 5360-9855 Telefon: 08 - 651 55 13 Tidningen Nämndemannens uppskattade spalt med senaste nytt från våra många föreningar. Maila till Staffan Ringskog på hagstigen@telia. com om senaste nytt, eller ring på 0431-13260. Du kan också ringa 0701 702128 (Anita) eller 0708 385998 (Ingegerd). Vilken förening inom NRF har bästa hemsidan? Om du går in på NRF:s hemsida finner du nära 60 föreningar med sina respektive hemsidor. Nu är frågan – vilken är bästa hemsidan? Skriv eller maila oss och säg vad du tycker! Tidningen Nämndemannen har i alla fall gjort sin första bedömning – som här följer. Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel 0920-62485 Årgång 35 Nämndemannen 4/2012 Nr 144 efter starten ISSN 03448-4351 Redaktör: Staffan Ringskog Box 1046 262 21 Ängelholm tel 0431 13260 hagstigen@telia.com Layout: Staffan Ringskog Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck:VTAB Vimmerby Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: hagstigen@telia.com Eskilstuna-Strängnäs har nog bästa hemsidan. Jönköping har snygg layout och Attunda ett rikligt material. Svea Hovrätt tillhör också de bästa där bl.a en fyllig tidning på pdf kan erbjudas. Lösnummer 40 kronor Inbetalas på Bankgiro 5360-9855 adresser NRF:s hemsida: www.namndemannensriksforbund.se www.nämndemännensriksförbund.se www.nmrf.se ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: kansli@nmrf.se Telefon: 08-651 55 13 Adress: NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm Kansliadress: Tomtebogatan 40 Stockholm NRFs e-postadress riksforbundet.nrf@telia.com kommer att tas bort f o m 31 januari, använd: kansli@nmrf.se Prenumeration 140 kronor Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 18 mars 2013 (18 februari 2013) (Senaste manusdag inom parentes) 2 Nedanstående föreningar har de klart bästa hemsidorna, kan stå modell för många Attunda Eskilstuna Strängnäs Svea Hovrätt Uppsala Storgöteborg Jönköping Skaraborg Snygg layout Nedanstående föreningar har en snygg layout, men har inte alltid ett uppdaterat innehåll. Södertörn Enköping Håbo Linköping Norrköping Uddevalla KammarKortfattad Vänersborg rätten information Eksjö Stockholm Nedanstående 36 Kalmar Öland Nacka föreningar nöjer sig Kronoberg Norrtälje med information om Oskarshamn Solna vilka som sitter i förHalmstad Stockholm eningens styrelse, kaHelsingborg tingsrätten lendarium och adresKristianstad Södertälje ser. En god informaHässleholm Gotland tion ges ofta. Malmö Nyköping Vissa har utöver detRonneby Alingsås ta bild på tingshuset. Ystad Norra Dal En del sidor satsar på en stram layout. Boden Luleå Lycksele Piteå Skellefteå Umeå Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik Borlänge Falun Hälsingland Uppsala hemsida – föredöme för andra föreningar. En mycket Ludvika givande läsning. Rolig att ta del av. GOTT NYTT ÅR! GOD JUL! 4/ 2012 Nämndemännens Riksförbund NRF Ordföranden har ordet Nämndemännens medverkan under lupp! Jag vill börja min krönika med ett citat från kommittédirektiv till Nämndemannautredningen. Direktivet fastslår att ”Nämndemannasystemet ska bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna genom att nämndemän – i egenskap av allmänhetens representanter – får insyn i, och inflytande över, domstolarnas avgöranden. Med denna funktion medverkar nämndemän i avgöranden av dels brottmål och familjemål i tingsrätt och hovrätt, dels vissa typer av mål i förvaltningsrätt och hovrätt”. De två utredningar som nu pågår dels Nämndemannautredningen och dels Straffprocessutredningen kommer att ta ställning till nämndemännens medverkan i våra domstolar dvs antalet nämndemän som sitter och dömer i varje enskilt mål. Ingen av utredningarna torde föreslå att nämndemannainstitutet bör avskaffas. Motståndare till nämndemannainstitutet har uppenbarligen den åsikten att citatets budskap ovan kan uppfyllas utan nämndemän i hovrätt och kammarrätt och med färre antal nämndemän i våra tingsrätter. Dessutom vill många slopa den individuella rösträtten som nämndemännen nu har. Det som redan nu har hänt det är t.ex. att kammarrätten avgör alltfler mål utan nämnd. Det som kvarstår är i princip familjemål. Samma utveckling kan vi se i tingsrätt och hovrätt. Vi skulle därför kunna säga att redan nu har domstolarna genomfört inskränkningar i mål där nämndemännen deltar dvs en minskning av nämndemännens inflytande ”bakvägen”. Många skribenter i olika media återkommer med olika kritiska inlägg i debatten om nämndemännens vara eller inte vara. Många av dessa skribenter återkommer varje gång med ett och samma budskap som går ut på att nämndemän bl.a förhindrar att rättegångar blir effektiva. Vad dessa skribenter såväl jurister som journalister till yrket har många gånger en väldigt snäv och inskränkt syn på vad nämndemännen har för funktion i våra rättssalar. De ser inte nämndemannainstitutet som en helhet utan skjuter sig in på enskilda fall där nämndemän inte har hållit måttet. Som ett bra exempel på skribenters syn är den debatt som för ett tag sedan rasade i Södertälje angående jäv. Många jurister ansåg ett tag att alla i Södertälje var jäviga. Det fanns uppenbarligen de som ansåg att den aktuella rättegången till och med skulle flyttas till Stockholm. Snurrigt värre! NRF är medveten om att det finns fall där nämndemännen inte motsvarar förväntningarna på uppdraget. Vi får komma ihåg att vi har närmare 10 000 nämndemän i Sverige och därför skulle det vara underligt om inte det uppstår situationer där misstag begås från nämndemännens sida. Misstag vid rättstillämpning är i och för sig inte förbehållet enbart nämndemännen vilket vi har många exempel på. NRF har en bred informations- och utbildningsverksamhet bland medlemmar för att förhindra att olämpliga personer nomineras och utses till nämndemän. I den här uppgiften måste våra politiska partier, Domstolsverket och domstolarna känna ett gemensamt ansvar för att tillsammans med NRF ”utbilda” och informera våra blivande nämn- demän i vad det innebär att ha ett så förtroendefullt uppdrag som nämndeman. Eftersom vi inom NRF och nämndemän utanför vår organisation i vårt avlånga land uppenbarligen kommer att ha mycket att göra det närmaste året för att ta tillvara och försvara allmänhetens intressen i våra domstolar tycker vi inom NRF att alla nämndemän borde solidariskt göra gemensam sak med oss. Alla bör vara nere på plan och inte sitta på läktaren. NRF önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt år. Vi har ett betydelsefullt år framför oss när det gäller frågan om nämndemännens framtida deltagande inom rättsväsendet. Väl mött nästa år Lars Lassinantti 3 ENKÄTEN Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan? Kommer hovrätterna ha nämndemän? TEMA: JÄV ELLER INTE JÄV HUR NÄMNDEMÄN SLARVADE MED VIKTIGA JÄVSFRÅGAN När den allmänna debatten i landet var som mest intensiv bestämde sig Domstolsverket för att gå ut med ett brev. Mottagara var landets 8600 nämndemän. Brevets Karin Komet, Helsingborg innehåll: Vad som är jäv – På ett eller annat och inte jäv i domstol. sätt kommer Sveriges domstolar att ha lekmannadomare även i fortsättningen – det är min övertygelse. – Sedan kommer framtidens nämndemän att kanske väljas på ett annat vis – rekryteringen kommer att breddas eller ändras helt och hållet. – Jag tror dock inte att vi får ett system där lekmannadomare rekryteras till domstolarna exempelvis genom lottning – sådana idéer har ju framkastats. – Ett sådant system innebär att domstolarna dels kan få lekmannadomare som är helt enkelt ointresserade av sin uppgift, dels riskerar domstolarna att husera lekmannadomare som inte kan något alls om att döma. – Kanske framtidens rekrytering är ungefär som idag – men att fler utanför partierna kommer i fråga. 4 Nämndemännens medverkan i domstolarna är åter i fokus för debatten. Bakgrunden är det stora målet i Södertälje som nu tvingas tas om. – Det som inträffade i Södertäljerättegången är självklart mycket allvarligt, säger Barbro Thorblad, Domstolsverkets generaldirektör. Varje nämnde- man ska känna till reglerna om jäv – men uppenbarligen har det brustit i kunskapen här. – Om inte nämndemän förstår rättsreglerna äventyras rättssystemet. Rekryteringen Under de senaste två åren har diskussionen om nämndemännens medverkan i domstolarna INSÄNT Nämndemän – tillgång för rättssäkerheten Under sista året har attackerna mot nämndemannaorganisationen vid våra domstolar ökat avsevärt och inte minst från advokater och juristdomare. Vissa vill helt ha bort nämndemännen medan andra nöjer sig med att vilja avlöva dem från viktiga mål. Ett löjets skimmer har dragit in över många av debattörerna, när man använder argument som att nämndemännen skulle sova vid sammanträden, ej vara pålästa i ärendena etc. Någon domare argumenterade för att nämndemannaorganisationen skulle tas bort då man annars skulle få in sverigedemokrater i domstolarna. Med samma märkliga argument skulle man kunna argumentera för att avskaffa Sveriges riksdag. En annan professionell jurist hävdade att en del nämndemän använde sina politiska uppfattningar i stället för lagen när domar skulle avkunnas. Som grädde på moset påstod samme debattör att nämndemännen var för gamla för så viktiga ting som att vara domare vid rättegångar. varit i fokus. Målet i Södertälje som nu tas om gav frågan ytterligare fokus. I press, radio och TV höjdes åter starka röster för att avskaffa systemet med nämndemän, men det som kanske överraskade mest var kanske hur många som också sympatiserade med idén med lekmannadomare. Över huvud taget har det förts en kampanj från juristdomare och advokater för att ersätta nuvarande system med domstolar med enbart yrkesdomare och där allt fler ärenden ska avgöras av en ensam domare. Detta om något utgör enligt vår uppfattning ett hot mot rättssäkerheten. Större kännedom? Det är tveksamt om många av debattörerna har någon större kännedom om hur vårt samhälle fungerar och varför vi i vårt land valt att ha medborgarinflytande i våra domstolar. Detta handlar inte som en del debattörer tycks tro om att ha insyn i domstolarna utan att medborgarna genom sina ”Det som nu kommit i fokus är rekryteringen av lekmannadomare. Systemet kommer att leva vidare.” – Det som nu kommit mer i fokus är rekryteringen av lekmannadomare, säger Lars Lassinantti, ordförande i Nämndemännens Riksförbund. Flertalet debattörer, både inom domstolarna, bland advokater och inom media, verkar vara överens. Systemet med lekmannadomare kommer att leva vidare, men grundfrågan är hur vi ska få bättre lekmannadomare. Nämndemännens ordförande Lars Lassinantti och Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad. Stefan Strömberg utesluter inte att även hovrätterna i framtiden kommer – trots allt – att ha nämndemän. Måste bli bättre Stefan Strömberg, lagman i Göteborg och tidigare generaldirektör i Domstolsverket, säger att domstolarnas nämndemän måste bli bättre. – I nuläget måste de politiska partierna ställa högre krav på en person som nomineras till nämndeman, säger han. Här har det ib- land uppenbarligen brustit. – En nämnd med medverkan av lekmannadomare uppfattar många som ett värde. En nämnd utgör ett stöd till juristdomaren i dennes arbete. I nämnden kan man som lagman stämma av resonemang och få tankegångar bekräftade. Tar ansvar Katarina Wingqvist-Ekholm är lagman i Södertälje. – Det tragiska med, att vi nu tvingas ta om målet, är att det drabbar inte minst de många som ställt upp som vittnen, säger Katarina Wingqvist-Ekholm. Det är oerhört tungt för dessa att än en gång ställa upp och återge allt de känner till. TEMA fortsättning nästa sida nämndemän ska vara en del av den dömande makten. Det sorgerliga med debatten är att många av de juristutbildade debattörerna med sin låga debatteknik försöker att ta heder och ära av alla de tusentals nämndemän som mot usla arvoden söker göra sitt bästa för att den dömande makten ska fungera på ett för medborgarna okränkbart sätt och då självklart med lagboken som medel. Sandlådenivå Med utgångspunkt från den sandlådenivå från vilken det debatterats friskt och kastats mycket dynga mellan många av våra mest ansedda jurister och många flera tycker vi nog att nämndemannnakåren uppträder mera seriöst. Men kanske är det så att denna typ av jurister är beredda att ta heder och ära av varandra för att få några minuter i ett debattprogram. Frågan är bara hur det påverkar respekten för vårt rättsväsende. Varierad kvalitet Som nämndeman respektive f. d. nämdeman har vi upplevt mycket varierad kvalitet bland de yrkesjurister som har att företräda sina klienter. Många gör ett gediget arbete medan andra ger ett både sömnigt och uttråkat in- tryck för att apostrofera en av juristdebattörerna. Beträffande de lagfarna domarna är dessa oftast mycket kompetenta men visst har det hänt att någon av dessa inte varit särskilt väl förberedd inför förhandligarna. Med detta vill vi ha sagt att nämndemän liksom lagfarna domare och juridiska ombud är människor med olika fördelar och brister och att alla oavsett roll, gör sitt bästa för att vara rättvisa och objektiva. Vi anser att vårt land med tanke på rättssäkerheten behöver sitt system med nämndemän och att dessa bör få en utökad roll t ex i försäk- ringsärenden m.m. Vi anser också att det är viktigt att jurister under sin studietid får mera utbildning om det samhälle de ska verka i. Vi är mycket tillfreds med att det inte är domstolarna som ska besluta om vårt rättsväsendes uppbyggnad, utan att detta åvilar medborgarvalda politiker. Bernt Sjöström Nämndeman i Kammarrätten Bo Jonsson F d ledamot av Fastighetsdomstolen F d nämndeman i Kammarrätten 5 TEMA: JÄV ELLER INTE JÄV ENKÄTEN Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan? Kommer hovrätterna ha nämndemän? ”Målet i Södertälje aktualiserade bristande kunskap hos nämndemän.” Målet i Södertälje som tvingades tas om väckte rubriker. Dels för kostnaden, dels för att vittnen nu tvingades till domstolen igen. Rubriken ur Skånska Dagbladet. Nils-Olof Ståhle Helsingborg – Målet i Södertälje har aktualiserat detta med att vi har domstolar med ett stort inflytande av lekamannadomare. – Nu ska dock ingen tro att framtidens domstolar kommer vara utan lekmannadomare, självklart kommer det även finnas nämndemän i framtiden. – En ofta förbisedd sak med medverkan av nämndemän är att vi nämndemän utgör en trygghet i systemet för de juristskolade domarna – det vore ytterst svårt för en ensam domare att döma i ett mål. – Det handlar nämligen om att när det är fler som dömer, blir bördan lättare att bära om straff ska dömas ut. – Detta är ett förbisett faktum som nämndemännens kritiker lätt glömmer bort. – Att ha någon att diskutera olika eventuella påföljder med, är oerhört viktigt. 6 Målet i Södertälje gäller delar av Södertäljes tunga brottsliga nätverk. Många påpekar dock i detta sammanhang att ett rättssamhälle värt namnet måste få kosta. Klart minus Om inte målet i Södertälje hade gjorts om, hade detta inneburit ett klart minus för den svenska rättstryggheten. Förtroendet för landets domstolar är av största vikt, ett resonemang som Lars Lassinantti instämmer i. Domstolsverket som skickade ut sitt brev till landets nämndemän om jäv hade ett starkt stöd hos många nämndemän. – Brevet som Domstolsverket skickat ut har varit bra, det minskar risken för jäv i framtiden, påpekar Lassinantti. Reaktionen på brevet var att Domstolsverket verkligen tog sitt ansvar här. Lars Lassinantti säger också att det som inträffat i Södertälje åter accentuerar krav som Nämndemännens Riksförbund fört fram genom åren, om förbättrad utbild- ning. Jäv är trots debatten, något ganska ovanligt bland nämndemän. Det finns 8 600 nämndemän i landet och jäv är faktiskt relativt sällsynt. – Målet i Södertälje fick särskilt stora rubriker eftersom omständigheterna var så speciella, säger Lassinantti. man – så lär det knappast bli i framtiden. Ändrade röstregler Många jurister i Sverige har förordat ett system med nämndemän endast i tingsrätterna. Hovrätterna blir då utan lekmannadomare – precis som systemet var konstruerat fram till mitten av sjuttiotalet i Sverige. Lars Lassinantti är ledamot i kommittén som utreder förutsättningarna för framtida lekmannadomare i Sveriges domstolar. Under nästa år kommer kommittén vara färdig med sitt arbete. – Det inledande arbetet har nu startat, säger han. Vissaa frågor kommer i fokus, inte minst mot bakgrund av det som skett i Södertälje. Inte minst gäller det sådant som rör nämndemännens utbildning. I framtiden kommer det att ställas högre krav på vem som nomineras till nämndeman. – Viktigt nu är att förtroendet från allmänheten för domstolarna lever vidare, säger han. Det är något av ett riktmärke för vårt arbete. Allt för att undvika nya händelser likt i Södertälje. Stefan Strömberg utesluter dock inte att även hovrätterna – trots allt – kommer att ha nämndemän. Han tror däremot att reglerna för rösträtten reformeras. – Här blir det säkert förändringar, säger han. Nämndemännens inflytande i domstolarna kan minska något. Idag kan nämndemän besluta utgången av ett mål genom att två nämndemän röstar mot lagman och en nämnde- Från tre till två – Framtida domstolar kanske har färre nämndemän, från tre nämndemän till två nämndemän, säger Strömberg. Leif Magnusson, Svea Hovrätts nämndemannaförening: Högsta domstolen skulle ha nytta av oss nämndemän Vi medborgare behöver inte mindre insyn i rättsprocessen, utan snarare mer. Inte mindre lekmannamedverkan, utan mer. Därför behöver rättsprocessens sista steg också förankras. För att säkerställa den demokratiska insynen och stödja rättegångsprocessen skulle Högsta domstolen enligt mångas mening också behöva nämndemän. Detta brukar uppröra en del jurister, men långtifrån alla. HD har högt kvalificerade jurister som ska granska hovrättsdomar som överklagas. Vid den urvalsprocess som sker finns ingen insyn, inga utlåtanden, ingen appell. När HD avgett sin prejudicerande dom, ska samhället ta del av den. Endast ett litet fåtal är jurister, så domen måste ovillkorligen skrivas så att den till sitt innehåll i princip blir tillgänglig för allmänheten. Den tiden är förbi när lagarna var så svårtolkade att bara de rättslärde kunde förstå dem. Men ett pedagogiskt filter av demokratiskt valda nämndemän skulle kunna säkerställa förståelsen och ge en ökad legitimitet. Idag ställer ofta justitieråd/ordförande/juristdomare självmant upp efter slutförd rättegång på presskonferens. Detta är en ny öppenhet som det demokratiska samhället utvecklat. Att öppna nämndemannauppdraget för fler än de politiskt aktiva är en utveckling som måste prövas. Men då måste villkoren förbättras så att det inte blir en ekonomisk fråga att ha råd att delta som nämndeman. Att gå över till ett jurysystem av amerikansk modell känns mycket främmande – där avgör lekmännen skuldfrågan skyldig eller inte skyldig. Det är mer ingripande än att vara nämndeman och delta i rättsprocessen under ledning av juristdomarna och på lagarnas villkor. Vi har nytta av valda nämndemän med kunskaper om det svenska rättegångssystemet som kan tillföra sina erfarenheter. Den folkvalda riksdagen stiftar lagarna, de folkvalda nämndemännen ska ovillkorligen vara med vid tilllämpningen – hela vägen! Det räcker inte med grävande journalister. Leif Magnusson Ordförande i Svea hovrätts nämndemannaförening Medlem i Sveriges Författarförbund. REPLIK I ”Nämndemannen” den 18/10 ägnar Leif Magnusson nästan halva sin artikel åt att kritisera Maria Abrahamsson för hennes åsikt om nämndemannasystemet. Hon anser att det bör avskaffas. Magnusson drar då slutsatsen, att hon är odemokratisk och att hon inte bör omväljas till riksdagen 2014. Undertecknad håller inte med henne i sak, men måste tyvärr säga att Magnussons klart politiska påhopp, snarast stöder hennes åsikt. Magnusson måste väl anse att ingen politiker, som tycker lika som Maria Abrahamsson, är demokrat och följaktligen inte bör väljas/omväljas till riksdagen. Magnusson har totalt tappat omdömet. Demokrat är man om man respekterar en avvikande mening och argumenterar för sin sak. Om Magnusson passar som nämndeman eller inte undandrar sig min bedömning, men jag föreslår att Svea hovrätts nämndmannaförening skickar Magnusson på en kurs i demokrati. Sven-Olov Gradin, Sollefteå Nämndeman i Förvaltningsrätten i Härnösand. ENKÄTEN Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan? Kommer hovrätterna ha nämndemän? Dagmar Forsberg Helsingborg – Fortsatt förtroende för våra domstolar är väldigt viktigt – och där spelar nämndemännens medverkan en viktig roll. – Om lekmannadomarna är duktiga, deltar med vettiga synpunkter i resonemanget i nämnden, utbyter åsikter – ja, utgör en konstruktiv samtalspartner till lagmannen – ja, då ökar ju självklart nyttan med nämndemän och intresset från de juristskolade för oss. – Åsikterna om Sverige ska vara utan nämndemän helt och hållet verkar dock ha avtagit i styrka, tidigare fick bara de mest negativa komma till tals. Diskussionerna har på senare tid blivit mer nyanserade, de flesta är nog överens om att domstolarna i landet drar nytta av lekmannadomare – men hur de kommer att rekryteras och hur många de blir – och i vilka mål – här kommer det nog att reformeras. 7 KRÖNIKA BRYNOLF WENDT Rättsväsendet och Medierna Nämndemännens betydelse är grovt underskattad. Mellan rättsväsendet och medierna, råder det i praktiken ett ganska så starkt ömsesidigt beroende. En symbios på gott och ont. Medierna behöver sålunda kontinuerligt en tillförlitlig och sakkunnigt belyst tillgång till det många gånger dramatiska material som rättsväsendet hanterar. Ty utan denna tillgång skulle medierna få problem med att framställa en rapp, underhållande, informativ och trovärdig produkt som kundkretsen skulle anse värd att betala en slant för. Behöver medierna Och rättsväsendet behöver medierna för att dels hos allmänheten sprida kännedom om hur rättsväsendet fungerar och dels själv få kännedom om hur allmänheten ser på rättsväsendets verksamhet. Utan medierna skulle rättsväsendet i sin verksamhet nog få problem att beakta hänsynen till det så kallade allmänna rättsmedvetandet, det vill säga allmänhetens antagna uppfattning i frågor om brott och straff. Förtroendeskapande Nåväl. Rättsväsendets och mediernas beroende av varandra fungerar vanligen rätt väl. Till gagn både för dem själva och för samhället i stort. Den förtroendeskapande betydelsen av detta förhållande kan inte överskattas. Men någon gång kommer 8 pel den ytterst knepiga frågan om vad som ska anses bevisat i en sak. För en fällande dom i ett brottmål skall det enligt praxis vara ställt mot rimligt tvivel att den tilltalade begått gärningen som åtalet gäller. Brynolf Wendt i mitten tillsammans med Bengt Holmquist, Falun och två av konferensvärdinnorna, Annmari Svensson och Pia Floberg, i Karlskrona. Bilden är från kongressen 2011. det grus i maskineriet. Detta gäller särskilt i fall som är särpräglade och dramatiska, där den tillämpliga lagstiftningen framstår som konstig och svårförklarlig och där det allmänna behovet av någon lätt identifierbar och helst också försvarslös syndabock för det uppkomna eländet är stort (Tredje Moseboken 16:e kapitlet 20–22 verserna). Kort sagt. I fall som framstår som märkliga och där allmänheten utan tillräcklig tillgång till behövliga fakta med viss rätt och viss uppbragdhet kan ställa sig frågan: ”Vad är det egentligen rättssamhället håller på med på vår bekostnad?”. Fallet Sture Bergwall är ett exempel på den här saken. En person omhändertagen för rättspsykiatrisk vård på grund av rån erkänner under terapeutisk behandling det ena mordet efter det andra. Han blir åtalad och dömd för åtta av de erkända morden, tar sedan tillbaka sina erkännanden, får resning eller kommer att få resning därför att bevisningen efter de tillbakatagna erkännandena inte längre framstår som tillräcklig. Och han kommer troligen att bli frikänd för alla tidigare erkända mord. Det är helt naturligt att allmänheten tycker att det här är ytterst egendomligt och funderar över hur det kan bli så här. Men egentligen är det nog inte så konstigt. Vid tiden för åtalen mot Bergwall tillmättes terapiframtagna erkännanden betydligt större bevisvärde än vad man gör idag. Hans Kringstads bok ”Bjugnformeln” som handlar om en serie påstådda sexövergrepp mot barn i början av 1990-talet i trakten av Trondheim belyser den här bevisproblematiken rätt väl. Bästa vi förmår Vårt rättssystem är nog det bästa vi förmår åstadkomma i dagsläget. Likväl innehåller det ett antal svagheter som vi nog får leva med tills vidare, till exem- ”Men vari består egentligen ett rimligt tvivel? Och hur rimlig kan en orimlighet tillåtas vara men ändå rymmas inom det rimligas gräns?” Citatet är hämtat från baksidan av Thérèse Juels läsvärda och av före detta justitierådet Johan Muncks rekommenderade bok ”Fällda för sexövergrepp – om rättsfall i Sverige”. Missförstånd Fall sådana som fallet Bergwall har enligt min mening mera sin grund i missförstånd orsakade av vårt ibland lite svajiga rättssystem än i att rättens tjänare klantat sig. Sammanfattningsvis. Rättsväsendets informationsuppgift är stor och svår och utan mediernas medverkan nog omöjlig. I sammanhanget anser jag nämndemännens betydelse grovt underskattad. Brynolf Wendt Tidigare nämndeman i Halmstad, åklagare och medarbetare i TV 3:s Efterlystredaktion. Fotnot: Bergwalls tidigare namn var som bekant det av honom påhittade namnet Thomas Quick. ENKÄTEN Vad tror du om framtiden för nämndemän ? Blir rekryteringen en annan ? Kommer hovrätterna ha nämndemän ? HEJ! från föreningarna Eskilstuna-Strängnäs Nämndemannaförening: Temadagar om brott och straff Gunnel Aidemark, Ängelholm - Nog kommer vi att ha nämndemän även i framtiden, det är nog ganska så säkert. - Medverkan av ickejurister i domstolarna är något som är typiskt för ett rättssamhälle. USA har haft presidentval, men vad landet också haft är en rad andra val på olika nivåer - bland annat av domare. - På radion hörde jag om en valkampanj där en domare var ute i valkampen för att bli återvald - och det intressanta var det faktum att han inte ens var jurist- men det är väl inget eftersträvansvärt, att ha det så politiserat. Då är vår politisering synnerligen försumbar. - I USA dömer man alltså människor på en mycket hög nivå i domstolarna - utan att dessa personer som dömer har akademisk juridisk skolning. - Om det svenska nämndemannasystemet kommer det säkert att bestå - men rekryteringen kommer troligen bli en annan- kanske kommer de politiska partierna kompletteras med andra organisationer som rekryteringsgrund. - Valet av nämndeman kommer dock att ske i varje kommunfullmäktige som idag. - Till slut vill jag säga följande. Jag uppskattar när domare på ett försynt sätt talar om för mig som nämndeman, när jag blandar in ovidkommande detaljer i ett resonemang. Jag uppmuntras och gläds också över en uppmuntrande kommentar. Hej! Här kommer en sammanfattande text om det senaste inom EskilstunaSträngnäs Nämndemannaförening och vad vi sysslar med. Sammanslagning Vår nämndemannaförening är en sammanslagning av Eskilstuna och Strängnäs nämndemannaföreningar, då våra tingsrätter har gått samman. Vi är nu totalt 83 nämndemän, varav 53 är medlemmar i föreningen. Föreningens syfte är att stärka våra nämndemän i sin roll. Detta genom att erbjuda seminarier, utbildningar och studieresor, samt att genom riksförbundet erbjuda möjlighet att delta i debatt och utveckling av och kring nämndemannarollen. Egen hemsida Vi har skapat en egen hemsida http://es-namndeman.se för att enkelt kunna sprida information till våra medlemmar och övriga nämndemän. Under föregående år arrangerade vi en föreläsning på temat ”Dömande eller förlåtande”. Gunnar Åsberg föreläste om den värdegrund som vi kan använda i livets möten. Gunnars centrala ord var: etik, moralfilosofi, kunskap och humor. Ett annat arrangemang var möte med Frivården som berättade om sitt ar- bete, mycket uppskattat. Brott och straff Under detta år har vi haft sex utbildningsmöten med Bertil Jarl på temat ”Brott och straff” . Temakvällarna har lockat mellan 17 - 26 deltagare. Vi som kom fann mötena mycket givande. Ämnena har varit följande och kan kanske ge andra föreningar goda idéer till ämnen: 1. Hur strukturera förhandlingen (22 deltagare). 2. Påföljd (23 deltagare). 3. Uppsåt (26 deltagare). 4. Fortsättning om uppsåt (22 deltagare). 5. Bortfallande påföljd (17 deltagare). 6. Häleri, godtrosförvärv samt vilka brott som kan ge livstid (19 deltagare). Ett uppföljningsmöte arrangerades därefter efter dessa sex sammankomster. Vid vårt årsmöte besöktes vi av chefsåklagare Stålhane som berättade om åklagarmyndigheten i Eskilstuna - om hur myndigheten lägger upp sitt arbete. En mycket intressant presentation. Var fjortonde dag Under hösten organiserade vi en ny seminarieserie med Bertil Jarl. Kursen hölls var fjortonde dag, tisdagar och torsda- gar, med i stort sett samma innehåll. Fler medlemmar kunde då få chansen att ta del av god kunskap. Ett eventuellt uppföljningsmöte kommer senare. Basta Vi besökte under hösten arbetskooperativet Basta i oktober- ett mycket intressant besök. Detta var ett dagevenemang, vilket innebar att inte så många kunde komma på grund av sina arbeten. Ett besök på Basta på kvällen kommer därför att arrangeras framöver. I slutet av oktober besöktes vår förening av föreningen KRIS, Kriminellas revansch i samhället. SKL i Linköping Och framtiden då, vad planerar vi under den kommande våren? Den 17 januari 2013 kommer vi att besöka SKL i Linköping. På kvällen den 6 februari får vi besök av polisen i Eskilstuna, som skall prata om förundersökningar. Vi försöker också att ordna ett nytt besök hos frivården. Vi hoppas på ett möte om hedersvåld och planerar också ett möte med Brottsofferjouren. Hans Andersson ordförande Eskilstuna-Strängnäs 9 ENKÄTEN Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan? Kommer hovrätterna ha nämndemän? Marie Jansson, Rydebäck – Det som slår mig nu när nämndemannainstitutet diskuteras, är att de som överhuvudtaget inte vill ha nämndemän i domstolarna, är ganska få. – Flertalet debattörer begriper att ett rättssystem behöver ett inslag av lekmannamedverkan – det är uppenbart. Så har det varit ordnat väldigt länge i vårt land, så har det varit i andra civiliserade länder. – Att ha lekmannadomare är nog ett uttryck för att ett samhälle har ambitioner att utgöra ett civiliserat samhälle. – Var och en som vet något om lagarna vet ju att de är källa för diskussion - lagarna är inte en objektiv sanning om olika ting - de är alla en källa för bedömning – och där behövs lekmannadomare – därför kommer vi att finnas kvar i rättssystemet även i fortsättningen – det är min övertygelse. 10 ATT FÅ KRIMINELLA TILL ETT V När samhällets aktörer samverkar väl kan en kriminell bana brytas Samhället kan i vissa fall vara handlingskraftigt när det gäller att få tidigare intagna att återgå till ett normalt liv. En vardag med eget boende, arbete och meningsfull fritid. I Sverige har det under många år bedrivits sådant samarbete på De dystra rapporterna om stegrad brottslighet i Sverige är ofta återkommande. Men det finns också många goda exempel där en kriminell karriär ersatts av ett vanligt normalt liv där arbete, eget boende och nytt socialt nätverk utgjort den nya vardagen. I Sverige finns det exempel på sådana här projekt som drivits under många år. Nu satsar allt fler kommuner i landet på denna typ av verksamhet – och resultaten är goda. Preventivt arbete Brottsförebyggande rådet har nyligen gett ut en rapport i ämnet med titeln Samverka för att återfalla i brott. Skriftens författare Erika Sallander har varit projektledare i ett arbete där man varit nyfiken på att ta reda på vad som gör ett preventivt arbete framgångsrikt. Preventivt i avsikten att hålla en tidigare kriminell borta från brottets bana och istället få in vederbörande i normala sociala gängor. – Budskapet är väldigt tydligt, förklarar Erika Sallander. Forskning visar, att om man ska arbeta mot återfall i brott, måste samhällets krafter utgå från individens behov och förutsättningar. Detta kräver en bred sam- I SPALTERNA SEN SENAST olika nivåer – för att få tidigare kriminella in i ett normalt liv. Resultaten är hoppingivande många gånger, men det krävs en ordentlig samverkansstruktur för att nå framgång i arbetet. De goda resultaten nås när mål och medel är tydliga. verkan mellan viktiga funktioner i samhället som exempelvis kriminalvården, socialtjänsten, landstingen, arbetsförmedling och försäkringskassan. Stöd efter avslutad påföljd Det är viktigt att personen får stöd under påföljden men även efter avslutad påföljd. Samhället måste ta ett långsiktigt ansvar och följa upp hur det går för individen. Kan en bra och effektiv samverkan etableras kan det skapas goda förutsättningar både för individ och samhälle. När en tidigare intagen lämnat livet på anstalten bakom sig, ska vederbörande ha en rimlig chans till ett nytt och värdigt liv. För att detta ska bli verklighet krävs att samhället är väl förberett och har något allvarligt menat att erbjuda. Det finns i nuläget ett antal goda exempel på detta. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns en verksamhet förkortad Krami där man aktivt slussar in tidigare kriminella i ett vanligt liv. Den äldsta verksamheten inom Krami finns dock i Örebro som startade redan på 80-talet. – Inom projektet Krami samverkar kriminalvården, arbetsförmedlingen och kom- I svallvågorna efter målet i Södertälje som nu tas om, presenterade Svenska Dagbladet en opinionsundersökning avseende svenska fol- munen för att tidigare intagen ska kunna etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden, efter tiden på anstalt, berättar Erika Sallander. Att klara en sådan uppgift är en stor utmaning för samhället. Erika Sallander nämner Eslövs kommun som ett gott exempel där en mindre kommun samverkat lyckosamt med bland annat kriminalvården och fastighetsägare för att kunna erbjuda ett eget boende. Samverkan har fungerat väl under lång tid. Tydligt mål Men samverkan för att nå framgång handlar inte bara om att specifika organisationer i samhället kan samverka – som i detta fall en kommun, kriminalvården och fastighetsbolag. Framgång nås genom att man definierar vilken typ av problem en tidigare intagen haroch utifrån dessa problem sätts åtgärderna in – allt för att nå det klara och tydliga målet, ett väl fungerande liv utan kriminalitet. – Men för att klara detta krävs en helhetssyn, fortsätter Sallander. Om det inte finns en sådan helhetssyn är chansen till positiva resultat mindre. Ett exempel på detta är ett kets åsikt om medverkan av nämndemän i landets domstolar. Mot bakgrund av den intensivt kritiska granskningen av nämn- demän, var resultatet överraskande positivt. Mer än hälften av svenskarna visade sig vilja ha kvar lekmannadomare i våra domsto- VÄRDIGT LIV ”En effektiv samverkan mellan olika samhällsaktörer är en nödvändig förutsättning för att ge personer som vill bryta upp från en kriminell livsstil den hjälp de behöver.” ENKÄTEN Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan? Kommer hovrätterna ha nämndemän? Heinz Frohm, Rydebäck Att ersätta en återkommande kontakt med polis och anstaltsliv till att leva ett värdigt liv – detta är målet för en rad lyckosamma projekt, där fd kriminella slussats in i samhället. Bilden är en genrebild. program kallat Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter, förkortat ITOK. Verksamheten drivs av Stockholms frivård, landstingets Beroendecentrum och Kriminalvården. erbjudas både missbruksvård, brottförebyggande program och bostad. Målgruppen är som namnet antyder tidigare kriminella med missbruksproblem, i första hand de heroinberoende. Arbetet går ut på att minska risken för återfall. Klienterna kan här genom en bred samverkan Tydliga strukturer – De organisationer som kan samverka för att nå goda resultat, vinner på att skapa tydliga samverkansstrukturer, säger Erika Sallander. Tidsluckor mellan de olika insatserna är en stor riskfaktor för återfall. – För att öka insatsernas effekt mot återfall i brott, behöver dessa vara välplanerade och koordinerade. lar. Inte mer än en fjärdedel av svenskarna ansåg att systemet skulle tas bort. Mest negativa till idén med lekmannadomare åter- fanns bland landets borgerliga väljare. 35 procent av de borgerliga ville avskaffa systemet helt. Män var mer positiva än kvinnor till systemet. För att underlätta ett effektivt arbete utan tidsluckor är det viktigt att man utvecklar tydliga samverkansstrukturer, på både kommunal, regional och nationell nivå. – En effektiv samverkan mellan olika samhälls aktörer är en nödvändig förutsättning för att ge personer som vill bryta upp från en kriminell livsstil den hjälp vederbörande behöver, säger Erika Sallander. Behovet hos individer som behöver stöd är oftast flerfaldiga och spänner över fler områden. Allra mest negativa var äldre män över 65 år där hela 39 procent ville ha domstolar utan lekmän. – I framtiden kommer kanske nämndemän att rekryteras på ett annorlunda sätt. Det kanske sker en breddning i sättet att värva vanliga medborgare till uppdraget. – Jag tror dock att de politiska partierna även i framtiden kommer att spela en viktig roll. – Kanske antalet ledamöter i nämnden blir annorlunda, det kan bli så att istället för tre lekmannadomare som idag, så blir det i fortsättningen endast två nämndemän i nämnden. – Vi talar om olika domstolar, i tingsrätterna blir det kanske två nämndemän, i hovrätterna kommer man också dra ned närvaron av nämndemän. – Totalt minskas antalet nämndemän från dagens 8 600 nämndemän till ett betydligt lägre antal. 11 Redaktionsråd: Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen 10 974 51 Luleå tel: 0920 624 85 0706 51 78 42 Eva Olsson Skolgatan 13 C 817 30 Norrsundet tel 0768 32 24 02 0705 71 24 33 Tomas Jakopsohn N Åreda 5 355 92 Växjö tel 0470 664 64 0706 37 30 57 Marika af Winklerfelt Bastugatan 17 118 25 Stockholm tel 08 641 36 41 0703 45 15 42 NRF:s arbetsutskott: Förbundsordförande Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Marika af Winklerfelt adress se ovan Förbundskassör Lars Sandström Lövsbergsvägen 32B 589 37 Linköping tel 013- 161531 0706 03 13 73 Bo Sjöberg Hertig Carls Allé 19 691 41 Karlskoga tel 0586 79 60 81 0703 45 15 42 Ansvarig NRF:s kansli: Britt Winberg tel 08-6515513 adresser NRF:s hemsida: www.nmrf.se www.namndemannensriksforbund.se www.nämndemännensriksförbund.se ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: kansli@nmrf.se 12 KRÖNIKA Staffan Björnberg Mäktiga motståndare med svaga argument Styrkorna formerar sig i och utanför utredningen om nämndemännens vara eller inte vara. Och det ser ut att bli en ganska blodig uppgörelse. Till de mest blodtörstiga hör generalsekreteraren i Advokatsamfundet Anne Ramberg som gillande citerar den politiska kritik som riktats mot vissa nämndemän, läs sd. Hon har gott sällskap av riksåklagaren Anders Perklev som vill ta bort nämndemännen i hovrätten och endast fläckvis använda dem i tingsrätten. Skatteverket är mindre drastisk och nöjer sig med att reducera lekmännens deltagande i tingrätten. Till den högljudda remisskören läggs också DN:s långvariga kampanj mot nämndemännen som nu gått från ledarsidan in på de redaktionella avdelningarna. Detaljrik Rambergs kritik är omfattande och detaljrik och tyder på djupa motsättningar till lekmannadeltagande i den svenska rättsprocessen. Nämndemännen riskerar enligt hennes mening att ”politisera” den dömande verksamheten. Knytningen till partier är så ödesdiger att nämndemännens närvaro riskerar att ”leda till rättsosäkerhet och ett rubbat medborgerligt förtroende inte bara för den enskilda rättsprocessen utan även för det svenska rättssystemet i stort”. Om nu politikerna av någon anledning vill behålla denna folkliga relik så måste rekryteringen göras om menar Ramberg. Och hur skall det gå till kan man undra? Länsstyrelserna Jo då skall länsstyrelserna ta över jobbet med att hitta lämpliga kandidater till nämndemannauppdragen men eftersom länsstyrelsens tjänstemän inte har någon personkunskap så måste de ta hjälp av bland andra de politiska partierna. Tillbaka på ruta ett mao! Advokatsamfundet litar nu inte riktigt på länsstyrelsens förmåga utan vill förvissa sig om att det inte slinker med någon med ”fel” politisk uppfattning. Det finns nämligen enlig Ramberg ”en stor mängd fall genom åren där nämndemän agerat på ett felaktigt, olämpligt eller av andra orsaker förtroendeskadligt sätt…” Det finns därför skäl att stoppa olämpliga personer innan de träder in i rättssalen. Det kan ske med förhör, kontroll av belastningsregister och olika former av ”anställningskontroller”. Det är inte utan att man tar sig för pannan, skulle lagmannen genomföra ett åsiktsförhör med nämndemännen om vilken politisk åsikt som skall godkännas och vilken som skall underkännas, och om det över landet uppstår osäkerhet om vad som är ”rätt” uppfattning, är det i så fall Advokatsamfundet och Anne Ramberg som skall avgöra saken? Professor Mårten Schultz skrev i våras en krönika i DN om skallet mot advoka- terna, bla om den fd advokat som försökt mörda sin exfru och om en jurist vid en advokatbyrå som häktats för grova ekonomiska brott. Krönikan fortsatte med det berömda Dickenscitatet ”The first thing we do. Let’s kill all the Lawyers”. Det hela avslutas med några exempel på vilken glädje och nytta bra advokater kan göra i samhället. Det är bara att instämma men det vore klokt om deras gemensamma organisation höll sig till juridiken och avstod från vanskliga politiska bedömningar. ”Olämpliga” I inledningen nämnde jag att DN utvidgat kampen mot nämndemännen till att inte bara förekomma på ledarsidan utan att nu även omfatta de redaktionella sidorna. I en lämpligt (?) utformad enkät till landets tingsrätter har tidningen fått reda på att 58 nämndemän fått lämna sina uppdrag för att de varit ”olämpliga”. Det ”olämpliga” skulle ha ägt rum under ”senare år” men hur många år det gäller framgår inte, vilket gör att det kan handla om en lång följd av år och berört tiotusentals rättegångar. Som del av det hela är det närmast försumbart! Man kan bara hoppas att den pågående utredningen och politikerna ser igenom den uppenbara kampanj som bedrivs mot det folkliga inflytandet i rättsväsendet. Staffan Björnberg Nämndeman i hovrätten i Malmö Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare Följande erhåller bokpriser för rätt lösning i senaste numret 3/2012. 1.Evert Magnusson, Mellerud. 2.Ulf Blom, Slite Böcker kommer före N1/ 2013. adress, ange också var vi kan nå dig per telefon. med rätt lösning. Din lösning vill vi ha senast Maila oss eventuella frågor om 28/12 till Tidningen Nämndemannen - Box bokpriser på hagstigen@telia.com 1046- 262 21 Ängelholm.När du anger din Eller ring på 0431 13260. MJÖLK- BLIR SYREFER- BORDET MENTE- EFTER RAD KORV MÅLTID FEM I ROM LÅNGT IFRÅN SÖNDERHACKAD KALLAS OLDFIELD OCH GÖR HAN VÄL SPELADE ARNE DOMNERUS HURSA? VAÄR JU MATTRA- NASOR DIN MCCARTNEY ÄR 60 ÅR I ÅR SMÅSKALIG SYSSELSÄTTNING INDONESISK Ö LANDSORGANISATION MED TOFSAR FÖRESPRÅKAR POLITISK MITTFÅRA ÄR LÅNG OCH SMAL OCH VASS ÄR MATTETALEN I LÅGSTADIET DEN SKAMLIGA PLATSEN POLSK DANS BRA TILL MATTOR OCH TAKTÄCKNING DET KAN STICKA TALLRIK KORMED RIGERA SAND TEXT KONSTNÄR (MED O?) OCH SÅ VIDARE KALLAS GITARRISTEN REED BETYG I KAR ... CULPA = MIN SKULD POST ÄR 123FÖLJD HEGERFORS MELLAN GRÄNSER BAKOM BARKEN MITTRÄFF ÄR SKÄMT FÖR SOMLIGA HANS HUSTRU LÄNGRE HETTE BERGTORA ERA OCH VÄN GUNNAR PÅ LIDARÄNDE ÄR KALL HAR MAN NOG DEN SOM SLUTAT STARTA OM PÅ ISEN FINNS I SKIFFER RÄCKER LÄNGE OTREVLIGT FÖLJE GRATULERAR INGA I MAJ BARBIEVÄN UNGA DÖVA HAR LÖV I FANAN OMKRING EN I SKENPAR BLOMSTERPLATS SOM I VILKEN BÖR KVARHÅLLAS I TULLEN TABBE ODLAS OFTA I DAMMAR FÖRTJUSA ITALIENFLOD ©ENGHOLMS BÖRJE ENGHOLM 2012 ENKÄTEN Allt vanligare att privatperso Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir En allt vanligare trend är att privatpersoner som utsatts för brott också anmäler dessa till rekryteringen en annan? Kommer polisen. Men typ av brott som drabbar den enskilde är väsentligt. En rapport visar att enhovrätterna ha dast vart femte sexualbrott anmäls. Mörkertalet för denna typ av brott är sålunda fortfanämndemän? rande högt. Det är utredaren Thomas Hvitfeldt vid Brottsförebyggande rådet, Brå, som kommit fram till dessa slutsatser. Hans undersökning visar att exempelvis antalet bostadsinbrott har, enligt statistiken ökat kraftigt under perioden 2006 till 2011. Birgitta Rosenbäck, Helsingborg – Som jag ser det just nu finns det inget bättre system än det vi har för närvarande. – Det kräver inte någon större organisation. Detta system är inte heller så kostsamt för samhället. – Jag kan se ett scenario framför mig där man möjligen utser nämndemän genom en antagningsnämnd. – Hur en sådan kan se ut vet ingen för närvarande, men ett sådant system lär bli mer kostsamt än det nuvarande, det kräver nämligen en större organisation – det finns ju säkert många i samhället som vill anmäla sitt intresse för att verka som nämndeman. – I en demokrati bör det finnas lekmän i domstolarna som representerar svenska folket. 14 Vart tredje brott En stor del av brotten som begås i Sverige kommer aldrig till polisens kännedom. Endast vart tredje brott mot enskild person uppges vara anmält till polisen. – Egendomsbrott anmäls i hög grad till polisen, påpekar Thomas Hvitfeldt. Avseende den undersökta tiden 2006 till 2009 har andelen anmälda inbrott ökat från 74 till 89 procent. Den typ av brott mot enskild person som anmäls mest frekvent är personrån. Bostadsinbrotten har ökat under senaste femårsperioden. Bedrägeribrott Anmälningar om bedrägeri är också frekvent. Av totala mängden bedrägerier i samhället anmäls numera 43 procent. Thomas Hvitfeldt säger att det har blivit allt vanligare att drabbade väljer att anmäla brott mot enskild person. Det gäller sådant som hot, misshandel eller sexualbrott men att talen fortfarande är låga. – Under 2005 anmäldes 24 procent av dessa brott. Under förra året 2011 hade andelen ökat till 33 procent . Inom denna grupp är det tra- kasserier och sexualbrott där minst antal brott anmäls. Här ligger siffrorna på 22 respektive 19 procent. Större rädsla Kanske den drabbade här känner större rädsla för förövaren eftersom brottet ofta sker i en nära relation. Som brottsoffer är man möjligen ofta väl bekant med förövaren. Lägst anmälningsbenägenhet utgör sålunda fortfarande sexualbrotten. Men jämfört med 2005 då 11 procent av sexualbrotten anmäldes, har ändå anmälningsbenägenheten ökat. INSÄNT Satsning på mer utbildning av nämndemä Nämndemän i våra domstolar är en självklarhet. Och en viktig sådan. Allmänhetens representant. Hur skulle en domstolsförhandling annars se ut/eller överhuvudtaget kunna ske? Under åren som gått- och framför allt med den debatt som i dag pågår om nämndemännens fel och brister – är jag förundrad över att så många nämndemän trots allt gör ett väldigt bra jobb. Själv valdes jag till nämndeman i Stockholms tingsrätt 1995 och har också varit juryman i samma rätt. Sedan ett antal år är jag endast nämndeman i Förvaltningsrätten och ”sitter på” migrationsmål. Introduktion Det skulle dock vara ännu bättre om de partier som utser oss, stod för en introduktion innan den nyvalda/e nämndmannen tillträder. En utbildning som gör att de känner sig tryg- ga när de för första gången sitter i nämnden och som omfattar elementära frågor som: Frågorna är många. Här kommer ett antal: Hur många nämndemän finns vid en förhandling? Hur vet jag vart jag ska ta vägen när jag kommer till domstolen? Hur sitter man? Var går man in? Var sitter åklagaren? Var sitter advokaten? Var står/sitter eventuella vittnen och är de med under hela rättegången? oner polisanmäler brott Allt fler anmäler de brott de utsatts för. De anmälda brotten har, enligt statistiken ökat kraftigt under perioden 2006 till 2011. 13 000 intervjuer Studien som Brottsförebyggande rådet gjort är omfattande. Den bygger på intervjuer med 13 000 personer i åldrarna 16–79 år. Brå har gjort den här typen av undersökning sedan 2006, den in- går i ett arbete som kallas Nationella trygghetsundersökningen. Undersökningens syfte är att mäta allmänhetens utsatthet för brott. Erfarenheter av kontakter med rättsväsendet undersöks. En ytterligare fråga är i vilken grad man känner sig rättsligt trygg i samhället. Hur stort förtroendet är för rättsväsendet, är här en viktig frågeställning. än en självklarhet Hur kommer vittnen in? Vad är en ”domared”? Hur ska jag vara klädd? Ställa fråga Om jag vill ställa en fråga till åtalad eller vittnen, hur gör jag då? Och får jag det? Vad är jäv? Vad innebär ”lyckta dörrar” och vem begär det? Vad är tvistemål och vad är brottmål? Är det juristen som bedömer om någon är skyldig och vilket straff som ska utmä- tas? Hur gör jag om jag inte är överens med de övriga om den åtalades skuld? Kan jag berätta efteråt vad det hela handlat om? Hur får jag betalt? Bifölls Vid miljöpartiet de grönas årsmöte i Stockholms stad i våras föreslog jag i en motion som bifölls, att vi skulle starta just en sådan utbildning. Den bifölls och i januari startar vi med hjälp av Studieförbundet Vuxenskolan just en sådan utbildning här i Stockholm. På den kongress partiet dessutom hade i Umeå i våras bifölls den också men kommer då endast att ske på de orter där vi har migrationsmål vilket i dag är i Stockholm, Malmö och Göteborg Else Lund Nämndeman i Stockholm ENKÄTEN Vad tror du om framtiden för nämndemän ? Blir rekryteringen en annan ? Kommer hovrätterna ha nämndemän ? Carl Herbertsson, Råå – Jag tror att i ett öppet samhälle, att detta system med nämndemän, är en del av den västliga civiliserade demokratin. Om nämndemännen framöver väljs från de politiska partierna eller på annat vis är detta egentligen ointressant. – Rekryteringen kanske kan breddas i framtiden om man hittar ett bättre system än idag. Jag har ju bott fyra år i USA, där plockade man ju nämndemännen ”direkt från gatan”. I jämförelse med det amerikanska systemet har vi i Sverige ett betydligt bättre system. – I det amerikanska systemet är det enbart lekmännen som dömer en anklagad till att vara oskyldig eller skyldig. – I Sverige är det annorlunda, här har vi fyra i nämnden, en juristdomare och tre lekmannadomare. Vi har sedan en överläggning, överläggningen är hemlig och så kommer vi fram till resultatet. – I min värld verkar det svenska systemet mer rättssäkert. 15 HEJ! från föreningarna FALUN Många nämndemän besökte domstolens dag i Falun Temaämnet var ”Från anmälan till dom” Lars-Erik Bergströms anförande var informativt och givande. FOTO: ÅKE KARLSSON Vad som bjuds till kaffet är också viktigt en sådan här dag. FOTO: ÅKE KARLSSON Frågan är om inte dalfolket just nu lockade många att komma till evenemanget. Arrangör var tre nämndemannaföreningar och domstolarna i Falun. Både tingsrätt och förvaltningsrätt var med om det lyckade arrangemanget. Temaämnet för mötet var ”Från anmälan till dom”. tillhör de mest aktiva inom nämndemannarörelsen. Evenemangen är många. Samarbetet de olika föreningarna emellan i Dalarna är god. Ett bevis nyligen på detta var Domstolens dag som arrangerades i Falun. Hej! I november arrangerade nämndemän här i Falun en Domstolens dag. Ett mycket lyckat arrangemang som Givande föredrag En representant från polisen, Stefan Dangardts, redogjorde vad som händer när det kommer in en anmälan om brott. Efter Stefan Dangardt var det åklagare Gun-Britt Ströms tur och hon Domstolens dag i Falun var upps manget. Ett särskilt uppskattat an berättade om vad som händer när ett ärende leder till åtal och vem gör utredningen. Försvarsadvokatens roll Försvarsadvokaten Catharina Wikner redogjorde därefter för hur en försvarsadvokat arbetar och advokatens primära uppgifter i rollen som biträde till målsägare. Frågeställningarna är här flera, exempelvis rutinerna avseende handlingar som kommer till tingsrätten. Vad skickas ut till den åtalade? Vilka handlingar sparas och hur länge? Lag- BIRGITTA MUKKAVAARA, UMEÅ: JÄVIGA NÄMNDEMÄN !!! För närvarande pågår en diskussion i media och på andra håll som kan uppfattas som att nämndemannasystemet är ett, ur rättsäkerhetssynpunkt, osäkert system. Den senaste tidens händelser där nämndemän fastställts ha varit jäviga och 16 därmed orsakat samhället större kostnader späder på den ådran i debatten. För det första är jag personligen av den uppfattningen att i de fall som det refereras till så är det underligt att berörda personer försatt sig i jäv. Det måste svikta i omdö- met hos dessa enskilda. För det andra anser jag att sittande domare har ett stort ansvar att säkerställa säkerheten i förekommande mål. För det tredje anser jag att de som rekryterar nämndemän har ett stort ansvar vid nomineringar så att lämpliga personer föreslås. Jag vill påminna att vid regeringssammanträde den 31 maj 2012 beslöts att en särskild utredare ska genomföra en översyn av nämndemannasystemet. Åtgärder Utredaren ska överväga åtgärder för att skapa ett modernt nämndemannasystem ENKÄTEN Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan? Kommer hovrätterna ha nämndemän? Ingrid Lundin, skattat, nämndemän från både tingsrätt och förvaltningsrätt kom till evenenförande var polisman Stefan Dangardts information. FOTO: ÅKE KARLSSON man Lars-Erik Bergström redogjorde därefter för rutinerna avseende detta. Lagman Johan Montelius vid förvaltningsrätten redogjorde för de många olika ärenden som förvaltningsrätten har att hantera. Domstolens dag inleddes med att vi som deltog välkomnades med kaffe och tilltugg. Rundvandring En rundvandring företogs dä- som även i framtiden kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. I uppdraget ingår att överväga åtgärder för att: - reformera rekryteringsförfarandet. - säkerställa att de som tjänstgör som nämndemän är lämpliga för uppdraget. refter. Vi var sextioen nämndemän som var med denna dag. Efter att lagmännen, polis, åklagare och försvarsadvokat hade redogjort för sina respektive områden avslutades dagen med lunch. Vid pennan: Kristina Wahlén ordförande i Falu Nämndemannaförening - skapa moderna tjänstgörings- och ersättningsvillkor för uppdraget. - förbättra informationen till och grundutbildningen av nämndemän. - göra nämndemännens medverkan i domstolarna mer ändamålsenlig. Ingenstans i direktiven till utredaren finns uppdraget att nämndemanna- – Lekmannadomar- Helsingborg na har verkligen kom- idén med lekmannamit i fokus under se- domare. – Det visar att det nare tid – det som bidragit till detta är ju finns en grundmurad den senaste tidens dis- uppfattning att landets kussioner om jäv. Må- rättssystem behöver let i Södertälje som ett inslag av lekmanfick tas om orsakade nadomare. – Hur dessa lekmanstark kritik av nämndemännens medver- nadomare väljs i framtiden är ju en viktig kan i domstolarna. – Jag tänker närmast fråga – men man ska på programmet Debatt inte utesluta att de poi SVT1 under hösten litiska partierna även där en känd advokat framöver kommer att gick synnerligen hårt ha ett stort inflytande. – Ur politikernas ut mot nämndemännens medverkan i skara kommer ju en rad ansvarskännande domstolarna. – Allt detta har ju och bra människor. det fått uppdraget som är ju också politiker på nämndeman att ifråga- högsta nivå, dvs i rikssättas- men märk väl, dagen som stiftar laockså försvaras, trots garna – och få av desde brister som fram- sa är utbildade jurister. kommit – och det se– Lekmannadomarnare är intressant. Trots ett böljande hav na lär vara kvar i domav kritik, har påfallan- stolarna – det är min de många försvarat fasta övertygelse. systemet skall upphöra. Jag ser med stor tillförsikt fram emot utredarens förslag som skall redovisas senast 28 juni 2013. Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå Nämndemannaförening 17 Junette Norén-Larsson, Uddevalla, Eva Persson, Storgöteborg, Daniel Peterson, Uddevalla och Irene Nettéus, Storgöteborg. – Just nu är det många frågor som är centrala får landets nämndemän, sa Eva Persson. Allra viktigast är ju förstås hur framtidens medverkan av lekmannadomare i domstolarna kommer att utformas. Förbundsstyrelsen och region väst möttes på regionträff i Mölndal Levande demokrati kräver nämndemän Agneta Ivemyr, Staffan Björnberg och Eva Olsson i förbundsstyrelsen. Agneta har just inlett sin tid i förbundsstyrelsen. 18 I november träffades förbundsstyrelsen och nämndemän från region väst. Mötet arrangerades i Mölndal och framtiden för nämndemannainstitutet var i fokus för många av diskussionerna. Dalsland, det fina och sjörika landskapet representerades av Ask Fjellklang och Berit Magnusson. – Vi behöver många sådana här möten, man blir uppmuntrad som nämndeman, tyckte Berit. Bra för inre demokratin. En återkommande fråga under den givande regionträffen var varför diskussionen just nu är så intensiv avseende nämndemannainstitutet. – Frågan har ju varit i debattens mittpunkt väldigt länge, påpekade Junette Norén-Larsson. Men något klart svar på denna centrala frågeställning kunde inte ges, bara det att detta med nämndemän verkar vara något som engagerar många debattörer just nu. – Men grundinställningen är nog att flertalet anser att Sveriges domstolar även i framtiden kommer att ha nämndemän, påpekade Håkan Killius. Det är en fråga för demokratin. – I andra politiska samhällen, i en diktatur exempelvis, vill man helt naturligt inte ha system där vanliga människor har möjlighet att få insyn i domstolarna. Den allmänna meningen bland närvarande nämndemän var att en levande demokrati kräver lekmannadomare, nämndemän. Närvarande nämndemän var också överens Mats Linder, ordförande i Attunda och Kenneth Carlson, ordförande i Skaraom hur givande dessa möten är, när regionens borg. Mats är nyinvald suppleant i förbundsstyrelsen. föreningar kommer samman och diskuterar centrala frågor med förbundets styrelse. Lagman Stefan Förutom diskussionen om nämndeman- Strömberg besökte nainstitutet var självklart också frågan om jäv förbundsstyrelsen något som ventilerades. denna dag i Mölndal. – I denna fråga krävs verklig vaksamhet, påHan informerade pekade Gun Aronsson, ordförande i Alingsås. om utredningen Det som inträffade i Södertälje har fått oss Straffrättsprocessens nämndemän att än mer än tidigare bli medvet- grunder. na om hur viktigt det är att vi undviker att ham– I framtiden na i något som kan liknas vid jävssituationer. kanske det blir en anNågot som de församlande deltagarna verk- nan typ av medverligen instämde i. kan från nämndemännen i landets Lars Lassinantti, Cecilia Henning och Stefan domstolar, sa han. Strömberg. Mer än så ville han inte ge offentlighet åt. nästa år. tog också vid mötet Utredningen beräk- Hovrättsassessor med förbundsstyrelnas bli färdig under Cecilia Henning del- sen. Från Halmstad kom denna dag Linda Carlström och Ulla-Britt Johansson. – Klart givande möte, sa Linda. Man stärks som nämndeman med sådana här träffar. Frank Norgren, Ludvika och ledamot i förbundsstyrelsen i samtal med göteborgaren Håkan Killius, ny inom förbundsstyrelsen. 19 ÖREBRO Nämndemän från Örebro besökte Polen Starka upplevelser i vårt nära grannland ha kunnat sitta minst en timma extra för att lyssna och ställa frågor. Nämndemännen i Polen har, i de rättsinstanser som de medverkar, samma dömande funktion som juristdomaren när det gäller skuld- och påföljdsfrågorna. Mandattiden för nämndemännen är på fyra år. Örebro läns nämndemannaförening ordnade en studieresa till Krakow under hösten. Med på resan deltog tio nämndemän tillsammans med reseledare Anders Hagsten, Örebro. I Krakow hade vi en guide som hette Malena som fungerade utmärkt bra och klarade svenska språket galant. Resan arrangerades av Contour Air i Örebro. Medresenärerna hette: Laila Bergström, Lisbeth Billgren, Kerstin Braf, Gunilla Bursell. Evy Eriksson, Inger Granström, Anders Hagsten, Gunilla Holmström, Viveca Stopp, Göran Wall och Göran Öhlin. Under ankomstdagen gjor- Polen överraskade positivt på många vis, tyckte besökande nämndemän. Den unga guiden Malena talade perfekt svenska. de vi först en kort rundvandring i Gamla staden. Vid middagen på kvällen föreläste en domare, Katavzyna Turzanska, om det polska rättsväsendet. För resedeltagarnas del var det här mycket intressant. Tiden gick fort och det kändes som om man skulle stol fattat beslut som rör det aktuella målet. Om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.” Södertälje I den stora Södertäljerättegången har Svea hovrätt funnit att en nämndeman varit jävig genom att ha deltagit i sammanträden med polisnämnden där Södertäljeärendet har diskuterats. Man har då sagt sig att detta har varit ägnat att rubba förtroendet för hans opartiskhet i målet. Det är delikatessjävsregeln som har tillämpats. Hovrätten undanröjer därför tingsrättens dom och allt får göras om. Justitiedepartementet beslutade 31 maj 2012 att utreda nämndemannasystemet, JU 2012:08. Kommission De utses av en kommission inom kommunen, men nomineras inte av politiska partier. Olika sociala institutioner kan rekommendera någon till uppdraget som nämndeman men man kan också göra det som enskild person. Då behöver man dock rekommendationer från INSÄNT Förtroendet för nämndemännen i våra domstolar ifrågasätts – nämndemännen får i dagarna också ta emot kritik som uppenbarligen skall riktas mot nämndemannasystemet – inte mot nämndemännen! När detta skrivs kan tre stora omfattande rättegångar i Sverige få göras om p.g.a. att nämndemän ansetts jäviga. En skandal oavsett vems felet än är! Att detta kunde hända visar på uppenbara brister som måste åtgärdas. Rättegångsbalken anger ett flertal exempel på situationer när en domare anses jävig. ”Om han är part i målet eller kan dra synnerlig nytta av utgången. Om han är gift eller nära släkt med någon av parterna. Om han i annan dom20 Översyn En särskild utredare ska genomföra en översyn av nämndemannasystemet. Utredaren ska överväga åtgärder för att skapa ett modernt nämndemannasystem som även i framtiden kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. Utredningens direktiv är följande: att reformera rekryteringsförfarandet, att säkerställa att de som tjänstgör som nämndemän är lämpliga för uppdraget, att skapa moderna tjänstgörings- och ersättningsvillkor för uppdraget, att förbättra informationen till och grundutbildningen av nämndemän, och att göra nämndemännens medverkan i domstolarna mer än- damålsenlig. Utifrån sina överväganden ska utredaren lämna de förslag till förändringar som bedöms lämpliga. Vi nämndemän ser fram emot utredningens förslag. Nämndemannasystemets funktion Nämndemannasystemet ska bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna genom att nämndemän i egenskap av allmänhetens representanter – får insyn i, och inflytande över, domstolarnas avgöranden. Med denna funktion medverkar nämndemän i avgöranden av dels brottmål och familjemål i tingsrätt och hovrätt, dels vissa typer av mål i Förvaltningsrätt och i kammarrätt. HEJ! från LYCKSELE föreningarna 15 olika personer. I övrigt krävs fysisk och psykisk god hälsa, man får inte vara straffad och man ska ha gymnasieutbildning. Det finns ingen direkt begränsning av antalet mandatperioder men en åldersgräns på 70 år för uppdraget är bestämd. Schindlers fabrik På lördagen blev vi guidade i Krakow av den svensktalande guiden. Vi besökte de judiska kvarteren och fick göra ett mycket intressant besök på Schindlers emaljeringsfabrik. Bl.a. fick vi gå i den trappa som finns med i filmen Schindlers list. Där hade man gjort i ordning direktörens och sekreterarens rum. För övrigt gavs histori- Speglar befolkningen För att nämndemännen ska anses vara allmänhetens representanter krävs det att nämndemannakåren speglar sammansättningen av befolkningen i fråga om ålder, kön och etnisk bakgrund. För att kunna bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna krävs det också att de enskilda personer som utses till nämndemän är lämpliga för uppdraget. Fram tills dess att vi har ett reformerat nämndemannasystem föreligger särskilda behov av åtgärder för att få jävsfrågan kontrollerad inför varje rättegång. ken om tiden för nazisternas ockupation av Krakow, hur judar och polacker blev behandlade. Efteråt frågade guiden om vår upplevelse och man svarade att det var starkt! På söndagen besökte vi de två välkända koncentrationslägren, Auschwitz och Birkenau. Vad man fick se och ta del av, var svårt att ta in, svårt att förstå att detta har varit en verklig händelse för många människor. Det som hände på de här platserna är ohyggligt och fruktansvärt. Ändå så betydelsefullt att många får ta del av detta. Ett besök här ger en förståelse för vikten av arbete för fred och de mänskliga rättigheterna. ”Nämndemannaprofil” Kalmar Ölands Nämndemannaförening tar därför fram en ”nämndemannaprofil” ett dokument där nämndemannen listar eventuella andra offentliga förtroendeuppdrag exempelvis i kommuner och landsting, föreningsliv i kyrkor och samfund. Ett enkelt kvalitetsäkringssystem om det visas upp för sittande ordförende vid varje rättegång. Berne Klysing Ordförande i Kalmar Ölands Nämndemannaförening Rapport från Nämndemanna möte i Lycksele: Närvarande gäster: Förbundsordförande Lars Lassinantti, lagman Erik Sundström, rådman Henrik Aspegren tingsnotarie Natali Stenmark. Roligt att ordföranden i Umeå nämndemannaförening Birgitta Mukkavaara deltog – detta kan skapa ett framtida samarbete Jävsfrågan Den första frågan som diskuterades var jävsfrågan. Det kan vara svårt att avgöra om man är jävig eller att någon annan som deltar i rättegången tycker det. Alla var eniga att om man känner den minsta tvekan, pratar man igenom detta med rättens ordförandebättre att avstå en gång för mycket, risken blir då mindre att rättegången ifrågasätts. Erik Sundström beskrev med pedagogisk skärpa de olika delarna i processen – hur man kommer fram till ett beslut som bygger på objektivitet. Erik informerade om bemötande policy – ett sätt att göra tingsrätten mer tillgänglig under vardagar – ingen ska behöva vänta mer än tre signaler när man ringer. Upprädandet Även uppträdandet i tingsrätten diskuterades. Hur uppför vi oss, hur visar vi intresse? Viktiga frågor som diskuterades. En nämndekvinna föreslog att nämndemän borde besöka en förhandling utanför tjänstgöringen och där tala med varandra om sådant som exempelvis kroppsspråk. Lars Lassinantti informerade om den utredning som han sitter i, där nämndemännens vara eller inte vara, utreds. Rekryteringen diskuterades – ett ifrågasättande av att politiska partier nominerar nämndemän – fanns det ingen förståelse för. Nämndemän diskuterar aldrig politik sinsemellan. En fråga som kom upp var hur fler ungdomar ska kuna rekryteras, liksom hur etnisk mångfald ska kunna öka. Rekrytering Flertalet ansåg att informationen till ungdomar och invandrare om hur rekryteringen går till, måste förbättras. Även arvoderingen och reseersättningen diskuterades. Många påpekade att ersättningar är i nuläget för låga, många menade att det inte är värt besväret att ta ledigt, och det kan ställa till det för en arbetsgivare. Lars Lassinantti välkomnade oss att ringa honom om vi har nya idéer om vad han skall ta upp i utredningen. Lars informerade om möjligheterna att söka pengar från Domstolsverket för studier och studiebesök, Lycksele kan få upp till 12.000 kronor – så det är bara idéerna som fattas. Frågan kommer att tas upp på styrelsemöte och behandlas i samband med mötet som planerats in i samband med tingspredikan i januari. Vi hoppas inom Lycksele att vi kan ha ett fördjupat samarbete med Umeå och Skellefteå. Om vi är många blir vi starka och jag hoppas att alla nämndemän blir medlemmar, vi behöver förbundet och nämndemannaföreningarna. Efter mycket information och många inlägg avslutades en uppskattad kväll med kaffe och smörgås. Kom i håg att vi ses i januari 2013 i samband med tingspredikan. Per-Erik Holmlund ordförande Lycksele 21 STORGÖTEBORG HEJ! från föreningarna Ett annorlunda Västsverige presenterad Studieresa till buddisttempel, kooperativet Basta och flyktingförläggning till slut var vi alla framme vid Skogslyckan vid sjön Sävelången. Här serverades kaffe med bröd samtidigt som Linda berättade för oss om deras filosofi och arbetssätt. Nattfrosten låg kvar på bilar och hustak när bussen vid 8.30-tiden avgick från Exercishuset på Heden. Nämndemän från föreningar i västra Sverige åkte nordost och vägen blev allt smalare medan bussen letade sig fram bland grönska och villakvarter i Hjällbo. Basta Nästa anhalt var vid Norsesund nära Alingsås. Visserligen blev det en extra rundtur efter att bussen visat sig vara för hög för viadukten som låg närmast till. Men det var otroligt vacker natur och till slut kom vi fram i närheten av arbetskooperativet Basta som var vårt nästa mål. För min del protesterade kroppen våldsamt mot långpromenad med backar. Men Långvariga missbrukare Basta tar emot missbrukare som har haft både långvariga och många problem i livet. Många har förlorat både familj, vänner och boende på vägen. Många är fysiskt och psykiskt mycket nergångna. På kooperativet inleds tiden under ett år som lärling med olika arbetsuppgifter, Var tredje månad görs en avstämning avseende framsteg, medarbetare inom Basta stöttar och uppmuntrar den aktive lärlingen. En person som sökt sig till Basta kan sedan fortsätta under flera år inom arbetskooperativet och Bastas företag. En person inom kan i domstolsprocessen har långa anor i vårt land. Det har bidragit till att skapa insyn och förtroende för rättsskipningen i domstolarna. Ända sedan medeltiden har lekmän deltagit i dömande och efter tillkomsten av 1734 års lag infördes lekmannanämnd i häradsrätt som dömde tillsammans med häradshövdingen som var jurist. Genom förändringar i rät- tegångsbalken 1948 infördes också nämndemannamedverkan i Rådhusrätterna som sedermera övergick till tingsrätter 1971. För att ytterligare öka insynen i överrätternas domstolsarbete beslutade riksdagen 1971 att också införa nämndemän i hovrätt och kammarrätt. En reform som var omstridd och där de flesta dåvarande juridiska remissinstanser avstyrkte förslaget. Utan förvarning var vi så framme vid vårt första resmål. Några av deltagarna inför en klart intresseväckande resa. Entusiasmen gick inte att ta miste på. Buddistiskt tempel Ett vietnamesiskt buddistiskt tempel med glänsande och typiskt böjt tak. Tam Van välkomnade oss, utan skor fick vi sedan stiga in i själva templet, längst in i salen fanns tre stora Buddhastatyer. Salen hade mängder av vackra och nödvändiga föremål för att kunna genomföra de ceremonier och meditationer som är viktiga för buddister. Både munkar och nunnor är knutna till templet. Enligt guiden var templets upptagningsområde hela Göteborg. Besökande nämndemän visade sig vetgiriga med många frågor om både ritualer och religionen i sig. Jag tror att vi fick svar på i stort sett allt! Besöket var en mycket positiv upplevelse. Dessutom visade nu vädret sin allra bästa höstmodell – strålande sol, klarblå himmel och helt stilla. INSÄNT Hej Bifogar en motion om nämndemän som jag har skrivit till den socialdemokratiska partikongressen 2013. Motionen är behandlad och tillstyrkt av Sala Arbetarekommun och översänd till socialdemokratiska partistyrelsen och kongressen. Motionen är skriven och insänd innan debatten om nämndemannajäv Södertälje startade. 22 Hälsningar Glenn Andersson Nämndeman i Svea Hovrätt Motion till Socialdemokratiska partikongressen 2013: Stärk och behåll nämndemannamedverkan i domstolarna Nämndemannamedver- de sig Buddisttemplet utvändigt. programmet bygger då upp sitt liv från grunden på alla plan. Inom Basta betonas det att regler är viktiga, att de följs och att man är konsekvent - vid återfall i missbruk skrivs man omgående ut från Skogslyckan. Även här fick vi en mycket grundlig och intressant genomgång av deras verksamhet och de sex grundstenar man arbetar efter. Efter avslutat besök var nästa uppehåll Stora Lundby Golfkrog – här intog vi en god och mättande lunch! och var relativt enkelt utformat. Men en känsla av trivsel kunde ändå upplevas i huset. Vi visades runt och fick även se ett boenderum, den person som bodde där kunde redan prata riktigt bra svenska. Så vi kunde även fråga honom direkt om olika saker. Buddisttemplet – en spännande syn invändigt. Mira asylboende Sist men inte minst besökte vi Mira asylboende i Alingsås för tolv ensamkommande flyktingbarn i åldern 15–19 år. Vi välkomnades av elva leende och nyfikna killar. Alla visade sig ha anlänt från Afganistan och hade varit i Sverige olika lång tid. Boendet hade ursprungligen varit ett skolhem som delvis byggts till Lyckats bra Vi visades vidare runt i huset, vi bjöds på kaffe och gott bröd samtidigt som enhetschefen på boendet berättade om verksamheten. Deltog gjorde också samordnaren för flera verksamheter för ensamkommande flyktingbarn hos Gryning AB i Göteborg. Bl a beskrevs deras arbetssätt, aktiviteter, samarbete med andra instanser osv. Man betonade att man har ett mycket bra samarbete med skolan, detta upplevs ju som mycket viktigt. Dels för de asylsökandes möjligheter att komma vidare i Sverige med utbildning och arbete. Men också för att de skall kunna ta sig igenom de svåra trauman som många upplevt och på sikt hitta ett inre lugn och självförtroende. Trots en lång och intensiv dag var det återigen många tankar och frågor från alla vetgiriga och engagerade nämndemän. Så återstod bara hemresan. Och vår eminente chaufför Thomas lot- sade oss lugnt och behagligt tillbaka mot Göteborg. Sammanfattningsvis – om man undantar mina problem med promenaden till Bastakollektivet – tycker jag det var en fantastiskt givande och trevlig studieresa! Den socialdemokratiska regeringen stod dock på sig och menade att nämndemännens medverkan i hovrätt och kammarrätt var värdefullt för ett demokratiskt rättssamhälle. Vilket riksdagen också ställde sig bakom. Under åren har nämndemannaarbetet stärkts på olika sätt, inte minst genom den dåvarande propositionen 2005/ 06:180 ”Ett stärkt nämndemannainstitut”. Det är därför oroande att det på senaste tiden har uppstått en debatt från jurister om att avskaffa nämndemännens medverkan i domstolarna. Senast i en debattartikel från presidenterna i landets hov- och kammarrätter där de föreslog att nämndemännen avskaffas helt i hov- och kammarrätterna. Det är därför viktigt att Socialdemokraterna klart och tydligt markerar vikten av nämndemännens medverkan i domstolsprocessen och att nämndemannaverksamheten stärks. Detta kan till exempel ske genom att förbättra villkoren vid tjänstgöring, att öka medverkan av lekmän vid flera mål i kammarrätterna, att öka möjligheten för unga att åta sig uppdrag som nämndeman och att verka för att domstolsverket kontinuerligt utbildar nämndemännen. Jag föreslår därför: att Socialdemokraterna aktivt verkar för att bibehålla nämndemannamedverkan i tingsrätter, förvaltningsrätter, kammarrätter och hovrätter. att Socialdemokraterna arbetar för att stärka och utveckla nämndemannainstitutet. Lunch intogs vid Stora Lundby golfkrog. Vid pennan Ulla Nilmander Jensen NFS Glenn Andersson Sala Arbetarekommun 23 Returex skickas till NRF Box 8140 104 20 Stockholm Kom ihåg! Gör adressändring till NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm E-post: kansli @nmrf.se (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen). GÅ MED I NÄMNDEMÄNNENS RESEKLUBB! ATTACK PÅ NÄMNDEMÄN SPÄNNINGSROMAN OM NÄMNDEMÄN AV LEIF B MAGNUSSON Cirka 300 sidor med bilagor om nämndemannauppdraget Hemsida: www.attackpanamndeman.se Nu kan du anmäla dig till nämndemännens Beställning: leif.mgn @ telia.com reseklubb. Meddela ditt intresse till Camilla Löfstedt, Göteborg, tel 0736 476597 eller tel 08- 541 396 38, 070 600 51 51 Roland Jonsson, Bollnäs tel 0278-80118, 0703 070875, du kan också skicka mail: Beställ föreläsning med LEIF B MAGNUSSON inför 2013 jonsson@helsingnet.com Särskilt pris för boken inför julen 150 kr (inkl porto, exp) Pg 45 9816-5 Leif B Magnusson V.g. uppge namn, adress, telefon Modellen är non-profit. Under 2013 planerar vi resa antingen till Irland eller S:t Petersburg. Under 2012 var vi i Paris. DAGS SKAFFA NÅGOT MED STIL - JA, VARFÖR INTE ? Resor i NRF:s regi: Englandsresa i höst! NRF planerar en resa till England under hösten 2013. Resan kommer att omfatta 5 dagar och genomföras i samarbete med en resebyrå till självkostnadspris. Tanken är att studera de lekmannastyrda magistratsdomstolarna och jurysystemet vid Crown Courts m.m. Inga närmare Passa på att ta del av NRF: s fina utbud av standar, pins, manschettknappar och slipshållare. detaljer om resan har ännu fastFöljande rekommenderade utpriser gäller : ställts. Vill du följa med? Anmäl intresse till kansli@nmrf.se Standar: Kr 275:-/ st Pins: Kr 40:-/ st Manschettk. Kr 150:-/ par Slipshållare Kr 100:-/ st Porto / frakt samt emballage Björn Sandwall kostnad tillkommer.Kan bestäl- Slånbärsgatan 10 las genom NRF:s kansli kans- 333 32 SMÅLANDSSTENAR li@nmrf.se / Britt Winberg bjorn.sandwall@nmrf.se 08-6515513 eller genom tel. 0371-34467 (dagtid) GÖR DIN DAG BEHAGLIGARE - EN PERSON MED STIL ÄR EN VINNARE
© Copyright 2024