2013-3 - Nämndemännens Riksförbund
3/ 2013 Nämndemännens Riksförbund NRF Utgåva nr 147 sedan starten 1977 28 oktober 2013 Tidningen Nämndemannen kartlägger Tema: Oppositionen om nämndemannautredningen Morgan Johansson, justitieutskottets ordförande: ”Nämndemän behövs på alla nivåer” SIDORNA 4–11 Morgan Johansson finner att förslagen om nämndemännen påvisar tydliga brister. Föreningar i Sydsverige möttes till regionalt möte i Hässleholm. SIDAN 18 Lars Lassinantti tror inte att den fria kvoten blir verklighet Bodil Thuresson, Kristianstad, Anita Seaberg, Karlskrona, Kerstin Ekberg-Söderblom, Karlskrona, Bengt Åström, Helsingborg och Sten-Åke Bolte från Kristianstad träffades i Hässleholm. SIDAN 3 HEJ! från föreningarna! Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, 104 20 Stockholm. Bankgiro 5360-9855 Telefon: 08 - 651 55 13 Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel 0920-62485 Årgång 36 Nämndemannen 3/2013 Nr 147 efter starten ISSN 03448-4351 Redaktör: Staffan Ringskog Box 1046 262 21 Ängelholm tel 0431 13260 hagstigen@telia.com Layout: Staffan Ringskog Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör. Tidningen ansvarar ej för insänt material. Tryck:VTAB Vimmerby Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: hagstigen@telia.com Lösnummer 40 kronor Inbetalas på Bankgiro 5360-9855 adresser NRF:s hemsida: www.namndemannensriksforbund.se www.nämndemännensriksförbund.se www.nmrf.se ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: kansli@nmrf.se Telefon: 08-651 55 13 Adress: NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm Bankgiro 5630-9855 Prenumeration 140 kronor Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 18 december 2013 (18 november 2013) (Senaste manusdag inom parentes) 2 Tidningen Nämndemannens uppskattade spalt med senaste nytt från våra många föreningar. Maila till Staffan Ringskog på hagstigen@telia. com om senaste nytt, eller ring på 0431-13260. Du kan också ringa 0701 702128 (Anita) eller 0708 385998 (Ingegerd). Lars-Gösta hoppas på aktivare föreningar Föreningarna måste vara mer aktiva i umgänget med hemsidan! Om inte dialogen med föreningarna finns där, så har NRF ingen intressant hemsida. Så, hör av er mera landets nämndemannaföreningar. Vi behöver mer av er kraft! Den som säger detta är LarsGösta Liljedahl, ansvarig för NRF: hemsida. Lars-Gösta har Lars-Gösta Liljedahl ansvarar för NRF:s hemsida mångårig kunskap om detta Vad är ditt intryck av hemmed att göra hemsidor. Hem- skulle vara betydligt mer inma i Karlskoga ansvarar han för tresserade av att engagera sig i sidan i stort? flera hemsidor och det har han sin hemsida. Snygg layout Lars- Göstas ansvar är sålungjort så bra att han blev ombedd – Layouten är snygg, den får att ta hand om NRF:s hemsida. da åter igen inte redaktionellt, tanken är att landets nämnde- godkänt, säger Lars-Gösta. Fråmän ska stå för denna aktiva gan man dock kan ställa sig, är Enbart det tekniska om föreningarnas egna sidor Men hans uppdrag för NRF är del. ska vara mer i linje med NRF.s Tidning och nyhetsbrev att enbart sköta den tekniska de– Det största intresset bland layout? Detta kan ju vara något taljen. Redaktionellt material bidrar han inte med. Hans an- våra läsare är utan tvekan vår att framöver att diskutera. Själv svar är endast att försörja hem- tidning och vårt nyhetsbrev, sä- kanske jag tycker så men den sidan med det material som le- ger Lars-Gösta. Om jag tittar avgörande meningen ligger ju vereras till honom. Om utbudet rent statistiskt är det tidningen självklart hos föreningarna. av material sinar, får detta ock- och Nyhetsbrevet som flertalet laddar ner och lusläser. så effekt på hemsidan. – Att det är så visar att det – Så får det ju inte vara, säger Statistik över vad som Lars-Gösta. Under våren var finns ett genuint intresse ute i laddats ner mest det ganska god aktivitet, många landet för vårt förbund. Men från NRF:hemsida hörde av sig, föreningar som vad roligt det vore om också i september: skickade bidrag, men somma- annat laddades ner i högre grad. 1. Nämndemannen 1/2013 ren var tyst och nu under hösten 2. Nämndemannen 3/2008 – Denna intervju får fungera har det inte hänt så mycket. 3. Nämndemannen 2/2013 som en appell till landets nämn4. Studieresan till London – Det överraskar mig, jag demän. Hör av er mer! Det blir 5. Nämndemannen 4/2012 trodde att nära 60 föreningar roligare så ! I nästa utgåva av Nämndemannen i december presenterar vi en av våra bästa föreningssidor. 3/ 2013 Nämndemännens Riksförbund NRF Ordföranden har ordet: Det drar ihop sig inför nästa steg Jag vill börja min krönika den här gången med att tacka alla våra medlemsföreningar i NRF för det engagemang som alla visat och som framkommer i det enkätsvar som förbundet fick när vi skickade ut underlaget till föreningarna. Tiden ni hade till förfogande innan NRF ville ha svar på era ställningstaganden till utredningens förslag som berör alla nämndemän. Om utredningens förslag genomförs kommer den att påverka vårt rättssystem årtionden framöver. Jag vill också tacka de föreningar och enskilda nämndemän som inte är medlemmar i NRF men ändå har hör av sig till oss och gett förbundet förtroendet att framföra deras åsikt som genomgående sammanfaller med NRF:s uppfattning. Jag tänker givetvis också på styrelsen som bidragit det underlag som framgår av förbundets remissvar. Jag vill till sist men inte minst tacka alla medlemsföreningar och icke medlemmar som visat ett mycket stort förtroende till mitt särskilda yttrande i den nu remissbehandlade ”Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan”. Jag vill i det här läget peka på några områden som remissinstanserna kommer in på. Den mest centrala delen i utredningen är förslaget om den fria kvoten och dess fördelar enligt förslaget. Det andra området som svaren kommer in på är om vi skall ha nämndemän i hovrätt och kammarrätt. Det tredje frågeställningen som berörs är hur många nämndemän vi skall ha i underrätterna. Några remissinstanser åbe- ropar dessa förslag i utredning som de tyngsta argumenten för ett genomförande av utredningsförslagen. Enligt min uppfattning är dessa tre områden de svagaste delarna av förslagen eftersom de är helt utan vetenskaplig och praktisk förankring. Enligt min uppfattning skulle utredningsresultatet kunna vara ett ”beställningsverk” från vissa juristkretsar inom rättsväsendet att döma av utredningens förslag och den offentliga debatten i vissa tidningar. På vilket sätt berörs dessa områden av några centrala remissinstanser? Justitiekanslern har fått ihop fem rader i sitt svar och tillstyrker förslagen i utredningen. Justitieombudsmannen har ett något utförligare svar. Han tycker också att analysen är riktig och förslagen goda i utredningen. Justitieombudsmannens slutsats är att nämndemännens medverkan i hovrätten är av begränsat värde eftersom hovrättens uppgift är att granska tingsrättsavgörnaden som överklagats. Att dra dessa slutsatser utan att motivera är att underkänna läsarens behov av att veta på vilka grunder två så viktiga instanser som JK och JO drar sina slutsatsen. Det kan inte vara JK:s och JO:s vardag att fatta och delge beslut utan analys och motivering för läsaren. Skulle inte vi nämndemän och samhälls-medborgare kunna kräva lite mer analys från JK och JO som skall bevaka bl.a. samhällets intressen innan man ”köper” utredningens förslag utan reservation? är om den kommunala handläggaren skall tillämpa ”kvotering” för att tillgodose kravet på ökat antal yngre nämndemän Så vitt jag kan se så är åldersdiskriminering inte tillåten i Sverige. Vi nämndemän inser också att vi måste föryngra nämndemannakåren men kvotsystemets tillämpning är inte utrett såväl som den är tilltänkt att användas och vilka konsekvenser systemet skulle införa. Ger det ett utslag i en yngre nämndemannakår. Även här har utredningen inte på något sätt visat på den trovärdigheten och praktiska förankring vi kan kräva av förslagen i utredningen. Vi kan också fråga oss hur många gånger nämndemännen behöver rösta om påföljdsförslaget. Min erfarenhet är att det tillhör sällsyntheter att rätten inte uppnår enighet när påföljden diskuteras. Därför kan enligt min uppfattning situationen med tre nämndemän inte minska nämndemannainflytandet i den praktiska tillämpningen av lagen. Remissvaren berör självklart områden som ligger i linje med nämndemännens önskemål t.ex. kravet på in- formation och utbildning av nämndemännen så att de kan fullgöra sitt uppdrag på ett rättssäkert sätt. Hit hör givetvis också våra krav på höjda ersättningar för uppdraget. Jag vill avsluta min krönika den här gången med att citera från remissvaret som kommit från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Det visar på den kunskap och insikt de har i vad samhällinflytande innebär och kräver. ”SKL avstyrker förslaget att det införs en s.k. fri kvot för val av nämndemän. Dagens tydliga samband mellan allmänna val till kommunala fullmäktigeförsamlingar och partiernas nominering av kandidater skapar en legitimitet och förankring bland medborgare”. Nu tar vi nämndemän och våra sympatisörer nästa steg genom att kontakta och informera våra riksdagsledamöter så de är väl insatta i hur viktig frågan om nämndemannainstitutet är för alla samhällsmedborgare. Det får inte bli fel. Lars Lassinantti En del ser kvotsystemet som ett sätt att föryngra nämndemannakåren. Frågan 3 I SPALTERNA TEMA: OPPOSITIONEN OM NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN SEN SENAST Morgan Johansson(s), justitieutskottets ordförande Dom ger klartecken för det nya Slussen NÄMNDEMÄN BEHÖVS PÅ ALLA NIVÅER! Striden om Slussens kommande utformning i Stockholm kan nu anses vara avgjord. En dom i Mark- och miljööverdomstolen har nämligen godtagit Stockholms stads detaljplan för Slussen. Detaljplanen möjliggör därmed den planerade ombyggnationen av hela Slussenområdet. Det politiska beslutet uppnåddes med knapp majoritet i Stockholms stadshus. Det kommande Slussen får därför en helt annan prägel jämfört med idag. En kontroversiell åttafilig väg på Skeppsbron ingår i planerna. Det som kunde stjälpt detaljplanen över ända var ett överklagande av hus framför det nuvarande ”Glashuset” med kontor. Detaljplanen för Slussen, som antogs av Stockholms kommun i december 2011, överklagades till länsstyrelsen, som avslog överklagandena och godtog planen. Därefter prövades planen av markoch miljödomstolen som upphävde planen. Nu har dock sista domen i ärendet fallit – till den politiska majoritetens fördel. Att Sveriges domstolar ska ha nämndemän även i framtiden är en självklarhet. Nämndemän också på alla nivåer, i underrätter som i överrätter. Det handlar om systemets legitimitet, om dess förstålighet, att det svenska rättsväsendet verkligen har god förankring och stabilitet i samhället i övrigt – även i framtiden. Morgan Johansson är ordförande i Riksdagens justitieutskott. Om det blir ett regeringsskifte nästa år lär landets nye justitieminister heta just Morgan Johansson. Han var verksam som statsråd under Göran Persson och har lång och gedigen erfarenhet inom det politiska livet. Han tillhör socialdemokratins tungviktare, är ledamot inom partiets verkställande utskott och betraktas tillhöra partiets vänsterflygel. - Och så har jag varit nämndeman, berättar Morgan Johansson. Både inom tingsrätt och hovrätt, den erfarenheten har varit oerhört viktig för mig för att förstå det rättsliga systemet i vårt land – och hur viktigt det är med lekmannadomare. Drastisk förändring Morgan Johansson hyser viss oro för att systemet i Sverige kommer genomgå en drastisk förändring. Att elitiseringen av systemet skärps, att svenska domar framöver blir obegripliga att förstå för gemene man och nästan också för utbildade jurister. - Här kan svenska domstolar 4 jämföras med EU-domstolens verksamhet, som präglas av tydlig elitisering. Läs en dom från EU-domstolen i Strasbourg, den är ofta skriven på ett obegripligt språk som kräver långa och många genomläsningar för att verkligen begripa resonemangen. Om hur juristdomarna resonerat och hur de kommit fram till domsluten. Morgan Johansson menar att just närvaron av lekmannadomare i svenska domstolar utgör ett av systemets stora fördelar, en riktig gåva till det juridiska systemet. Att en ickejurist sitter med när juristskolade fattar sina beslut och inleder sina formuleringar, är till verklig gagn för förståligheten i domen. - Att det är begripligt, att resonemangen är lätta att följa stärker ju självklart legitimiteten för ett system. Det grumligt sagda är det grumligt tänkta brukar man ju säga. Ett domslut i en svensk domstol brukar ofta vara vettigt formulerat, ingen missförstår, inga tvetydigheter - allt detta kan vi tacka lekmannadomarnas medverkan för. Att många högt skolade ju- rister länge varit tveksamma till medverkan av ”vanligt folk” i domstolarna, har varit känt länge. Ja, allt sedan då Gunnar Sträng som ledde en semesterregering på 70-talet lade proposition i frågan om nämndemäns medverkan i överrätterna. Ständig önskan - Tidigare hade ju svenska domstolar varit utan lekmannadomare i hovrätterna, påpekar Morgan Johansson. Att den dåvarande socialdemokratiska regeringen lade en sådan proposition har att göra med en ständig önskan om stärkt demokrati i vårt land. - Inom mitt parti tycker vi om folklig förankring, ja, att det mesta som beslutas är just förankrat, att makten inte tillhör de få, undangömda eliterna, utan tillhör folket. Att överrätterna fick lekmannadomare ligger i linje med detta, och reformen innebar bättre domar. Allt sedan reformen sjösattes på 70-talet har frågan om lekmannadomare i överrätterna diskuterats bland juristerna. Styrkan i kritiken varierar, ”Närvaron av lekmannadomare i svenska domstolar är en av de stora fördelarna, en gåva till det juridiska systemet.” – Nämndemännen ska absolut inte bli färre i framtiden, säger Morgan Johansson. Vi måste värna ett sådant bra system, inte rasera det. under 90-talet tillsatte dåvarande justitieminister Leila Freivalds Nämndemannautredningen. Här föreslogs det inga förändringar vad gällde nämndemän i överrätterna, men däremot ett annat system i att nominera lekmannadomare, den ”fria kvoten” lanserades. - Nu har två utredningar presenterats där förslagen är många och ibland mycket drastiska, påpekar Morgan Johansson. Ledamöterna i de två utredningarna har till övervägande delen bestått av jurister, inte av icke-jurister. Det har bidragit till att utredningarna föreslår sådant som inte alls gagnar det nuvarande systemet. En viss slagsida kan skönjas i förslagen till nämndemännens nackdel. - Vi inom socialdemokratin gillar inte mycket av det som föreslås, fortsätter Morgan Johansson. Om vi får bestämma kommer systemet med lekmannadomare bestå ungefär som idag. - Vi anser att det är ett felaktigt resonemang som förs kring den fria kvoten, säger Morgan Johansson. Att politiska partier nominerar lekmannadomare är en garant för att skickligt folk blir nämndemän. Om en fri kvot införs blir det mer ovisst på den punkten. Intervjun med Morgan Johansson fortsätter på nästa sida Fri kvot Morgan Johansson påpekar att många jurister säger att nämndemän är utan tillräckliga juridiska kunskaper – och att en fri kvot skulle främja dugliga lekmannadomare. - Vad som få tänker på är att svenska lagar beslutas av just politiker, och inte jurister, säger Morgan Johansson. Det är i Sveriges Riksdag där lagarna skapas, inte bland juristerna. 5 TEMA: OPPOSITIONEN OM NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN Maria Ferm, Miljöpartiets rättspolitiska expert: I SPALTERNA SEN SENAST Fängelse för tidigare politiker En tidigare landstingspolitiker i Värmland har erkänt sig skyldig till att ha tagit 960 000 kr från sin dåvarande sambo. Kvinnan har under perioden 2007–2012 samtidigt stulit närmare drygt 3,9 miljoner kronor från landstinget i Värmland. Under rättegången vid Värmlands tingsrätt har närmare 120 vittnen hörts. Tingsrätten har i allt väsentligt godtagit vad vittnena har sagt. Uppgifterna från vittnena har i stor utsträckning kunnat styrkas med dagboksanteckningar. Anteckningarna har gällt sådant som semesterresor, bröllop och arbetstider m.m. I ungefär 30 fall där uppgifterna varit osäkra har tingsrätten i stor del bedömt dem till fördel för kvinnan. Tingsrätten ifrågasätter inte erkännandet att hon tagit pengar från sin dåvarande sambo. Med hänsyn till det höga straffvärdet har tingsrätten ansett att någon annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga. Ytterligare menar tingsrätten att risken för flykt är stor och därmed ska kvinnan sitta kvar i häkte fram till att straffet verkställts. 6 FLER NÄMNDEMÄN BEHÖVS – I Maria Ferm är Miljöpartiets rättspolitiska taleskvinna. Hon anser att utredningarna om nämndemannainstitutet som presenterats under året går i fel riktning. Elittänkandet är tydligt, att utestänga folklig förankring genom medverkan av nämndemän är tydlig. - Istället för att dra ned antalet nämndemän i landet, borde vi istället öka antalet, säger Maria Ferm. Miljöpartiet har räknat på detta, idag finns det 8300 lekmannadomare och vi föreslår att det istället blir flera, nära 10 375 nämndemän. Enligt Miljöpartiets förslag ökar därmed antalet nämndemän i landet med 25 procent. - Vi ska öka attraktiviteten i uppdraget, säger Maria Ferm. Vi vill få en nämndemannakår som på ett bättre sätt än idag kan sägas representera hela befolkningen i landet. Maria Ferm säger att det bör finnas en möjlighet att bli nämndeman utan att behöva gå via de politiska partierna. Hon påpekar att Miljöpartiet sedan 2006 nominerat många nämndemän utan att dessa varit medlemmar i Miljöpartiet. - Vi har en mycket positiv erfarenhet av detta förfarande, säger hon. Detta har för oss varit ett sätt att öka representativiteten och öka det folkliga deltagandet i våra domstolar. Maria Ferm säger därför mot bakgrund av den positiva erfarenheten, att Miljöpartiet är välvilligt inställd till förslaget om en fri kvot. - En fri kvot, där 50 procent av nämndemännen nomineras utanför de politiska partierna, tycker vi är ett bra förslag. Vi anser också att ”brutna” mandatperioder bör införas. En ro- tationsprincip för nämndemän bör införas så att ingen lekmannadomare tjänstgör längre än tre mandatperioder i rad i ett och samma domslag. Överrätter Miljöpartiet motsätter sig idén med att minska antalet tjänstgörande nämndemän i olika måltyper. Förslaget att ta bort lekmannadomare i överrätter är Miljöpartiet emot. - Vi anser att nämndemannasystemet ska utvecklas och stärkas, säger hon. Inte nedmonteras enligt de förslag som presenterats i de olika utredningarna. Det är därför vi är välvilligt inställda till den nyss nämnda fria kvoten men också att det satsas på utbildning. Morgan Johansson: - Inom mitt parti tycker vi om folklig förankring, att makten inte tillhör de få, undangömda eliterna, utan folket. Morgan Johansson påpekar däremot att socialdemokratin gärna vill förbättra utbildningen av landets nuvarande lekmannadomare. - I vårt remissvar skriver vi att just ökad utbildning är viktigt av landets nämndemän, sä- ger han. Vi vill sätta av större resurser i detta avseende. Morgan Johansson påpekar också att han anser att ersättningarna till dagens lekmannadomare är för dålig. Högre ersättning bör också öka intresset för många att ta uppdrag som nämndemän. - Idag präglas nämndemannasystemet av en övervikt av äldre, personer i åldern 55+, fortsätter Morgan Johansson. I avsikt att få in fler unga, yrkesverksamma i systemet, anser vi att ersättningsreglerna bör förbättras. Det ska heller inte upplevas som något konstigt för en arbetsgivare om en anställd behöver vara borta några dagar för uppdrag i domstolen. Folkligt förankrade Morgan Johansson anser att det är viktigt att landets domstolar är folkligt förankrade. Han är bekymrad över den INTE FÄRRE! ”Från vissa håll har det höjts rop om att nämndemannasystemet ska avskaffas helt. Miljöpartiet anser att det är helt fel väg att gå. Nämndemännen utgör en viktig roll i det svenska rättsväsendet.” - Vi ska öka attraktiviteten i uppdraget, säger Maria Ferm. Vi vill få en nämndemannakår som på ett bättre sätt än idag kan sägas representera hela befolkningen i landet. - Vi vill ha flera förändringar för att öka representativiteten. Från vissa håll har det höjts rop om att nämndemannasystemet ska avskaffas helt. Miljöpartiet anser att det är helt fel väg att gå. Nämndemännen utgör en viktig roll i det svenska rättsväsendet. Ersättningarna till nämndemännen måste förbättras. rättsliga situationen i landet. Kriminaliteten verkar öka, i alla fall vad gäller den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten. Morgan Johansson tar mc-kriminaliteten som ett exempel. Kriminalitet som växte - Jag är uppvuxen i Skåne, uppvuxen i Ängelholm och boende i Lund, säger Morgan Johansson. När jag växte upp i Ängelholm var något som Hells Angels och MCkriminalitet inte särskilt frekvent. Så hände något under 90talet. Mc-gängen bredde ut sig, grupper som Hells Angels och Bandidos etablerade sig i små byar exempelvis Hasslarp. Aldrig tidigare hade nordvästra Skåne och Helsingborg haft denna närvaro, för Skåne var det något närmast unikt. - Idag är situationen helt annorlunda, denna typ av kriminalitet har växt sig stark under de senaste 20 åren, fortsätter han. Nu finns sådana här gäng i var och varannan stad i landet. I Skåne finns den i varje större stad. Arbetslösheten Morgan Johansson säger att orsaken är uppenbar till just denna specifika ökade kriminalitet. Orsaken att det är betydligt lättare att rekrytera unga till dessa gäng heter arbetslöshet. - Om arbetslösheten bland unga är drygt 25 procent i landet är det lätt för kriminella att rekrytera och växa, påpekar han. Om vi hade lägre arbetslöshet skulle det bli svårare att rekrytera unga för dessa gäng. Morgan Johansson säger att en kommande socialdemokratisk regering vill satsa mycket bestämt inom detta område. En regering Stefan Löfvén har som mål att Sverige ska ha en arbetslöshet under fyra procent. Ökad stabilitet - Om så blir fallet ökar stabiliteten i samhället, kriminaliteten minskar, tryggheten ökar. Sverige måste återigen bli ett tryggt samhälle och i ett sådant tryggt samhälle spelar exempelvis nämndemännen en viktig roll. - Nämndemännen ska absolut inte bli färre i framtiden, säger han avslutningsvis. Vi måste värna ett sådant bra system, inte rasera det. TEMA fortsättning nästa uppslag 7 I SPALTERNA SEN SENAST Stark kritik mot dom i våldtäktsmål Många är nu djupt upprörda över en dom i Svea Hovrätt gällande ett omtalat våldtäktsmål. Domen som väcker känslor gäller en gruppvåldtäkt mot en 15-årig flicka. I tingsrätten fälldes pojkarna medan Svea Hovrätt friade gruppen. Med den nya lag som kom i somras hade pojkarna fällts, tror åklagaren Jenny Clemedtson. Hon tolkar hovrättens dom som att pojkarna förmodligen fällts i hovrätten om den skärpta definitionen av ”hjälplöst tillstånd” från den 1 juli redan varit införd i mars, när misstänkta våldtäkten inträffade. Begreppet har ersatt det vidare ”särskilt utsatt situation”. Syftet är att även situationer där offret möter ett övergrepp med passivitet ska kunna klassas som våldtäkt. Solna tingsrätt tolkade lagen på detta vis när man dömde de sex pojkarna för våldtäkt och våldtäktsförsök. Svea Hovrätt tolkar begreppet annorlunda. Hovrätten skriver i sin dom, att den rädsla som flickan skulle ha försatts i, enligt åklagaren, måste ha varit lika handlingsförlamande som exempelvis medvetslöshet, kraftig berusning, kroppsskada eller liknande för att uppfylla lagens krav. Vilket inte var fallet och därmed den friande domen. 8 fortsättning från föregående uppslag TEMA: OPPOSITIONEN OM NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets ordförande - Vi tycker det är rimligt med en fri kvot, säger Sjöstedt. En sådan fri kvot gör att många som inte vill vara med i ett politiskt parti nu får chansen att utses till lekmannadomare. Lekmannadomare är en garant för det goda rättssamhället NÄMNDEMÄNS NÄRVARO MOTVERKAR ELITISM Utredarna säger att de gillar lekmannadomare men konsekvensen av deras tänkande blir att domstolarna närmast barskrapas på sitt lekmannainflytande. Tendensen är oroväckande, domstolar utan lekmannadomare banar vägen för ett svajigt rättssamhälle. Ett sådant Sverige vill vi inte ha. Jonas Sjöstedt och hans medarbetare inom Vänster- partiet gillar inte de förslag som de två utredningarna om nämndemannasystemet presenterar. Inom partiet har ”Om utredarna skulle få igenom sina förslag skulle landets domstolar bli tydligt elitistiska och den folkliga förankringen försvann. Sådant är inte alls bra, chansen för att förslagen går igenom i riksdagen bedöms dock som små. Det finns ingen majoritet för sådana resonemang.” man noga gått igenom vad utredningarna föreslår. Resultatet av utredningarnas resonemang är illa för Sverige och dess domstolar. - Om utredarna skulle få igenom sina förslag skulle landets domstolar bli tydligt elitistiska och svenska domstolars folkliga förankring skulle försvinna, säger Jonas Sjöstedt. En sådan utveckling är inte bra, chansen för att förslagen går igenom i riksdagen bedömer vi dock som liten. Det finns ingen majoritet för sådana här extrema resonemang. Jonas Sjöstedt påpekar att utredningarna andas tjänstemannatänkande. Ledamöterna i de två utredningarna har genomgående varit jurister. Frånvaron av andra grupper i samhället är uppenbar. Den enda utan juridisk utbildning som varit med har varit ordföranden i Nämndemännens Riksförbund, Lars Lassinantti. I övrigt har utredarna varit jurister som uppenbarligen haft en negativ uppfattning om lekmannadomare. - Medverkan av nämndemän i svenska domstolar handlar i hög grad om att medborgarna i vårt land ska ha god insyn i domstolarnas verksamhet, säger Jonas Sjöstedt. Detta är väldigt viktigt för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Vi vill inte se ett system dominerat av juridisk expertis. Jonas Sjöstedt säger att nämndemännen ska representera den svenska befolkningen så väl som möjligt. Detta i avseende vad gäller samhällsklass som kön och etnicitet. Muntligen en sak Han säger att utredarna muntligen sagt att de stöder nämndemannasystemet, men i sak visar det sig att bakom formuleringarna om modernisering och effektivisering, ges ökat utrymme i domstolarna åt experterna. - Det är precis detta som vi inom Vänsterpartiet är emot, säger Jonas Sjöstedt. Vår viktigaste invändning när det gäller Inger Söderholms utredning gäller förslaget om att minska antalet nämndemän i underrätterna. - Utredningen har önskat framhålla att det ska satsas på underrätterna, men man gör tvärtom. Här sker nämligen den största neddragningen, från tre nämndemän till två nämndemän. - Utredningen föreslår också att nämndemän enbart ska medverka i rättsfall med minst två år i straffskalan. Typen av rättsfall som detta gäller rör inte minst våld mot kvinnor, misshandel och kontaktförbud. Utredningen föreslår att sådana fall enbart ska handhas av professionella jurister. - Konsekvensen av ett sådant förslag anser vi vara ytterst allvarligt. Jag är sålunda kritisk till att man tar bort kravet på att nämndemän alltid ska delta i ärenden som rör kontaktförbud, tillträdesförbud och näringsförbud. Jonas Sjöstedt anser att ett sådant förslag i högsta grad kommer att drabba kvinnor. - Vad gäller rättsväsendet överlag har professionella jurister fortfarande stora problem att tillmäta denna typ av problematik det intresse, den tid och den fortbildning som krävs. Av bland annat dessa skäl är ett sådant förslag ett dåligt förslag. Här bör påpekas att arbetsgivare bör ta mer ansvar när en anställd tar på sig uppdraget, detta bör man se över. Förståelsen hos arbetsgivarna för att en medarbetare sitter i domstolen bör öka. Jonas Sjöstedt säger att Vänsterpartiet har fått gehör för sitt förslag om en introduktionsutbildning av nämndemän. Han anser att det borde bli svårare att bli nämndeman och lättare att skiljas från uppdraget, om man inte visar sig lämplig. Rekryteringen Jonas Sjöstedt anser att rekryteringen av lekmannadomare bör bli en annan. Han hyser därför förståelse för resonemangen som förs i Inger Söderholms utredning om en fri kvot. Men steget är alldeles för drastiskt att femtio procent av lekmannadomarna ska utses via denna kvot. Landets överrätter Jonas Sjöstedt anser vidare att nämndemän bör finnas kvar inom landets överrätter. - Vi tycker att en fri kvot är rimlig, säger Sjöstedt. En sådan fri kvot gör att många som inte vill vara med i ett politiskt parti nu får chansen att utses till lekmannadomare. Vi anser dock att endast 20 procent av lekmannadomarna ska utses via denna kvot, det blir nog bäst så. - En fri kvot skulle också möjliggöra för yngre att bli nämndemän, tror Sjöstedt. - Medborgarna ska ha en demokratisk insyn i rättssystemet på alla nivåer, påpekar Sjöstedt. Vänsterpartiet är kritiskt till förslaget att nämndemän ska tas bort från hovrätt och kammarrätt. När ett ärende överprövas är det viktigt att nämndemännen finns kvar i den övre rätten. - Att det blivit färre mål med nämndemän i kammarrätt är inte ett bra argument för att kammarrätten ska vara utan lekmannadomare helt och hållet. Jag är för övrigt inte positiv till den neddragning av nämndemän som gjorts i kammarrätten. TEMA fortsättning nästa uppslag 9 I SPALTERNA SEN SENAST Uppfinnaren Håkan Lans förlorade tvist fortsättning från föregående uppslag TEMA: OPPOSITIONEN OM NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN Richard Jomshof, Sverigedemokraternas rättslige talesman: TVEKSAM TILL DEN – Nämndemännen behövs i vårt land Om jag jämför det Sverige som jag växte upp i, jämfört med dagens Sverige blir jag oroad. Den kände uppfinnaren Håkan Lans och hans bolag Uniboard AB har genom en dom i Nacka tingsrätt förpliktats att betala cirka 8 miljoner kronor till amerikanska datortillverkaren Acer. Vad tvisten gällt har varit rättegångskostnader som Lans och hans företag dömts att betala i tidigare patenttvister vid domstol i USA. Håkan Lans och Uniboard ska även betala Acers rättegångskostnader i den tvist som tingsrätten nu dömt i, ett belopp på 2,3 miljoner kr. Håkan Lans är känd bland annat för att ha uppfunnit färggrafik i datorer. Ett patent han beviljades i USA 1981. I slutet av 1990-talet inledde han en rättsprocess i USA mot datortillverkaren Gateway. Lans påstod att Gateway gjorde intrång i hans patent. Enligt vad som framkom under rättsprocessen hade dock Håkan Lans redan 1989 överlåtit patentet till sitt bolag Uniboard. Domstolen avvisade därför Håkan Lans talan. Då väckte i stället Uniboard talan om patentintrång mot Gateway. Även Uniboards talan avvisades eftersom Uniboard inte hade vidtagit rättsliga åtgärder mot Gateway förrän patentet hade löpt ut, då det var för sent. 10 Kriminaliteten har ju fått en så framträdande plats i vårt samhälle idag, ekonomisk brottslighet, bedrägerier av olika slag och att den lilla människan inte kan försvara sig inför en utmanande kriminalitet är bekymmersamt. Tryggheten i landet måste öka. Om Sverige ska präglas av invandring får vi se till att de goda människorna kommer hit, inte de farliga. Richard Jomshof är Sverigedemokraternas rättslige talesman i Sveriges riksdag. Partiets talesman hette tidigare Kent Ekeroth. Efter den så kallade järnrörsskandalen ersattes dock Ekeroth med Jomshof. - Vår politik inom det rättsliga området är ungefär fortfarande densamma idag som tidigare, säger Richard Jomshof. Vi är mycket bekymrade över utvecklingen, en allmän straffskärpning, större ekonomiska ersättningar till drabbade och mer systematik i brottsbekämpningen är väsentliga inslag i kampen mot brottsligheten. - Närvaron av nämndemän i landets domstolar är här väldigt viktig, säger Jomshof. Vi anser att domstolarna behöver landets lekmannadomare, om det rättsliga systemet blev utan nämndemännen skulle legitimiteten försämras, rättssamhället skulle försvagas. Viktiga frågor Jomshof säger att utredningarna som presenterats under detta år har satt många viktiga frågor i fokus. En sådan gäller lekmannadomares medverkan i överrätter. En annan är hur rekrytering- Systemet med nämndemän bidrar effektivt till att de svenska domstolarna är utan inslag av korruption, säger Richard Jomshof. en ska ske, en tredje gäller nämndemännens utbildning och en fjärde ersättningsreglerna. - Det finns mycket att förbättra vad gäller landets nämndemannasystem, säger Richard Jomshof. Hur vi inom vårt parti ställer oss till dessa väsentliga frågor är ännu inte helt bestämt. Om det blir proposition i frågan under våren har vi då en bestämd åsikt om närvaron av lekmannadomare i överrät- terna. Här kommer partiet ha en god dialog med medlemmarna, allt för att för att få detta förslag väl förankrat inom partiet. Fri kvot Richard Jomshof säger att han är ganska skeptisk till idén med en fri kvot. Erfarenheterna från exempelvis Södertälje har på senare år visat att vi står inför en ny typ av organiserad brottsli- I SPALTERNA SEN SENAST FRIA KVOTEN ”Visst har det ofta förts fram kritik från juristerna om många lekmannadomares kvalifikationer för att sitta i en domstol. Jag tror dock att kritiken oftast är obefogad” het där maffialiknande strukturer försöker ta kontroll över viktiga samhällsfunktioner. - Kan ett framtida förslag på ny rekryteringprocess inte garantera att rättsväsendet hålls fritt från sådana nomineringar, anser vi att det är bättre att låta det gamla systemet med endast politiska nomineringar kvarstå. - Att politiska partier nominerar är en garant för att vi vet vilka personerna är som kommer in som nämndemän, säger han. Politiskt sinnade människor som ofta tjänat sina partier under lång tid. Det gör att vi får dugligt folk, bra människor med gott renommé - inga tvära kast vad gäller vilka som kommer med. Jomshof tror att systemet med nämndemän är en viktig förklaring till den låga korruptionen i Sverige. - Närvaron av nämndemän har en gynnsam effekt avseende detta, säger Jomshof. Det är synnerligen svårt för den organiserade brottsligheten att nästla sig in i ett system som vårt, och det har ju en gång lagstiftarna tänkt på. Närvaron av nämndemän bidrar effektivt till att hålla systemet ”rent”, menar Jomshof. Ersättningarna till landets lekmannadomare bör förbättras, påpekar Jomshof. Liksom att samhället behöver investera mera i utbildning av nämndemän. - Visst har det ofta förts fram kritik från juristerna om många lekmannadomares kvalifikationer för att sitta i en domstol. Jagtror dock att kritiken oftast är obefogad. Folklig förankring - Syftet med nämndemän är dock inte att dessa ska besitta juridisk kompetens, det har vi juristerna till, fortsätter Jomshof. Syftet är ju att få en folklig förankring, och att domarna som skrivs formuleras på ett begripligt sätt. Lekmannadomarnas närvaro bidrar effektivt till detta. Sedan 1200-talet - Sverige har haft nämndemän sedan landskapslagarna på 1200-talet, påpekar Jomshof. Sverige är därmed ett av de äldsta civiliserade länderna i världen avseende detta. Jag tycker det är helt förkastligt om Sveriges domstolar blir utan nämndemän. Jomshof säger att kriminaliteten idag är en helt annan än i det land som han växte upp i. - Den grövre kriminaliteten dominerar brott och straff i vårt land, säger han. Det gör att vanlig småkriminalitet kommer i skymundan, den får inte den tid den har rätt till. En cykelstöld, ett inbrott i en bil, inbrott i en villa, inbrott i en lägenhet, IT-bedrägerier – allt sådan riskerar polisen att lägga åt sidan, eftersom det inte finns nog med tid för dessa brott. Tunga kriminaliteten - Orsaken är att den tunga kriminaliteten tar det mesta i resurser. Otryggheten ökar därmed i samhället. - Sverige har haft en påtaglig stor invandring under senaste årtiondena, fortsätter Jomshof. Mitt partis åsikt i denna fråga är tydlig, det vet alla. - Vi anser att det är bättre att hjälpa på plats varifrån många kommer än att ta hand om många i vårt dyrbara land. En svensk krona är betydligt starkare i Tredje världen där gör den mer nytta än i Sverige. Långa fängelsestraff i det s.k. Södertäljenätverket Dom har nu fallit i Södertälje mot ett antal tilltalade i det s.k. Södertäljenätverket. Målet blev vida bekant när det uppdagades att en nämndeman ansetts jävig och att målet därför tvingades tas om. Kostnaden för misstaget kan ha kostat nära 500 miljoner kronor. Arton personer har stått åtalade för bland annat anstiftan till mord, mord, medhjälp till mord, grov utpressning, grovt rån och människorov. Tre av sju tilltalade frikändes för medhjälp till dubbelmord men dömdes för annan allvarlig brottslighet. Sjutton av de arton tilltalade dömdes till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse ett år. En ung tilltalad dömdes till sluten ungdomsvård sju månader. Fyra tilltalade är kvar i häkte i avvaktan på att domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot dem. Tingsrätten anser att man funnit fog för att ett kriminellt nätverk existerar i Södertälje, allmänt benämnt som Södertäljenätverket. Nätverket är hierarkiskt uppbyggt med en tydlig ledare. Nätverkets huvudsakliga inkomster har kommit från illegal spelverksamhet, utpressning eller annan illegal indrivning av skulder eller påstådda skulder. Motivbilden till de gärningar som nu varit föremål för tingsrättens avgörande, har funnits att hämta i konkurrensen med en annan kriminalitet om herraväldet över den illegala spelmarknaden i Södertälje. Nätverken har också konkurrerat om en marknad avseende indrivningar av fordringar eller påstådda fordringar. Utredningen i målet har varit mycket omfattande. 11 Redaktionsråd: Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen 10 974 51 Luleå tel: 0920 624 85 0706 51 78 42 Eva Olsson Skolgatan 13 C 817 30 Norrsundet tel 0768 32 24 02 0705 71 24 33 Marika af Winklerfelt Bastugatan 17 118 25 Stockholm tel 08 641 36 41 0703 45 15 42 NRF:s arbetsutskott: Förbundsordförande Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Marika af Winklerfelt adress se ovan Förbundskassör Bo Sjöberg Hertig Carls Allé 19 691 41 Karlskoga tel 0586 79 60 81 0703 45 15 42 Barbro Tjernström Össby gård Tegelbruket 614 90 Söderköping tel 0121 22181 0733 937600 Staffan Björnberg Västra Vallgatan 11 211 35 Ystad tel 0411 16994 0736 709863 Ansvarig NRF:s kansli: Britt Winberg tel 08-6515513 Bankgiro 5360- 9855 ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: kansli@nmrf.se 3 adresser till NRF:s hemsida: www.nmrf.se www.namndemannensriksforbund.se www.nämndemännensriksförbund.se 12 KRÖNIKA Staffan Björnberg En dyr tulipanaros! Sen nämndemannakåren fått allt fler kvinnor och utlandsfödda har det för den sk Nämndemannautredningen återstått att hitta lösningar som gör att kåren blir yngre och att den inte längre kan misstänkas för att smyga politik in i rättssalarna. Trots att det inte finns fog för den beskyllningen. Ny byråkrati Det finns, mig veterligen, ingen som i debatten redovisat något exempel på att det skulle ha förekommit medan det finns gott om domare som vittnar om motsatsen. Men utredningen hade fallit undan för mediatrycket och tror sig ha löst det hela med att tillskapa en grupp nämndemän som nomineras av en ny kommunal byråkrati, och som – hör och häpna – i slutänden skall väljas av samma pestsmittade politiker. Förstå det den som kan! Och varför vill utredningen vars ledamöter består enbart av jurister ha det så? Ja, det kan man fråga sig, rekryteringen av nämndemän har utretts och prövats i flera omgångar de senaste 15 åren och resultatet har i huvudsak blivit detsamma dvs. att regeringen konstaterat att det nuvarande systemet fungerar ganska väl. I en färsk undersökning visade det sig att gamla och ihållande klagomål håller på att klinga av, fler kvinnor blir t ex nämndemän och rekryteringen av utlandsfödda har ökat. Men främst gäller det den gamla debatten om att nämndemännen skulle politisera rättegångarna. Den debatten tog fart efter valet 2010 när Sverigedemokraterna fick fler platser i tingsrätterna och SVT manipulerade en enkät och fick professionen, läs, juristerna att önska bort nämndemännen. Tidningarna, läs DN och SvD, var inte sena att följa, och drevet satte igång. Den fria listan skall i framtiden göras upp av tjänstemän på landets kommunalkontor vilket rent teoretiskt kan öppna för möjligheten att rekrytera yngre nämndemän Men det sätter utredningen själv stopp för genom att höja pekfingret och betona att man inte får kika på ”politikerlistan” och positivt särbehandla unga nämndemän (åldersdiskriminering). Resultatet blir förmodligen att nämndemännen i den fria kvoten blir lika gamla som den sk politikerlistan. Utredningens syften misslyckas redan där! Någon besparing lär det inte heller bli. I 290 kommuner och 20 landstingskommuner måste man inrätta nya organisationer, med styrelser och tjänstemän som skall sortera och bedöma alla intresseanmälningar. Pengarna som man hoppades spara på att skära ner antalet nämndemän från 8 300 till 5 200 kommer med råge att gå åt till att kompensera för den ökade byråkratiseringen. Och då har man ändå inte räknat alla de miljoner som Domstols- verket måste satsa för att informera nämndemännen och hålla ordning på organisationen. Personliga intervjuer Utredningen lägger dessutom en nära nog omöjlig uppgift i knät på kommunerna. Alla som söker uppdraget som nämndeman måste lämna en fyllig, skriftlig ansökan. Den måste tjänstemännen kontrollera och följa upp med personliga intervjuer. Två personliga referenser krävs och sen skall kommunalmannen försöka bedöma sökandes ”koncentrationsförmåga” och hur det står till med hennes ”öppenhet och nyfikenhet”. Man kan också förvånas också över det lappkast utredningen gör i en av huvudfrågorna. På flera ställen argumenterar man för att politiken skall ha så lite inflytande som möjligt på valet av nämndemän men föreslår trots det att de politiska församlingarna (kommunstyrelse och kommunfullmäktige) även i framtiden skall välja samtliga nämndemän. Är det någon som tror att beskyllningarna för politisering upphör med detta? NRF:s ordförande Lars Lassinantti föreslår att man funderar igenom förslaget om nominering av den fria kvoten och gärna gör några praktiska exempel. Det verkar vara ett klokt och väl motiverat förslag. Staffan Björnberg NRF på nätet: www.nmrf.se www.namndemannensriksforbund www.nämndemännensriksförbund.se.se Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens korsord. Namn............................................... Din lösning vill vi ha Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare senast 15 NOVEMBER. med rätt lösning. Din lösning skickar du till Maila oss eventuella frågor Tidningen Nämndemannen - Box 1046- om bokpriser på hagstigen@telia.com ......................................................... Adress ............................................. 262 21 Ängelholm. Följande erhåller bokpriser för rätt lösning i senaste numret 2/2013. 1.Sten Helleng, Västerås 2.Ulla Palmgren, Göteborg Böcker kommer före N1/ 2014. GRATTIS! SKOGENS VAR CARL FISKDROTT- FREDRIK YNGEL NING? HILL .......................................................... Telefon .................................... VAR DET ATT DU KUNDE KOMMA? KALIUMALUMINIUMSULFAT HOLGERSSON FISK VAND- ROADE RAR HOVET LÅNGT FÖRR NÄSTAN NÅGOT DIFFUS EN FICK YLVA JOHANSSON LÄMNA RAJGRÄS SOM TVÄR BETECKNING FÖR EL SALVADOR ÄR VANLIGA I POLITIKEN PARAD FRIADES PÅ PÅ LEK DEPRIMERAD FRANSK 1600-TALSFÖRFATTARE SEXFÖREBUD SYMBOL FEMTIO VÄNDEROTSVÄXT ÖVERHANDSKNOP MÅLNING AV PAOLO VERONESE (CALIARI) DET SAMLAR HANTVERKARE BETECKNING FÖR ÖSTTIMOR STÄLLS I RIKSDAGEN STRÅ ÄDELGAS MALTDRYCK BÖJD FISKKROK SOLVARV OAVGJORT STÅR FÖR LÄTTLÄST SYRE DEN ÄR HELA VÅR EXISTENS MOLN AV GAS ELLER STOFT ÄTER MÅNGA TOPPKORT MED EL EN KONSTNÄR STÅR FÖR GAMBIA SAMLAR SYLTA SMÅ DON MELLAN LOUIS OCH GEER TVÅ- PLATS FÖR FOTING VINTERDVALA MOTSVARAR EN SVENSK GREVE UTAN ANMÄRKNING BRISTANDE ÖVERTYGELSE HUNDRA HÖJD I JERUSALEM DEN GER EN VISS TRYGGHET TVÅ PÅ UR ISRAELS ÄR VÄL FÖRSTE SYFTET ÖVERSTE- MED PRÄST KOMEDIER ©ENGHOLMS KORSORDSMAKARE: BÖRJE ENGHOLM 2013 13 I SPALTERNA I FOKUS: BROTTSPLATS SVERIGE SEN SENAST STORSTÄDERNAS KRIMINALIT Färre brott av grov misshandel Forskare vid Brottsförebyggande rådet har nu ställt samman den senaste statistiken över fall av grov misshandel utomhus – och funnit att trenden är vikande. Antalet grova misshandelsfall blir färre år för år. Men detta gäller fall av grov misshandel. Forskning visar nämligen att anmälningarna av misshandel utomhus har ökat jämfört med början av 2000-talet – de allvarligare fallen av gatuvåld har dock minskat. Utvecklingen är en del av en trend som stödjs av undersökningar och siffror från sjukvården. Sven Granath, utredare på Brå, har studerat gatuvåld i bland annat Stockholms innerstad. Allmänt känt är att när färre brott anmäls behöver det inte betyda att faktiska brottsligheten minskar. Men en indikation på att den grova misshandeln minskat är antalet patienter som får sjukvård för våldsbrott. En siffra som minskat vilket kan stärka tesen om minskad grov misshandel. Sven Granath har i flera år följt brottsutvecklingen för våldsbrott. – Man kan alltid ifrågasätta var och en av de här indikatorerna, men när flera stycken visar på samma tendens så verkar allt tyda på att gatuvåldet faktiskt minskar i Sverige, säger Sven Granath på Brå. 14 Oroligheter har drabbat svenska städer och förorter. Händelserna för drygt ett halvår sedan som startade i Husby i Stockholm gav eko i världen. Majoriteten av brott i Sverige äger rum i Stockholm, Göteborg och Malmö. Städernas kriminalitet skiljer sig delvis åt. En tendens är klar, det är Malmö som oftast blir platsen för en ny typ av brott – oavsett art. Det var också här kravaller först inträffade likt de i Husby, nämligen i Rosengård 2007. Flest brott anmäls i Stockholm, i Göteborg uppger flest att de är utsatta för misshandel och Malmö har högst andel invånare som lever i social och ekonomisk utsatthet. Det visade en kartläggning av brottslighet och trygghet i landets tre storstäder, som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort . En utredning som kanske borde fått mer uppmärksamhet, särskilt mot bakgrund av händelserna i Husby i maj i år. Om mer kunskap finns bland beslutsfattare, kan händelser likt Husby förebyggas. Brå:s kartläggning fokuserade på tre huvudfrågor; skiljer sig Stockholm, Göteborg och Malmö åt när det gäller omfattning, karaktär och utveckling av brottslighet och trygghet? Generellt har de tre storstäderna en högre brotts- och otrygghetsnivå än landet i övrigt och Malmö ligger i topp. Malmö i topp – Malmö har en särskilt besvärlig social och ekonomisk grundsituation jämfört med Stockholm och Göteborg, säger Emma Ekström, som utrett för Brå. I Malmö är andelen förvärvsarbetande lägre, barnfattigdomen högre, andelen hemlösa är hög och det är fler personer som får ekonomiskt bistånd. Andelen unga i brottsaktiv ålder är ungefär lika hög i de tre städerna, men många unga i Malmö kan uppfatta sina livschanser som små vilket ökar risken för brottslighet. Olika typer av brott När det gäller brottslighet och trygghet använde Brå två datakällor som underlag för kartläggningen. Dels statistik över anmälda brott men även offerstudien Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som Brå genomför varje år. Brottsligheten är hög i alla tre städerna, men Stockholm ligger högst när det gäller anmälda brott. Flest misshandelsfall Stockholm Kriminalstatistiken visar att misshandelsfallen är flest i Stockholm. Malmö utmärker sig när det gäller anmälda brott som utpressning och övergrepp i rättssak. Det skulle kunna vara ett tecken på att Malmö, i förhållande till sin storlek, är mer drabbat av brottslighet med grogrund i organiserad brottslighet än de två andra storstäderna. Enligt NTU har dock inte allmänhetens utsatthet för brott generellt sett utvecklats negativt i de tre städerna under senare år. I Stockholm och Malmö har trygghetsnivåerna till och med ökat. Fler grupperingar ökar våldsamheterna Brå har studerat även den organiserade brottsligheten. Brå:s kartläggning visar en tende riga Stockholm och Göteborg. Ett sextiotal medarbetare inom svensk polis har intervjuats. Intervjuerna visade att den organiserade brottsligheten i de tre städerna, är lik både till karaktär och utveckling. De vanligaste brotten inom den organiserade brottsligheten är stöld, häleri, narkotikabrott och rån. Liten yta geografiskt – Tröskeln för att begå våldshandlingar inom den kriminella miljön har blivit lägre, säger Daniel Vesterhav, som utrett för Brå. Det beror på att fler personer i INSÄNDARE ET KARTLAGD ”Tröskeln för att begå våldshandlingar inom den kriminella miljön har blivit lägre. Det beror på att fler personer i den kriminella miljön ansluter sig till grupperingar, beväpnar sig i högre grad och är måna om att upprätthålla sin status.” Behåll rättsläkarna Enligt Ingela Dahlin, kommunikations-och utvecklingsdirektör på Rättsmedicinalverket är ett sparkrav på 50 miljoner kronor ett måste i verksamheten. Sparkravet är tänkt att ta bort rättsläkarnas jour- och kvällstjänstgöring. ens att nya former av organiserad brottslighet ofta dyker upp först i Malmö, innan den sprider sig till öv- den kriminella miljön ansluter sig till grupperingar, beväpnar sig i högre grad och är måna om att upprätthålla sin status. Personliga konflikter Malmö skiljer sig från de andra städerna genom att de kriminella befinner sig på en geografiskt liten yta. De får svårare att undvika varandra och det ökar risken för våldsamma möten samtidigt som tillgången på vapen är hög. De flesta skjutningar med koppling till organiserade brottsligheten bedöms av de intervjuade poliserna bottna i personliga konflikter. Först i Malmö Brå:s kartläggning visar en tendens att nya former av organiserad brottslighet i landet ofta dyker upp först i Malmö, innan den sprider sig till övriga städer i Sverige. Det gäller till exempel vissa internationella grupperingar och storskaliga bedrägerier. Malmös geografiska läge kan här ha betydelse med sin närhet till kontinenten och Danmark. Under senare år har dock den organiserade brottsligheten kommit att län- kas till företagsverksamhet. Det kan gälla sådant som svartarbete, bedrägerier och att utöva utpressning mot andra företag. Skärpta insatser Skärpta insatser mot den organiserade brottsligheten är något som därför behöver prioriteras. Polisens kunskap om denna typ av brottslighet måste också öka. Det behövs inte minst ökade insatser att förhindra att fler ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. Tillgången på vapen måste också minska. 6500 fall Jämförelsen är att av 100000 våldsbrott använder polisen sig av våra rättsläkare i 6500 fall. Hur är det möjligt att göra jämförelsen? Och jag undrar vidare, används rättsläkarna i tillräcklig stor utsträckning av polisen när brott har begåtts? När ett brott har skett bör en undersökning göras omgående, säkra spår med mera. Rättsläkaren har en mycket betydelsefull och viktig uppgift när ett brott har skett. Säkerhetsfråga Jag anser att detta är dels en säkerhetsfråga dels en demokratisk rättighet för alla involverade i processen. Självklart ska jouroch kvällstjänstgöringen vara kvar för rättsläkarna. Ulla Palmgren nämndeman Göteborgs Tingsrätt 15 I SPALTERNA PORTRÄTTET: MATS LINDER, ATTUNDA TINGSRÄTT SEN SENAST VIKTIGT SATSA PÅ UTBILDNING 84 procent av brotten klaras inte upp Prognoser för helåret 2013 säger att uppklarningsprocenten kommer att ligga på 16 procent av samtliga personbrott. 84 procent av brotten klaras sålunda inte upp. De senaste tio åren har personuppklarningsprocenten legat på mellan 16 och 18 procent. Under första halvåret 2013 uppklarades färre personbrott jämfört med året innan. 110 000 personbrott klarades upp vilket är en minskning med 15 500 brott jämfört med samma period 2012. I procent räknat är det 12 procent färre uppklarade personbrott jämfört med 2012. Vad gäller brott som olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker, ringa narkotikabrott och snatteri var detta brottstyper som stod för den antalsmässigt största minskningen av de personuppklarade brotten. För några brottskategorier ökade antalet personuppklarade brott, det gäller bland annat bedrägeribrott och bidragsbrott. Uppklarningsprocenten för hela gruppen brott som upptill 16 procent är en minskning med 2 procentenheter jämfört med första halvåret 2012. Minskningarna avseende trafikbrott, langningsbrott, ringa narkotikabrott och snatteri ligger bakom större delen av denna minskning. Mats Linder heter den senaste förstärkningen av styrelsen för Nämndemännens Riksförbund. Han har nu deltagit i arbetet i ett drygt år. Nämndeman blev han ganska sent, 2006, men han känner ett starkt engagemang för nämndemannafrågor. - Viktigt är att vi nämndemän överlag blir bättre på att just vara nämndemän, säger han. Detta utgör nog vår stora utmaning kommande år . För ungefär ett år sedan ställde ledamöterna i förbundsstyrelsen för Nämndemännens Riksförbund frågan; Hur förstärka vår styrelse med en god kraft från Stockholm? Orsaken var den bristande representationen från huvudkommunen. Förslagen på nya namn var många men ett som man kunde komma överens om var Mats Linder, ordförande vid nämndemannaföreningen vid Attunda tingsrätt. Han har varit nämndeman i snart två perioder och har ganska klart för sig vad som är viktigt för NRF. Föreningen han är ordförande i har en god medlemstillströmning. Vitalisera organisationen - Vi måste vitalisera organisationen, ge den mer dynamik, spänst, främst genom utbildning som ger insikter och entusiasm, säger han. - Vi måste få NRF att växa. Idag ingår inte ens en tredjedel av landets nämndemän i vårt förbund och alla föreningar är inte med i NRF. Detta är det första som måste ske. - Utbildning som syftar till att landets lekmannadomare blir skickligare i sitt uppdrag. En nämndeman ska inte vara jurist, men en nämndeman ska vara duktig på att agera i en nämnd. - Självständiga och kunniga. Är det så idag? Ibland men inte alltid. 16 - Behovet av utbildning är stort bland landets nämndemän, fortsätter Mats Linder. Vad som hittills gjorts från förbundet är inte nog, men Domstolsverket och de enskilda domstolarna bär självklart också ett stort ansvar för läget idag. - Här tror jag att förbundet har sin stora chans bland alla de nämndemän som inte är medlemmar. Om resultaten hittills varit magra inom detta område från NRF:s sida, finns det skäl att kritisera förbundet för detta och förbättra arbetet. Lärare Mats är lärare till professionen. Han tog studenten i Stockholm vid Statens Normal 1964, betygen var goda, han tog därefter folkskollärarexamen 1967. Han läste efter några år vidare vid Stockholms universitet, engelska och svenska, för att fortsätta som adjunkt. - Att undervisa var roliga år, berättar Mats. Jag inledde dock snart en facklig karriär inom Sveriges Lärarförbund, senare Lärarförbundet, där var jag verksam fram till pensionen 2007. Politiskt aktiv har han varit i Sollentuna kommun. Han var ledamot i kommunfullmäktige i knappt tjugo år, ordförande i Sollentuna kultur - och fritidsnämnd, liksom ordförande några år därefter inom socialnämnden. Idag har han lämnat huvuddelen av de politiska uppdragen. Mats är dock ledamot i AB Solom, ett kommunalt bolag i Sollentuna inom äldrevården. I år har uppdraget som nämndeman debatterats flitigt i den allmänna debatten. Orsaken är enkel, två viktiga utredningar i ämnet har presenterats. Mats är intressant nog verksam som lekmannadomare vid samma tingsrätt som Inger Söderholm, som varit ordförande i den senast framlagda utredningen. Intressanta resonemang Mats Linder anser att mycket av det som presenterats i dessa utredningar är intressant att föra resonemang om, men att allt knappast blir verklighet. - Att antalet nämndemän i Sverige kommer att decimeras, det är jag ganska så säker på, säger han. Men inte enligt det drastiska förslag som söderholmska utredningen står för. - Vi kommer sannolikt, trots vad alla jurister på hög nivå säger, få ha kvar lekmannadomarna i överrätterna. Det avgörande är det politiska läget i Sveriges Riksdag, och som jag bedömer det hela, finns ingen majoritet för de drastiska förslagen. Fria kvoten Den fria kvoten kan också diskuteras, fortsätter Mats. I SPALTERNA ”Vi måste vitalisera organisationen, ge den mer dynamik, spänst, främst genom utbildning, som ger människor insikter och entusiasm. Utbildning som syftar till att landets lekmannadomare blir skickligare i sitt uppdrag. En nämndeman ska inte vara jurist, men en nämndeman ska vara duktig på att agera i en nämnd.” Mats Linder, ordförande i Attunda och ny adjungerad ledamot i förbundsstyrelsen. Här i samspråk med ordföranden i Skara, Kenneth Carlsson vid ett möte i Mölndal under förra året. - Jag gillar språk, franska behärskar jag inte, känner att jag bör förbättra mina kunskaper. Jag brukar säga att jag kan franska i alla fall bättre än italienska, om det nu är till någon vägledning… Hur som helst, intrycket är att det är en klart intellektuell kraft som NRF:s förbundsstyrelse knutit till sitt arbete. Något som bör vara till gagn för förbundets framtid. Vi kan nog räkna med att förbundet växer, om han nu bara får gehör för sin vilja att Domstolsverket och förbundet ska satsa mer på utbildning. Och inte bara säga att man gör dessa satsningar. Snacka går ju som bekant, men att saker och ting verkligen sker, är ju en annan sak. Något som en person som Mats Linder verkar ha insett. Ny förbundskassör, Idag innebär de politiska kortintervju med Mats Lin- förbundssekreterare partierna en god garant för att folk med gott rykte blir lekmannadomare. Adjungerad för ett år sedan till styrelsen för Nämndemännens Riksförbund, en person med mångårig facklig verksamhet, lärare, boende i lägenhet i Sollentuna efter många år i villa, fil kand, student vid Statens Normal 1964 – så kan en der sammanfattas. Men man bör också lägga till något annat. Mats har en rik fritid, läser mycket, är intresserad av vetenskap och matematik, har en familj och stora intressen vid sidan om. Just nu när denna intervju görs förbereder han och hustrun en resa till Frankrike. Nämndemännens Riksförbund har fått ny förbundskassör och förbundssekreterare. Bo Sjöberg är nu ny förbundskassör och Staffan Björnberg ny förbundssekreterare. Björnberg är också nyvald ledamot i förbundets arbetsutskott. SEN SENAST Goda erfarenheter av kameraövervakning Polisen är i huvudsak nöjd med den kameraövervakning som pågått sedan sommaren 2012 på Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm Dock behöver tekniken och informationen förbättras. Det framkommer i en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Johanna Kindgren, utredare på Brottsförebyggande rådet säger att Brå följt upp polisens försök med kameraövervakning vid Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. Uppföljningen visar att kamerorna kommit till god användning för att tidigt upptäcka bråk och därmed förhindra våldsbrott. Inför att försöket startade ställde Brå frågor till både boende vid de två platserna och till besökare. Svaren visade att de flesta var positiva till kameraövervakningen. Drygt hälften av de tillfrågade trodde också att de skulle känna sig tryggare när kamerorna togs i bruk. Polisen tycker att kamerorna har varit användbara. Flera bråk och försök till misshandel har kunnat förhindras tack vare att kameraoperatören kunnat larma i tid. – Men vi tror att kamerorna skulle komma till ännu större nytta om operatörerna i större utsträckning fick möjlighet att specialisera sig på uppgiften. Det behövs också bättre information till de poliser som arbetar ute på de två platserna. Många är till exempel osäkra på vilka områden som täcks av kamerorna, säger Johanna Kindgren. 17 HEJ! från föreningarna Framtidens NRF i fokus på regio Under hösten möttes nämndemannaföreningar i Skåne till regional konferens i Hässleholm. Arrangör var föreningen i Hässleholm tillsammans med förbundsstyrelsen. Med på mötet var aktiva från föreningarna i Skåne och Blekinge liksom huvuddelen av förbundsstyrelsens ledamöter. Lars Lassinantti hälsade alla välkomna med att nämna de två utredningarna om landets nämndemannainstitut- det som flertalet inom nämndemannarörelsen talar om just nu. Nämndemannafrågan är mer brännhet än någonsin just nu. Landets nämndemannasystem har skapat debatt. Frågan nu är hur det kommer att se ut i framtiden avseende landets lekmannadomare. Kommer överrätterna ha nämndemän ? Kommer antalet nämndemän i underrätterna minskas från tre lekmannadomare till två ? Och kommer rekryteringsförfarandet att ändras ? Bengt-Erik Svernby, Lennart Westdahl och Björn Sandwall. – Ett klart lyckat regionalt möte, tyckte Bengt-Erik Svernby som är verksam vid förvaltningsrätten. Det har ju talats om en fri kvot, att femtio procent av nämndemännen ej ska nomineras via de politiska partierna. Frågor som rör lekmannadomares medverkan i Sveriges domstolar diskuteras just nu på många håll i Rätts-Sverige. Infallsvinklarna var sålunda många vid det regionala mötet i Hässleholm. Kjell Nilsson, ordförande i Hässleholm, påpekade vikten av att det nu verkligen gällde att ha en vital nämndemannaorganisation. Han ansåg att det var av vikt att nämndemän Marie-Louise Fridolf, Ystad och Kerstin Ekberg- Söderblom, Karlskrona. 18 ningar under ett och samma möte, som skedde nu senast i Karlskrona, är inte så bra. Det naturliga är att ha ett årsmöte varje år - För mig som ordföran- som godkänner eller förde i Hässleholms nämnde- kastar en årsredovisning. mannaförening vore det Kjell Nilsson fick medmärkligt om vår förening enbart hade årsmöten vart håll för denna ståndpunkt fjärde år, säger Kjell Nils- från flera håll. Att samson. Avståndet i tid mellan mankalla föreningarna till kongresserna är för stort årsmöten betydligt oftare inom detta förbund, bäst än idag, skulle innebära en är om NRF har traditio- vitalisering av hela organella årsmöten, dvs möts nisationen. Huruvida det är realistiskt eller ej, får varje år. ekonomin avgöra. - Att exempelvis god- Jag har inget emot att känna fyra årsredovispå alla nivåer inom förbundet diskuterade det kloka i att kongress hålls endast vart fjärde år. Claes Mårtensson, Ystad och Ingela Ohldin från förbundsstyrelsen. Anna Gustafsson, medlem i styrelsen för Hässleholm och från Vinslöv. nalt möte i Hässleholm förbundet ses oftare, påpekade NRF:s ordförande Lars Lassinantti, men avgörande är ekonomin. Om vi har råd med denna ytterligare aktivitet, ja, varför inte sammankalla oftare. Men en sådan fråga som att ses oftare kräver stadgeändring. Vad som efterfrågades var i alla fall ett vitalare förbund där kontakten mellan föreningarna intensifierades. Beröm Under mötet i Hässleholm fick dock idén med regionala möten beröm, det är ju ett synnerligen bra sätt att hålla lågan le- Allan Jackson och Inger Ridbeck från Lund. En förening som inte är med i NRF men där intresset för förbundet har ökat. vande inom förbundet. - Erfarenheten av dessa möten är ju mycket god, påpekade Lars Lassinantti. ”För mig som ordförande i Hässleholms nämndemannaförening vore det märkligt om vi enbart hade årsmöten vart fjärde år. Avståndet i tid mellan kongresserna är för stort inom detta förbund.” Under mötet i Hässleholm efterlystes vikten av ett vitalt och dynamiskt förbund. Men aktiviteten inom förbundet handlar inte bara om vad som sker på central nivå, utan i hög grad också vad som sker inom föreningarna. De olika sydsvenska föreningarna redovisade här sina aktiviteter, där dessa i vissa fall var påtagligt Gertie Olsson, ordgod. förande i Malmö. Catharina Keller, Lars Lassinantti och Marika af Winklerfelt. Marika och Catharina hade mycket att tala om, de båda är gamla klasskamrater från gymnasietiden. Bodil Thuresson, Kristianstad, Anita Seaberg, Karlskrona, Bengt Åström, Helsingborg och Sten-Åke Bolte från Kristianstad. Kjell Nilsson, Marianne Nilsson, Hässleholm och Tomas Tigerschiöld, hovrätten i Skåne Blekinge. Staffan Björnberg,Ystad, ledamot i förbundsstyrelsen. Hans Werner, Malmö och Eva Olsson, förbundsstyrelsen. 19 Sveriges domstolar välkomnade allmänheten ÖPPEN DOMSTOL I HELA LANDET Öppen domstol arrangerades i oktober i hela landet. Flertalet domstolar var engagerade under denna speciella dag, domare, åklagare, nämndemän, advokater agerade i rätten där allmänheten var inbjuden. Ett mycket lyckat arrangemang, intresset bland allmänheten var påfallande. – En sådan här speciell dag är förträfflig i avsikt att förankra rättsväsen- Sofie Johansson medverkade i den fiktiva rättegången. – Detta är ett mycket bra det bland gemene man, sa rådman Ulf arrangemang, sa hon. Kanske det kan locka fler unga till att bli lekmannadomare. Ahlström vid Kristianstads tingsrätt, den domstol som tidningen Nämnde- från Åhus, var en av de tre lekmanna- att besöka en domstol. – Rättsväsendet blir med en sådan domarna som deltog i dömandet i rättsmannen besökte denna dag. här dag något än mer naturligt, vilket är Öppen domstol i Kristianstad starta- salen. – Nämndemännens närvaro är redan väldigt bra. Förståelsen för nämndede under förmiddagen med två rättegångar, den ena handlade om ett miss- i sig välgörande för att förankra dom- män bör också öka, i alla fall kunskahandelsärende, den andra rörde en stolarna bland allmänheten och vad pen om oss och vår närvaro. Advokat Lennart Malmgren var en grannfejd. Alla ärenden var illustrativa som sker här, påpekade hon. – Men en speciell dag som Öppen av dem agerande denna dag. Han var och bra och alla i rättssalen agerade domstol lockar ju självklart hit många försvarare i det fiktiva målet avseende som om det vore på riktigt. Sofie Johansson, en ung nämndeman som annars inte alls skulle ha en tanke misshandel. NÄMNDEMANNATING I LYCKSELE: Om frivården, polisens arbete och kollegial medverkan Lemannadomare från Umeå, Skellefteå och Lycksele tingsrätter hade samlats till Lycksele Tingsrätts nämndemannating. Ett ting arrangerat av nämndemannaföreningen där. Inbjudna föreläsare var polisen Lycksele, Umeå frivård och Lycksele tingsrätts personal. Polisen informerade Ingemar Bålhammar, närpolischef i Lycksele, informerade om polisens arbete 20 från det att larmet gått, tills det att utredningen hamnar hos åklagare som väcker åtal. Han berättade på ett ingående och gripande sätt om polisens olika situationer vid gripande och efterföljande förhör. Han informerade om att från den 1 juni 2013 har ett namnbyte skett till Näpo inland, där Lycksele, Vindeln, Malå och Norsjö ingår. Informationen från Bål- hammar blev mycket uppskattad. Frivården Frivården från Umeå representerades av Thomas Andersson och Patrik Häggström. Informationen som var gedigen, kom att handla om vilka arbetsuppgifter frivården har. Nämndemännen insåg efter anförandet vilken stor betydelse frivården har vad gäller straffpåföljd och ef- terkommande vård. Tingsrätten i Lycksele representerades av lagman Erik Sundström, rådman Henrik Aspegren, tingsnotarierna Natalie Stenmark och Sara Andersson. Erik Sundström informerade om en nationellt bemötandepolicy som antagits av samtliga domstolar i Sverige. Bra bemötande Budskapet var här att ett bra bemötande är viktigt i en NRF avvisar förslag i utredning ”Intresset för det rättsliga bör öka och säkert också för uppdraget som nämndeman. Ett resultat kanske blir fler unga nämndemän.” botten om vår demokrati. – Något som jag tycker är väsentligt är synen på våra domar och de straff som döms ut, fortsatte han. Att långa fängelsestraff inte behöver gynna säkerheten i samhället är för mig uppenbart. – Om vi ska bygga ett tryggt samhälle, ska vi inte skärpa straffen, fortsatte han. Det är andra moment som är viktigare, exempelvis ett socialt nätverk och jobb. – Om en människa har jobb är sannolikheten liten för att vederbörande ska falla in i en brottslig karriär. I övrigt innehöll denna dag en förevisning av domstolen med Lagman Björn Hansson (övre bilden) filmvisning. Intrycket var genomgående positivt. deltog i rättegången. – Ett sådant här initiativ som Advokaten Jonna Håkansson och Öppen domstol var väldigt välrådman Catharina Månsson under kommet, tyckte Sofie Johansson. Öppen domstol. – Intresset är stort Intresset för det rättsliga bör öka bland allmänheten, det uppskattas, och säkert också för uppdraget påpekade Catharina Månsson. som nämndeman. Ett resultat – Att skapa insikt om svenskt kanske blir fler unga nämnderättsväsende är väsentligt, tyckte män. han. Det handlar ju i grund och domstol, hos parter och vittnen. Det gäller alla medverkande, inte bara bland anställda utan i högsta grad även bland nämndemän/kvinnor. Kollegial medverkan Enkäter har formulerats om vad de medverkande i en domstol anser varit bra och dåligt. Både ris och ros har inkommit bland svaren. Lycksele tingsrätt har varit först i landet med så kallad kollegial medverkan, detta genom att vid vissa förhandlingar kalla in en fjärde nämndeman som observerar sina kamrater. Väntrummets stämning Man har också här tänkt på sådant som exempelvis stämningen i väntrummet och om det funnits vittnesstöd m.m. - Tryggare parter och vittnen leder till större rättssäkerhet, påpekar Per Erik NRF ställer sig kritisk till mycket i sitt remissvar till utredningen om nämndemannainstitutet. Men självklart inte till allt,ett sådant är exempelvis förslaget om höjda arvoden. I sitt remissvar avvisar NRF exempelvis idén om att domstol i underrrätt föreslås ha två ledamöter, och inte som idag tre nämndemän. Men också att överrätterna ska bli helt utan nämndemän. NRF skriver att exempelvis Norge kan utgöra en förebild där det för omprövning av skuldfrågan krävs tre lagfarna domare och till och med fyra lekmannadomare i högre instans. Förbundet tillstyrker dock utredningens förslag om en skärpning om vem som ska få bli nämndeman. NRF anser att konkursfrihet införs som krav avseende behörighet som lekmannadomare. Förbundet instämmer i förslaget att domstolarna ska kontrollera om nyvalda nämndemän förekommer i belastningsregistret. I detta sammanhang instämmer NRF i förslaget om att ge domstolarna större möjligheter att entlediga nämndeman som visat sig olämplig för uppdraget. NRF förkastar tanken på en fri kvot. Nuvarande system där de politiska partierna nominerar kandidater till nämndemän, fungerar bra. NRF anser däremot att det är av vikt att rekryteringen breddas, inte minst bör unga uppmuntras att bli lekmannadomare. Utredningen anser vidare att arvodet förbättras, en dubblering föreslås. Ett förslag förbundet instämmer i. Korruption Som slutkläm skriver NRF att man ifrågasätter om utredningens förslag upprätthåller kravet på allmänhetens insyn i domstolarna. NRF anser att ”om förslagen genomförs i sin helhet kommer nämndemännens medverkan att minska avsevärt, vilket kan öppna vägen för maktmissbruk och korruption vid våra domstolar.” Holmlund. Brottsoffermyndigheten Tingsnotarie Sara Andersson berättade om brottsoffermyndighetens arbete då hon tidigare varit anställd där. Efter en mycket bra dag med många frågor och god mat skildes vi vid 16-tiden med att bestämma att nästa nämndemannating arrangeras av Skellefteå. Vi var överens om att det är viktigt att nämndemän/ kvinnor kommer tillsammans, helt enkelt för att vi är viktiga i rättssystemet. Styrelsen Lycksele Tingsrätts Nämndemannaförening. Per-Erik Holmlund ordförande 21 STORGÖTEBORG Tvådagarsresa med givande kunskaper i ”lärdomens huvudstad” Västsvenskar på resa till Lund& Österlen Storgöteborgs studieresa till Lund och Österlen lockade påfallande många medlemmar. Två dagar i september med övernattning på Kockska gården i Simrishamn, givande studiebesök och trivsam stund med varandra. En bättre höstresa kunde vi inte få, sammanfattade Arne Johansson, Aina Gunnarsson, Anna Mattsson, Kjell Stahre och Lotta Toreld – alla från föreningen i Uddevalla deltog på resan. deltagarna. Storgöteborg brukar stå för de ovanliga och goda idéerna bland föreningarna i västra Sverige. Denna gång hade styrelsen satsat kraft och tid på en resa till Lund och Österlen. Intresset för resan var stort, avfärd skedde en ti- dig morgon på Heden den 13 september och beräknad hemfärd hade satts till klockan 19.00 – vilket också blev fallet. – Det var en extraordinärt trevlig resa. En mycket trivsam sejour i södra Sverige, tyckte ordföranden Ingela Ohldin Deltagarna besökte Simrishamn, Ystad och Trelleborg. 22 om resan. En sådan här resa Båstad Golfkrog. – Ni anar inte hur god bör vi göra flera gånger. Wallanderbakelsen var, säger Ingela Ohldin. Rönneholm Vad innehöll då denna Hallongården välplanerade resa? Jo en hel Hallongården utanför Treldel faktiskt. Studiebesöken var förlagda leborg är ett familjeföretag till Nämndemansgården i som drivits i sju generationer. Rönneholm och Rättsmedici- Företaget är specialiserat på nalverket i Lund. Givande be- hallon, här finns hallonbuskar sök med givande diskussio- fyra kilometer långa. Besökarna kunde där köpa ner. Med vad är en studieresa ar- olika produkter tillverkade på rangerad av nämndemän om hallon, bland annat den goda inte angenäma besök av annat hallonketchupen. Hallongården har ovanligt slag? Kvibille gästgiveri besöktes många besökare, inte minst för fika, middag på Backa- sommartid då så många som krogen i fina Brösarp, fika på 1000 personer kan besöka föFridolfs konditori i Ystad retaget en dag. – Vårt land är vackert och med polisbakelse(!) (polisblå marsipan kallad wallanderba- skiftande, inte minst skånska kelse), besök på Hallongår- Österlen, det var den allmänden och så lunch/middag på na meningen, säger Ingela VÄSTSVERIGE Studieresa med många goda intryck Under våren samlades förväntansfulla nämndemän i Göteborg för att besöka Vänersborg. Syftet med resan var att erövra fördjupad kunskap. Anlitat företag var Thomas Touring med föraren Thomas vid ratten. Som vanligt, får man säga, tog Thomas oss tryggt och behagligt hela vägen till vårt resmål Vänersborg. Vårt första stopp var vid Brinkåsen, en nybyggd rättspsykiatrisk anläggning. Här har verkligen någon tänkt till. Sällan har vi besökt en så modern och genomtänkt institution. Inga höga stängsel I stället för att sätta upp höga stängsel har husen byggts i en cirkel med en fantastiskt fin parkliknande innegård. Detta innebär att de inneboende fritt kan ägna sig åt olika aktiviteter, schack, boule, utomhusteater m.m. I varje hus finns också en atriumgård där de inneboende kan gå ut när det passar dem själva. Denna känsla av frihet är en stor hjälp i själva tillfrisknandet. Bara några hundra meter bort återfinns de gamla byggnaderna som man lämnade för att flytta in i det nya för ett par år sedan. Patienter som upplevde flytten var helt saliga över att ”vakna” med tillWallanderbakelse i Ystad. Inte helt fel. Värd ett fotografi! Ohdlin. Man behöver inte fara långväga jorden runt till exotiska platser för att möta det märkvärdiga. Det går så bra att göra det i vårt eget fina land. Vilket vi också gjorde. Växande Sammanfattningsvis kan sägas att det är sådana här arrangemang som bidrar till att föreningen Storgöteborg är i ständigt växande. – Att arrangera en resa är väldigt uppskattat, säger Ingela. Särskilt om där ingår övernattning på trivsamt ställe, sådana här arrangemang kommer vi i föreningen sålunda att fortsätta med! gång till himmel, öppna ytor o luft. Vår guide på Brinkåsen var en otroligt entusiastisk person som tog oss med på en fantastisk resa både vad gäller själva nybyggnationen och den framgångsrika behandlingen. Efter god lunch på Hotell Hehrne med vacker utsikt över Vänern så promenerade vi till Östragård, som var en öppen kriminalvårdsanstalt där man ”höll reda på” de intagna med hjälp av ”fotbojor”.Vardagen för de intagna var innehållsrik med olika program. Helgerna däremot ansågs trista och långtråkiga. På eftermiddagen vid 15-tiden startade vi vår hemresa. Framme vid Älvängen besökte vi Repslagarmuseet och förmedlades kunskaper om hur olika repmaterial tillverkades. Även här fick vi guidad tur av en oerhört kunnig och engagerad person. Lukten av tjära från repen sitter nästan kvar ännu i näsborrarna. I butiken inhandlades diverse bruksföremål som tillverkats där. Sist men inte minst: denna heldag i god gemenskap med detta fina program kan också sammanfattas: ”Det kan vara intressant att vara nämndeman!” Hälsningar Irene Netteus VÄSTMANLAND Traditionellt gör VNF en resa under hösten varje år. I år föll valet på Svea Hovrätt och datum fastställdes till 26 september. Vi välkomnades av hovrättsfiskal Tomas Pettersson. Han förde oss 14 deltagare till Anckarströmska rummet dvs. just det rum där Jacob Johan Anckarström dömdes till döden efter att ha mördat kung Gustaf III. Kunnigt och engagerat gav han oss en överblick över Hovrättens historia, som började 1614 under ledning av dess förste president Magnus Brahe. I vår resplan ingick att närvara vid en rättegång vid hovrätten. Ett mål ropades upp och vi tog plats i sal 11. Vi tog plats och såg att presidiet bestod av tre jurister, en notarie och två nämndemän. Den häktade, som var åtalad för grov stöld, fördes in och förhandlingen började. Den enda skillnaden från rättegången i tingsrätten var att allt nu återgavs på film. Målet avgjordes och dom kommer senare. Nästa punkt på programmet var transport till Långholmens f.d. fängelse. Där väntade en smakfull lunch, som framställts på ett professionellt sätt och serverades av dito personal. Därefter fick vi guidning av intendent Ola Nyman, som för dagen var lätt maskerad till vaktkonstapel. På ett synnerligen livfullt och medryckande sätt förde han oss genom det tidigare fängelsets i många stycken dystra historia. Sten Helleng, studieorganisatör 23 Returex skickas till NRF Box 8140 104 20 Stockholm Kom ihåg! Gör adressändring till NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm E-post: kansli @nmrf.se (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen). Är din förening intresserad av att arrangera nästa kongress? Gävle, Jukkasjärvi, Borlänge, Eskilstuna och Karlskrona - det är de städer där nämndemännen arrangerat sina senaste kongresser. LEIF B MAGNUSSONS SENASTE ROMAN HOVRÄTTEN BRINNER – uppföljare till ”Attack på nämndemän” med nerslag i olika delar av Sverige. Pris 195 kr, båda böckerna 295 inkl. porto. Beställning: leif.mgn@telia.com eller per tel 08- 541 396 38, 070-600 51 51. Föreningsrabatt! Ring/skriv för offert! ”Har nämndemännen en framtid” – föreläsning i Din förening 2014 – möjlighet att boka författaren som talare. DAGS SKAFFA NÅGOT MED STIL – JA, VARFÖR INTE? Nu är det dags igen för intresserad förening anmäla sitt intresse som arrangör. Om er förening vill stå som värd för NRF:s nästa kongress önskar förbundsstyrelsen en inledande intresseanmälan före FS möte i januari 2014. Er intresseanmälan är ej bindande. Passa på att ta del av NRF: s fina utbud av standar, pins, manschettknappar och slipshållare. Följande rekommenderade utpriser gäller : För vidare information, ring gärna förbundsordföranden Lars Lassinannti, tel 0920624 85. Standar: Kr 275:-/ st Pins: Kr 40:-/ st Manschettk. Kr 150:-/ par Slipshållare Kr 100:-/ st Porto / frakt samt emballage eller genom FS -ledamoten kostnad tillkommer. Björn Sandwall Kan beställas genom NRF:s vars emailadress är kansli kansli@nmrf.se , bjorn.sandwall@nmrf.se Britt Winberg 08-6515513 tel. 0371-34467 (dagtid) GÖR DIN DAG BEHAGLIGARE - EN PERSON MED STIL ÄR EN VINNARE
© Copyright 2024