Namndemannen 3 ABCDE 2014 _Na mndeman4 DEC 2012.qxd
3/ 2014 Nämndemännens Riksförbund NRF 20 oktober 2014 Utgåva nr 151 sedan starten 1977 Morgan Johansson, ny justitieminister: ”Utmanande gängkriminalitet måste försvinna” En kriminalitet som utgör ett hot mot rättssäkerheten SIDORNA 6-7 Nämndemän i Schweiz Där die laienrichter fick vara kvar i domstolarna SIDORNA 16-17 Många ville besöka Svea Hovrätt denna dag. Morgan Johansson- ny justitieminister i landets nya regering. Öppen domstol lockade till storpublik SIDORNA 14-15 Omi Söderblom – ny krönikör i Nämndemannen Domaren som blev författare SIDORNA 20-21 Domstolsverkets nye generaldirektör Martin Holmgren: NÄMNDEMÄN BEHÖVS SIDORNA 4-5 Vital diskussion vid regionmöte i Jönköping Under hösten arrangerades regional konferens i Jönköping. Nämndemän från många föreningar möttes för givande diskussioner med mycket eftertanke. En viktig fråga som diskuterades var förslaget om den fria kvoten. Lars Gunnar Öhrn, Sören Viking och Jan Ekström tillhörde deltagarna under den regionala konferensen i Jönköpiong. SIDORNA 12-13 Organ för Nämndemännens Riksförbund Ordföranden har ordet Bankgiro 5360-9855 Telefon: 08 - 651 55 13 Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel 0920-62485 Årgång 37 Nämndemannen 3/2014 Nr 151 efter starten ISSN 03448-4351 Redaktör: Staffan Ringskog Box 1046 262 21 Ängelholm hagstigen@telia.com Layout: Staffan Ringskog Om material ur tidningen, liksom tidning, publiceras i annat sammnhang, i tryckt media eller på nätet, kan sådan publicering debiteras från producerande förlag. Tidningen ansvarar ej för insänt material. Tryck VTAB Vimmerby Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör. Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: hagstigen@telia.com Lösnummer 40 kronor Inbetalas på Bankgiro 5360-9855 adresser NRF:s hemsida: www.nmrf.se www.namndemannensriksforbund.se www.nämndemännensriksförbund.se ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: kansli@nmrf.se Telefon: 08-651 55 13 Nämndemännens Riksförbund Ågatan 15C 749 35 Enköping Telefon 08 651 55 13 Bankgiro 5630-9855 Tidningen produceras av AB Stockholms Östra Bok- och Tidningsförlag. Tryck:VTAB,Vimmerby Prenumeration 140 kronor Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 18 december 2014 (10 november 2014) (Senaste manusdag inom parentes) 2 Frågor med självklara svar! Ibland kan man bli klart undrande åtta jurister från olika rättsinstanser. inför vissa frågor som kommer till mig Utredningen slutade för min del med och våra medlemmar. att jag fick lämna ett särskilt yttrande eftersom jag tyckte att den inte tog tillFrågorna är viktiga och svaren på räcklig hänsyn till nämndemännens frågorna har vid det laget gått ut ge- åsikter. nom vår tidning Nämndemannen, nyhetsbladet, hemsidan, regionträffar Utredningen resulterade till en omoch otaliga möten som medlemsföre- fattande remissomgång där vi från ningar har hållit. Speciellt de två se- NRF:s sida lade mycket tid på att naste åren har varit mycket händelse- framföra det förbundet tyckte var rika sett från förbundets sida när det centralt för hela nämndemannainstigäller information och svar på frågor, tutet. Vid genomgång av remissvaren som syftas på ovan, till våra medlem- framkommer på flera ställen vad NRF mar. har framfört för åsikt. Frågan eller frågorna jag nu närmast tänker på kommer från en av våra större föreningar och framställs så här. ”Medlemmarna (en del av dem) vill förstå skillnaden mellan en organiserad riksansluten förening … och en förening som inte är ansluten till förbundet. Vidare skriver föreningen ”om vi får frågan vart bidraget till riks går, hur tycker ni att vi ska bemöta det? Vad exakt får våra medlemmar i nytta/värde av detta? Vad utgör skillnaden i att tillhöra och inte tillhöra riksförbundet?”. Remissomgången resulterade i regeringens proposition 2013/14:169 som har trätt i kraft 1 september. Propositionen går på betydande punkter NRF:s uppfattning till mötes. Propositionen ger också Statskontoret i uppdrag att utreda den s.k. ”Fria kvoten” som vi i NRF var kritiska till i vårt remissvar och mitt särskilda yttrande eftersom förslaget var mycket dåligt underbyggt i ”nämndemannautredningen”. Statskontorets utredning skall presenteras den 13 februari 2015. Jag vill besvara frågorna genom att kort redogöra för vad en förbundsorganisation som i vårt fall gjort för medlemmana under det två senaste åren. År 2012 blev förbundet erbjudet att delta som expert i ”nämndemannautredningen”. Jag som förbundsordförande fick förtroendet att föra fram nämndemännens uppfattning bland Nu under hösten har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att ta fram en introduktions- och repetitionsutbildning för nämndemän. I båda dessa sistnämnda utredningar framhålls NRF som den organisation som utredningarna skall samråda med under utredningens gång. Detta visar på ett förtroende för oss som central organisation från regeringen och i andra samhällsorgan. Förbundet har också un- 3/ 2014 Nämndemännens Riksförbund NRF der den nu relaterade tiden uppvaktat med vår nye justitieminister. Intervjun justitieministern för att bl.a. informera finns i den här tidningen som jag hoppas och argumentera för nämndemännens att ni har tillfälle att läsa, se sidorna 6–7! sak på regeringsnivån inte minst som en följd av nämndemannautredningen. Det jag saknar är påtagliga aktiviteter från nämndemannaföreningar som inte Jag vill fortsätta med att påminna om är medlemmar i förbundet. På vilket sätt de otaliga remissvar som förbundet läm- bidrar dessa föreningar till att vi har en nat i frågor som inverkar på nämnde- samlande kontaktyta utanför det lokala männens arbetssituation och inflytande planet. som demokratiskt valda representanter för svenska folket. Våra medlemmar i förbundet bidrar med sin medlemsavgift till att följa och Förbundet är också tvunget att ha hand påverka utvecklingen för nämndemanom ett kansli på ett begränsat antal tim- nainflytandet i alla våra domstolar. Min mar i veckan för att betjäna våra med- önskan är att alla nämndemän, nära 9000 lemmar men även nämndemän som tar nämndemän, är med och stöttar hela kontakt med förbundet utan att vara nämndemannafunktionen. medlemmar. Visst det behövs en lokal opinionsbildVi får inte glömma att förbundet ar- ning men det räcker inte om vi skall kunrangerar för våra medlemmar mycket na bemöta den på ett kraftfullt sätt omtyckta studieresor till olika europeiska många lagfarna jurister och journalister länder som resenärerna bekostar själva. som skriver om nämndemannainstitutet Förbundet bidrar med planering och en utan att ha ”någon kunskap” om hur vi mycket kunnig reseledare från styrelsen. nämndemän fullgör vårt uppdrag som domare. Här behövs alla goda krafter Vår första fråga till den som ringer till oss i förbundet är inte om han/hon är Svaret från NRF:s sida på frågorna som medlem i någon förening som är ansluten ställts ovan är förhoppningsvis nu besvatill förbundet. Vi försöker bistå alla rade. Allt har inte kommit med vad förnämndemän även om våra medlemmar bundet gör med bidraget eftersom utsjälvklart går i första hand. rymmet i den här spalten inte tillåter fler klargöranden. Det som nu står närmast för dörren är att vi från förbundet kommer att träffa Eftersom vi nämndemän känner för den nyutnämnda generaldirektören på rättvisan så vill jag uppmana alla nämnDomstolsverket. Vi kommer att diskutera demän att bistå insamlingen Världensmed honom bl.a. om utbildning av nämn- Barn med förslagsvis 100 kr. Alltid kan vi demän med fokus på deras uppdrag som mildra lidandet hos några barn. samhällets inslag i rättstillämpning i våra domstolar. Med vänliga hösthälsningar från Luleå Vår tidning Nämndemannen är bland de första tidningar som får en intervju Lars Lassinantti 3 I SPALTERNA DOMSTOLSVERKETS NYE GENERALDIREKTÖR MARTIN HOLMGREN: SEN SENAST Nämndemän behövs i våra Låtsasfotograf dömd för grovt koppleri I början av 2013 häktades en man i Stockholm misstänkt för grovt koppleri, koppleri, grov våldtäkt och våldtäkt. Ett tiotal yngre kvinnor var brottsoffer. Mannen hade kommit i kontakt med de unga kvinnorna genom att utge sig vara fotograf. Var och en av kvinnorna begärde att mannen skulle ådömas att betala ett ekonomiskt skadestånd, vilket också blev fallet. Mannen dömdes i Stockholms tingsrätt, en dom som överklagades av åklagaren, av den dömde mannen och av många av kvinnorna. Mannen begärde att hovrätten skulle ogilla åtalen och skadeståndskraven. Åklagaren och flertalet av kvinnorna begärde att fängelsestraffet skulle vara längre än vad tingsrätten hade dömt till. Vissa kvinnor yrkade att skadeståndsfrågan skulle bedömas på ett annat sätt än vad tingsrätten hade gjort. Svea Hovrätt har i de flesta fall gjort samma bedömningar som tingsrätten när det gäller bevisningen och även i övrigt kommit till samma slutsatser som tingsrätten. Även hovrätten har dömt mannen för grovt koppleri, koppleri och våldtäkt. Hovrätten har dock ogillat dels ett åtal för våldtäkt där en film åberopats i hovrätten, dels en del av åtalet för grovt koppleri gällande en av kvinnorna med hänvisning till koppleribestämmelsens utformning. Hovrätten har bestämt att påföljden ska vara fängelse i åtta år och att mannen ska betala skadestånd till de flesta av kvinnorna. Lekmannadomare utgör viktigt inslag i rättsskipni 4 Nämndemannauppdraget utgör ett viktigt inslag i rättsskipningen. Den uppgiften och rollen i domstolarna är jag övertygad om att vi behöver idag och under överskådlig tid framöver. Det säger Martin Holmgren, ny generaldirektör för Domstolsverket. Han säger också att för förtroendet på sikt är det viktigt att nämndemannauppdraget inte uppfattas som ett politiskt uppdrag. Vilken är din bakgrund? Jag har en traditionell domarbakgrund med utbildning i tingsrätt och hovrätt. Efter att jag blev hovrättsassesor var jag elva år i regeringskansliet. Först var jag på justitiedepartementet, bland annat som departementsråd, och därefter som rätts- och expeditionschef i inrikes- och kulturdepartementen. Jag kom efter denna tid att jobba som chefsrådman i Stockholms tingsrätt, därefter lagman för Nacka tingsrätt. Hur ser du på ditt uppdrag att vara generaldirektör för Domstolsverket? Uppdraget har flera olika dimensioner. I första handvill jag nämna att det dels handlar om att leda en stor myndighet med många olika kompetenser, och bidra till att den fungerar så effektivt som möjligt, dels handlar det om att utveckla Sveriges Domstolar i många olika avseenden. En nyckel är att arbeta med dialogen med domstolarna och nämnderna. Vilka är dina förhoppningar inför ditt uppdrag – vilka resultat vill du se? Domstolsverkets uppdrag är att bedriva service och vara administrativt stöd i förhållande till domstolarna och nämnderna. Det hoppas jag att vi kan utveckla än mer än i dag. Uppdraget innebär emellertid också att vara en drivande och ledande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbete, tillsammans med domstolarna. Här tror jag att vi kan komma ännu längre, i exempelvis frågor som handlar om att också framöver trygga att domstolarna är attraktiva arbetsplatser, att vi kan rekrytera den personal vi vill ha. Andra viktiga frågor gäller den digitala utvecklingen både ur domstolarnas perspektiv, att få så effektiva verksamhetsstöd som möjligt - och ur allmänhetens perspektiv att verka för så bra bemötande och god service som möjligt. Hur beskriver du dig som chef – vad är ledarskap för dig? Jag tror mycket på att man når framgång genom stort engagemang i hela verksamheten, där chefen verkar för att stärka både andra chefer och medarbetare i att känna sig delaktiga och viktiga. Vara tydlig Jag strävar efter att vara tydlig och kunna ta beslut när det behövs men tror samtidigt på delegation, under ansvar. En bra chef försöker också leva som han eller hon lär, man bör vara beredd att alltid föregå med gott exempel. Det skadar inte heller med en gnutta prestigelöshet och gott humör! Vilken är din uppfattning om nämndemannainstitutet? Nämndemannainstitutet har lång tradition i vår rättshistoria som ett viktigt folkligt och demokratiskt inslag i rättsskipningen. Den uppgiften och rollen i domstolarna är jag övertygad om att vi behöver också idag och under överskådlig tid framöver. Vilka anser du är fördelarna med lekmannadomare? – Att bland annat bidra med sunt förnuft och att hjälpa juristdomaren att reflektera över alla i målet relevanta frågeställningar I SPALTERNA SEN SENAST domstolar ingen Håkan Lans tvingas betala rättegångskostnader Vilka anser du är nackdelarna? Vi ser en del av svårigheterna i debatten idag. Jag tänker då på den alltmer utbredda oron för att partipolitiken förs in i domstolarna med nämndemännen. Jag som varit domare i många år vet att det är ytterst sällan man stöter på sådana problem men det är onekligen en frågeställning med allt större betydelse och därmed växande problem som handlar om förtroendet för domstolarna. Ett annat problem är att vi har så få yngre nämndemän, relativt sett. ”Nämndemannainstitutet har lång tradition i vår rättshistoria som ett viktigt folkligt och demokratiskt inslag i rättsskipningen.” Långa promenader, idrott, opera och att läsa skönlitteratur är Martin Holmgrens fritidsintressen. Beatrice Ask tillsatte en utredning avseende nämndemannainstitutet, proposition lades under 2014. Vilka är dina kommentarer till utredningen och till propositionen? Många kloka tankar och förslag i utredningen. Det som nu genomförs, med syfte att öka spridningen i ålderssamansättningen i nämndemannakåren och att stärka utbildningsmomenten är bra. Även det ökade fokuset på kraven på nämndemannen är bra. För förtroendet på sikt är det helt centralt att uppdraget inte av omgivningen uppfattas som ett politiskt uppdrag och – givetvis – att varje nämndeman själv har full insikt om att den dömande rollen inte har något med parti- politik att göra eller för övrigt nämndemannens privata åsikter i allehanda frågor. Jag tycker det ska bli intressant att följa de fortsatta övervägandena kring möjligheterna att rekrytera kommande nämndemän också utanför de politiska partierna. Sedan tycker jag att det är synd att vi inte kunde komma längre i frågorna där utredningen lämnade förslag om t.ex. nämndemäns deltagande i överrätt eller när det gäller röstningsregler. Vilka är dina intressen – fritidsengagemang? Familjen. Jag tycker om att läsa skönlitteratur när jag har tid. Jag är intresserad av idrott, gillar opera och går gärna långa promenader. Den svenske uppfinnaren Håkan Lans tvingas nu betala stora rättegångskostnader i USA där han meverket. Det är Svea hovrätt som nu i huvudsak fastställt Nacka tingsrätts dom om att Håkan Lans och hans bolag Uniboard till datortillverkaren Acer ska betala ersättning för rättegångskostnader. Det är datortillverkaren Acer som krävt ersättning för rättegångskostnader. Kostnaderna avser tvister i USA. Skyldigheten att betala har ursprungligen bestämts av amerikansk domstol. För att skyldigheten inte ska gälla också i Sverige måste det finnas några felaktigheter i de amerikanska besluten. Reglerna är sådana att det är Håkan Lans och Uniboard som ska bevisa felaktigheterna. Hovrätten anser, liksom tingsrätten, att Håkan Lans och Uniboard inte visat några felaktigheter som innebär att Håkan Lans och Uniboard inte ska betala ersättning för rättegångskostnader i enlighet med de amerikanska avgörandena. 5 INTERVJU LANDETS NYE JUSTITIEMINISTER I SPALTERNA SEN SENAST Dom i mål om grovt narkotikabrott Solna tingsrätt har nu dömt i ett uppmärksammat mål som gällt grovt narkotikabrott m.m. I två månader har förhandlingarna pågått. 35 personer har varit tilltalade, varav 21 personer uppfattats som köpare av narkotikan. Bevisningen har i huvudsak utgjorts av polisens spaningsresultat. Tolv personer från företrädesvis Hässelby/Vällingby har dömts till fängelse av varierande längd, som mest 4,5 år, för att på olika sätt ha hanterat kokain för försäljning. Påföljderna avser i flera fall också annan grov brottslighet. Narkotikaverksamheten har bedrivits med hjälp av säljtelefoner och kokainet har därefter levererats till den plats kunden önskat. Tingsrätten har inte funnit att försäljningen bedrivits av ett nätverk i den meningen att alla ska dömas för hela verksamheten utan var och en har fällts till ansvar efter sin delaktighet och det uppsåt han haft 6 Sveriges nye justitieminister Morgan Johansson i Nämndemannen: Gängkriminaliteten en särskilt Sveriges nye justitieminister är en stor tillskyndare av det svenska nämndemannainstitutet. Landets nye justitieminister Morgan Johansson har själv varit lekmannadomare. Han ser vårt svenska nämndemannainstitut som en garant för ett bra rättsväsende. Systemet ökar legitimiteten för vårt rättssystem. – Legitimiteten i vårt rättssystem stärks av att nämndemän är med och beslutar i våra svenska domstolar, säger justitieminister Morgan Johansson. Socialdemokraterna har länge försvarat det svenska nämndemannainstitutet. Om detta har det aldrig rått något tvivel. Partiet har alltid påpekat vikten av en bred folklig förankring i våra domstolar. Den som drar sig till minnes vet, att det var under 70talet som systemet med lekmannadomare stärktes ytterligare. Under en semesterregering under Gunnar Sträng lades då nämligen proposition om att också Sveriges överrätter skulle ha nämndemän. För Morgan Johansson har systemet med nämndemän flera fördelar. Han säger till tidningen Nämndemannen, att medverkan av nämndemän innebär en mångfald av olika erfarenheter när svåra domar ska fattas. Fördelarna är många. Med lekmannadomare I SPALTERNA SEN SENAST Uppgjorda resultat misstänks inom svensk fotboll I SPALTERNA SEN SENAST Fällande dom för människorov Tingsrätten i Malmö har dömt en 41-årig man till fem och ett halvt års fängelse för att tillsammans med andra kidnappat och svårt misshandlat en 25-årig man, som enligt 41-åringen kunde misstänkas ha begått ett inbrott i Gängkriminaliteten måste försvinna, säger vår nye justitieminister. blir domarna sannolikt mer lättbegripligt formulerade. – När själva domen skrivs och formuleras är det viktigt att den är lätt Polis och åklagare misstänker nu att en organiserad verksamhet av uppgjorda matcher är nu uppenbara inom svensk fotboll. Matcherna kan härledas till matcher inom fotbollens Superettan hans familjs affär. I mitten av mars 2014 bröt sig flera personer in i en familjeägd affär i Malmö och stal pengar och guld till ett högt värde. Med hjälp av en övervakningsfilm från inbrottet startades en egen undersökning för att hitta gärningsmännen. När den 41-årige familjemedlemmen fick tips om att en av inbrottstjuvarna kunde vara den 25årige mannen sökte han, tillsam- att förstå. Med nämndemännens närvaro får juristskolade domarna verkligen orsak till att nyttja ett språk i skrivningarna som alla för- liksom inom division 2. En misstänkt match anses vara den under förra året som Värnamo mot Gais, nu senaste tros ett antal matcher inom division 2 vara uppgjorda i förväg. Fallen utmans med flera kamrater, upp denne. Två dagar senare lämnade 41åringen av 25-åringen hos polisen vid Davidshall i Malmö. Efter några dagar berättade 25-åringen för polisen att han misshandlats och mot sin vilja förts bort från en plats i närheten av sin bostad till en ensligt belägen villa i Svedala. Där utsattes han sedan för tortyrliknande misshandel, allt i syfte att han skulle erkänna att han I SPALTERNA SEN SENAST viktig fråga står. Morgan Johansson ser också en ytterligare nytta med att svenska domstolar har lekmannadomare. – Nämndemännens medverkan innebär att svenska domstolar har tusentals ambassadörer ute i samhället. Gemene man bereds därmed en god chans till en fin insyn i hur våra domstolar fungerar. – Nämndemännen kommer ute i samhället i kontakt med många svenskar. Legitimiteten för vårt rättssystem ökar ytterligare därmed. En nämndeman kan på ett bra sätt berätta för en person om hur våra domstolar fungerar. Vilka frågor är inledningsvis av särskild stor vikt? – Viktigt just nu är att se över vår sexualbrottslagstiftning, säger Morgan Johansson. Inom detta område kommer en utredning att tillsättas. Vår ambition inom regeringen är att inom denna lagstiftning få en så bred parlamentarisk sammanslutning som möjligt. I fokus här är ett förslag om att det ska kunna bli straffbelagt för svenskar som nyttjar prostituerade i utlandet. Att skapa en lagstiftning avseende svenskar som reser utomlands för att delta i strid är en annan viktig fråga. – Det finns flera skäl att kriminalisera detta att unga svenskar reser exempelvis till Irak eller Syrien för att delta i stridshandlingar, påpekar Morgan Johansson. Detta måste vårt land komma till rätta med. Regeringens ambition är att sådan aktivitet ska förbjudas och bli straffbelagt. Vilka är hoten idag mot vårt svenska rättsväsende? – Ett hot mot vårt svenska rättsväsende är gängkriminaliteten, säger Morgan Johansson. Idag ser vi en ökad tendens med ökade hot mot vittnen, målsägande, reds av chefsåklagare Alf Johansson som säger att ärendena har ökad prioritet. Han berättar att det finns sammanlagt närmare åtta till nio matcher som han nu studerar mer i detalj. Den intressanta frågan är om matcherna har ett samband med organiserad brottslighet i landet. Den svenska polisen har också bistått norsk polis i lik- begått inbrottet i den familjeägda affären och berätta vilka som mer deltagit. Tingsrätten anser att 25-åringens berättelse vinner stöd av vittnesiakttagelser vid bortförandet, påträffat blod från 25-åringen bl.a. i den villa han fördes till, dokumenterade skador från en rättsmedicinsk kroppsundersökning samt undersökning av hans kläder. Strax innan 41-åringen lämnade av 25-åringen vid Davidshall hotade han även 25åringen med repressalier om denne berättade vad han utsatts för. 41-åringen döms för människorov, grov misshandel i två fall och övergrepp i rättssak till fängelse fem och ett halvt år. Även två av 41-åringens bröder döms för inblandning, åklagare och domare. – Sådant utgör en stor utmaning mot vårt svenska rättsväsende, fortsätter Morgan Johansson. De skjutningar i olika städer som det rapporterats mycket om, ska i framtiden inte få förekomma. Vi måste komma till rätta med detta. – Gängkriminaliteten måste försvinna, fortsätter Morgan Johansson. Om denna gängkriminalitet försvinner, försvinner också exempelvis skjutningarna. Gängkriminaliteten är ett inslag som överhuvudtaget inte ska få förekomma i vårt land. nande ärenden. En misstanke är att spelkupper är inblandade och att dessa haft en internationell anknytning, då från Asien. en 45-årig man för bl.a. olaga tvång till fängelse åtta månader och en 43-årig man för medhjälp till olaga tvång till villkorlig dom. Två andra bröder, 44 respektive 37 år, frikänns helt från delaktighet i kidnappningen. 25-åringen tillerkänns även skadestånd med sammanlagt 95 800 kronor. Domar om hot och utpressning inom Stockholms krogvärld Svea hovrätt har nu dömt i målet som gäller åtal bl.a. för försök till grov mordbrand mot restaurang Grill i Stockholm och bl.a. skärpt fängelsestraffen. Stockholms tingsrätt dömde den 11 juli 2014 fyra män i ett mål som gällde åtal bl.a. för försök till grov utpressning och för försök till grov mordbrand mot restaurang Grill. Samtliga dömdes till fängelsestraff. Bland andra åklagaren och tre av de dömda överklagade domen till Svea hovrätt. Hovrätten har nu meddelat dom i målet och hovrätten dömer liksom tingsrätten en av männen för försök till grov utpressning och för anstiftan av försök till grov mordbrand. Hovrätten har bestämt påföljden för honom till fängelse 4 år och 6 månader, vilket är 6 månader längre än enligt tingsrättens dom. De båda andra männen dömdes av tingsrätten för medhjälp till grov mordbrand till fängelse 1 år och 6 månader respektive 1 år och 2 månader. Hovrätten har istället dömt dem för försök till grov mordbrand och skärpt påföljderna till fängelse 3 år respektive 2 år. Det kortare straffet för en av männen har sin grund i att han var 19 år vid tiden för brottet och att domstolen vid bestämmande av straffets längd ska ta hänsyn till att den dömde var under 21 år när brottet ägde rum. 7 I SPALTERNA SEN SENAST VÅRA SPECIALDOMSTOLAR: HYRESNÄMNDEN Svåra lagar att ta sig igenom Olovlig användning av Sveriges Domstolars logotyp Ett företag vid namn Upphandlingsgruppen i Sverige har olovligen använts sig av Sveriges Domstolars logotype i sina kravbrev. Logotypen har nyttjats allt i avsikt att ge intryck av att utgöra en officiell myndighet. Kravbreven har skickats ut till företagare runt om i Sverige och är utformade som en ansökan om stämning eller ett inkassokrav. Sveriges Domstolar har inte ett dugg att göra med dessa kravbrev. Kravbreven från Upphandlingsgruppen i Sverige har skickats utan kunskap från Sveriges Domstolar. Göteborgs tingsrätt är den domstol som anges som mottagare av ansökan om stämning. Vad Domstolsverket känner till har ingen annan domstol kontaktats eller angetts som mottagare på liknande handlingar. Göteborgs tingsrätt har hittills inte tagit emot någon ansökan om stämning med anledning av dessa krav. Däremot har tingsrätten kontaktats av oroliga företagare. Domstolsverket har polisanmält Upphandlingsgruppen i Sverige AB för det inträffade. 8 Landets hyresnämnder utgör en av landets allra Det som allmänheten uppfattar som självklart och viktigaste domstolar – men också en av de mer förväntat kan överraska, det gäller inte minst okända. Inom dessa domstolar avgörs mål som rör lagstiftning som rör hyresgästens rättigheter. relationen hyresvärd och hyresgäst. Det kommer in mellan 25 000 och 30 000 ärenden Landets hyreslagstiftning kan upplevas som snårig. varje år till hyresnämnden. Svenska domstolar avseende boendet beslutas inom landets hyresnämnder. I Sverige finns det sammanlagt åtta domstolar, hyresnämnder, som avgör hyresmål. Hyresgäströrelsen med starka band till svensk arbetarrörelse har betonat sådant som rör hyresrättens ställning på marknaden, och då inte minst vikten av besittningsskydd. En stor del av lagstiftningen inom boendet handlar om att skydda hyresgästens intressen gentemot fastighetsägaren. Att äga besittningsrätt till sitt boende innebär att en hyresgäst har rätten att bo i lägenheten i hela sitt liv, under villkor att vissa grundläggande villkor uppfylls. Att uppfylla vissa villkor här innebär här att man är noga med att betala sin hyra och att uppträda på ett skötsamt vis. Besittningsrätten innebär att det är mycket svårt för en hyresvärd att entlediga en boende från ett boende. Ett villkor för att så ska ske, är att ett avtal om detta upprättas innan själva boendet inleds, dvs att hyresgäst medger avstående av besittningsskydd – och att detta sker innan själva boendet inleds. Om inte ett sådant avtal finns mellan hyresgäst och hyresvärd, har hyresgästen besittningsrätt från dag 1 i sitt boende. Ett faktum som få som exempelvis hyr ut i andra hand, känner till. Här finns sannolikt en orsak till den påtagliga bostadsbristen i landets storstäder. Det finns sä- kert gott om boende som kan hyras ut, men rädslan bland möjliga hyresvärdar är påtaglig. Vem vill hyra ut sin lägenhet i andra hand om risken är uppenbar att den som hyr kommer bo i ens egen lägenhet under en längre tid än beräknat ? Ja, kanske till och med under hela sin livslängd? Att det finns en andrahandsuthyrning trots dessa rigorösa regler, har snarare att göra med en okunskap, hos både den som hyr ut sin lägenhet och den som hyr i andra hand. Men också naturligtvis att båda parter uppträder korrekt och är förnuftiga gentemot varandra. Om nu inte ett dokument om avstående av besittningsskydd existerar. Det är landets hyresnämnder som beslutar om dessa avtal. Hyresnämnden beslutar om avtalet ska bifallas eller avslås. Hyresnämnden skriver själv omfattande om att hyra ut i andra hand på sin hemsida. Landets hyresdomstolar påpekar att hyra ut i andra hand innebär att hyresgästen upplåter sin lägenhet till någon annan som ska använda lägenheten självständigt. Hyresnämnden betonar på sin hemsida, att det krävs hyresvärdens samtycke för att få hyra ut sin lägenhet i andra hand. Detta gäller också om man lånar ut lägenheten utan att ta ut någon hyra. Den som upplåter sin hyreslägenhet utan lov riskerar att förlora den. Den som ska upplåta bara en del av sin lägenhet, till exempel ett rum till en inneboende, behöver inte fråga hyresvärden om lov. Detta gäller så länge den inneboende inte ska använda lägenheten självständigt. Om hyresvärden inte går med på en andrahandsupplåtelse av lägenheten, kan hyresgästen söka tillstånd hos hyresnämnden. Vem har ansvaret för lägenheten under andrahandsuthyrningen? Förstahandshyresgästen svarar för att hyran betalas och för att andrahandshyresgästen sköter sig. Förstahandshyresgästen kan alltså bli uppsagd om andrahandshyresgästen till exempel stör grannarna. Stort ansvarsområde Men denna typ av beslut utgör naturligtvis bara en liten del av hyresnämndens stora ansvarsområde. Numera bor många i bostadsrätt, inte minst i Sveriges storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö. Målen inom den sfär av boende har ökat under senare år. Ärendena kan vara av följande karaktär: - tvist om medlemskap i bostadsrättsföreing. - tvist om bostadsrättsförenings skyldighet att upplåta bostadsrätt. - fastställande av hyresvillkoren i vissa fall - tillstånd att upplåta en bostadsrättslägenhet i andra hand - godkännande av vissa stäm- I SPALTERNA SEN SENAST Våra specialdomstolar I DETTA NUMMER: HYRESNÄMNDEN I KOMMANDE NUMMER: Marknadsdomstolen Miljödomstolen. Patent- och besvärsrätten Fastighetsdomstolen Tryckfrihetsdomstolen mobeslut. Alla dessa ärenden kan hänföras enligt bostadsrättslagen. - Åtgärdsförläggande (hyresvärdens skyldighet att avhjälpa en eller flera brister i en bostadslägenhet) Medlare i tvist Hyresnämnden medlar i tvister som rör bostäder och lokaler. Det kan till exempel gälla tvister om hyresvillkor, överlåtelser eller krav på ersättning för skador i en lägenhet eller för bristfällig flyttstädning av en lägenhet. Hyresnämnden gör normalt ett medlingsförsök även i sådana ärenden som nämnden kan pröva. De hyrestvister som inte handläggs av hyresnämnden prövas av allmän domstol. Hyresnämnden kan också hjälpa till med allmän information om hyreslagstiftningen och annan lagstiftning som berör frågor inom hyresnämndens ansvarsområde. Nämnden kan däremot inte ge råd om hur en uppkommen tvist ska lösas eller tala om hur ett avtal, en uppsägning eller någon annan handling ska tolkas. - Tillstånd för hyresvärden att förbättra och ändra en bostadslägenhet - Förbud för hyresvärden att förbättra och ändra en bostadslägenhet - Tillstånd för hyresgästen att använda lokalen för ett annat ändamål - Ersättningsskyldighet för en bostadshyresgäst som minskat lägenhetens bruksvärde (genom att till exempel måla och tapetsera) - Tillstånd för hyresgästen att byta sin bostadslägenhet - Tillstånd för hyresgästen att överlåta hyresrätten till sin lokal - Tillstånd för en kommun att överlåta hyresrätten till en bostadslägenhet - Tillstånd för hyresgästen att upplåta sin bostadslägenhet eller sin lokal i andra hand - Krav på hyresvärden att rusta upp en bostadslägenhet (upprustningsföreläggande). Andra ärenden enligt hyreslagen kan vara: Kronofogdemyndigheten Om hyresgästen inte betalar hyran kan hyresvärden vända sig till kronofogdemyndigheten och begära betalningsföreläggande. Förverkad hyresrätt Är hyresrätten förverkad till exempel på grund av att hyresgästen inte har betalat hyran i tid, kan hyresvärden begära handräckning, – beslut om att hyresgästen skall avhysas. Detta gäller också när hyresrätten är förverkad av någon annan anledning, till exempel på grund av att hyresgästen har stört sina grannar. Om hyresgästen gör invändningar får hyresvärden i stället vända sig till tingsrätten. Tingsrätten Tingsrätten avgör de hyrestvister som inte hyresnämnden kan fatta beslut i. Exempel på sådana tvister är: - Hyresvärdens krav på ersättning för onormalt slitage på lägenheten. - Hyresvärdens krav på ersättning när lägenheten varit dåligt flyttstädad. - Förverkandetvister när hyresvärden har sagt upp avtalet och vill att det ska upphöra omedelbart eller i förtid. Vittnen slog larm, misstänkt 31-åring för våldtäkt greps Att allmänheten griper in är viktigt. En vecka efter valet i höstas hände något i Örnsberg söder om Stockholm som är exempel på detta. En man kunde senare gripas, misstänkt för våldtäktsförsök. Det var i förorten Örnsberg, en typiskt förortsområde med övervägande delen höghus. En kvinnas rop på hjälp vid 4tiden en söndagsmorgon fick människor att reagera. Polisen larmades av vittnen som hörde ropen utomhus vid Hägerstensvägen i Örnsberg. En polispatrull kunde komma till plats och konstaterade därefter att kvinnan utsatts ör ett våldtäktsförsök. Polisen sökte därefter igenom området med hund som fick upp ett spår. En 31-årig man kunde därefter gripas misstänkt för våldtäktsförsöket. Misstänkt för mutor på Migrationsverket Statsåklagare Nils-Eric Schultz misstänker att ytterligare en anställd vid Migrationsverket ägnat sig åt att sälja falska uppehållstillstånd. Tidigare har det fastställts att en annan medarbetare, en 55-årig man, vid verket gjort detsamma, med resultatet att denne blivit av med sitt jobb, misstänkt för grovt mutbrott. Uppehållstillstånden misstänks ha sålts för mellan 50.000 kronor till 100.000 kronor per styck. Schultz har hållit förhör med den nu anklagade. Verket har tidigare haft flera anställda som misstänkts för denna handel, två personer häktades under året men släpptes senare ur häktet. Personen som Schultz nu hållit förhör med har tillhört en av cheferna inom verket. 9 STAFFAN BJÖRNBERG,YSTAD ”Inga SAP-märken i rättsalen! Skall man ha kavaj och vit skjorta eller duger det med tröja och jeans? Min gamla SAPnål – får jag ha den på när rätten sammanträder? Får vi äta lunch i matsalen tillsammans med annan personal på tingsrätten? Den här typen av frågor, och många andra, försöker Domstolsverket besvara i sin nya kampanj för att rekrytera framför allt unga människor att bli nämndemän. Man kan av hemsidan kanske få för sig att Domstolsverket krupit in i rollen som arbetsgivare. Om det är så väl så är det lite sent påtänkt eftersom Domstolsverket genom åren tagit ganska lätt på, just rollen som arbetsgivare för landets nära 9000 nämndemän. Den nya hemsidan ”blinämndeman.se” informerar om hur höstens, lite förändrade, val av nämndemän skall gå till. Valperioden blir den här gången endast ett (1) år och det sker i slutet av nästa år (2015) ett nytt val och de som då väljs tillträder 1 januari 2016. Tanken är att regeringen vill gå kritikerna till mötes och skilja på valet av nämndeman och övriga politiska val som t ex val till kommunstyrelse och socialnämnd. Om Marie Abrahamsson i Svenska Dagbladet låter sig nöja med detta I SPALTERNA SEN SENAST Prövningstillstånd medges avseende kalkbrytning 10 ganska blygsamma ingrepp i relationen mellan politiken och rättsapparaten är mer än tveksamt! På hemsidan finns också en sk frågelåda där Domstolsverket förmedlar sin syn på sk etikettfrågor. Man får t ex inte ha kavajnål som markerar vilket politiskt parti man sympatiserar men. Och det rör det sig inte om någon rekommendation utan verket förbjuder nämndemännen att ”synligt” bära ”partinål”. Eftersom det rör sig om ett förbud får man väl anta att Domstolverket tänkt igenom saken och har en lämplig sanktion för den som trotsar förbudet genom att bära ett 50-årstecken från arbetarkommunen. DV har också några anvisningar när det gäller nämndemännens klädsel. Det är ganska klokt att man tar upp frågan eftersom den är ofta diskuterad i nämndemannarummen och här delar åsikterna sig efter generationerna, de äldre håller sig till kostym, vit skjorta och slips, möjligen kavaj och udda byxor men alltid slips, hos de yngre har det skett en upplösning mot det mer fritidsbetonade. Domstolsverket slirar lite i huvudfrågan men med att påpeka att nämndemännen är domare och att man även i Mark- och miljööverdomstolen i Nacka har nu meddelat prövningstillstånd avseende fortsatt och utökad kalkstensbrytning och vattenverksamhet i Stucks kalkbrott på Gotland. En tidigare dom i klädseln skall visa respekt för uppgiften så kan man förstå att det lutar åt kostymalternativet eller i vart fall slips. Domstolsverket undviker klokt nog den känsliga frågan om var nämndemännen får äta lunch och dricka kaffe. Det är ganska vanligt att nämndemännen till exempel inte får använda personalmatsalen för att äta lunch, matsalen har de bara tillgång till i den mån rätten dricker sitt eftermiddagskaffe tillsammans. Det finns också ganska nybyggda domstolar där man trängt in nämndemännen i för små utrymmen, missunnat dem enkel köksutrustning och tillgång självklara medier som en dagstidning, radio och TV och av, förment säkerhetsrisk, begränsat deras tillgång till arbetslokalerna. En hel del av de här ”småsakerna” tas ofta upp i nämndemannarummen och ägnas oproportionerligt lång tid. Man kan onekligen fråga sig varför. Det hade varit naturligt att domstolsverket intresserat sig för hur nämndemännen upplever sin arbetssituation , hur de blir mottagna på sin ”arbetsplats”, ”von-oben-attityder”, arbetsmiljön, praktiska frågor som nycklar och koder, kort sagt frågor som är viktiga för Nacka tingsrätt- markoch miljödomstolen, har överklagats av Naturvårsverket, länsstyrelsen i Gotlands län och ett antal fristående föreningar. Sedan en av klagandena beretts tillfälle att att kontakterna mellan arbetsgivare och arbetstagare är goda och naturliga. Och om det nu inte löses i den enskilda domstolen så är det naturligt att DV berättar för rättsväsendet hur det här bör fungera. Förhållandet mellan arbetsgivare och landets nämndemän bör inte få stanna med att Domstolsverket meddelar ett förbud att bära pins i rättsalen! Staffan Björnberg Nämndeman i hovrätt, förbundsselreterare inom NRF Lokal som gör sig bäst utan partimärken. komplettera sitt överklagande kommer sökanden i målet, SMA Svenska Mineral AB, att beredas tillfälle att yttra sig över de många överklagandena. En tidsplan över den fortsatta handläggning- en kommer att upprättas. Sista ordet om kalkbrytning är därmed inte sagt utan kommer sålunda att avgöras i en högre instans. Redaktionsråd: Publikrekord vid Svea Hovrätt sidorna 14–15 På besök bland offer och förtryckare sidorna 16–17 Die Laienrichter – Schweiz lekmannadomare som var nära att försvinna sidorna 16–17 Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen 10 974 51 Luleå tel: 0920 624 85 0706 51 78 42 Eva Olsson Skolgatan 13 C 817 30 Norrsundet tel 0768 32 24 02 0705 71 24 33 Marika af Winklerfelt Bastugatan 17 118 25 Stockholm tel 08 641 36 41 0703 45 15 42 FÖRENINGSNYTT Valberedningen önskar fler förslag sidan 18 Nämndemännens valberedning hoppas på att du hör av dig som medlem med goda förslag på ledamöter i kommande förbundstyrelse. I NRF:s valberedning ingår Eva Persson, Michael PB Johansson och Erland Eriksson. Staffan Björnberg V Vallgatan 11 271 35 Ystad tel 0411 169 96 0736 7098 63 NRF:s arbetsutskott: Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Marika af Winklerfelt adress se ovan Förbundssekreterare Staffan Björnberg adress se ovan Förbundskassör Bo Sjöberg Hertig Carls Allé 19 691 41 Karlskoga tel 0586 613 38 0706 84 55 29 Barbro Tjernström Össby gård Tegelbruket 614 90 Söderköping tel 0121 22181 0733 937600 Ansvarig NRF:s kansli: Britt Winberg tel 08-6515513 Bankgiro 5360- 9855 ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: Arne Olofsson och Tuovi Ingemansson, kassör respektive ordförande i Jönköpings nämndemannaförening. – En klart lyckad sammandragning, tyckte båda två om det regionala mötet. email: kansli@nmrf.se Spänstig debatt i Jönköping på regionträff Debatten var livlig och stämningen god. Att träffas och utbyta erfarenhet är något mycket värdefullt. Så kan några av de intryck sammanfattas när nämndemän träffades på regional konferens i Jönköping. sidorna 12-13 11 FÖRENINGSNYTT JÖNKÖPING Många mötte upp på regionmöte Under senare år har styrelsen för NRF arrangerat ett antal regionala konferenser. I helgen före riksdagsvalet möttes nämndemän i Jönköping där drygt 40 aktiva inom flera nämndemannaföreningar möttes. Deltagare kom från föreningar i Småland, Östergötland, Gotland och Södermanland. Spänstig diskussion En som var med var FS-ledamoten Ingela Ohldin. Hon tyckte att även denna gång blev det regionala mötet mycket lyckat. Spänsten i diskussionen var påtaglig med hög nivå på det intellektuella samtalet. Hon fann att det blev en givande debatt i en mängd olika frågor, bland annat om den tänkta fria kvoten. Många deltagare instämde i Ingelas höga betyg. En av dessa var Sture Gardell från Gotland. Han säger till tidningen Nämndemannen att de regionala konferenserna verkligen kan bli lyckade, när de är bra planerade och när intensiteten i diskussionen är påtaglig. – Ett intressant ämne under regionträffen denna gång var ju förslaget om fri kvot, påpekar Sture. Förslaget som går ut på att personer utanför de politiska partierna också ska kunna nomineras till nämndemän. Många i landet undrar ju ibland varför just de politiska partierna idag nominerar till nämndemän. Försvar nuvarande system – Till försvar för nuvarande system är att kriterium för demokrati är att de politiska partierna utgör basen för lagstiftningen i landet. Lagarna stiftas av politikerna i Sveriges Riks- dag. Det kan ju då vara naturligt att landets nämndemän nomineras av just dessa partier. God inblick – En lekmannadomare kan med sin erfarenhet i domstolarna också få en god inblick i hur relevant en lagstiftning är, fortsätter Sture. Det finns med andra ord en intelligent tanke bakom att just politiska partier föreslår personer till lekmannadomare i en demokrati. – Om lagstiftning behöver förbättras, kan ju en nämndeman delge denna uppfattning till det politiska parti som vederbörande är aktiv inom. Tillfredsställd Tuovi Ingemansson är ordförande i nämndemannaföreningen i Jönköping. Hon säger att hon är mycket tillfredsställd med konferensens utfall. – Trevligt att träffa så många nämndemän och dessutom i Förbundsordförande Lars Lassinantti och Sören Viking från Nyköping. Jönköping, säger hon. Den vitala debatten och trivsamheten i umgänget var påtaglig. – Intrycket är att stämningen alltid är på topp när nämndemän möts, påpekar Tuovi. Det är väsentligt att nämndemän från olika föreningar träffas på detta vis. Att utbyta erfarenheter med varandra är mycket berikande. – Våra föreningar blir därmed bättre, detta är i alla fall en förhoppning. Josefine Wilhelmsson och Åsa Li Åsa. Mycket god information del Ingela Ohldin och Eva Ohlsson GÖTEBORG Under hösten har StorGöteborg planerat för en rad aktiviteter. Under hösten ser föreningen i Stor-Göteborg 12 fram emot intressanta besök. 23 oktober besöks organisationen KRIS, en förkortning för Kriminellas Revansch i Samhället. En mycket viktig organisation i dagens Sverige. KRIS bidrar på ett effektivt sätt till att tidigare kri- minella kommer in i ett normalt liv efter tiden på fängelset. En tid av utsatthet ska nu omvandlas till att vara en del av samhäl- Jan Ekström, i samtal med Karl-Erik Gustavsson. iborn, från Jönköping. – Ett bra möte, säger lgavs oss. , båda från förbundsstyrelsen. let. Plats för besöket är Heurlins plats 9 vid Järntorget. 13 november är det föreläsning inom ämnet Advo- FS- ledamöterna Staffan Björnberg och Frank Norgren. katbyråer – vad händer i deras vardag ? Advokatbyrån MAQS besökes där immaterialrätt diskuteras. Föreningen återkommer med information om tid och adress för besöket. 8 december är ett besök inbokat vid polishuset. Thomas Carlsson, vice ordförande i Jönköping. Trafikpolisen – hur arbetar man inom trafikpolisen? är ämnet för mötet. Plats för besöket är Ernst Fortells plats. 13 MALMÖ FÖRENINGSNYTT Björn le Grand mötte stor publik Nämndemannaföreningen vid Hovrätten över Skåne och Blekinge har under senare tid arrangerat särskilda talarkvällar. Man har här bjudit Köerna utanför Svea Hovrätt var långa när Öppen domin intressanta personer stol arrangerades. Intresset för Sveriges äldsta domstol som talat inom ett särskilt var tydligt. Många ville veta hur det går till i en domstol. ämneområde. Nyligen talade sålunda hovrättsrådet Björn le Grand på ett välbesökt möte. Ämnet för kvällens anförande var ”Utom rimligt tvivel”. Björn le Grand påpekade att för att nå denna för domstolar så viktiga punkt krävs, förutom de inblandades utsagor, stödbevisning av olika slag. Föreningens medlemmar fick en grundlig genomgång av allmänna be- Köerna var långa, många ville besöka Svea Hovrätt. viskrav men också av olika förekommande typer Under senare år har Domstols- vid Svea Hovrätt. Hon var en av av bevis. verket arrangerat Öppen Dom- dem inbjudna lekmannadomare Man skiljer på direkta stol. som fick agera just det hon gör i och indirekta bevis, samSvea Hovrätt fyller 400 år i år denna domstol – nämligen att verkande bevis, serie- och och fann här ett verkligt gott skäl vara nämndeman. kedjebevis, eliminations- att arrangera Öppen Domstol. I ett av målen medverkade hon bevis och motbevis. Björn Under en uppskattad söndag väl- i sin traditionella roll. Hon anser le Grand redogjorde för komnades stockholmarna till att ett evenemang som Öppen innebörden av dessa bevis Sveriges äldsta domstol. Domstol förstärker den folkliga och för deras tillämpning. Öppen Domstol arrangerades förankringen för landets domKvällens tema upplev- också samma dag i Kammarrät- stolar. des som mycket relevant ten och vid Högsta Domstolen. – Det är verkligen glädjande och framförandet var synCatarina Ingvarsson är ordfö- att en domstol som denna kan nerligen pedagogiskt for- rande i nämndemannaföreningen locka så många, säger Catarina. mulerat. Som alltid vid intressanta föreläsningar följde en livlig och givande frågestund varpå föreläsaren avtackades. Föreningen har under de senaste åren fokuserar på aktiviteter av utbildningskaraktär vilket av deltagandet att döma varit uppskattat. Karl Axel Axelsson Ordförande nämndemanna föreningen vid Hovrätten över Helena Enström, Linda Hallstedt, Catarina Ingvarsson och Magnus Skåne och Blekinge Ulriksson. – Förståelsen för nämndemännens medverkan i våra STOCKHOLM Publikrekord vid Svea Hovrätt domstolar ökar med en dag som denna, påpekade Catarina. 14 Ett bevis för att många stockholmare är verkligen nyfikna på denna domstols verksamhet. Välplanerat Lars Nopp tillhörde också de nämndemän som var aktiva denna dag. – Öppen Domstol är ett väldigt lyckat arrangemang, tyckte Lars. Informativt. Välplanerat. – Intresset från allmänheten är stort, det visar att den här sortens satsningar är väldigt bra. Intresset bland allmänheten var s Svea hovrätt för att ta del av de o systemet i Sverige. Agneta Munther, hovrättsråd och Joanna Björklund, hovrättsfiskal under Öppen Domstol vid Svea Hovrätt. – Öppen Domstol ökar förståelsen för vårt rättsväsende, säger han. Den här sortens satsningar minskar avståendet mellan människor utanför domstolarna och dem som är aktiva, innanför systemet. Mycket bra! Mer av sådant här. – Vi i Sverige har ett rättssystem som vi ska vara stolta över, därför är det viktigt att så många som möjligt har kunskap om vårt goda rättssystem. I Sverige tar vi saker och ting ibland alldeles för lättvindigt självklara. – Länge diskuterades det oroligt om lekmannadomare skulle få bli kvar vid landets överrätter, påpekar Lars Nopp. Jag tror att förståelsen för vår medverkan ökar med en sådan här dag. – Att ett evenemang som Öppen Domstol bidrar till detta är uppenbart, påpekar Catarina Ingvarsson. I min kontakt med många av besökarna här kan jag märka av en tydlig uppskattning och nyfikenhet inför vårt uppdrag – Många av dem som kommit hit på besök upplever att lekmannadomare utgör ett dynamiskt och spänstigt inslag i domstolarna, säger Catarina Ingvarsson. Vi för ett språk som inte är den skolade ju- stort för Öppen Domstol. Många stockholmare hade sökt sig till olika målen – och därmed få fördjupad kunskap om det rättsliga ristens. Vi för resonemang som är den vanlige medborgarens, och det gillar allmänheten. Fem största Nämndemannaföreningen vid Svea Hovrätt utgör en av de fem största inom den svenska nämndemannarörelsen. Catarina Ingvarsson har märkt av att fler nämndemän vill engagera sig i föreningen och nämndemannarörelsen. – Det är hoppingivande, säger Catarina Ingvarsson. Ju fler vi är inom vår rörelse, desto slagkraftigare blir vi. Nämndemannen Lars Nopp och medarbetaren på Svea Hovrätt, Mary Lyngander. – En mycket lyckad dag, tyckte Lars om Öppen Domstol. Intresset från allmänheten visar att detta är en korrekt satsning. 14 FÖRENINGSNYTT NÄMNDEMÄN I ÖSTER Föreningen Falu domstolars nämndemannaförening har lyckats bra vad gäller medlemstillströmning, berättar ordföranden Frank Norgren. Den nya dalaföreningen har nämligen gått från tidigare 82 medlemmar i tre föreningar till 118 i den nya. Nämndemän från alla domstolar inom det aktuella upptagningsområdet finns med som medlemmar Föreningen meddelar att resa till Stockholm är inplanerad. Den 28 oktober reser man till huvudstaden för att besöka Svea Hovrätt och Långholmen. 15 november arrangeras Domstolens Dag i Falun, ett evenemang som brukar röna stor uppskattning. Ett ämne denna dag blir Våld i nära relationer, ett annat behandlar begreppet bokstavsbarn. Programmet under Domstolens dag 15 november startar 10:00 och slutar 15:00. Ordföranden Frank Norgren berättar att föreningen uttrycker en glädje över den starka medlemstillströmningen. – Vi satsar på stort och smått, säger han. Vår ambition vad gäller våra program är att de ska locka till uppslutning bland våra medlemmar. – Uppskattat under senare tid har varit en blygsam giv inom föreningen, berättar Frank. Och vad är det? Jo, frukten, vi bjuder på frukt varje vecka, året om. Mycket uppskattat, bara det är värt ett besök hos oss! 16 Nämndemannen Thorkel Åkesson betraktar Stalin. På Röda torget pågick ett jubileum och i skulpturparken uppenbarade sig en kvinnogestalt. På besök bland offer och förtryckare Landets nämndemän är ett vetgirigt folk. Att resa är att lära sig. Under hösten har nämndemän besökt både Moskva och städer som Zürich, Bern, Lausanne och Genève. Moskvas romska teater Camilla Löfstedt, nämndeman från Göteborg tillhörde de nämndemän som besökte den ryska huvudstaden Moskva. – Intrycken från resan är många, berättar Ca- milla. Att ta sig hit är inte så enkelt, reglerna för att erhålla visum kan upplevas som väl omfattande. – Varje dag under detta fyradagarsbesök var mycket värt. Ett pri- vilegium att ha fått besöka denna stad. – Ett intryck som jag verkligen tar med mig är besöket på Moskvas skulpturpark, där gamla diktatorer visades. Efter Sovjetunionens NÄMNDEMÄN I SCHWEIZ Die Laienrichter spelar fortfarande en viktig roll Schweiz är ett land, som alla känner till, men få svenskar vet så mycket om. Under några dagar i oktober gjorde nämndemän i NRF:s regi en bussrundtur till städerna Zurich, Bern, Lausanne och Geneve. Schweiz är ett statsförbund bestående av 26 kantoner med ganska stor självständighet och med delvis olika rättssystem. Efter ankomsten till flygplatsen för landets största stad, Zürich, vidtog guidad stadsrundtur där. Nästa resmål var Appenzell, en liten kanton långt österut i landet med bara 16 000 innevånare. Uppskattat var att redan här kom personal den långa vägen från svenska ambassaden med dess andre man Per Sjönell i spetsen. Snabbt hade vi därmed tillgång Nämndemän i Bern vid besöket på svenska ambassaden. till stor sakkunskap om Schweiz och mycket är annorlunda. En gång per år – en söndag i april – samlas man på torget i Appenzell för att fatta årets folkomröstningsbeslut. Alla medborgare över 18 år är välkomna, men bara 30% brukar komma. En del klarar inte att stå i 2–3 timmar, andra måste arbeta. På torget utses såväl politiska beslutsfattare som domstolsledamöter d.v.s. både nämndemän och yrkesdomare. Genom att höja ena näven röstar man för en kandidat eller ett beslut. Många känner varandra och valhemligheter kan man glömma! Nästa dag var det dags för hu- Moskvas skulpturpark. Här möts förtryckare och offer. fall samlades här i denna park gamla statyer av de gamla härskarna. Men i samma park har också ryska konstnärer utformat ett minne över det kommu- nistiska förtryckets offer. – Mycket gripande och vackert, säger Thorkel Åkesson, nämndeman från Stockholm. Jag rekommenderar fler att resa till detta land, vudstaden Bern. Svenska ambassadören Magnus Hartog-Holm med personal samt advokaten Anna Noel hade mycket att lära oss bl.a. om vad ambassaden gör för svenskar som begår brott och blir inlåsta. Nämndemän som utsågs var 30% yrkesjurister och att man kunde bli vald till lekmannadomare (Laienrichter) på livstid. Så var det dags för fransktalande Schweiz. I Lausanne besöktes Högsta Domstolen (HD), på franska, Tribunal Federal. Landet har fyra officiella språk – franska, tyska, italienska och rätoromanska. Varje domare väljer själv fritt det språk vederbörande vill yttra sig på. Tolkar förekommer inte och övriga domare förväntas förstå. Den domare som vill göra karriär måste därför behärska alla de tre större språken. Varje år inkommer cirka 8000 överklaganden till HD. Alla leder till ett beslut, men blott ca 50 ärenden leder till offentliga överläggningar. I nuläget behandlas allt som kommer in, men man diskuterar att införa någon form av prövningstillstånd. Ryssland behöver besökare från väst. – Detta är också Europa, vilket vi inte får glömma bort. Vi svenskar har mycket gemensamt med detta land, inte Den som vill lyssna, anmäler sitt intresse på internet och antalet anmälningar styr sedan valet av storlek på förhandlingssal. Den intresserade får också besked om vederbörande får plats. I Genève väntade den svenskfödde, schweiziske advokaten, Martin Ahlström. Mera undervisning av yttersta toppklass kom oss till del. I den här kantonen gäller att såväl blivande domare som åklagare och nämndemän gör klokt i att gå in i något politiskt parti. Till dessa uppdrag utses man genom val, men på förslag av partierna. Partierna tycker dessutom mycket om att nominera sina medlemmar som aktörer inom rättsväsendet. Martin, som gått i skola i franska delen av Schweiz, fick därmed också undervisning i tyska och då rikstyska. Han minns hur frustrerande det var att vid besök i tysktalande delar av landet ej förstå landsmännen, ty där talades ”schweizertyska”. Han har heller inte gått vidare med sina tyskstudier, varför en domarkarriär idag är stängd för ho- minst historien. I övrigt besöktes museer, en romsk teater och samtal fördes också med en medarbetare inom den ryska duman, det ryska parlamentet. nom. Martin ombads också ge sin syn på vad lekmän kan bidra med i domstolarna. Han upplever att nämndemän behövs för det finns en risk att yrkesjuristers verklighetsbild över tid alltmer domineras av lagar och paragrafer. När NRF:s reseansvarige, Marika af Winklerfelt, avtackat Martin, sattes punkt för en lång rad ”tack” till duktiga föredragshållare, som fick NRFs standar eller slipsnålar som minne. Därigenom finns numera NRF:s symboler spridda längs vår väg genom Schweiz. Till sist några slutintryck från olika deltagare: – Finns det något vackrare land än Schweiz? – Allt har varit så välorganiserat! – Trevligt att få tid att diskutera och utbyta erfarenheter med kollegor från hela landet ! – Nu har vi fått många nya infallsvinklar på vårt nämndemannauppdrag! Håkan Killius 17 FÖRENINGSNYTT Hör gärna av dig till valberedningen ÖREBRO Örebro tillhör landets föreningar med ett varierat program. I slutet av september var fokus inriktat på svensk historia. Föreningen hade bjudit in till ett besök i Nyköping. Temaämnet för detta besök var svensk historia. Nyköping är ju bland annat bekant för det som senare kallats för Nyköpings gästabud, medlemmarna i föreningen besökte Kungstornet i Nyköping, med sitt angränsande museum. Under medeltiden präglades Närke och Södermanland av ett gemensamt styrelseskick med gemensamt rättsväsende och administration. – Vårt besök i Nyköping präglades av god trivsel, berättar Karin Einarsdotter-Carlén. Göran Wall i styrelsen för föreningen i Örebro organiserade resan till Nyköping. – Sådana här besök är viktiga, det stärker den goda andan i vår förening och bidrar säkert till vårt höga medlemstal. Örebro tillhör de nämndemannaföreningar med bäst anslutning bland nämndemännen inom sitt tingsområde. Under oktober arrangerade föreningen i Örebro ett möte som lockade många medlemmar. Ledamoten i Högsta Domstolen, justitierådet Göran Lambertz hade inbjudits. Lambertz har ju profilerat sig i en rad rättsliga fall, inte minst har has åsikter i fallet Thomas Quick väckt uppmärksamhet. Lambertz besök väckte till många intressanta frågor, där just fallet Quick diskuterades. Lambertz var justitiekansler mellan 2001 och 2009. 18 Valberedningen, Eva Persson, Michael PB Johansson och Erland Eriksson. Valberedningen vill med dessa rader meddela läsekretsen att man mer än gärna tar emot fler goda förslag på namn! Förslag avseende ledamöter i den nya styrelsen liksom revisorer - och ny förbundsordförande. Lars Lassinantti har ju aviserat att han ej kommer att kandidera för en ytterligare period som ordförande. Erland Eriksson som är valberedningens ordförande låter hälsa genom tidningen att ambitionen är som vanligt för NRF:s valberedning, att föreslå en styrelse med god förankring bland medlemmarna. Så om du vill föreslå namn – ring eller maila medlemmarna i valberedningen! Du når valberednngen bäst på 0705 661258 eller erland.eriksson@pitea.se ÖREBRO Wadköping - ett äldre Örebro. Örebro universitet. Örebro gör sig redo inför kongressen Karin Einarsdotter-Carlén tillhör styrelsen för Örebro läns nämndemannaförening. Den förening som sökte och fick uppdraget att arrangera nästa års kongress. Karin säger till tidningen Nämndemannen att man redan nu inom örebroföreningen börjat planera för kongressens olika arrangemang. Örebro är en stad känd för mycket, inte minst dess kultur. Det är också en synnerligen vacker stad med en imponerande historia. Varje person som besökt Örebro kan inte annat än imponeras av staden och dess vackra byggnadsverk. Det räcker med att tänka på Örebro slott - en byggnad som vittnar om inte bara Örebros fina utan också om Sveriges stolta historia. - Örebro är redo för kon- Slottet gress! säger Karin. Nu hoppas vi bara att de besökande kongressdeltagarna är redo för Örebro! KRÖNIKA OM DELAKTIGHET Är vi inte utestängda? Diskriminering eller bristande bemötande? Vi tänker kanske inte på det. Vi finner oss. Men varför är vi inte jämställda med övriga i domstolen? • Men de är ju personal! invänder någon. • Jovisst, men vi är ju likställda i domsutövandet. Lika röst. Varför inte jämställda i övrigt? Varför behandlas vi diskriminerande? Stängs ute. • Vi har en jättebra lagman i vår domstol, säger en nämndemannaordförande, när jag ringer upp. Vi har stort fint nämndemannarum, har domstolens dag… • Har ni personalingång? • Nej, inte för oss nämndemän. Vi har ingen tagg. Vi får gå runt. • Gemensam matsal och fikarum? • Nej, det går väl inte… Men vi hade det tidigare, och det var bra. Så kan samtalet gå. Många nämndemän tycker att personalen är mycket professionell och att vi bemöts bra. Utom av en del juristdomare, till och med några chefer vid domstolar i landet, som mer eller mindre tydligt visar sin avoghet. • Hur är det möjligt att ha en domstolschef som är negativ till nämndemän? Är inte det tjänstefel? Och alla hovrätts- och kammarrättspresidenterna som skrev att de ville ha bort nämndemännen (SvD 5 juni 2012)? Ska de sitta kvar med sin negativa inställning? Nu efter riksdagsbeslut och ny regering kanske de ska byta jobb? Till och från stormar det kring nämndemännen. ”Bort med dem! Särskilt de i hovrätten. Några jurister är särskilt negativa, den unge juristprofessorn Mårten Schultz, 39, är urskillningslöst kritisk, liksom professor Claes Sandgren. Det blev en utredning 2013 – ”Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan”. Hovrättsnämndemännen skulle bort. Fri kvot skulle införas. Arvoderingen skulle räknas upp till det dubbla. Ömsom vin, ömsom vatten. I juni 2014 togs beslutet av en enig riksdag. Alla nämndemän blev kvar, även i hovrätten. Hovrättspresidenterna blev också kvar trots en svidande kritik av nämndemannasystemet som sades hindra effektiviseringen av hovrätterna. Den demokratiska aspekten var viktigare, ansåg riksdagen. Men fortfarande diskrimineras nämndemännen. Mer eller mindre allvarligt vid olika domstolar. Här ett axplock (lokala skillnader förekommer): Nämndemän • får inte gå in på sin arbetsplats genom personalingång (inre säkerhetszonen), • är utestängda från domstolens administration och bjuds sällan in vid pauserna på kaffe t.ex., • får inte tillgång till domstolens matsal, • får inte vissa förmåner som enbart tillkommer personal, t.ex. kaffe, frukt, • får inte tillgång till Intra- nätet, inte ens genom personlig kod, • får själv stå för ev. personalparkeringskort och parkeringsutlägg under flera månader, • bjuds inte alltid in till domstolens evenemang – inte ens företrädare för nämndemannaföreningen, • omnämns inte i t ex jubileumsskrift om domstolen utan förbigås med tystnad, • har inte tillgång till dator och vilrum endast genom anmälan till administrationen. Man frågar sig: Utgör nämndemännen en säkerhetsrisk? Varför är inte nämndemännen jämställda med personalen? Aktivitetsförslag: Ta upp frågan vid första bästa tillfälle! Leif B Magnusson Nämndeman Svea Hovrätt slutet står att läsa att jag var av skiljaktig mening. Enligt ansvarige för förhandlingen, jag vet ej hennes titel, fick jag veta att det står det med vid brottmål när det är skiljaktig mening. Vid andra mål, har det hänt att domaren efter överläggning med oss nämndemän har talat om för rätten att någon/några av nämndemännen reserverat sig och/eller varit av annan åsikt. Märk väl inga namn nämns. Det som får mig att fundera, är att i domslutet är det underskrivet enbart med ett för och efternamn, ingen titel, på ansvarig för förhandlingen och så mitt namn under stycket övrigt med både titel och namn. Är det rätt? Det borde väl räcka med att det protokollfördes eftersom vi inte var eniga om åklagarens yrkande? Det har inte med min inställning att göra den står jag fast vid däremot kanske alla namn på nämndemän, notarie och ansvarig ska skrivas ut i domslutet för att det ska bli balans anser jag. Krönikören tillsammans med Uno Jansson, Lars Lassinantti och Frank Norgren vid ett möte i Umeå med förra förbundsstyrelsen. Insändare Hej Nämndemannen Jag satt med vid ett mål nu under året och var en av tre nämndemän som var av annan inställning. Åklagaren hade under huvudförhandlingen framställt ett yrkande om att rätten skulle döma ut böter för rättegångförseelse med anledning av den tilltalades uppträdande. Under stycket övrigt i dom- Ulla Palmgren Göteborgs Tingsrätt 19 KRÖNIKA: OMI SÖDERBLOM, HOVRÄTTSDOMARE Domaren som blev författare Min cykel är nog Sveriges mest fotograferade hoj. Omi Söderblom är domare vid Svea Hovrätt. I år kom hon ut med en bok om sin farfar, Helge Söderblom, son till ärkebiskopen Nathan Söderblom. I vart fall i samband med medias bevakning av Sveriges största överrätts domstolsavgöranden. I ur och skur står journalister med sina raggsocksförsedda mikrofoner utanför Wrangelska palatsets lilla entrétrappa och levererar sina ”oj, oj” eller ”aj, aj” eller ”fy, fy” eller ”nämen det är ju inte klokt, inte klok” eller ”det var på tiden, på tiden” eller kort och gott ”usch”. Vid sidan av journalisten står min tvåhjuling tjudrad. Fångad på vartenda tidningsfotografi och varje reportagefilm. Och så har han stått i 20 år, min rosa stålhingst med vit fårskinnssadel. Lika länge som ägarinnan varit ordinarie domare i Svea hovrätt. Efter alla dessa år finns det knappt någon advokat, åklagare, nämndeman eller kollega som inte ler ömt, igenkännande åt min vapendragare. Min cykel kan också vara bra att ha när man ska ge sig ut på upptäcksfärder. För ungefär tio år sedan började jag, på lediga stunder, en sådan tripp. En forskningsresa till min egen bakgrund. Efter 40 år på domarbanan debuterade jag som författare i april 2014. Boken om Helge Söderblom begåvad och motarbetad son till Nathan Söderblom 20 I min bok I skuggan av Nathan får läsaren lära känna människan Nathan Söder- blom – ”ärkebiskoparnas ärkebiskop” tillika nobelpristagare, fredsrörelsens och det internationella samtalts initiativtagare. Boken recenserades i förra numret av Nämndemannen. Låt mig delge er ett klipp ur min bok: “Jag rullar cykeln, med portföljen i den mörkrosa barnsadeln, uppför Johannesgränds lilla backe, viker av till vänster in på Österlånggatan, trampar i väg. Regnet står som spön i backen och piskar i ansiktet, blåsten ligger mot mig. Vinden från en sidogränd skär likt en kniv och snurrar runt sig själv. Min långa kalufs sveper som en havrefärgad sandstorm kring huvudet. När jag kommer till Järntorget tittar jag som varje morgon mot 78:ans andra och tredje fönster, från höger, på våningsplanet högst upp, där min farfar en gång bodde 1926–1929. Hans enda egna hem, ett stenkast från mitt nuvarande. Rullar vidare Lilla Nygatan, över bron, svänger höger in på Fredsgatan, stannar till vid nummer 4 – gamla Sundsvallsbanken – huset hör numera till Utrikesdepartementet. Portalen pryds av ett överstycke med två nakna figurer, en kvinna med skulptören Christian Erikssons hustru som förlaga, och en man, som bär dåvarande Parispastorn Nathan Söderbloms drag. »När jag svängt ihop hans huvud, satte jag för säkerhets skull helskägg på det. Det kunde inte vara roligt för pastorn att trona över ban- kentrén«, ursäktade bildhuggaren sig efteråt med glimten i ögat. Jag minns att Anna Söderblom, »gamla farmor«, kraftfullt hävdade att det bara var ansiktet som farfarsfar suttit modell för, inte kroppen. Den spröda damen, alltid sorgklädd med breda kragar i vit spets och anslående bruna ögon under kupade ögonglober (såna som jag håller på att få) framhöll gärna att hennes make av kungen blev erbjuden adelskap. Att jag kommer ihåg det beror på att hon stolt lade till att han avböjt. Anna utkom 1948 med boken »På livets trottoir.« En ovanlig titel – förstås med fransk stavning – men, som allt vad hon gjorde eller sa, noga uttänkt. På trottoiren, inte förnämt avskild från den profana hopen på livets gatustråk, men ändå med distans, gläntade hon på familjedörren, utan att öppna den. Nu bestämmer jag mig för att göra det jag tänkt länge. Undersöka min farfars bostad. Framkommen till mitt tjänsterum i Svea hovrätt, där jag är domare, slänger jag en blick på det berömda fotografiet av Nathan Söderblom, där han strålande korsar en gata, med slokhatten i handen. En kopia satt en gång på författaren Sven Stolpes biblioteksvägg, biskopen Gustaf Auléns dito och så många, många andras. I sin bok »Det svenska geniet« säger Stolpe på tal om detta att fetischdyrkan kan tolereras i måttliga former. Så sant, tänker jag. Vid sidan av fotona på mina I SPALTERNA SEN SENAST Motiv från i början på 1900-talet, tiden för boken om Helge Söderblom. fyra barn har jag en bild till. En clown! Bakom masken döljer sig Helge Söderblom. Jag ringer Inskrivningsmyndigheten. Får reda på vem som idag äger fastigheten på Järntorget 78. Via ägaren får jag namnen på husets nuvarande hyresgäster. En kväll promenerar jag dit. Genast får jag en ask innehållande en pappersbunt. Sedan förevisas jag Helges lya. Rummet disponeras av tre privatpraktiserande psykiatriker, och ser ut som ett vardagsrum med en vit kakelugn. Vid takrosetten löper sprickor i putsen åt olika håll. Utanför de två fönstren, bortanför torget, genom Södra Bankogränds öppning, glittrar Stockholms inlopp, nu liksom då. Seklen flyter ihop. […] De första sidorna saknas, några andra har blivit sönderrivna så att man bara kan ana sig till vad där stått. Arken är också lite mögliga, luktar konstigt, men i övrigt välbehållna och fullt läsliga. »Är det rätt eller fel, eller är det kanske meningslöst och förfelat att göra en forskningsresa till en förfluten värld?« undrar jag, men tar steget och ger mig ut på en upptäcktsfärd efter min bakgrund. Jag börjar läsa, och kan inte sluta utan förs längre och längre in i en sedan länge svunnen tid. Där hålls jag fången i en underlig spänning. Mitt medvetande som är så energiskt, så logiskt, blir till en glasyr genom vilken jag ser en glömd verklighet. Jag slukar den gulnande skriftens innehåll i ett enda drag, händelserna virvlar runt. Jag känner mig stå utanför tiden.” Jag hoppas detta ger mersmak och att du vill veta hur odyssén slutade och vart den ledde. Eftersom jag skriver i denna tidning vill jag gärna uttala mig i nämndemansfrågan. Jag har ovanligt lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med nämndemän. Nämndemannainflytandet är viktigt att slå vakt om. Dock har jag svårt att förstå varför nämndemän ska rekryteras utifrån politisk färg. Något annat sorteringssystem borde införas som berikar våra domstolar med, på skilda områden, kunniga samhällsmedborgare med olika bakgrund. Grovt miljonbedrägeri i Söderledstunneln Fyra män har dömts i Attunda tingsrätt i ett bedrägerimål som avseende renoveringen av Söderledstunneln. Männen anklagades för att ha lurat Stockholms stad på närmare 27,4 miljoner kronor. De fyra männen döms till fängelse, som högst fem år och som lägst två och ett halvt år. De ska också betala skadestånd till Stockholms stad. En av de fyra har varit anställd på Trafikkontoret inom Stockholms stad. Under 2011-2012 genomförde Stockholms stad en renovering av den södergående delen av Söderledstunneln. Entreprenören fakturerade staden 288,6 miljoner kronor för arbetet. Åklagaren har gjort gällande att staden betalat 27,4 miljoner kronor för mycket. Tingsrätten har ansett det styrkt att fakturor i tre led varit osanna. Uppdragsgivaren har därmed vilseletts. De fyra männen som nu dömts har alla haft en aktiv del i utförandet att samtliga ska döms för grovt bedrägeri. De fyra utgörs av den samordnande byggledaren, projektledaren på Trafikkontoret, en man som representerat entreprenören och en man som representerat en underentreprenör. - Den samordnande byggledaren har skickat osanna fakturor till underentreprenören, som i sin tur skickat fakturor för arbete i tunneln till entreprenören. Det har bevisats att underentreprenören över huvud taget inte arbetat i tunneln. Men entreprenören har ändå betalat dessa osanna fakturor och dolt kostnaderna i sina fakturor till kommunen. Det har dock inte gått att utreda exakt vilka fakturor till kommunen som varit osanna, säger rättens ordförande Patrik Alm i en kommentar. Det blir också fällande domar i åtalen som gällde hanteringen av fakturor enligt huvudåtalet. Den samordnande byggledaren och mannen som representerade underentreprenören döms för grovt bokföringsbrott, medhjälp till grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Mannen som representerade entreprenören döms för grovt bokföringsbrott. Domen handlar även om ett åtal för grovt bokföringsbrott i ett annat bolag, vilket den samordnande byggledaren och hans hustru döms för. För detta får hustrun villkorlig dom och samhällstjänst. De fyra huvudåtalade får fängelsestraff. Det blir fem års fängelse för den samordnande byggledaren, som varit den mest drivande och den som fått mest vinning av brottet. De två män som representerat entreprenören och underentreprenören döms till tre och ett halvt års respektive fyra års fängelse. Projektledaren får två och ett halvt års fängelse och där har tingsrätten tagit hänsyn till att han avskedats. Tre av männen, men inte projektledaren, får omedelbart näringsförbud på mellan fem och sju år. Omi Söderblom 21 Trots att poliserna blev flera i Sverige: Uppklarade brott ökade inte i relation till antalet anmälda brott Dåvarande regeringen satsade på fler poliser under åren 2006–2010. I antal har uppklarade brott ökat under denna tid. Men satsningen har inte inneburit fler uppklarade brott i förhållandet till antalet anmälda brott. Antalet nedlagda utredningar om anmälda brott har nämligen ökat markant – antalet brott som är svårare att utreda har blivit märkbart flera. Stina Holmberg vid brottsförebyggande Rådet, Brå är en av dem som utrett vad fler poliser inneburit för antalet uppklarade brott. – På många sätt har utvecklingen varit positiv inom polisens arbetsområden, säger Stina Holmberg. Svårare vardagsbrott – Brottsligheten i samhället har minskat och tryggheten ökat och det är fler som har förtroende för polisen. – Polisen arbetar mer med I SPALTERNA SEN SENAST Fällande domar i det s.k. Södertäljemålet Hovrätten har nu meddelat dom i det s.k. Södertäljemålet, ett av de mest omfattande brottmålen som avgjorts i Sverige. Hovrättens dom innebär att tingsrättens domslut står fast i stora delar. Även hovrätten konstaterar att det 22 Antalet anmälda brott har ökat samtidigt som fler läggs ner på grund av så kallad förundersökningsbegränsning. Domstolarnas krav på teknisk bevisning uppfattas också ha blivit högre, liksom antalet serviceuppgifter som tidsmässigt konkurrerar med arbetet att klara upp brott. Men förutsättningarna att klara upp brotten har också försämrats på grund av sådant som polisen själv styr över. Till exempel har de extra resurser, som tillkom till följd av satsningen, inte lagts på arbetet med att klara upp mängdbrott, utan på specialisttjänster av olika slag. Antalet tjänster för att utreda vardagsbrott har inte ökat. Det datasystem (PUST) som polisen införde under perioden, men som sedan la- des ner, gjorde också att det tog längre tid än tidigare att registrera anmälningar och utredningsinsatser. Kartläggningen visar att Sverige är lika bra andra länder i europa på att klara upp brott. Om man dock jämför officiell statistik över uppklarade brott i Sverige med andra länder i Europa framstår Sveriges som sämre, enligt Brå. För att hitta förklaringar till detta har Brå gjort en djupgående studie över sättet att föra brottsstatistik i fem andra länder. Det visar sig har funnits ett nätverk i Södertälje som har ägnat sig åt kriminell verksamhet med bl.a. illegalt spel, indrivningsverksamhet med våldsinslag och utpressning och dömer nätverkets ledare till livstids fängelse för bl.a. anstiftan av tre mord, människorov och utpressning. Ytterligare 16 tilltalade döms till fängelsestraff av varierande längd för brott som begåtts inom ramen för nätverket, däribland inblandning i tre mord. Arton personer åtalades och dömdes i tingsrätten för bl.a. anstiftan av tre mord, mord, försök till mord, människorov och utpressning. Sedan domen överklagats undanröjdes tingsrättens dom av Svea hovrätt den 5 oktober 2012 och målet återförvisades till tingsrätten eftersom det visade sig att en av tingsrättens nämndemän hade varit jävig. Tingsrätten höll ny huvudförhandling i målet och meddelade ny dom den 29 au- gusti 2013. Domen överklagades på nytt av åklagarna och samtliga tilltalade. Sedan en av de tilltalade avlidit har hovrätten hållit huvudförhandling mot 17 tilltalade i målet under tiden november 2013 – juni 2014 och har idag meddelat sin dom. Hovrätten konstaterar liksom tingsrätten att det har funnits ett nätverk i Södertälje som har ägnat sig åt kriminell verksamhet med bl.a. illegalt spel, indrivningsverksamhet med våldsinslag brottsförebyggande insatser och har därmed också blivit mer synlig, säger Stina Holmberg, enhetschef på Brå. Brottsuppklaringen har dock inte ökat. Brås slutsats är att det delvis kan förklaras av att förändringar skett som försvårat polisens arbete med att klara upp den stora mängden vardagsbrott. Rubrik som berättar om ett också otryggt land. då att skillnaderna helt och hållet beror på olikheter i sättet att ta upp och räkna anmälningar och sättet att definiera ett uppklarat brott. Med ett mer rättvisande mått, som Brå tagit fram, avviker inte Sverige från nivån i andra länder. Polisen här klarar alltså inte upp färre brott än polisen i de andra länderna. Antalet brott att klara ut kan öka Men Brå visar också att uppklaringen kan förbättras med nya arbetssätt. – En stor del av brotten går inte att lösa – men det finns en förbättringspotential,säger Anna Eksten, som också utrett denna fråga. – Det framkommer i det försöksprojekt som vi drivit tillsammans med polisen på Norrmalm. och utpressning samt att det har funnits en konflikt mellan nätverket och en annan gruppering med kriminell verksamhet. Hovrätten delar också bedömningen att den av de tilltalade som pekats ut som nätverkets ledare också varit den som faktiskt har lett nätverket och att de flesta av de tilltalade har ingått i nätverket med olika uppgifter och på olika nivåer. Hovrätten dömer ledaren för nätverket för anstiftan av mord på en medlem i en konkurrerande organisation och på två bröder med anknytning till spelklubben Oasen, samt för bl.a. människorov och utpressning och fastställer tingsrättens dom på livstids fängelse. En tilltalad döms liksom i tingsrätten bl.a. för att utfört det första mordet och för medhjälp till morden på de två bröderna till fängelse i 12 år. I fråga om morden på de två bröderna ändras tingsrät- tens dom så att ytterligare två tilltalade döms för medhjälp till mord utöver de tre som dömdes av tingsrätten. Hovrätten dömer liksom i tingsrätten de tilltalade för bl.a. människorov, grovt vapenbrott, flera fall av utpressning och övergrepp i rättssak. Därutöver bifaller hovrätten två åtal för utpressning och försök till utpressning, vilka ogillades av tingsrätten. Hovrätten skärper straffen för de som döms för ytterli- – Förbättringarna uppnåddes genom att poliserna på fältet arbetade i team med utredarna på kontoret. Anna Eksten påpekar att utredarna blev bättre under den undersökta tiden. Polisen har visat sig bättre på att ge feedback och vägledning till patrullerna i det inledande utredningsarbetet på brottsplatsen. – Utredarna blev i sin tur bättre genom ett nära samarbete med åklagaren, säger Anna Eksten. Andelen uppklarade brott ökade från 38 till 46 procent, gare brott. Utöver straffen på livstids respektive 12 års fängelse bestäms påföljderna för övriga 15 tilltalade till fängelsestraff av varierande längd, från ett år till åtta år, förutom för en tilltalad som döms till sluten ungdomsvård. Fyra av de tilltalade ska vara kvar i häkte till dess att de börjar avtjäna sina straff. Övriga tilltalade har tidigare släppts ur häktet. Hovrättens ledamöter var eniga om domen. 23 Returex skickas till Kom ihåg! Gör adressändring till Nämndemännens Riksförbund Ågatan 15C 749 35 Enköping Nämndemännens Riksförbund Ågatan 15C 749 35 Enköping I SPALTERNA SEN SENAST Flest villainbrott under höst och vinter Risken att utsättas för bostadsinbrott är störst under de mörka årstiderna, och flest fall av misshandel anmäls natten till nyårsdagen. Det visar en kortanalys om tider för brott, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat. – Flest bostadsinbrott begås under dagtid, då ANNONS folk inte är hemma, säger Johanna Olseryd, utredare på Brå. Under förra året anmäldes i genomsnitt cirka 60 inbrott i villa/radhus, lägenhet och fritidshus per dag. Allhelgonahelgen, jul och nyår ligger i topp med ett hundratal anmälda brott per dag. Minst antal anmälningar om bostadsinbrott skedde förra året under Kristi himmelsfärdshelgen och valborg (53 respektive 54 fall) Om NRF:s diplom ”Man lär sig så mycket”, sagt om Attack på nämndemän Fint exempel på ”infotainment” (Brynolf Wendt) Uppföljaren vidgar perspektiven Hovrätten brinner ”Nämndemannen Leif B Magnusson har gjort det igen... – ännu en underhållande och informativ roman om nämndemännen och vårt rättssystem.” (Brynolf Wendt) ERBJUDANDE inför nyval av nämndemän: 95 kr/bok+porto, 2 böcker portofritt. Beställning: tel. 08-541 396 38, 070-600 51 51. leif.mgn@telia.com Hemsida: leifmagnusson.se DAGS SKAFFA NÅGOT MED STIL - JA, VARFÖR INTE? - ett bra sätt att tacka nämndemän för god insats i domstolarna. Varje förening inom NRF har möjlighet att visa sin uppskattning av aktiva inom nämndemannarörelsen med ett diplom. Kontakta vår kanslichef Britt Winberg för ytterligare information. Du kan också maila henne på kansli@nmrf.se Nämndemännens Riksförbund hedrar och uppmärksammar Passa på att ta del av NRF: s fina utbud av standar, pins, manschettknappar och slipshållare. Följande rekommenderade utpriser gäller : som efter uppdrag som nämndeman under åren ----eeeeeeeeeee-väl uppfyllt domaredens förpliktelser. Vi tackar Dig för ett gott samarbete såväl under domstolsförhandlingar som i föreningens verksamhet. Standar: Kr 275:-/ st Pins: Kr 40:-/ st Förbundsordförande i Nämndemännens Riksförbund Ordförande i Nämndemannaförening. DOM A R ED Slipshållare Kr 100:-/ st Porto / frakt samt embal- kansli@nmrf.se , lage kostnad tillkommer. eller ring kanslichefen Kan beställas genom Britt Winberg på NRF:s kansli, emailadress 08-6515513 ” Jag lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörra håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla. ” GÖR DIN DAG BEHAGLIGARE - EN PERSON MED STIL ÄR EN VINNARE
© Copyright 2024