Vi vänder på varje sten”
03 INNEHÅLL LEDARE TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG 04 32 FORSKNING 46 PÅ G I POLITIKEN En propp i systemet BOKHYLLAN 58 TÄVLING 62Bostadsbristen 64 KALENDARIUM hindrar företagare FOTO: MARIA NORDHOLM ALLTID I OMTANKE: Krönikan: ”Samarbete är nyckeln till framgång” från att anställa 48 FOTO: ANNA-LENA AHLSTRÖM 10| Intervjun Möt bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan, (MP), som bland annat pratar om lösningen på bostadsbristen, trygghet och hans eget engagemang. »Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk, ett bra samarbetsklimat kommer inte av sig självt, utan ett sådant förtjänar man. « Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Dan Nilsson, förbundsdirektör i Svenska Vård. sidan 54 Mehmet Kaplan (MP): Läs hans krönika på 16| Produktnyheter Läs om nya produkter som kan ge en lättare och roligare arbetsvardag för vårdgivare. som resurs 32| Intimitet Docenterna Peter Öberg och Torbjörn Bildtgård visar med sin forskning att svenskarna är internationellt unika genom att se positivt på att äldre dejtar – dels för att en ny partner avlastar barnen men även för att den äldres välbefinnande höjs. på bild? 34| Fångad Trafiksäkerhetskamerorna fyller 25 år, men det är något som firas med blandade känslor. Kritikerna anser att de skapar en ryckig trafikrytm som stör den tunga trafiken. Förespråkarna menar att de räddar liv genom att minska tempot på vägarna. Mia Törnblom ny delägare i Torsgård. 38| Mia Törnblom in i vården 48| En kökspraktik för livet Torsgård ungdomshem på Gotland har fått nya delägare. Mia Törnblom som tidigare tackat nej till att arbeta med behandling svarar på varför hon och Michael Törnblom nu går in i en HVB-verksamhet. På Kafé Agnez står omsorgen i centrum. I köket samsas kockarna med praktiserande ungdomar. Tillsammans skapar de både hälsosam vegankost och goda relationer till varandra. Att integrera kafé och HVB, ses av praktikanterna som ett vinnande koncept. ”Vi vänder på varje sten” Tema Ministern jobbar för fler bostäder till unga, studenter och nyanlända När olyckan är framme I detta nummers tema får experterna ge råd om vad man ska tänka på när man tecknar företagsförsäkringar och vi lägger extra fokus på verksamheter som sysslar med vård och omsorg. Men i vissa fall hjälper inga försäkringar. I vissa fall är det att förebygga tragedin som gäller. Vi har följt upp branden vid HVB-hemmet i Norrtälje, i vilken tre personer miste livet. I Statens haverikommissions rapport får flera myndigheter kritik, däribland Inspektionen för vård och omsorg. IVO rekommenderas nu att ändra sina rutiner och se över om verksamheter har ett tillräckligt brandskydd vid tillståndsgivning och tillsyn. Försäkra företaget rätt Läs experternas råd om försäkringar som passar inom vård och omsorg Omslagsbild Foto: Peter Nordahl Försäkra ditt företag rätt På Kafé Agnez formas relationer Möt ungdomarna som får praktik med i bagaget efter sin tid vid HVB www.ssil.se | 3 NUMMER 3 • APRIL 2015 • ÅRGÅNG 9 Omtanke Alla har rätt till ett bra liv. Ja, alla. Just därför behandlar vi alla olika hos Humana Individ och familj. Vi erbjuder HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, öppenvård och stödboende för barn, unga, vuxna och äldre i hela landet. Humana Individ och familj är väletablerade svenska företag, oftast med en lång historik, som har en sak gemensamt: vi brinner för det vi gör! Och lever i övertygelsen om att det som vi gör varje dag, kan vi göra ännu bättre tillsammans. Vi som ingår i Humana Individ och familj är: Adventum, Baggium, Davidsbo, Humlans HVB, HVB Lappetorp, K REHAB, Tiangruppen och INOM-koncernen. Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 12 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se. FOTO: MARIA NORDHOLM 03 04 32 46 58 62 64 INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM 48 FOTO: ANNA-LENA AHLSTRÖM 10| Intervjun Möt bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan, (MP), som bland annat pratar om lösningen på bostadsbristen, trygghet och hans eget engagemang. »Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk, ett bra samarbetsklimat kommer inte av sig självt, utan ett sådant förtjänar man. « Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Dan Nilsson, förbundsdirektör i Svenska Vård. Läs hans krönika på sidan 54 16| Produktnyheter Läs om nya produkter som kan ge en lättare och roligare arbetsvardag för vårdgivare. som resurs 32| Intimitet Docenterna Peter Öberg och Torbjörn Bildtgård visar med sin forskning att svenskarna är internationellt unika genom att se positivt på att äldre dejtar – dels för att en ny partner avlastar barnen men även för att den äldres välbefinnande höjs. på bild? 34| Fångad Trafiksäkerhetskamerorna fyller 25 år, men det är något som firas med blandade känslor. Kritikerna anser att de skapar en ryckig trafikrytm som stör den tunga trafiken. Förespråkarna menar att de räddar liv genom att minska tempot på vägarna. Mia Törnblom ny delägare i Torsgård. 38| Mia Törnblom in i vården 48| En kökspraktik för livet Torsgård ungdomshem på Gotland har fått nya delägare. Mia Törnblom som tidigare tackat nej till att arbeta med behandling svarar på varför hon och Michael Törnblom nu går in i en HVB-verksamhet. På Kafé Agnez står omsorgen i centrum. I köket samsas kockarna med praktiserande ungdomar. Tillsammans skapar de både hälsosam vegankost och goda relationer till varandra. Att integrera kafé och HVB, ses av praktikanterna som ett vinnande koncept. När olyckan är framme Omslagsbild Foto: Peter Nordahl Tema Försäkra ditt företag rätt I detta nummers tema får experterna ge råd om vad man ska tänka på när man tecknar företagsförsäkringar och vi lägger extra fokus på verksamheter som sysslar med vård och omsorg. Men i vissa fall hjälper inga försäkringar. I vissa fall är det att förebygga tragedin som gäller. Vi har följt upp branden vid HVB-hemmet i Norrtälje, i vilken tre personer miste livet. I Statens haverikommissions rapport får flera myndigheter kritik, däribland Inspektionen för vård och omsorg. IVO rekommenderas nu att ändra sina rutiner och se över om verksamheter har ett tillräckligt brandskydd vid tillståndsgivning och tillsyn. www.ssil.se | 3 NUMMER 3 • APRIL 2015 • ÅRGÅNG 9 ALLTID I OMTANKE: LEDARE Att vara förutseende är din bästa försäkring LE DAR E Ibland slutar verkligheten i tragedi. Trots tillsyn från både brandförsvaret och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, så fanns det ett bristan de brandskydd vid det Hem för vård och boende som brann ner till grunden i Norrtälje i augusti 2013. Under brandnatten miste tre personer livet och fyra personer fördes från olycksplatsen till sjukhus. Är man osäker på vad som krävs av en byggnad för att få bedriva en vårdverksamhet i den så står Boverket gärna till tjänst med vilka regler som gäller för att få bygglov för en specifik verksamhet. Svaren finns där ute, det gäller bara att veta om var och att man ska leta dem. vara förutseende så ska företaget själv klart ha en försäkring som stämmer överens mot den verksamhet inom vård och omsorg som det bedri ver. Alla olyckor slutar inte i tra gedi, men för att i möjligaste mån undvika negativa ekonomiska konsekvenser en olycka eller yttre händelse mot din personal, dina klienter eller någon annan del av din verksamhet så gäller det att vara rätt försäkrad. Läs i vårt tema om vad du ska tänka på när du skaffar en försäkring till ett företag. Vi lägger givetvis särskilt fokus på företag som arbe tar inom vård och omsorg. FÖRUTOM ATT verksamhetens ansvar att ha ett till räckligt brandskydd. Svårigheten kan vara att veta vad som krävs av dig som ansvarig när de tillstånds givande myndigheterna också missar att verksam heten saknar bygglov för att använda en byggnad i den verksamhet de bedriver. För att undvika att en liknande tragedi händer igen så rekommenderar Statens haverikommission att IVO i fortsättningen även ser efter om verksamheter har ett fullgott brandskydd vid tillståndsgivning. Brandförsvaret svarar gärna på frågor om vad som krävs i fråga om brandskydd när du driver en verk samhet som har ansvar för andra människor och de ras liv. DET ÄR ALLTID med Norrtäljebranden så var samtliga boen de vid hemmet diagnosciterade med någon form av psykisk funktionsnedsättning. Något som i samhäl lets ögon gör att de bör ha ett extra skydd i form av ett boende i en extra brandsäker byggnad, med ett högre brandskydd i form av branddörrar, brandceller, ut rymningsvägar och konstant tillgänglig personal som kan hjälpa till vid en utrymning. Varken de högre brandskyddet eller någon tillgänglig personal fanns på plats i byggnaden under olycksnatten. I FALLET Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Mejla gärna era synpunkter på tidningen och våra ämnen till maria.nordholm@ssil.se att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala • Tel 0651-150 50, 073-816 00 41 Tidningen Omtanke ges ut av: Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel 0651-150 50, Fax 0651-133 33 4 | www.ssil.se Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare 0651-76 04 12 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör 073-81 600 41 maria.nordholm@ssil.se Chatarina Olsson-Lindh Journalist col@svenskamedia.se Anna Sjöström Journalist anna.sjostrom@svenskamedia.se Layout Svenska Media DOCU AB post@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson 0651-69 90 90, pren@svenskamedia.se Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel:0651-16040, Fax: 0651-711980 info@ssil.se, www.ssil.se Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 800 ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Kvinnohemmet Rosen har sedan några år ett utvecklat samarbete med Lis Bodil Karlsson, Filosofie Doktor i Socialt arbete & lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Lis Bodil Karlsson följer och dokumenterar personalens erfarenheter av att arbeta med våldsutsatta kvinnor. Helhetsfokus. Att bryta destruktiva livsmönster. Integrationsterapi kombinerar arbete med beteenden i vardagen med djupgående känslomässig bearbetning, vilket leder till tydliga och varaktiga förändringar. Det är en terapi som hjälper personer med: • Relationsproblem: Konflikter och gräl, svårigheter att etablera långvariga relationer, ambivalens (”ska jag stanna eller gå?”) och liknande bekymmer. • Känslomässiga besvär såsom: Bristande självkänsla, nedstämdhet, social ångest, ilskeproblem • En jobbig barndom som gör sig påmind genom känslor, rädslor och destruktiva beteendemönster. • Hur destruktiva beteendemönster utvecklas när ett barns behov inte blir mötta. • Hur även ”mindre” brister i uppväxtmiljön kan få bestående konsekvenser för vuxenlivet. Exempel kan vara föräldrar som arbetar för mycket, eller som fokuserar på bestraffning istället för kärlek och uppmuntran. • Varför det kan vara så svårt att förändra beteende- och relationsmönster. • Varför människor ofta väljer en partner som på något sätt liknar föräldrarna eller familjesituationen. • Hur det kommer sig att samma konflikter kan upprepas gång på gång i relationer (parrelationer såväl som vänskapsrelationer). • För att förändra sådana här mönster behöver man: Kartlägga vad som händer i vardagen, ändra tankar och beteenden, och möta de underliggande känslorna. Återbesöka det barn man var, med detta menas att minnas vad som hände, och låta känslorna komma fram till hundra procent. • Att bli medveten • Att uppleva såret • Våga ta risker att bryta det destruktiva livsmönstret och den falska tryggheten. www.kvinnohemmet-rosen.se • lena.stenberg@kvinnohemmet-rosen.se • 0290-76 68 50 Det finns hjälp att få…och att ge! Solsunda Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med allvarlig psykistrisk problematik. Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet. Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad. Kontakta: Maja Andersson, föreståndare Telefon: 08-557 72 514 Mobil: 070-100 86 66 Steget mot ett självständigt liv Mail: maja.andersson@solsunda.se Solsunda Vi är topp 3 bland de mest använda metoderna enligt Socialstyrelsens undersökning 2013. 5000 rePULSE-handledare har utbildats sedan 1998. Allt fler tror att de inte kan påverka sin situation. rePULSE visar att det är möjligt att kontrollera sina impulser och dessutom hur man gör! Att hantera distraktioner och lära sig att fokusera uppmärksamheten på rätt saker är nödvändigt för att kunna skapa goda relationer med andra och må bättre. rePULSE har ett brett tillämpningsområde och passar människor i alla åldrar med olika problem. rePULSE tydliga struktur och dess individualitet gör att metoden är mycket uppskattad av både handledare och deltagare. rePULSE har konkreta kompletterande ”hjälpverktyg” i form av arbetsböcker, spel och appar. Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se Aktuella kurser se www.repulse.se Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp. Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling. Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 Fax: 0223 - 477 79 www.bergslagsgarden.se info@bergslagsgarden.se 6 | www.ssil.se Varför är VoB förstahandsvalet för många socialsekreterare? VoB:s verksamheter tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten. Varje avslutat ärende utvärderas genom att uppdragsgivarens handläggare besvarar en enkät. 92 % av handläggarna anser att VoB motsvarat eller överträffat deras förväntningar. Vi är stolta över socialtjänsternas förtroende. Anledningen till det goda resultatet beror på följande: Vårt ägande är en trygghet Bolaget är offentligägt och drivs på samhällsnyttig grund utan vinstsyfte. Ägare är samtliga kommuner i Kronoberg och Skåne. En strukturerad modell Uppdraget genomförs målmedvetet och strukturerat utifrån socialtjänstens uppdrag och med bolagets kvalitets system som bas. Flexibel inställning Tjänsterna anpassas efter kundernas önskemål och kontakterna med kunderna präglas av öppenhet och stor beredskap för att prova och utveckla. Har du frågor kring VoB? Jennie Börjhagen, verksamhetsutvecklare M: 0728 - 42 98 03 VoB:s verksamheter tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten (SOL och LVU) gällande skydd, stöd, integration, utredning och behandling. Placering kan ske i HVB eller familjehem. VoB erbjuder även konsultativa tjänster som utredning, handledning och utbildning som genomförs av psykolog- och socionomkonsulter. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001:2008. Å VI SES P SOCIONOM DAGARNA IL 14 -15 A P R attiH agttnaiiHtrteicHalp gtnleigkrnencierae,ltcpbablapns tabnkbsahncso tlekt-lnsedekan,tnebtb,os nttkos irhfkcohco -sd-asndtaos ttirtftirf Hitta placering snabbt, enkelt och kostnadsfritt a t s r ö t s s e g i r e v S Sveriges aattssrröötstörsta tsssseeggirireevvSS e c i v r e s s g n i r e c a l p placeringsservice eeccivivr!trteirefsssdsasngtgsn nirireeccaalp lp ok hco tlekne ,tbbanS Snabbt, enkelt !t!toch ti rtfi rskostnadsfritt! fdsa dnatnstoskokhchoctoletlkenkene,tb,tbbabnaSnS Kostnadsfritt, utan förpliktelser Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtals leverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er! resletkilpröf natu ,ttirfsdantsoK vfra gs nno irteK resnrlaetsutlkheictlop ktirtlöiprfrsn ödafantntusaot,ktuträi,rteftcsird sesn dsta scoalKP natuna.hntcuaoghåtctriofrrftöstfdirrafan sndtm saonäktlsrm oäkoerscäirverceriösvsfrgernessirglenctikarilelPp carlöPf .nag.nårafgråörffrö an fm raänlmmäol smroesrröef rö esf lreetsklielptkriölp f röf tlartueN ne rä iV .retehmaskrev agni ratrleastrirltoa uvreatfN uLeISNS tuISen ne rnälelitV rän.raiV egtåe.rhferm töefahsrm keraresavkldraeegvm nairgrön afrim ersaoirseotsvriarao fpvLlaIafSrS L S gräffrtö rlderteöem af sm ktroreasvpterladprntaluahercnttuaem llit nllaitgnåerarfgaråö etefrsraveladroeam fhrmöo n dtenahasm lklårah le erageäratgteästvtaeosvraeoter.hem esvrköreefdnvnreadchncaotahkm crtealm retehmaskrev.eeddn.leald iltlnåtahulrlnöåeh geåkllrerferöllFe fnvrräöefrcnånrgeocnknaro reterhem teahsm kraesvkreedv lelidt.dtllueitm nteulvan ätveravåm äg ranåraggranåhrafgriånörFm fröoFs .dem .delamtvlaam tvaarmrarhrianhminosmos latvamaR slatvamar are alla llit nagårflra öftlv ra eatrm iR ksaiR V vakaacm gaialrdreyaatrlsleaeagllnliatanlnlaiatgtnåsrailfgsrråöarfvfrsö rkesvieVl slatsvlam am tovaatrm eIfr.raekrcröiaktknscaiV e.rteenrhaöm mo m tgoildtgyitl.drseyegtdnseeam gnnlaattsnvialstm rsaialvsrsrraIav.hrsen Irö rtenavaserklerveevl .re d.reemdelamtvlaam tvaarmrarhrnaehtenhem teahsm kraesvkrev tgilnosrep hco tlekne ,tbbanS orgeh åp ncm vse n,te rb ah talab tgi.tlen gmo im ln sirtoensp ohoctno lei rtkalne kin ,btb nmS arnoN S ä .m ienm mgm eoln lm ei onrn attlrkaoam tnroN K .erm itm m nooitlgjnåeon årn aovifesrlaien vtsråiapnhsrtsaloahm N atsanstaokd n rä rienrflämianh om ljleiovmlijnerm em lleorenrleloelflenloerfatevålsepttseåslpo aatetnkmoaK tdnjoöK edpeldäm reflraehfl lalihv lilnivmino m reollererlalevsratvelsatenla!rtedneram jjöhndijvö– n !re r!reeplräejphläivjh–iv – -sgni r ecal p nid anmäL Lämna din placerings-e-ss.lg-inssisgr.nw eicrwa ewlcpaåln ppidnnid agnå amnräfmLräöLf förfrågan på www.ssil.se es.elis.sli.swsw .wwww åpån panga ågråfröffröf es.liss.www • es.liss@ofni • 08 91 17-1560 :xaF • 04 061-1560 :leT • ladsujL 23 728 ,A 2 natagsgniT es.liess.lw isTingsgatan w s.ww• w es.•liess.@ l2isoA, sf@ n827 iof•ni032 8• 9Ljusdal 018 1971-157•6-10Tel: 5:6xa00651-160 F:x•aF04• 006440 10-1651• 6-1Fax: 05:6le0T0651-71 :l•eTla•dslau19 djLsu280 j3L 72•238info@ssil.se 7,2A82,Ana2tangast•agwww.ssil.se gnsiTgniT Framtid utan kaos? för människor som ingen vill se Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Hur är det möjligt? Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. inagårdsmodellen® • Daglig aktivitet • Relationer & social träning • Utveckling av intressen & fortbildning • Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa • Hög personaltäthet & adekvat medicinering • Specialistkompetens • Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Ställ dina frågor till oss! Den 14-15 april deltar vi i Socionomdagarna i Stockholm. Ta chansen att träffa oss där om ni har möjlighet, eller kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon: 0292-508 76. Våra över 175 nöjda kunder finns inom Staten ska ta ett större ansvar när det kommer till bostadsbyggandet och några av pusselbitarna är ökad konkurrens och satsningar på kollektivtrafiken menar Mehmet Kaplan, (MP) bostads-, stadsutvecklings- och it-minister. 10 | www.ssil.se INTERVJU MEHMET KAPLAN ”Det finns inga snabblösningar” Möt Mehmet Kaplan – minister med fokus på unga, studenter och nyanlända Omtanke har träffat bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan, (MP), och bland annat pratat om lösningen på bostadsbristen, trygghet och hans eget engagemang. Han berättar att staten ska ta ett större ansvar när det kommer till bostadsbyggandet och fokus ligger på fler bostäder för unga, studenter och nyanlända. – Det är framtidsområden, säger han. TEXT: ANNA SJÖSTRÖM FOTO: PETER NORDAHL INTE RVJU Det är en avslappnad och glad minister som tar emot på sitt kontor på näringsdepartementet. Han skojar om tavlan på sitt kontor, som han helst inte vill ha med på bild, men när intervjun börjar blir han allvarligare: – Vi har en bostadsbrist som inte är nådig. Den skapar proppar i systemet för arbetsmarknaden och hindrar företagare från att anställa. Vi har unga och studen ter som har problem att hitta någonstans att bo och måste tacka nej till utbildningar och jobb och bostadsbristen hindar nyan lända från att komma in i samhället, säger Mehmet Kaplan. Och ska man lösa bostadsbristen måste man jobba över partigränser. – Det finns inga snabblösningar. Bo stadsmarknaden är så basal och grund läggande för alla människor och att då ha ideologiska skygglappar skapar en skytte gravssituation och den tjänar inte någon på. Därför är jag väldigt öppen för olika typer av förslag som kan leda oss framåt. Bostadsfrågan är prioriterad Mehmet Kaplan beskriver bostadsbristen i Sverige som ett raster kring det övergri pande arbetet på näringsdepartementet. – Vi vänder på varje sten och tittar även på de stenar som den förra regeringen vände på. De gjorde en hel del arbete för att ta reda på vad som inte funkar och vad problemen är. Många utredningar till sattes och en del av dem landar på mitt bord under året. Det handlar bland annat om konkur rensutredningen och bostadsplanerings kommittén, som enligt Kaplan är viktiga underlag för att se om det finns grund för ytterligare förbättringar rent lagmässigt. – En lärdom jag dragit av de senaste åren är att bostadsbristen inte löser sig av sig själv. För att få igång byggandet ännu Mehmet Kaplan Aktuell: Bostads-, stadsutvecklings- och it-minister. Ålder: Född 1971 i Gaziantep, Turkiet. Bor: Stockholm. Familj: Fru och två barn, 8 och 15 år gamla. Utbildning: 1992-1998, Lantmäteri programmet, KTH (ej avslutad), 1991 Gymnasieexamen, Avesta. Befattningar och uppdrag: 2014- Bostads-, stadsutvecklings- och it-minister, 2010-2014 gruppledare för Miljöpartiets riksdagsgrupp, 2008-2011 ledamot i arbetsutskottet för Miljöpartiets partistyrelse, 2006-2014 riksdagsledamot, 2004-2011 Ordförande för IOGT-NTO Stockholms län, 2004-2006, verksamhetsansvarig på Byrån för lika rättigheter, 2003-2011 ledamot i Miljöpartiets partistyrelse, 2002-2004 projektledare på Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, 2000-2002 ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Intressen: Jag har ett aktivt socialt liv och är med i föreningslivet och jag älskar att vara ute i naturen med mina barn. Men som stadsråd så har man inte så mycket fritid så jag försöker att ta tillvara på de tillfällen som ges och vi försöker hitta tider då familjen kan vara tillsammans och koppla av och umgås. Drivs av: Rättvisekänsla. Hur kan vi göra jorden mera rättvis för alla, utan att levnadssättet blir ohållbart. www.ssil.se | 11 INTERVJU MEHMET KAPLAN Ministern har bott i såväl Rinkeby som Skövde och pluggat både bostads- och stadsutveckling vid KTH,:s lantmätarllinje, erfarenheter som han tror kan vara till nytta för honom som bostads- och stadsutvecklingsminister. mera krävs ett antal pusselbitar. Bland Mehmet Kaplans pusselbitar finns exem pelvis översyn av instansordningen där regeringen ser över länsstyrelsernas roll i syfte att få en snabbare byggprocess och ökad konkurrens på marknaden. Vad mer kan regeringen göra för att få fart på bostadsbyggandet? – Vi har redan lagt fram ett konkret för slag i form av stadsmiljöavtalen. Det inne bär att kommuner, landsting och regioner 12 | www.ssil.se kan söka medfinansiering till lokala och regionala satsningar på kollektivtrafik. Vi har redan avsatt en halv miljard kronor det här året och det kommer förhopp ningsvis att leda till att framsynta kom muner faktiskt vill bygga i områden som i dag inte anses särskilt attraktiva. Hur går det med arbetet med den kommande bullerförordningen? – När vi sammanställde remissinstan sernas svar visade det sig att de ibland sa lika saker och ofta står två intressen mot o varandra. Vi måste ha fler bostäder och bygga på fler ställen och därför tillåta högre bullernivåer och å andra sidan handlar det om människor som vi utsät ter för presumtivt skadliga bullernivåer. Men förordningen är på plats inom en väldigt snart framtid. För mig kommer det att vara en viktig del av det arbete som gör det enklare för kommunerna att upp låta mark och göra olika typer av arkitekt tävlingar och markanvisningstävlingar »Bostadspolitiken går ju in väldigt mycket i andra portföljer. Exempelvis är arbetsmarknadsministern helt beroende av att bostadsmarknaden funkar ...« Mehmet Kaplan så att vi får ett ökat smart byggande där buller har tagits itu med. Hur ska man lösa sin boendesituation om man vill eller måste flytta till Stockholm? – Det är en oerhörd prekär situation, det är många som har svårt att hitta boen de. Det vi kan göra är som sagt att se till att kommunerna ska få bättre förutsätt ningar för att bygga mer. Men det finns inga snabblösningar. Undantaget skulle i så fall vara nyan lända. Regeringen vill satsa på modul bostäder för att klara av den kraftiga strömningen av nyanlända flyktingar. – Det är ett svar på den exceptionella situation som råder i världen med extremt många människor som tvingas fly från krig och elände. Sverige tar stort ansvar i frågan och då är modulbostäder vårt sätt att snabbt ordna flexibla och moderna boenden. Vi kommer snart att komma med förslag på hur det här skulle kunna funka och vi har fått god respons från kommunsidan. Kommunerna ska själva vara med och utforma vilken typ av modulbostäder som är lämpliga och regeringen tänker sig ett samarbetsavtal för upphandling av bostä derna och för att kunna pressa priserna. längst ifrån bostadsmarknaden: unga, studenter och nyanlända. Marknaden kan inte ensam lösa bostadsbristen, det har vi sett de senaste åren. Det behövs olika ingångar och incitament för att skapa en framåtsyftande rörelse så att vi får igång byggandet ännu bättre. Min roll är att se till att vi hela tiden rör oss framåt. Vilket ansvar har en stadsutvecklingsminister? – Att se till att städer utvecklas och blir moderna och hållbara. Det handlar om bra livsmiljöer för medborgarna. Men stadsutveckling är också utrymmena mel lan hus och bostadsområden. Vi har länge haft en situation där framförallt kvinnor och flickor känner sig otrygga i stadsmil jön och det är en fråga som man måste ta ett helhetsgrepp på. Hur ser du på dina ministerroller? – Bostadspolitiken går ju in väldigt mycket i andra portföljer. Exempelvis är arbetsmarknadsministern helt beroende av att bostadsmarknaden funkar, liksom utbildningsministern och migrations ministern. En bostad liknar inget annat och man kan inte säga att det är en vara som alla andra. Därför är det viktigt att politiken siktar på att ha ett långsiktigt engagemang när det gäller de som står Var det självklart att tacka ja till att bli minister? – När jag fick frågan tänkte jag att ”det här måste jag kolla med min fru”, för vi tar alla viktiga beslut tillsammans. Jag bollade med henne och funderade. Som politiker vill man ju försöka åstadkomma förbätt ring och nu får jag chansen att göra det. Vad gör dig till en bra bostadsminister? – Inom politiken behövs det breda er www.ssil.se | 13 INTERVJU MEHMET KAPLAN – Marknaden kan inte ensam lösa bostadsbristen. Det behövs olika ingångar och incitament för att skapa en framåtsyftande rörelse så att vi får igång byggandet ännu bättre. Min roll är att se till att vi hela tiden rör oss framåt, menar bostadsministern Mehmet Kaplan. 14 | www.ssil.se »När jag fick frågan tänkte jag att ”det här måste jag kolla med min fru,” för vi tar alla viktiga beslut tillsammans.« Mehmet Kaplan, om valet att tacka ja till ministerposten. Vi söker fler medarbetare farenheter och därför är det viktigt att re geringen innehåller personer med olika bakgrund, erfarenhet, ålder och bostads orter. Jag har ju personligen gjort en resa i Sverige från Skövde, dit mina föräldrar först kom, till Rinkeby där jag är uppvux en, Krylbo och de senaste dryga 20 åren har jag bott på Järvafältet. Jag har bott i olika bostäder och upplåtelseformer och jag upplevt resan själv och dessutom i en del av Sverige som ofta hamnar på skugg sidan när man pratar om politik. För mig är det också en enorm tillgång att ha plug gat på KTH:s lantmäterilinje och läst de ämnena som handlar om två av mina om råden: bostads- och stadsutveckling. Hur kom det sig att du blev politiskt intresserad? – Det var genom mitt engagemang i nyk terhetsorganisationen IOGT-NTO. När jag pluggade på KTH, blev jag mer och mer aktiv och det ledde mig in i vad som kan kallas för en demokratiskola. Jag var med på föreningsmöten, röstade och la förslag till årsmöten. Det gjorde att jag blev mer och mer intresserad av det parla mentariska arbetet och jag och några vän ner tänkte att ”här sitter vi och försöker påverka politiker, varför inte själv vara aktiv i politiken?” Och varför blev det Miljöpartiet? – För helhetssynens skull. Att de inte bara tänker på ett, eller några få intressen, utan ser på helheten där världen och allt däri är viktigt. Det handlar om solidaritet med världens alla människor, djur, natur och det som kommer i framtiden. Det var känslan av att alla inte har samma privile gium som vi har – nämligen att få gehör för de behov vi har. ● Sida vid Sida Vi står alltid kvar För oss står den unge och dess behov i fokus. Vi skräddarsyr bästa tänkbara insats för varje person. Sida vid Sida har öppenvård, stödboenden, integrationsboenden, träningslägenheter, familjehem, skyddade boenden och mycket mer. Vi vill tacka våra uppdragsgivare för alla förtroenden som ni ger oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team med ännu fler engagerade medarbetare. Vi söker dig som känner att du vill vara med i ett gäng som gärna ger det där lilla extra. Vi söker just nu: - Verksamhetschefer - Familjehemskonsulenter - Behandlare - Coacher Läs gärna mer på: www.sidavidsida.se Ansökan sänds till: info@sidavidsida.se eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm. Vid frågor om tjänsterna kontakta: Amela Cerimagic 076-621 95 69, amela.cerimagic@sidavidsida.se eller Lelle Hagström 070-665 64 00, lelle.hagstrom@sidavidsida.se 070 - 665 64 00 | 076 - 621 95 69 info@sidavidsida.se | www.sidavidsida.se www.ssil.se | 15 NYHETER Hjälp i vardagen Underlätta arbetet och ha skoj på vägen Av: Maria Nordholm maria.nordholm@ssil.se Dilemmakort om Barnkonventionen Nu finns en hel kortlek full av olika dilemman för unga, 12-18 år, som på olika sätt berör innehållet i Barnkonventionen. Låt dem diskutera hur Emil, Amanda och alla de andra ska göra. Vad tycker du och vad tycker dina vänner? Låt dem känna varandra på pulsen och få nya kunskaper och insikter om barns rättigheter. Dilemmakortleken är författad av Sanna Mohr och Sannie Wedberg, den innehåller 51 kort som utgår från de 41 sakartiklarna i Barnkonventionen. Pris: 95 kronor. www.alltidforlag.se m.fl. Schampomössa för de som inte kan duscha Bonuskarta.se Bonuskarta är ett digitalt förstärkningsverktyg, ett hjälpmedel som kan ersätta eller komplettera de traditionella förstärkningsmetoderna som används. En behandlare, förälder, lärare, kontaktperson eller tränare kan skapa individuella veckoaktiviteter, som följs upp med direkt- och interaktiv förstärkning. Bonuskarta finns till för individer som har behov av att träna upp sin initiativförmåga och ger individen möjlighet att ta eget ansvar. Verktyget har en 30 dagars testperiod för den som vill prova programmet. Bonuskarta finns tillgänglig i din webbläsare eller som applikation. Pris: 149 kronor per månad för ett litet konto med en användare och en moderator, 399 kronor per månad för mellankonto med 5 användare och upp till 5 moderatorer. www.bonuskarta.se Bakterier i storköket? Ett så kallat ATP-test räcker för att avslöja bristande hygien. Metoden har funnits i flera år, men en ny version av mätaren – System SURE Plus – gör nu hygienkontrollen på bara några sekunder. Ytan som ska kontrolleras svabbas med en provsticka som stoppas i ett rör som innehåller ett speciellt enzym. Röret sätts i ATP- mätaren som inom 15 sekunder ger svar på om provet innehåller några bakterier eller inte. Hjälpmedlet gör att till exempel storkök snabbt kan kontrollera om maskiner och arbetsbänkar är rena. www.food-diagnostics.se 16 | www.ssil.se Den nya schampomössan från Tena används till hårtvätt främst för personer som är sängliggande eller har svårt att röra sig. Men den kan även vara en hjälp för demenssjuka personer som kan vara rädda för vatten. Mössan, som innehåller schampo, balsam och vatten, kan värmas i mikron för ökad komfort. Efter 3-4 minuter massage tar man av mössan och håret är rent och behöver inte sköljas. Pris: 39 kronor. www.tenabutiken.se NOSA: Luktfri miljö kan ge värdigare bemötande det visar en enkätundersökning bland vårdanställda. En av fyra svarande upplever illaluktande situationer i sitt dagliga vårdarbete som ett problem. Samtidigt uppger de flesta att dålig lukt är något man förväntas stå ut med i jobbet. Nu finns en produkt till för att lösa problemet. Nosa, en genomskinlig engångsprodukt med mentoldoft som fungerar som öronproppar fast för näsan. Skyddet neutraliserar dålig lukt utan att påverka andningen. Pluggen är liten och den syns minimalt. Vårdarens arbetsmiljö blir mer komfortabel och patienten får ett värdigt bemötande. Pris: 600 kronor för en förpackning med 100 stycken. www.nosaplugs.com logo-svart.pdf 1 2015-02-20 13:50:18 VI VILL VARA DET TRYGGA OCH SNABBA VALET TILL GODA PLACERINGAR! Vi har gedigna kvalitetskontroller på samtliga boenden, för att Du som kund ska få högsta kvalitet. Dessa sker minst en gång per år och av föreståndare från andra boenden. Tveka inte att ringa oss vi hjälper gärna till, dygnet runt och året runt! 020-12 12 99 Somna lättare med FIBERTÄCKET! Vi finns på småländska höglandet i Aneby kommun en idyllisk miljö. Vi arbetar individuellt och med stor delaktighet för att på yttersta sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har yttersta fokus på individens egna önskemål utifrån uppdraget. Vi har förmånen att få arbeta med djur, som vi kallar från ”Frö till Busfrö” då en del av vår sysselsättning är hästuppfödning i mindre skala med inriktning mot hoppning. Vi ser detta som en stor möjlighet och resurs för våra boenden att få vara med och uppleva detta, samtidigt som att vara delaktiga i skötsel av stall och hästar (frivilligt). Stallet ihop med andra aktiviteter gör att det är gott om sysselsättning. Vi hoppas på föl 2015! Våra målgrupper är för män och kvinnor från 21 år till 55 år. Verksamhetens mål – alla ska få tillvaron att bli begriplig och hanterbar. Prioriteringen är på högsta nivå för att tillgodose en meningsfull vardag och en förutsättning för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande under längre eller kortare vård/ behandlingstid hos oss. Husdjur är välkomna efter prövning. FIBERTÄCKET är ett mjukt tyngdtäcke, som ger ett lätt tryck mot kroppen likt en omfamning. Det gör det lättare att slappna av och komma till ro. Fibertäcket förskrivs som hjälpmedel mot psykisk och motorisk oro och/eller sömnsvårigheter. Testa Fibertäcket i vår monter B07:42 på Leva&Fungera-mässan 14-16 april! Välkomna för mer information och studiebesök! www.ekotopia.info | 0380-49 69 68 031-4979 23 kognition@provistaab.se www.fibertacket.se Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns! info@mogard.se | www.mogard.se 010-471 66 00 18 | www.ssil.se TEMA NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME Försäkra företaget rätt NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME Tänk på att försäkra företaget rätt för den verksamhet ni utför. Men vilka försäkringar krävs egentligen för ett företag som arbetar med människor. Krävs det andra försäkringar för dem som arbetar med labila människor än för andra a nställda? Hur ska man försäkra sina lokaler och vad bör man tänka på när man skaffar en företagsförsäkring? Läs försäkringsrådgivarnas svar i vårt tema När olyckan är framme. Ibland finns inga försäkringar i världen som hjälper. Alla olyckor går det inte att försäkra bort eller ens lindra konsekvenserna av. Läs om Statens haverikommissions slutsatser i vår uppföljning av branden vid HVB-hemmet i Norrtälje, i vilken tre personer miste livet. I rapporten kritiseras flera myndigheter, däribland Inspektionen för vård och omsorg, för att inte ha varit tillräckligt framsynta när de gav en verksamhet utan bygglov och med undermåligt brandskydd tillstånd. IVO och flera andra myndigheter rekommenderas nu att ändra sina rutiner för att undvika att en tragedi av den här sorten inträffar igen. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: PETER FREDRIKSSON www.ssil.se | 19 TEMA NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME En bra företagsförsäkring är guld värd om tjuven hälsar på. 20 | www.ssil.se Företagsförsäkringen skyddar mer än bara egendomen Många företagare struntar i att försäkra sin verksamhet. Men det är en besparing som kan kosta mer än det smakar. Det är inte bara prylar som kan bli stulna eller gå sönder. Även avbrott, skadeståndskrav och tvister kan skada verksamheten. TEXT OCH FOTO: PETER FREDRIKSSON När allt rullar på är det lätt att se verkligheten i rosenrött. Att då ta sig tid att analysera vilka risker det finns i verk samheten ser många som ett slöseri med tid, menar Lennart Berg på Advise Risk och Försäkring. – De som driver mindre företag är ofta de som har det sämsta försäkrings skyddet. Man tänker att det inte är någon idé att försäk ra verksamheten eftersom Lennart Berg. det ändå inte finns några dyrare inventarier. Men samtidigt visar all erfarenhet att det inte är egendomsskyd det som är det viktigaste. Minst lika vik FOTO:PRIVAT TE MA tigt är det att skydda sig mot olika typer av avbrott eller ansvarsärenden, säger han och ger flera exempel på oförutsed da kostnader som företagare skulle kunna undvika med en försäkring. Ovilja mot att dra på sig kostnader Lennart Berg tror att det bristande försäk ringsskyddet bland företagarna beror dels på okunskap men även på en ovilja att dra på sig kostnader. För den som kanske bara en enkel bär bar dator och en mobiltelefon som inven tarier kan det kännas tungt att behöva be tala premier för att skydda företaget. Men skulle det uppstå en situation där de orsakat skada genom sin verk samhet, då saknas det ett skydd som går in och täcker utgifterna vid till exempel avtalstvister eller rättegångskostnader. När det gäller företag som verkar inom privat äldreomsorg, HVB eller LSS gäller det även att teckna ett särskilt ansvarsför säkringsskydd. – Till det kommer behandlingsskade f örsäkring och i vissa fall en patient ansvarsförsäkring som krävs enligt lag för yrkesgrupper som till exempel läkare och sjuksköterskor. Enkelt att göra en riskanalys Lennart Berg menar att det absolut vikti www.ssil.se | 21 TEMA NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME Rör du dig mycket i skumma miljöer? Då kan det vara bra om det finns ett överfallsskydd i din företagsförsäkring. Checklista Så här gör du en riskanalys: ■ Vilka risker finns det i dag, vilka risker kan tillkomma? ■ Vilka risker går det att försäkra sig emot? ■ Vilka risker går det inte att försäkra sig emot? Innan du bestämmer dig: ■ Vilka moment omfattar försäkringen? ■ Vilka undantag och aktsamhetskrav gäller? ■ Hur stor är självrisken? Skador på fordon kan kosta skjortan. gaste är att man gör en genomgång av ris kerna i verksamheten. Genom att spalta upp allt som kan hända går det att komma fram till vad som borde försäkras och vad som inte är värt att försäkra. Därefter bör man kontakta en försäkringsförmedlare eller försäkringsbolag för att få en offert på vad försäkringen skulle kosta, vilka villkor som gäller och vilka undantag som bolaget anser sig behöva göra. Paketlösningar billigare – Premien grundar sig först och främst på företagets omsättning och typ av verk samhet, säger Lennart Berg som menar att det finns flera rabatterade erbjudanden till olika branschorganisationers medlem mar som kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ. Istället för att skräddarsy försäkringar efter varje företags behov har man valt 22 | www.ssil.se ■ Beräknas självrisken per skada eller skadetillfälle? vissa paketlösningar som innehåller en mängd försäkringsmoment, som i och för sig är mer omfattande än vad de flesta företag behöver. Men samtidigt ger paket lösningen en konkurrenskraftig premie som blir billigare än om man väljer olika delmoment på egen hand. – Det kan handla om försäkringar som själva verksamheten behöver eller som är riktade mot dem som jobbar i verk samheten. I till exempel livförsäkringen ingår moment som ger de efterlevan de en extra ekonomisk trygghet utan att det utgår inkomstskatt för mottagaren, medan olycksfallsförsäkringen ersätter personskador på jobbet och hemma. När det gäller sjukvårdsförsäkringen är den na ofta utformad så att den försäkrade är garanterad läkarvård och operation av läkare med specialistkompetens inom en viss tid. l ■ När börjar försäkringen gälla? ■ Hur länge gäller försäkringen? ■ Vilka avskrivningsregler gäller för skadad egendom? Några försäkringar för ditt företag: ■ Egendom ■ Avbrott ■ Ansvar ■ Rättsskydd ■ Kris ■ Tjänsteresor ■ Byggnad Några försäkringar för dig: ■ Liv ■ Olycksfall ■ Sjukvård NÄR DET ÄR PÅ RIKTIGT PROFFESIONELLA SKYDDSBOENDEN VI HÄMTAR DYGNET RUNT! 070-716 02 22 | 010-209 90 09 WWW.SKYDDSBOENDE.SE WWW.VITTNESSKYDD.SE venska Kvinnofridsprogrammet TEMA NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME Välj rätt försäkring för omsorgsföretaget Experten ger råd om val av försäkringar för vårdföretag Charlotte Arén är försäkringsmäklare vid Allians försäkringsmäklare och en av dem som administrerar KFO:s specialanpassade försäkringslösningar inom vård och omsorg. Hon är expert på vilka försäkringar som kan behövas för företag inom vård och omsorg. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM I jobbet som försäkringsmäklare tar Charlotte Arén bland annat fram paketlösningar till sina kunder. Hon be gär in offerter från flera försäkringsbolag för att se vem som kan erbjuda kunden den bästa försäkringslösningen till en bra premie. En av de stora kunderna är KFO – arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer. Flera av deras medlemsföretag återfinns inom vård och omsorg och omfattas där med av deras gruppförsäkring. Som för säkringsmäklare för KFO är Arén expert på vad man bör tänka på när man letar efter försäkringslösningar för vård- och omsorgsföretag. Egendomsskydd är grunden i en före tagsförsäkring, den täcker upp vid brand, vattenskada eller inbrott. Till det så bör det även ingå en allriskförsäkring, det vill säga en drulleförsäkring. Avbrott är en annan viktig del av ett företags försäkring. – Ett avbrott är ofta förenat med stora kostnader. De saker som skadas vid ex empelvis en vattenskada eller en brand kanske inte är så dyra men det kostar pengar att verksamheten står still, säger Charlotte Arén. Vid avbrott så får företagaren dels hjälp med täckningsbidraget så att verksam heten inte går i konkurs under återupp byggnaden och även hjälp med extra kost TE MA 24 | www.ssil.se nader för att upprätthålla verksamheten till exempel kostnader för ersättningslo kaler att driva verksamheten i, så att före taget inte tappar sina kunder under åter uppbyggnaden. I flera försäkringar ingår även epidemi avbrott som skyddar ifall en myndighet slår igen ditt storkök, vårdhem eller äldre boende på grund av en smitta. – I gruppförsäkringar ingår ofta mycket av de viktiga delarna för ett företag kont rollera att just egendomsskydd, avbrott och epidemiavbrott är en del av din för säkring, säger Charlotte Arén. Så skyddas personalen Personalen i en omsorgsverksamhet är vid en olycka skyddad via kollektivavtalens försäkringar. Dessa försäkringar gäller när någon skadar sig i arbetet exempelvis om det är ett olycksfall eller en arbetsskada från exempelvis tunga lyft. De kollektivavtalade försäkringarna täcker all typ av personal även personer som arbetar med omsorgstagare som har ett riskbeteende. Skador täcks förutsatt att de anses vara en olycka. – Arbetar man med personer som har en diagnos som alzheimer eller en neuro psykiatrisk funktionsnedsättning så be traktas slag mot personal eller ett par knäckta glasögon för det mesta som ett olycksfall, då förövaren inte alltid förstår vad de gör. Jobbar man med riskpersoner får man kanske räkna med att olyckor kan hända, säger Charlotte Arén. Glöm inte ansvarsförsäkringen Hon är noga med att påpeka att alla som driver en verksamhet ska ha en ansvars försäkring. Alla olyckor eller händelser täcks inte av de kollektivavtalade försäk ringarna, utan dessa skyddar enbart per sonalen. En ansvarsförsäkring skyddar vid person- och sakskador på tredje man. Tredje man kan vara kund eller till exem pel fastighetsägaren. – Om en patient skadas och chefen el ler någon ur personalen har brustit i sitt arbete så kan det bli fråga om att de an svariga blir skyldiga att betala skadestånd. Försäkringsbolagen utreder alltid, för handlar, för talan och ersätter om det ska ersättas i ansvarfrågan. Det krävs samma typ ansvarsförsäkring oavsett vilken vård eller omsorgsverk samhet du driver. – Det tas ingen hänsyn till om det skulle anses vara högre risk att jobba med att ut slussa kriminella i samhället än att arbeta med åldringar. Premien för försäkringen är densamma, säger Charlotte Arén. Tänk efter före Charlotte Arén rekommenderar att man ser över sitt försäkringsskydd om man Försäkringsmäklaren Charlotte Arén är expert på vad man ska att tänka på när man tecknar försäkringar för sitt vård- eller omsorgsföretag. skickar personalen eller de boende på riskfyllda aktiviteter, som att ta med sig HVB-hemmets ungdomar på klättring, dykning eller skidåkning. – Lite riskfyllda saker får man göra i sitt arbete och ändå täckas av de kollektiv avtalade försäkringarna – så länge man inte har inkomst av verksamheten, då krävs en separat olycksfallsförsäkring. Gör man en aktivitet med en dyk- eller klätterfirma så är man ofta täckt av ar rangörens försäkring, men kontrollera med ditt försäkringsbolag och arrang ören vad som gäller, menar Charlotte Arén. Tänk efter före är ett gott råd. Krisför säkring och rättskydd är delar som bör ingå, men fundera även igenom om ni behöver fler delar i er företagsförsäkring. Ger ni mediciner, då behövs en behand lingsförsäkring, har ni obetalda anställ da, som volontärer, kan det behövas en volontärförsäkring, så att dessa perso ner inte är helt oskyddade om olyckan är framme. Hanteras pengar i verksamheten kan ett skydd mot förmögenhetsbrott komma väl till pass. – Inom exempelvis personlig assistans så sköter ofta assistenterna det ekono miska i form av uttag med bankomatkort, tillfället gör tjuven, säger Charlotte Arén. Vem bär ansvaret? Tänk även igenom vem som har ansvaret i olika situationer. – En fråga försäkringsbolagen ofta får är om en assistent kör en brukare i sin egen bil och är med om en olycka, vem betalar då? Det viktiga är att man bestäm mer innan vad som gäller. Om jag kör en privat bil och det blir en skada så täcker fordonsförsäkringen skadan men diskus sionen blir ofta vem som betalar självris ken, det vanliga är att företaget står för självrisken, menar Arén. Säkra dina lokaler Man får bedriva vård och omsorgsverk samhet i alla typer av lokaler ur försäk ringssynpunkt. – Det försäkringsbolagen tar hänsyn till när de sätter premier är byggnads klass, det är billigast premier att sitta i stenhus, byggnadsklass 1 där det är minst risk för brand. Men i byggnads klass 3, det vill säga trähus, som lätt fattar eld så är premien högre. Försäkringsbolagen ställer även krav på försäkringstagare ifråga om inbrotts skydd som särskilda lås för vissa verk samheter men de ställer inga krav när det kommer till brandskydd. Räddnings tjänsten ställer däremot sådana krav och eftersom brandskyddskrav redan finns behöver försäkringsbolagen inte ställa dem. – Men försäkringsbolagens krav på in brottsskydd krockar ofta med reglerna kring brandskydd, en branddörr måste vara öppen, av säkerhetsskäl, men för att försäkringen ska gälla får den ofta inte vara det. Lösningen kan vara att man hit tar en tekniklösning som att koppla ex empelvis lysknappen så att lamporna inte går att tända förrän branddörren är upp låst, berättar Charlotte Arén. – Ett krav, som är viktigt att komma ihåg, är att premien på en företagsför säkring måste vara inbetald i tid, annars är försäkringen inte giltig om olyckan är framme. ● www.ssil.se | 25 TEMA NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME klipp ut och spara! Charlotte Aréns försäkringstips för omsorgsföretag och behandlingshem: EN FÖRETAGSFÖRSÄKRING bör innehålla: ■ Egendomsskydd: I en företagsförsäkring ska det ingå ett egendomsskydd som ska täcka upp vid brand, inbrott eller vattenskada. I den delen bör det även ingå en allriskförsäkring. ■ Avbrott: En företagsförsäkring bör innehålla ett skydd vid avbrott, det vill säga att företagaren får ersättning när det blir avbrott i verksamheten på grund av brand, vattenskada eller annan olycka. Vid avbrott så får företagaren hjälp med täckningsbidraget så att verksamheten inte går i konkurs under tiden den står still, men även hjälp med kostnader för ersättningslokaler och annat som krävs för att kunna driva företaget vidare under återuppbyggnaden av skadade lokaler. ■ Epidemiavbrott: Tillägget epidemiavbrott ingår i vissa försäkringar och täcker upp om en myndighet stänger verksamheten på grund av smitta. Epidemiavbrott är inte vanliga men ibland förekommer utbrott av resistenta bakterier eller salmonella. SKYDD AV FÖRETAGSÄGARE och personal: ■ Personalskydd: Det är Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) som man har via kollektivavtalen som ska täcka upp när någon skadar sig i arbetet, den gäller både vid olycksfall och belastningsskador. De kollektivavtalade försäkringarna består utöver TFA av TGL- tjänstegruppliv, AGS-avtalsgrupp sjukförsäkring och TJP- Tjänste- eller avtalspensionen. Om någon i personalen får en personskada så ska ofta de kollektivavtalade försäkringarna, arbetsskadeförsäkringarna, täcka detta. Personalförsäkringar täcker all personal även personer som arbetar med omsorgstagare som har ett riskbeteende. ■ Ansvarsförsäkring: Alla som driver en verksamhet ska ha en ansvarsförsäkring. Om en tredje person, en patient eller en besökare skadas och chefen eller någon ur personalen har brustit i sitt arbete så kan det bli fråga om skadestånd. Men det är sällan stora skadeståndsbelopp det handlar om i Sverige, beloppet bedöms från fall till fall. ■ Rättskydd och krisförsäkring: Rättskydd bör finnas i försäkringen om företaget behöver driva mål mot andra och kris-försäkring finns till om någon ur personalen behöver terapeutiskt behandling efter att de blivit överfallen av någon de vårdar eller någon annan person. TÄNK ÖVER om din verksamhet behöver: ■ Behandlingsskadeförsäkring och patientansvarsförsäkring: Behandlar man människor och ger mediciner så måste man ha en behandlingsskadeförsäkring. Har man legitimerad personal så ska de ha en patientansvarsförsäkring. Många legitimerade har ofta vårdavtal där det ingår försäkring om de är anställda via kommun eller landsting. ■ Tjänstereseförsäkring: Arbetar företaget med personlig assistans är en tjänstereseförsäkring bra. När man rör sig i hemområdet så har personalen skydd i den kollektivavtalade försäkringen, men om assistenten följer patienten ut i världen, på semester eller träningsresa, så slutar det skyddet att gälla. Till exempel så täcks inte sjukresa eller läkarbesök utomlands. Reseskador är den vanligaste skadeorsaken inom personlig assistans. ■ Förmögenhetsbrott: Kan vara bra att ha ett skydd mot i en företagsförsäkring, det täcker ifall att de anställda förskingrar pengar. ■ Volontärförsäkring: Det är många ideella krafter som finns i omvårdnadsbranschen, exempelvis vänner och kompisar som ställer upp med personlig assistans. Volontärförsäkringar tecknar företaget för alla som ställer upp ideellt, det är en grundläggande olycksfallsförsäkring för personer som finns i företaget men inte är anställda och därför inte omfattas av de kollektivavtalade försäkringarna. ■ VD & Styrelseförsäkring: Denna försäkring ger ett skydd för den som sitter i en styrelse eller på en vd-post. Om någon anser att du som vd eller styrelsemedlem har gjort fel exempelvis vid en arbetsplats olycka eller har underlåtit att göra något, som att söka bidrag i tid, så kan personen stämma dig eftersom du har ett personligt ansvar när du sitter på dessa positioner. Det är svårt att få folk att ställa upp i en styrelse om detta skydd inte finns. KRAV FRÅN försäkringsbolag: ■ Brandskydd: Det är brandskyddsmyndigheten som ställer kraven på brandskydd, här förlitar sig försäkringsbolagen på att företagen följer brandskyddsmyndighetens riktlinjer. ■ Inbrottsskydd: Alla försäkringsbolag ger ut inbrottsskyddsbroschyrer som bygger på svenska stöldskyddsföreningens SFF:s riktlinjer. Det är hårdare krav på ett företag än en privatperson. Kan man inte påvisa att dörren var låst så är det inte inbrott utan snatteri om något blir stulet, och snatteri gäller inte försäkringarna för. Försäkringsbolagen kan ställa krav på särskilda lås för att ge ett inbrottsskydd och det är olika krav beroende på typ av verksamhet. ■ Betala premien i tid: Inom företagsförsäkring så behöver bolagen inte påminna om man glömt att betala. Inom företagsförsäkring så ska premien vara betald vid förfallodagen annars upphör skyddet att gälla. Sker skada utan att premien är betald så finns inget försäkringsskydd. KÄLLA: CHARLOTTE ARÉN 26 | www.ssil.se Vill du nå samtliga beslutsfattare inom social omsorg? Omtanke n: Krönika ”Vill allaa el äldre sp Bingo?” SORG R VÅRD OCH OM TIDNINGEN FÖ O mt nån gonk ”Jag önskar atta barn”e ss o m o d n a h it tag Carolina: TIDNING EN FÖR VÅRD O CH OMSORG Innanför s av alzheimer? murung en arna förälder drabba det ennär som tränat Var finns stö”D yo shandel Våga fråga om mis ökar när frågan Upptäckten av våld älsovården ställs inom mödrah ga lär sig Ny Tidning! SiL har bytt namn till Omtanke! att st anna upp arn skrosb h re Hon är ettocma flektearrahög t n sikt inna n som man Entreprenöre agerar ” odds och reser sig mot alla Tema Krim inalvård: ”Det finn s inget skyddsnä ” t Efter frigivn ing sov Roge r Karlsson Uh Stärk ba rns rättigh eter UNICEF ve rkar för at t Sverige sk göra Barn a konventio nen till lag rman på go lvet i KRIS lo kaler Bygg milj övänligt Norrköpin gs första pa ssivhus stå klart – et r t genomt änkt LSS-b oende Hör av dig till mig så hittar vi den lösning som passar dig bäst! Annonsbokning Säviq Kvinnobehandling är ett HVB-hem i södra Dalarna med specialinriktning på kvinnligt missbruk/beroende Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges missbrukare vilket innebär att behoven av kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför andelen kvinnliga missbrukare ökar finns inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer. Många kvinnliga missbrukare lever dolt och upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för allvarligt försämrad hälsa. Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och våra behandlingsmetoder. www.saviq.se Besök oss i Vårdkedjans monter på Socionomdagarna! Carola Persson 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . info@saviq.se www.ssil.se | 27 TEMA NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME Flera myndigheter får kritik i Statens haverikommission rapport om den brand som ägde rum på ett HVB-hem i Norrtälje, under hösten 2013, då tre personer miste livet. IVO kritiseras efter branden Myndigheters misstag bidrog till olyckan där tre miste livet I augusti 2013 omkom tre boende och fyra personer fördes till sjukhus efter att ett HVB-hem i Norrtälje fattat eld och brunnit ner till grunden. Under vintern kom Statens haverikommissions rapport som kritiserar flera myndigheter däribland IVO för en rad brister. TEXT: MARIA NORDHOLM 28 | www.ssil.se FOTO:JONAS EKSTRÖMER vetna om branden var utrymning genom något annat än fönster omöjligt. Vid brandens utbrott fanns enbart de boende i huset, samtliga var diagnostise rade med någon typ av psykisk funktions nedsättning som kan innebära nedsatt uppmärksamhet, kognitiv och exeku tiv förmåga. Vilket kan medföra nedsatt handlingsförmåga, bristande lokalsinne och göra att det tar längre tid tills perso nen reagerar på ett larm och gör denne passiv. Bland annat så ska de se till att rädd ningstjänsten utbildas i att evakuera nöd ställda via stege i de fall när den nödställde själv inte klarar att klättra ner. Brandkåren i Norrtälje bör också utbildas i taktisk för flyttning vid flera samtidiga utryckningar. Hur larm hanteras när brandkårer från intilliggande orter kallas in ska också ses över. Brister i brandskydd en olycksorsak TE MA Strax efter midnatt den 27 augusti gick automatlarmet från ett hem för vård och boenden, HVB, i Norrtälje, nästan samtidigt larmade en uppmärksam gran ne SOS om branden. I byggnaden fanns sju personer med psykisk funktionsned sättning. Personalen hade lämnat hem met efter att de boende medicinerats för kvällen. Närmast tillgängliga personal befann sig i sin bostad i en angränsande byggnad. Branden startade på en rök-balkong som saknade brandvarnare. Den spred sig snabbt och huset övertändes. I det hastiga förloppet slogs de båda utrymningsvägar na ut i ett tidigt skede. Kort efter att hu sets brandvarnare gjorde de boende med När larmet kom in till räddningscentralen var insatsstyrkan på Norrtälje brandsta tion utkallad på ett drunkningstillbud och det saknades beredskap för en andra ut ryckning från brandstationen, det innebar att insatstiden för livräddning och brand släckning fördröjdes. Tre av de boende omkom i branden och fyra personer tog sig ut ur trevånings huset med hjälp av grannar, hemmets tillskyndande personal och ortens ende kvarvarande brandbefäl. De försökte eva kuera de boende så gott det gick under de 22 minuter det tog från larmet gick tills brandkårer från närbelägna orter anlände till olycksplatsen. Inom Norrtälje tätort ska normalt en räddningsinsats påbörjas inom tio minuter enligt gällande bestäm melser. Kritik från kommissionen Statens haverikommission, SHK; som ut rett branden i syfte att liknande olyckor inte ska hända igen, rekommenderar nu flera myndigheter att se över sina ruti ner efter branden. Såväl Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Inspektio nen för vård och omsorg, IVO, och Soci alstyrelsen får kritik i rapporten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen rekommen deras att se över de brister som finns inom räddningstjänsten som bidrog till att ut ryckningen fördröjdes och tre personer miste livet. FOTO:PETER KNUTSSON Fördröjd utryckning Statens haverikommissions rapport vi sar på flera orsaker till olyckan. Det fanns ett bristande brandskydd, inom såväl det byggnadstekniska som det organisato riska. En bidragande orsak till olyckan är också myndigheternas oförmåga att på förhand kontrollera HVB-hemmet. IVO har vid tillståndsgivning och tillsyn missat både det bristande brandskyddet och av saknaden av bygglov. – Den stora anledning en till olyckan är att brand skyddet inte stoppar bran den på balkongen utan låter den sprida sig in i byggna den, säger Patrik Dahlberg Patrik Dahlberg utredare vid statens haveri kommission. Med en bättre branddörr och en de tektion av branden hade brandförloppet kunnat se annorlunda ut menar han. Vad hade det obefintliga bygglovet med det hela att göra? – Saknas det bygglov så vet man inte vad huset är byggt att fungera som och heller inte vad man ska bedriva tillsyn emot, säger Patrik Dahlberg. Brandskydd är eget ansvar Det är verksamhetens eget ansvar att ha ett fullgott brandskydd. Köper man en villa och vill starta en vårdverksamhet i byggnaden så krävs det att man söker ett nytt bygglov för den verksamhet som ska drivas i huset. Norrtäljehemmet var gammalt, tre vå ningar högt och byggt i trä. – Man hade kunnat ställa högre krav på www.ssil.se | 29 TEMA NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME huset. I den byggnadsklass det här gamla huset tillhör så handlar det enbart om att få ut folket innan huset brinner ner och sedan skydda intilliggande byggnader, sä ger Fredrik Noén brandingenjör vid Upp sala brandförsvar. Ingen myndighet har reagerat Boenden av den här karaktären är de som ska ha högst typ av brandsäkerhet, vård tagarna i den här gruppen är de som be höver mest skydd och hjälp vid en utrym ning. – Det här huset är byggt som ett bo stadshus och sedan när det blivit till en verksamhet så har man försökt bättra på brandskyddet, med brandceller, brand dörrar och en yttre spiraltrappa för att de ska uppfylla några som helst av brand skyddskraven, säger Patrik Dahlberg. Hade man fått driva den här verksam heten i det här huset om man sökt bygglov för den i dag? – Nej, det uppfyller inte kraven som ställs om man skulle bygga ett hus för den här verksamheten i dag, inte alls, säger Patrik Dahlberg. Lotta Texte som vid branden var verk samhetschef för HVB-hemmet kände inte till att det saknades bygglov. Den här diskussionen kom upp efter branden, säger hon. Hon bekräftar kort att verksamheten funnits i familjen sedan 1972 och då drevs av hennes mamma. – Jag tog över 2006 efter att min mam ma dog, säger Lotta Texte. Hon avböjer vidare kommentarer om branden men i en intervju med Norrtelje Tidning har hon tidigare berättat om hur hon vid mammans bortgång sökte till stånd för att ta över verksamheten. – Något bygglov nämndes det ing et om. Däremot en del annat som jag var tvungen att åtgärda. Vi har haft årlig till syn av berörda myndigheter. Har de haft synpunkter har vi åtgärdat detta, sa Lotta Texte då Therese Söderlund vid Norrtelje tidning. För låg bemanning Enligt haverikommissionen bedrevs verk samheten i en byggnad och med en be manning som ur ett brandskyddsperspek tiv inte var utformad med hänsyn till de boendes förmåga och behov. Vid ett hem som tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning ska det enligt IVO finnas personal tillgänglig dygnet runt i de byggnader där verksam heten bedrivs. Det kravet har IVO aldrig ställt på det brandhärjade HVB-hemmet i Norrtälje. Inga praktiska utrymningsövningar med personal eller boende har genom förts vid HVB-hemmet. Skälet var att en av de boende hade en stark oro för brand. De boende har informerats om att de ska gå ut när larmet ljuder och brandförsvaret hade vid brandtillsyn godtagit den förkla ringen. Bristen på utrymningsövningar till sammans med det faktum att ingen per sonal fanns i byggnaden nattetid kritise ras av haverikommissionen. IVO bör se över regelverk För att få tillstånd att bedriva HVB ska man kunna uppvisa en god säkerhet. Att verksamheten enligt socialtjänstlagen ska uppfylla kraven på säkerhet innebär enligt IVO inte att brandskyddet omfattas, utan kraven avser vården och behandlingen. Enligt haverikommissionen finns det, ur säkerhetssynpunkt, flera skäl som talar för att brandskyddet i framtiden bör be dömas i samband med tillståndsgivning en för att säkerställa att andra HVB-hem inte börjar bedriva verksamhet med ett bristande brandskydd. l Fakta: Brandskydd vid vårdboende ATT TÄNKA PÅ för att skydda sig och den man vårdar mot brand. ■ Brandvarnare: Vilka krav hemmet har på sig brukar bero på hur stödbehövande på vårdboendet eller HVB-hemmet är, grunden är ett automatiskt brand- och utrymningslarm. ■ Brandsläckare: Grunden är att man ska ha handbrandsläckare eller inomhusbrandpost, du ska inte ha längre än 50 meter till en brandpost. ■ Utrymningsvägar: Grunden är att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, det finns även ett maximalt gångavstånd, är det för långt så måste fler nödutgångar läggas till. Utrymningsvägar är trappor som man ska kunna gå ner för, det ska inte vara stegar. Det ska finnas belysta utrymningsskyltar placerade väl synlig och man ska kunna utrymma även under ett strömbortfall, det innebär att skylten måste ha separat strömförsörjning från exempelvis ett batteripack. ■ Utrymning: Cirka ett par gånger per år bör man öva med personalen och de boende, på vissa ställen går det inte öva med de boende, utan personalen får ”torröva” själva. Personalstyrkan ska kunna utrymma byggnaden själva innan räddningstjänsten anländer. Har samhället tagit ett ansvar över någon annan så ska de veta att de kan utrymma, man måste givetvis se på vilken verksamhet som bedrivs, är folk inlåsta eller sängliggande så behöver de givetvis hjälp men fullt rörliga ungdomar vid ett HVB kan gå ut själv man får definiera brandskyddet utifrån de boende. ■ Ansvar för godkänt brandskydd i vårdverksamhet: Det är den som bedriver verksamheten som får säkerställa att man gör det på rätt sätt och se till att man följer gällande lagstiftning. 30 | www.ssil.se ■ De utför tillsyn av brandsäkerheten: Brandförsvaret utför tillsyn av alla verksamheter. Nyttjanderättshavaren är ansvarig för brandskyddet och ska göra det systematiskt. På vissa objekt gör brandförsvaret tillsyn varje år och på andra upp till var fjärde år. Är man osäker på hur brandskyddet är på en byggnad så kan man be om en tillsyn. ■ Bygglov: Köper man ett hus och startar en verksamhet så måste man se till att brandskyddet anpassas efter verksamheten. Du kan behöva söka bygglov för att få driva verksamhet i huset. Vid en vårdverksamhet ska varje boenderum vara en egen brandcell. Det vill säga man ska kunna vistas i rummet en viss tid utan att en brand utanför ska kunna komma in. Om man driver verksamhet där de som vårdas har ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder finns det då några särskilda krav gällande brandskydd? – Ja, och kraven beror på vilken verksamhet som bedrivs i byggnaden. Vill man veta vad som gäller för den egna verksamheten så kan man vända sig till Boverket eller deras hemsida för att få reda på vad som gäller för ny- och ombyggnationer. Vill man bygga om eller använda en villa till ett HVB ska man titta där för att se vilket brandskydd som krävs. Myndigheten för skydd och beredskap, MSB, är tillsynsmyndighet och har lagen för skydd mot olyckor, LSO, att rätta sig efter. Det är den lagstiftningen som brandförsvaret har att rätta sig efter när de gör tillsyn av en byggnad. KÄLLA: FREDRIK NOÉN, BRANDINGENJÖR VID UPPSALA BRANDFÖRSVAR VI DRIVER EN VÄLPLANERAD HEMTJÄNST! Big Care Hemservice och Big Care City utför hemtjänst på uppdrag av Stockholm stad och erbjuder även tilläggstjänster. Vi utgår från våra lokaler på Friherregatan 24 i Hässellby och Västmannagatan 28 i city. Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola. Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik Utredning, Akutplacering, Behandling Metoder – MI, CRA, HAP, ART Rikstäckande transportservice Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i Uppsala! Kontakt: Föreståndare Fabian Lindesjö Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46 www.utslussen.se Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola med inspiration från Waldorfpedagogiken. För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering. Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg, Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com www.petitdesign.se UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN Målgrupp: pojkar 7-21 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU. www.dorms j oskol an. c om Kontakta oss för mer informtion! hemtjanst@bigcare.se eller ring 08-471 96 09 www.bigcare.se Är det ingen som förstår? VISION UTREDNINGSHEM TÅSJÖ är ett HVB-hem för unga män och kvinnor i åldrarna 15 till 21 år. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebeteende, psykiska problem och social problematik. www.visionutredningshem.se www.ssil.se | 31 FORSKNING Det dejtas friskt bland landets 60-plussare Nya intima relationer är en resurs för autonomi på äldre dagar det visar docenterna Peter Öbergs och Torbjörn Bildtgårds forskning. Svenskarna är internationellt unika genom att se positivt på att äldre dejtar, dels för att en ny partner avlastar barnen men även för den äldres välbefinnande. en änka eller änkling träffar en ny partner. Det som normalt händer när man förlorar en partner är att man prioriterar om och lägger tid och energi, som man tidigare lagt på sin partner, på andra nära. I första hand på barnen men även på vänner och syskon. FORSKNING I dag finns det fler skilda i åldern 60-90 år än det finns änklingar. I denna åldersgrupp skiljer sig numer dubbelt så många som för tio år sedan. Det ger konsekvenser för äldres behov av stödresurser. De förändras nämligen när vi går in och ut ur relationer på äldre dagar. – En man i studien beskrev att han befann sig i dödens väntrum när han blev änkling fram till han fann sin nya livskamrat då fick han en livsinjektion, Peter Öberg beskriver Peter Öberg under den 16:e upplagan av forskardagen om äldre och äldreomsorg. Som sociala varelser är vi samman länkade med varandra, vi behöver varandra och de olika relationer vi har påverkar alla våra övriga relationer. Förluster är en del av livet för äldre men det finns även resurser att vinna när MEN NÄR EN ny partner kommer in i livet så blir det ett nytt fokus, då riktas energin och tiden om mot den nya kärleken. Relationskedjan är ett nollsummespel, det finns bara en viss mängd tid och energi. Kommer en ny relation in så måste de övriga relationerna omförhandlas och prioriteras ner för att den nya partnern ska få plats. Någon är alltid den förste i en persons liv. – Jag kan inte leva en dag utan att veta vem som är den förste i mitt liv, sa en 78årig kvinna. Hon var därför tvungen att genast träffa en ny partner efter att hon blev änka, berättar Torbjörn B ildtgård. Har den äldre en partner så avlastar det ofta barnen, stöd och råd hämtas i första hand från partnern, så är det i de flesta människors liv. I 9 fall av 10 delar man i första hand förtroenden med sin partner, det gäller även i nya relationer och i relationer påbörjade efter 60 års ålder. Har man ingen partner så ligger fältet öppet men det är ofta barnen och i andra hand vänner och syskon man delar förtroenden med. En partne är ett viktigt stöd för att kunna bibehålla sin autonomi på äldre dagar. Har man en partner är man inte beroende av barn eller vänner för att gå på restaurang eller resa. Har man en partner känner många äldre i studien att de inte ligger sina barn till last. Barn och barnbarn måste inte träffa farmor eller morfar, utan de kan träffas när de vill, inte för att barnen känner sig skyldiga att se sina föräldrar. – Det borde vara en ny social moral, blir man ensamstående så ska man ut på partnermarknaden så att man inte ligger samhället Torbjörn Bildtgård och barnen till last, sade en av männen i studien. SVERIGE ÄR UNIKT, äldre svenskar i stort tror och vet att barnen är positiva till att man träffar en ny partner och även till att man flyttar samman på äldre dagar. Men däremot kan barnen vara negativa till giftermål för sin kvarvarande förälder då det kan ha konsekvenser för arvsföljden. Peter Öberg och Torbjörn Bildtgårds slutsatser är att det finns en relations- Stjärnbacken HVB BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36 Diö HVB 13-18 år Södra Sverige! ! Tydliggörande pedagogik! KBT! MI! rePULSE! ADAD! Stödboende Behandlingshem för pojkar och flickor med gränsöverskridande/normbrytande beteende Från 17 år! ! KvaliÞcerad insats! Fullt utrustad Lgh! Jour-personal 24h/dygn! Placeringsinformation 010-20 99 700 32 | www.ssil.se Jeanette Carlsvärd, föreståndare 070-558 44 37 Jeanette@stjarnbacken.se Ledig lgh Älmhult www.crewford.se Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse. ! www.Stjarnbacken.se . FOTO: ISTOCK PHOTO FORSKNING Docent Peter Öberg och docent Torbjörn Bildtgård har forskat på äldres relationer och vad en partner kan göra för äldres autonomi. kedja med en tydlig hierarkisk struktur där man i första hand använder sig till sin partner för hjälp och stöd. Vilket avlastar barnen, den äldre behöver inte känna att de ligger till last och blir en börda för barnen. Det går i linje med den individualism som råder i Europa och framförallt norden. Här finns en politisk möjlighet att skapa en dejtingsajt för äldre så slipper vi alla kostnaden för äldre sa någon skämtsamt i studien. – Men det är även viktigt att peka på vad äldre kan bidra med, det är så skönt att få delta i en studie som tog upp äldre som något annat än en börda, kostnad och belastning sa flera av de äldre, berättar Peter Öberg. Studien visade även att det fanns en skillnad mellan dejtingsuget hos kvinnor och män. Män är mer intresserade av att träffa någon ny än vad kvinnor är och skilda är mer intresserad av träffa någon ny än de som förlorat sin partner och blivit änkling. – Flera som blivit änka eller änkling kan inte tänka sig någon som kan ersätta sin partner men få skilda säger detsamma, säger Peter Öberg skämtsamt. I dag är moralen omvänd hos många äldre. Har man växt upp med en äkten- Duvgården HVB • Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter, individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • 5 platser Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö Tel 0292-440 50, 070-991 67 60 www.duvgarden.se skaplig norm så vill man nu som äldre vara tillsammans utan att gifta sig och föredrar att leva som särbo. Det finns skillnader i relationer efter 60 års ålder med relationer tidigare i livet. Det vittnar flera av de äldre som deltagit i studien om. – Det som kännetecknar är att man har mycket tid för varandra, man har å ena sidan tid att lägga in i relationen och å andra sidan så har man lite tid kvar i livet, det leder till en väldig intensitet i relationen, ofta mer än man haft tidigare i livet, berättar Torbjörn Bildtgård. TEXT: MARIA NORDHOLM Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd och psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård. Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se www.ssil.se | 33 REPORTAGE TRAFIKSÄKERHET Fartkamerorna har blivit en vanlig syn på våra vägar. 34 | www.ssil.se Omdiskuterade kameror minskar olyckorna Trafiksäkerhetskamerorna fyller 25 år, men det är något som firas med blandade känslor. Kritikerna anser att de skapar en ryckig trafikrytm som stör den tunga trafiken. Förespråkarna menar att kamerorna räddar liv genom att minska tempot på vägarna. TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON REPORTAGE Enligt Polisens statistik fastnar närmare en kvarts miljon förare varje år i de automatiska fartkontrollerna, men alla förare går inte att identifiera. Regn, snö och solblänk gör att polisens specialister inte säkert kan avgöra vem det är som sitter bakom ratten. – Och sen finns det en del som försöker fälla ned solskyddet så att de inte syns, säger Anders Drugge som är chef för ATK, Rikspolisstyrelsens enhet för automatisk trafiksäkerhetskontroll. Krypterade bilder Tillsammans med sina 60 kollegor sitter han i Kiruna dit alla bilder från Trafikverkets 1 300 fasta och 25 mobila enheter skickas trådlöst på krypterad väg. Bilderna hamnar i datasystemet direkt när de tagits och sen är det upp till de anställda att försöka få fram vem som kört för fort. Med hjälp av foton från pass- och körkortsregistret går det ibland att få fram identiteten. Annars arbetar man efter uteslutningsprincipen genom att nagelfara bilderna på bland annat släktingarna till fordonets ägare. Tekniken har dock sina begränsningar och under de senaste åren är det bara 35 procent av dem som fotograferats som till slut får en ordningsbot i brevlådan. Men det här tycker Anders Drugge inte är något större problem. – Syftet med trafiksäkerhetskamerorna är inte att bötfälla, snarare tvärtom. Systemet är till för att hjälpa förare att hålla de hastighetsgränser som finns. All forskning visar att lägre hastigheter sparar liv, och där anser jag att kamerorna är ett utmärkt komplement till den vanliga hastighetsövervakningen. Utländska förare Under de senaste åren har andelen utländska åkare ökat kraftigt på våra vägar, och det gör Polisens identifieringsarbete svårare. Om ett fordon som inte är registrerat i Sverige, Danmark, Norge eller Finland blir fotograferat kan Polisen inte identifiera föraren. – Vi har inte tillgång till de här ländernas databaser för pass- och körkortsfoto. När det gäller våra nordiska grannländer samarbetar vi med deras polismyndigheter, så där fungerar det på samma sätt som här, säger han. Det finns inte någon statistik på hur www.ssil.se | 35 REPORTAGE TRAFIKSÄKERHET Systemet har visat sig effektivt eftersom färre kör för fort. många lastbilschaufförer som är syndabockar eftersom Polisen inte kategoriserar fordonsslaget. Av dem som bötfällts kan man dock se att drygt en tredjedel kört fordon som ägs av juridiska personer, det vill säga aktiebolag eller handelsbolag. I den här gruppen ingår förutom lastbilar även hyrbilar, tjänste- och förmånsbilar samt bussar. Snabb handläggning Ambitionen är att handläggningen av varje överträdelse ska ta högst två veckor, vilket är en målsättning som Polisen i stort sett lyckas uppfylla. Den som blivit fotograferad får då ett underrättelsedokument med en kopia av bilden samt tid och plats. Därefter får föraren skriftligt ta ställning till om man erkänner eller förnekar överträdelsen. De som erkänner får en ordningsbot med posten inom några dagar medan övriga ärenden går vidare till åklagare. Anders Drugge menar att systemet visat sig vara mycket tillförlitligt och det är sällan som någon nekar till fortkörningen, vilket är ganska meningslöst om det tydligt framgår vem som sitter bakom ratten. Däremot håller han med om att det finns mycket att göra på det tekniska området eftersom de flesta fortkörare trots allt inte går att identifiera. För närvarande byter Trafikverket ut de gamla kamerorna mot nya som tar bättre bilder, vilket kom- mer att underlätta arbetet med att fastställa förarnas identitet. – I dag består trafiksäkerhetskamerorna av en vanlig digitalkamera med blixt, som alltid löser ut oavsett om det är ljust eller mörkt. Utan blixt hade det varit svårt att se vem som sitter bakom ratten, men samtidigt kan blixten göra att snöflingor eller regn reflekterar ljuset och döljer motivet. Ryckig trafikrytm Många kritiker menar att trafiksäkerhetskamerorna leder till en ryckig trafikrytm eftersom bilister väljer att gasa mellan stolparna för att sedan bromsa kraftigt när man kommer nära. Visste du att… Färre olyckor ... varje år fastnar 230 000 förare i Polisens automatiska fartkontroller. Trots det får bara en tredjedel böter. ... om ett fordon körs 5,9 km/h över den gällande hastighetsgränsen tas en bild av fordonet, föraren och registreringsskylten. Mätningar gjorda av Väg- och transportforskningsinstitutet visar att dödsolyckorna minskade med 60 procent på vägar med trafiksäkerhetskameror och antalet svårt skadade minskade med 30 procent. 36 | www.ssil.se Söker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus på kvalitetssäkring? Tydliga skyltar upplyser trafikanterna om att sträckan kommer att vara kameraövervakad. Anders Drugge är medveten om kritiken men menar att nackdelarna väger lätt i förhållande till de mätbara fördelar som systemet ger. – Kamerorna finns på sträckor som är ovanligt olycksdrabbade, och där kan vi se en minskning med 60 procent av dödsolyckorna jämfört med innan de sattes upp. I de fall någon kör för fort handlar det sällan om några större hastighetsöverträdelser. Ofta rör det sig om en till 15 kilometer i timmen. Det är sällan det handlar om större överträdelser, vilket jag tolkar som att det rör sig om misstag. De flesta förare håller hastighetsgränserna. Svensk modell Den svenska modellen med automatisk hastighetsövervakning bygger på öppen het och tydlighet, vilket innebär att man bland annat skyltar tydligt. Samma sak gäller för de 25 mobila kamera enheter som kan flyttas runt med kort varsel. De som förespråkar fartkameror tycker ofta att det är märkligt att Polisen gör så. Om de mobila enheterna istället dykt upp oannonserade lite varstans skulle de flesta förarna hålla hastigheten även där det inte brukar finns kameror. Anders Drugge menar att han ofta stöter på den synpunkten, men att han inte håller med. – Vår strategi bygger ut på att förarna är hederliga och följer de lagar som finns. Kamerorna är i det sammanhanget ett hjälpmedel för dem att hålla rätt hastighet på utvalda sträckor. ● Safe Care Svenska AB är den största leverantören av dokumentationssystem till privata vårdgivare i Sverige och har en god förankring i den kommunala sektorn. Kameran består av: n Radarsensor för hastighetsmätning. n Digital kamera för fotografering av fordon, registreringsskylt och förare. n Fotoblixt. n Dator för styrning av systemets olika funktioner och överföring av bild- och mätinformation. Safe-Doc används dagligen av behandlingshem, friskoch sjukvård, äldre- och handikappomsorg samt IFO. 30 000 användare har redan gjort sitt val. - Välkommen du också! Ring oss för en visning över Internet eller hos er. Safe Care Svenska AB 0431-445890 www.safecare.se www.ssil.se | 37 AKTUELLT Ungdomshem får förstärkning av Mia Törnblom Torsgård ungdomshem på Gotland har fått nya delägare och samarbetspartners. Mia och Michael Törnblom som driver MT-gruppen ska med sina kunskaper stärka upp verksamheten på sina expertområde som finns inom bland annat konceptutveckling och ledarskap. – Vår personal har påbörjat en utbildning i ledar- och teamutveckling som bland annat ska stärka personalgruppens sammanhållning, säger Anders Svalberg. Anders Svalberg Verksamheten vid Torsgård bygger på medleverskap. De anställda bor och lever på HVB-hemmet. – Vi jobbar med relationsskapande, skapar strukturer för ungdomen och beroendeproblematiken arbetar vi med i både enskilda samtal och i grupp säger Anders Svalberg. HVB-HEMMET kommer med Mia och M ichael Törnbloms hjälp att publicera en metodhandbok för verksamheten. – Vi har en erfaren personalkår som i många år tillägnat sig kunskaper från ett flertal olika behandlingshem och områden, säger Ander Svalberg. Torsgård har ur personalens bank av arbetsmetoder skapat sig en alldeles egen behandlingsmetod. Strukturering och konceptualisering är Michael Törnbloms expertis så just nu arbetar han med att skapa styrdokument för företaget. – En verksamhetsbeskrivning kommer 38 | www.ssil.se att underlätta både för dem som arbetar vis HVB-hemmet och för dem som visar upp verksamheten utåt, menar Anders Svalberg. VINSTER SOM Anders Svalberg hoppas få ut av samarbetet med MT-gruppen är en mer sammansvetsad personalgrupp och en tydligare rollfördelning på arbetsplatsen. – Ju bättre och tydligare vi blir i våra roller i arbetsgruppen ju tydligare kan vi vara gentemot de ungdomar som finns i verksamheten och det höjer kvalitén i behandlingen. Han poängterar att Torsgård har en sammansvetsad arbetsgrupp med en gedigen erfarenhet. – Men det finns alltid utrymme för att förbättras. förändras från kommunens sida. Därför måste man utvecklas för att möta de behov som finns. Tittar man på placeringar Torsgård haft under det senaste åren så skiljer de sig från äldre placeringar på så vis att missbruket och beroendet inte längre alltid är den huvudsakliga problematiken. – Missbruk kan ibland vara en typ av självmedicinering, av exempelvis adhd, därför individanpassar vi behandlingsplaner så att de passar den typ av problematik som ungdomen har. Sådana områden är bland annat att skapa en strukturerad vardag med hjälp av metoden Repulse. Det kan också vara social träning vid gårdens vandrarhem eller ledarskapsträning när PLACERINGSKRAVEN Torsgård tar emot grundskoleklasser som ska prova på teambuildingövningar och hinderbanor. – Det är viktigt att våra ungdomar får social träning på riktigt, de kan träna på ett eget ledarskap och en interaktion med andra genom exempelvis ett sommarjobb i vår vandrarhemsverksamhet, berättar Anders Svalberg. De nyblivna, delägarna, finns med i verksamheten från i december 2014. – Vi kommer absolut vara aktiva delägare, vi är experter på teambuilding, ledarskapsutveckling och kommer att erbjuda våra tjänster. Men det är den verksamhetsansvarige Mohammed Ouahid och föreståndaren Anders Svalberg som bestämmer vilken hjälp de vill ha, vi kommer inte att tvinga på våra filosofier på någon, säger Mia Törnblom ATT JOBBA MED Torsgård var ett enkelt val för Mia och Michael Törnblom. – Jag vill på riktigt säga att det här stället är helt fantastiskt och jag är oerhört stolt att få vara en del av det. Jag vet att det här är en bra verksamhet. Vi har stått bredvid och sett på i fem år eftersom min syster arbetar på gården. Det är fint att veta att det finns ett ställe där placerade ungdomar blir hjälpta på riktigt, säger Mia Törnblom. Mia Törnblom har mångårig erfarenhet från ideellt arbete med ungdomar och vuxna inom missbruksvård och kriminalvård. – Jag har åkt runt till behandlingshem och fängelser och har i det arbetet även tidigare fått förfrågningar om att äga eller FOTO: LINDA TÖRNBLOM AKTUELLT driva behandlingshem, men det har aldrig känts rätt förrän nu. Jag lägger gärna den kraft och energi som krävs på ett ställe som jag ser gör så mycket nytta. MIA TÖRNBLOM har visioner för Torsgård. Hon har en hel del idéer om hur man ska utveckla verksamheten, ett par av dem är en utbyggd utlsuss och ett mentorprogram för dem som på väg ut ur verksamheten. – Många unga, över huvud taget, har brist på kontakter och nätverk. Jag som jobbar främst med näringslivet vet att kontakter ofta är viktigare än mycket annat när FOTO: ANNA-LENA AHLSTRÖM Ungdomshemmet Torsgård som är beläget norr om Visby på Gotland får nya delägare i Mia Törnblom och Michael Törnblom. det gäller att finna ett jobb. Våra nätverk tror jag kan vara till hjälp för ungdomarna, står det mellan dig och femhundra andra sökande och du har flera bra referenser så har du större chans, säger hon. I framtiden kan Mia Törnblom mycket väl se sig göra en större satsning på behandlingsområdet. – Det skulle vara kul att satsa mer på utveckling av fler behandlingshem. Det är min dröm att det i framtiden ska finnas flera ”Torsgårdar” i Sverige. TEXT: MARIA NORDHOLM Mia Törnblom är en av två nya delägare i HVB-hemmet Torsgård. Torsgård: ■ Torsgård är ett hem för vård och boende (HVB) som är beläget några km norr om Visby på Gotland. ■ Verksamheten bygger på medlevarskap, de anställda bor och jobbar vid hemmet under sina skift. Repulse. Det senare är en metod som bygger på enskilda samtal och utgår ifrån ART men är mer anpassad till målgruppen. ■ Hemmet har tillstånd för 16 placeringar och de tar emot både tjejer och killar i åldern 16 till 20 år. ■ De behandlingsmetoder man använder sig av är till en början en relationsskapande struktur, beroendet behandlas i såväl enskilda samtal som gruppsamtal. Behandlingar utgår från tolvstegsprogrammet, kriminalitet som livsstil och ■ Hemmet har vandrarhem, hästar och hinderbana som drivs kommersiellt på gården. I den verksamheten får de boende ungdomarna träna på social interaktion och ledarskap. ■ Målgruppen är i huvudsak ungdomar med beroendeproblematik och social problematik. www.ssil.se | 39 FOTO: DORO AKTUELLT Nu kommer smartphones för blinda Det finns över 2,5 miljoner blinda och ytter ligare 26 miljoner med synnedsättning i Europa. Nu lanseras två nya smartphones anpassade för blinda. Lanseringen är ett steg mot att skapa vardagsteknik tillgänglig för alla. Det är företaget Doro som i samarbete med Claria har tagit fram två nya smart phones, anpassade för blinda eller personer med synnedsättning. De båda modellerna Doro 820 Claria och Doro 820 Mini Claria är designade för att skapa tillgänglighet. Lanseringen sker till en början i ett antal länder i Europa, där- efter följer en eventuell lansering i Norden. Företaget Claria utvecklar mobila tjänster för personer med synnedsättning. De nya telefonerna bygger på existerande Doro-modeller och ärver dessa telefoners ergonomiska utformning, med fysiska knappar och tydligt ljud. Clarias lösning är dels ett taktilt hölje med upphöjningar på skärmen som ger användarna referenspunkter och dels ett 100 procent talande användargränssnitt som hjälper och guidar användaren genom funktioner steg för steg. Dessutom kan telefonens kamera fungera som ett intelligent öga. Bland annat kan telefonen läsa upp texter med hjälp av teckenigenkänning, samt identifiera och läsa upp färger – något som är praktiskt vid till exempel klädinköp. – 90 procent av alla med synnedsättningar är över 65 år. Tillsammans med Claria gör vi den fantastiska vardagstekniken, som en smartphone är, tillgänglig för ännu fler. Vi tycker inte att vare sig ålder eller synkapacitet ska hindra något från att vara en del av den digitala världen, säger Camilla Nilsson, marknadschef på Doro AB. TEXT: MARIA NORDHOLM Vårljus – kommunernas eget vårdbolag – med ambition att förena kvalitet och samhällsnytta. Vårljus är ett kommunalt bolag och är verksamt inom barn- och ungdomsvården. Vi erbjuder krisinsatser och utredningar i dygnsvård, öppenvård samt jour- och familjehemsverksamhet. Vi driver en omfattande verksamhet för barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige. Vi expanderar kraftigt och kommer under året behöva nya medarbetare såsom handledare (arbetar med ensamkommande ungdomar), behandlare samt boendechefer. Håll utkik efter lediga tjänster på vår hemsida! www.varljus.se 40 | www.ssil.se Förstärkt familjehemsvård på KBT-grund utredning – behandling - eftervård Förstärkt familjehemsvård för ”komplex problematik” – ett mer normaliserat alternativ till institutions- och behandlingshemsplacering. Möjlighet till en komplett vårdkedja – från jourplacering, utredning, behandling i familjehem till utsluss och eftervård. Målgrupp: Barn och ungdomar med komplex beteendeproblematik, neuropsykiatri mm Målgrupp: Föräldrar-barn-placeringar för utredning alt behandling ______________________________________________ KBT-förstärkt familjehemsvård med ACT-fokus • Familjehem i hela landet • Hög servicenivå • Teamledare handleder, samordnar och behandlingsplanerar • Skriftliga behandlingsrapporter • Föräldracoaching • Familjearbete parallellt med placeringen • Dygnet-runt-jour Fabriksgatan 54 c 702 23 Örebro vx 019 – 760 45 80 info@teamactum.se www.teamactum.se Org.nr: 556765-3372 SecuraNova informationssystem DIGITALT JOURNALSYSTEM Vi skapar framgångsrikt bättre liv via våra boenden och vår öppenvård, VändPunkten i hela Östergötland. SecuraNova journalsystem underlättar • Kvalitetssäkring av dokumentationen • Planering, uppföljning och utvärdering • Arbete med evidensbaserade metoder • Rättssäkerheten för brukare • Systematisk kvalitetsledning • Insyn för uppdragsgivare och tillsynen • Patientsäkerhet • Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar SecuraNova stöder journalföring och övrig dokumentation för bl.a. HVB, öppenvård. assistansanordnare, särskilda boenden, hemtjänst, familjevård, socialtjänsten, m.fl. Vi utbildar våra ca 200 kunder i systemet, i journalföring, planering, uppföljning samt BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Läs gärna mer på vår hemsida. NYHETER I VERSION 3 Exempel på nyheter är: • Webbmodul - dokumentera via webben, • Journalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, rapportering, etc. • Stöd för ASI och ADAD. • Integration med Alfa E-recept. • Stöd för schemaläggning/tidrapportering. • Integration med Kvalitetsledningssystem. • Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex. Läs gärna mer på hemsida! www.visionomsorg.se | 011-400 99 00 Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37 info@securanova.se www.securanova.se Dokumentationssystem sedan 1996 www.ssil.se | 41 AKTUELLT Mer trygghet för fler i nytt förslag till socialförsäkring Vårdpersonal nöjda med patientsäkerhetsarbete ENKÄT Vårdens medarbetare tycker att samarbetet kring patientsäker heten fungerar bra och öppet inom den egna enheten. Däremot kan det brista mellan olika enheter. Det visar en ny enkät från Socialstyrelsen Enkäten, som görs för andra gång en, mäter medarbetares erfarenheter och uppfattningar om patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete. Även om vårdens medarbetare tycker att samarbetet på den egna enheten fungerar bra anger de också att de är kritiska till den högsta ledningens stöd till patientsäkerhets arbetet, att många händelser inte rapporteras och att de har en hög arbetsbelastning. MN FOTO: ANNIKA SÖDERPALM Regler kring villkorlig kan skärpas. Kan bli skärpta regler för villkorlig frigivning ÅTERFALLSFÖRBRYTARE Justitie utskottet vill skärpa reglerna för vill korlig frigivning. De menar att återfall i brottslighet är ett problem. Det är ett förhållandevis litet antal kriminella som står för en stor del av brottsligheten. I dag ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat. Utskottet anser att personer som har återfallit i likartad brottslighet och döms till ett nytt fängelsestraff ska avtjäna minst tre fjärdedelar av det. Varefter den intagne ges möjlighet att återanpassa sig till ett liv i frihet. MN Larmtelefoner ökar tryggheten för hotade BRÅ Hotade personer som fått en larmtelefon till låns av polisen känner sig tryggare, oavsett om den använts telefonen eller inte. Med det saknas rutiner för vem som ska få en larm telefon och hur verksamheten ska följas upp, enligt en rapport från Brå. – Larmtelefonen har bidragit till att de här personerna vågat återta sina vardagsrutiner, säger Kristina Jerre, utredare på Brå. Det handlar om enkla saker, som att att hämta barnen på förskolan och att gå och handla. Det som skapar trygg het är möjligheten att kunna larma om det behövs. MN Av: Maria Nordholm (MN) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 42 | www.ssil.se I betänkandet föreslås en rad förbättringar i sjukförsäkringen inklusive stödet för återgång i arbete, i arbetsskadeförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är att värna förtroendet för social försäkringarna och göra försäkringarna långsiktigt håll bara. PRIORITET i översynen av socialförsäkringarna är att utveckla och förbättra åtgärderna för sjukskrivna som har svårt att återgå i arbete. Tilliten till försäkringarna undergrävs om allt fler männi skor permanent slutar att arbeta och därmed slutar att bidra till finansieringen. Förslag läggs om att hälsooch sjukvården ska ha ett ansvar för återgång i arbete och ges förstärkta och permanenta resurser för detta arbete. Det behövs ökat stöd till arbetsgivarnas insatser för återgång i arbete. Uppföljning och utvärdering måste förbättras. FOTO: CREATIVE COMMONS En rad förbättringar i sjuk försäkringen kan bli verklighet om riksdagen följer de förslag som presenterades i socialförsäkringsutredningens slutbetänkande i början av mars. En pusselbit i den nya sjukförsäkringen är att sjuka som har svårt att återgå i arbete ska få tidigare arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är mycket viktigt att stärka standardtryggheten i socialförsäkringarna. Tilliten till socialförsäkringarna kan bara bevaras om medborgarna får en tillräcklig ersättning. Den nya försäkringen ska utformas så att de flesta sjukskrivna och arbetslösa erhåller en inkomstrelaterad ersättning. Sambandet behöver bli tydligare mellan arbete, inkomst, avgift och ersättning. SJUKFÖRSÄKRINGEN läggs förslag för att stärka försäkringens förmåga att ge ekonomisk trygghet och stödja en återgång i arbete. Försäkringsskyddet förbättras för studerande och företagare. Nuva- INOM rande karensregel ersätts med ett karensavdrag. Samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen stärks. Tidigare arbetslivsinriktad rehabilitering, tätare kontroller och utredningar av den sjukskrivnes arbetsförmåga ska ersätta den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. arbetsskadeförsäkringen läggs ett antal förslag för att förbättra likformighet, transparens och rättvisa i försäkringarna. Förslagen omfattar ett nytt bedömningsstöd för prövning av arbetsskadeärenden, inrättande av ett arbetsmedicinskt råd och satsningar på statistik och forskning. MN INOM Ny adhd-behandling för vuxna En ny adhd-behandling för vuxna har godkänts i Sverige. Läkemedlet Elvanse Vuxen har godkänts av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Läkemedlet är ett långtidsverkande adhd-läkemedel som hjälper patienten att kontrollera sina symtom hela dagen då det ger symtom kontroll under 14 timmar. Preparatet Lisdexamfetamin har varit godkänt, sedan 2013, under varunam- LÄKEMEDEL net Elvanse för behandling av barn och ungdomar under 18 år. adhd ofta associeras med barn och ungdomar, kvarstår symtomen in i vuxenlivet hos 50 till 66 procent av de individer som diagnostiserats under barndomen. Andelen vuxna med adhd uppskattas till mellan två och fem procent av befolkningen. Den exakta orsaken till adhd är okänd men forskning visar på ÄVEN OM ett flertal avvikelser i hjärnans funktion. ELVANSE VUXEN tas som en kapsel en gång om dagen och behandlingen tros fungera genom att öka tillgången av två av hjärnans signalsubstanser; noradrenalin och dopamin. På så sätt antas läkemedlet h jälpa till att korrigera obalansen i hjärnans kemi och därmed minska symtom som koncentrationssvårigheter, impulsivi tet och hyperaktivitet. MN ranarp_annons_NY.pdf 11-03-10 14.53.11 C M Y CM MY CY CMY Kristina Sund, tel; 070-837 69 37 Lena Maria Grandin, tel: 070-837 21 78 K FAM-huset För familjen – med barnet i fokus Utredning och behandling Erfarenhet, stabilitet och kompetens. Kvalitativa utredningar under kort tid. 0431-78170 www.hagagostorp.se Vi är specialister inom psykiatriskt vuxenboende i kombination med samsjuklighet. Hagagården i centrala Båstad i Skåne, Göstorpsgården på landet i Laholm och Halland. Vi tar emot placeringar enligt SoL samt permissioner enligt LPT,LRV samt LVM enligt paragraf 27. Vi arbetar med HSL. Telefon: 033-210162 www.fralsningsarmen.se/fam-huset Din dag är viktig! Välkommen till oss! Lövstagården Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder När hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning Till oss kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa. Vill du veta mer om oss? Ring eller besök vår hemsida. Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se Lövstagården är naturskönt beläget i Lövstabruk i norduppland, med närhet till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården består av 8 lägenheter samt 3 utslussningslägenheter. Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt § 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som innehåller någon form av daglig sysselsättning. En grundläggande pedagogisk uppgift är att ge kunskaper i vardagslivets grunder, så som att sköta hygien, att hantera egen ekonomi eller att fungera i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk. Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett eget boende, eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss. Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064, kontakt@strukturen.se Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk, www.strukturen.se www.ssil.se | 43 AKTUELLT NY STUDIE Forskning visar att bastubadande kan förlänga livet. Ett finskt forskningsteam har visat att regelbundet bastande kan minska risken för hjärtattack hos medel ålders män med upp till 63 procent. I 20 år följde forskarna drygt 2 000 män i åldrarna 42-60 år. De som bastat regelbundet löpte en avsevärt lägre risk både att drabbas av och att avlida i hjärtsjukdomar. De deltagare som bastade levde mätbart längre. Effekten blev dessutom tydligare ju oftare en person tillbringat tid i bastun. Studien leddes av Dr. Jari Laukannen, hjärtspecialist vid Kuopios Universitet i Finland. Forskarna bakom studien vet fortfarande inte vilka mekanismer som gör att bastubad tycks ha en så positiv effekt på hjärt- och kärlhälsan. MN Jönköpingstjejer får storasystrar som lyssnar PSYKISK OHÄLSA Tjejer i Jönköping har nu möjlighet att få en volontär ”Storasyster” som lyssnar, stöttar och peppar när de behöver någon att prata med. Projektet vänder sig till alla som identifierar sig som tjejer i åldern 12-25 år och inga frågor är för små eller stora. Genom samtal med sin Storasyster får tjejerna möjlighet att bli lyssnade till av någon som står utanför hennes vardag och som har tystnadsplikt. Initiativet är ett samarbete mellan Kvinno- och tjejjouren Jönköping och Tjejzonen. Målet är att förebyg ga psykisk ohälsa. Storasystrarna är volontärer som får utbildning i att vara ett samtalsstöd för yngre tjejer. Hittills har cirka 300 unga tjejer fått detta stöd. MN Nytt utbildningsmaterial att studera vid adoptioner OBLIGATORISKT Det finns ett nytt tbildningsmaterial för den utbild u ning som är obligatorisk för alla som vill adoptera internationellt. Materialet är kompletterat med stöd för ett frivilligt förberedande samtal innan barnet kommer till Sverige. Den nya delen är tillagd både i handled ningen och föräldraboken. Det är utvecklingen som innebär färre barn med mer komplicerade behov samt långa väntetider, som har gjort det angeläget att uppdatera materialet. Publikationerna finner du på Socialstyrelsens hemsida, sök på: Föräldraskap genom adoption – utbildningsmaterial till föräldrautbildningen eller Föräldraskap genom adoption – Handledning för föräldrautbildare och samtalsledare. MN Av: Maria Nordholm (MN) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 44 | www.ssil.se Allt färre barn dör i olyckor FOTO: CREATIVE COMMONS Bastubad skyddar hjärtat Allt färre barn avlider på grund av olyckor och skadehändelser. Dödstalen ligger nu på den lägsta nivån sedan 1970-talet, visar ny statistik från Socialstyrelsen. Färre barn skrivs också in på sjukhus till följd av olyckor. Vart fjärde år sammanställer Socialstyrelsen statistik över dödsfall och skador, bland barn, som skett genom olyckor, övergrepp och av siktligt självdestruktiva handlingar. Den senaste rapporten, som omfattar åren 2010-2013, visar att både dödsfall och sjukhusvistelser fortsätter att minska. I början av 1970-talet avled drygt 400 barn till följd av olyckor och skadehändelser. De senaste åren har det rört sig om ungefär 70 barn per år. Under 2013 var siffran den lägsta någonsin med 58 avlidna. – Ungefär hälften av dödsfallen berodde på en olycka, 40 procent avled till följd av självmord och 10 procent genom att en annan person avsiktligt tagit livet av dem, säger utredaren Pernilla Fagerström. DE DÖDLIGA olycksfallen domineras av transportolyckor med fordon. Dessa olyckor har dock minskat kraftigt sedan början av 2000-talet. I genomsnitt avlider nu 18 barn per år Fallolyckor är den vanligaste orsaken till att barn skrivs in på sjukhus men få av dessa fall har dödlig utgång. Det är i trafiken de allvarliga olyckorna sker. på detta sätt. Näst vanligast är drunkning, som oftast drabbar pojkar. Få barn avlider till följd av fallolyckor. men det är den i särklass vanligaste olycksorsaken när barn skrivs in på sjukhus. Näst vanligast är transportolyckor. Under 2010−2013 skrevs 18 000 barn per år in på sjukhus till följd av skadehändelser. Antalet barn som får vård efter att avsiktligt ha skadat sig själva har minskat något och är omkring 700 per år. Av dessa är 80 procent flickor. beräknar att omkring 170 000 barn om året söker vård till följd av skadehändelser. Det motsvarar nio SOCIALSTYRELSEN procent av Sveriges drygt 1,9 miljoner barn. MN Statistik n Transportolyckor är den vanligaste olycksorsaken n Åtta av tio barn skadas på fritiden, framförallt under lek eller sportaktiviteter. n 16 000 barn skadas på lekplatser varje år. n 47 000 barn om året skadar sig i samband med idrottsutövning. Flest skador sker vid fotboll, vilket gäller för både pojkar och flickor. n Skador under skoltid sker oftast i samband med idrottslektioner. n Ungefär 7 000 barn om året skadar sig inom barnomsorgen. Läs mer: Läs hela rapporten ”Skador bland barn i Sverige” på www.socialstyrelsen.se Ambulansen når inte målen för akutlarm Endast hälften av ambulansstationerna i S verige klarar sina uppsatta mål för akutlarm. För att säkerställa ambulanser till livshotande tillstånd vid prio 1-larm föreslår Riksförbundet HjärtLung fler alternativ till traditionell ambulans när patienter med låg risk för ett akuttillstånd ska transporteras eller vid utryckning på ett larm av lägre prioritet. ALTERNATIV SAMTIDIGT som allt högre krav ställs på ambulanssjukvården svarar endast hälften, 52 pro- cent, av ambulansstationerna i Sverige att de klarar sina uppsatta mål för prio 1-larm, det visar den nya Demoskop-undersökningen Ambulansrapporten från Riksförbundet HjärtLung. DE TRE vanligaste orsakerna till att ambulansstationerna inte lyckas uppfylla målen är för långa avstånd, för lite resurser och för hög belastning. Ambulansrapporten visar att en återkommande uppfattning hos ambulansstationscheferna är att det är för många onödiga körningar som binder upp ambulanserna när mer akuta larm kommer. – OAVSETT var vi bor bör alla medborgare kunna lita på att ambulansen kommer när det handlar om livshotande tillstånd. Bristfällig resursanvändning ska inte få styra allmänhetens tillgång till akutsjukvård, säger Inger Ros. Totalt intervjuades 109 ambulansstationschefer som representerar 306 ambulans stationer i undersökningen. MN Bli KBT terapeut (steg 1) eller Samtalspedagog! Contar bedriver kognitiva grundläggande psykoterapiutbildningar, samtalspedagogutbildning, kortkurser och uppdragsutbildningar. Missa inte vårens Grundkurs i KBT. Passa på att kompetensförstärka! Bok af 29 m ö r e aj: Gå 5, be t för 4! ala 9 SEPTEMBER 2015 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM För mer info www.contar.se eller ring 08-462 98 14 TRAUMADAGEN Traumadagen är ett forum och en mötes plats för dig som arbetar med psykotrauma. Här finns det senaste rönen inom området och med aktuella föreläsare med erfaren heter och kunskap inom traumaområdet. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Rehabilitering av traumatiserade barnsoldater som har kommit till Sverige Felix Unogwu, statsvetare, konflikthanteringsspecialist På Drömhus i Lillviken välkomnar vi pojkar och flickor i åldrarna 12-20 år med neuropsykiatrisk problematik, skolproblematik och/eller relationsproblematik samt psykosocial problematik. Vi tar även emot elever med ovanstående problematik i kombination med begåvningshandikapp. Tel: 0381-800 70 mail@hvbdromhus.se www.hvbdromhus.se Placeringar sker enligt SoL och LVU. PROFFS PÅ SOCIALT ARBETE Vad bör vi göra efter allvarliga händelser? Kerstin Bergh Johannesson, med dr, leg psykolog, psykoterapihandledare Traumafokuserad KBT som behandlingsmetod Maria Onsjö, psykolog ”Trauman ärvs genom generationer” Erika Beata Thorkildsen, psykoterapeut SAXAKULLEN 1 Anknytning – att förstå människan Anna Gerge, fil mag, leg psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete Att ge stöd åt unga ensamkommande flyktingar Ulf Gustavsson, verksamhetschef/psykolog 073-311 39 02 Opalen-annonsmaterial.pdf Betydelsen av språk och kultur vid bedömning av posttraumatisk stress och behandling Sofie Bäärnhielm, överläkare, enhetschef Transkulturellt Centrum 2010-05-11 13.48 Opalen är ett boende med särskild service för flickor enligt 9§ 8p LSS Vi erbjuder individanpassade och flexibla lösningar i en trygg miljö där vi kan stärka individen och vara ett stöd i övergången mellan barndomen och vuxenlivet. Att samtala med barn som har varit utsatta för svåra situationer Åsa Landberg, barnpsykolog, psykoterapeut Att vara krisstödjare under extraordinära omständigheter – Påfrestningar och stöd Charlotte Therup Svedenlöf, enhetschef, Kris- & katastrofpsykologi Deltagaravgift: 1 995:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Alla priser är exklusive moms. Tid och plats: 9 september 2015, klockan 09:00–16:30 7A Odenplan, Stockholm Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör: Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info Mediapartner: HELA PROGRAMMET PÅ TRAUMADAGEN.SE www.ssil.se | 45 POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. UTRE DNINGAR BESLUT Viktigt meddelande till allmänheten kan komma i mobilen Elever vid HVB och på sjukhus får stärkt rätt till skolundervisning En utredning har undersökt förutsättningarna för SOS Alarm att inrätta och driva ett system för Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, via mobil och fast telefoni som används vid allvarliga olyckor och kriser. VMA är ett varnings- och informationssys tem som används för att varna och informera om svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Hittills har VMA omfattat meddelanden i radio och TV. Systemet för VMA via telefoni ska vara ett komplement till dessa kanaler. Det nya systemet består både av förinspelade samtal till fast telefoni och sms till mobil telefoni. När det gäller mobil telefoni ska sms-meddelanden skickas till mobiltelefoner med registrerad adress inom ett geo grafiskt område som berörs av ett VMA men också till mobiltelefoner som finns inom området. För att kunna skicka sms till mobiltelefoner som finns i ett område behöver uppgifter om position användas. Behandling av trafikuppgifter för att förmedla VMA är i dag inte tillåtet, såvida inte samtycke föreligger. Det kan därför komma att behövas en lagändring. Förslaget innebär att det införs en skyldighet för aktörer som tillhandahåller en telefonitjänst att medverka till förmedling av VMA. Statens offentliga utredning 2014:92 Från den första juni i år ska elever som vistas i ett hem för vård och boende, HVB, få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legi timerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid. Utbildningsutskottet 2014/15:UbU4 Riksrevisionen vill att regeringen tar helhetsansvar för pensionen Riksrevisionen anser att pensionssystemet är krångligt och att enskilda inte har förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen uppmanar regeringen att ta ett helhetsansvar för pensionssystemet och initiera en sammanhållen ansökningsprocess för hela pensionen. Regeringen instämmer delvis i bilden av problemen men anser att ansvaret för vissa av Riksrevisionens förslag inte är regeringens. Pensionsmyndigheten ska i en utredning analysera premiepensionen. Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU8 Riksrevisionens rapport REGE RINGSUPPDR AG Riksdagen vill ha skärpta straff för våldsbrott och människohandel Riksdagen har gett regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill de se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas. Utöver detta ger riksdagen regeringen uppdrag inom bekämpning av terrorism, organiserad brotts lighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, sexualbrott mot barn, försök till häleri med mera. Justitieutskottet 2014/15:JuU14 Fördelning av pengar och förändringar 2015 inom följande områden: ARBETSLIV OCH ARBETSMARKNAD: I årets budget fick utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv cirka 67,8 miljarder kronor. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och a ktivitetsstöd (30,4 mil jarder kronor), arbetsmarknadspolitiska program och insatser (9,2 miljarder kronor), Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (7,2 miljarder kronor). Riksdagen har sagt nej till regeringens förslag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring och sa samtidigt ja till regeringens förslag att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, ska få en utökad möjlighet att behandla personuppgifter. Syftet är att IAF ska kunna fullgöra sitt uppdrag med utökat tillsyns- och uppföljningsansvar för ärenden hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Detta innebär att en lagändring gäller från den 1 mars i år Arbetsmarknadsutskottet 2014/15:AU2 MIGRATION: Knappt 17,5 miljarder kronor i anslag gick till migrationsområdet för 2015. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (knappt 11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5 miljarder). Riksdagen riktade vidare en uppmaning till regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mot tagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden i egen regi. Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU4 EKONOMISK TRYGGHET VID SJUKDOM OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING: Riksdagen sa före årsskiftet ja till alliansens förslag om fördelning av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Det innebär att riksdagen sa nej till regeringens förslag om höjd sjuk- och aktivi tetsersättning. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder). Socialutskottet 2014/15:SoU1 HÄLSOVÅRD, SJUKVÅRD OCH SOCIAL OMSORG Den sammanlagda summan till området är knappt 62 miljarder kronor. Mest pengar går till statlig assistansersättning (24,4 miljarder kronor), läkeme delsförmåner (20,9 miljarder kronor) och tandvårds förmåner (5,7 miljarder kronor). Det införs ändringar i smittskyddslagen och lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Ändringarna innebär att ansvaret för smitt skyddet på nationell nivå samlas på Folkhälsomyn digheten. Socialutskottet 2014/15:SoU1 Regeringen bör inrätta centrum med kunskap om veteraner Riksdagen har beslutat att regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Försvarsutskottet 2014/15:FöU7 Nej till motioner om jämställdhet och diskriminering Riksdagen har sagt nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är att arbete redan pågår inom dessa områden. Motioner na handlar om jämställdhet i arbetslivet, lönekart läggning, jämställda löner, frågor rörande våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetsmarknadsutskottet 2014/15:AU3 ÖVRIGT En strategi mot penningtvätt och finansiering av terrorism I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en nationell strategi för hur penningtvätt och finan siering av terrorism ska bekämpas effektivare. Syftet med strategin är att möta hot och utmaningar som Sverige ställs inför. Myndigheterna inom brottsbe kämpning, administration och andra relevanta myn digheter ska samarbeta. Dessutom ska det jobbas kontinuerligt både på nationell och internationell nivå med att identifiera och förstå hot. Justitieutskottet håller med om att det behövs en samlad insats för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och välkomnar därför strategin. Justitieutskottet JuU4 Hur riksdagsbeslut fattas: Kommitedirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras. ➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom regeringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4 46 | www.ssil.se Korpberget Behandlingscenter erbjuder professionell behandling med 12-stegsbehandling som grund. Alla är värda ett liv utan droger! Wikings HVB i Trollhättan! Tonårshem, Stödboende, Familjerådgivning Telefon: 0520-42 81 14 Hemsida: www.wikingshvb.com Behandlingshemmet för kvinnliga missbrukare Selene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi har vår verksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland. Målet är att stärka självkänsla och kompetens hos klienterna så att de ser, och vågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktiva livsmönster. Behandlingen utformas efter den enskildes behovsbild. Ett litet ställe med bara sex platser för dem som behöver lugn och ro. Gruppsamtal, enskilda samtal, föreläsningar, symboldrama och taktil stimulering är inslag i behandlingen. www.selene-kollektivet.se Tel. 0498-481076 Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från beroenden redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet. Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se | www.korpberget.se Vi erbjuder gruppboende för LSS personkrets 1 och 2 Daglig verksamhet, fritids, snouezelverksamhet och semesterhuset Villa Benesi Ring gärna så berättar vi mer Kristina Preutz, Verksamhetschef Leona Stehn, Verksamhetschef Tel: 0451 – 599 99 Tel: 0451 – 70 59 25 Alla har rätt till ett bra liv www.humana.se/lss-boende/varalss-boenden/hassleholm-ekeliden/ HELHETSPERSPEKTIV FÖR ELEV OCH UPPDRAGSGIVARE • Social träning UNDER BEHANDLIN Helhetsperspektiv för GSelev TIDEN och ERBJUDER VI: • Familjearbete uppdragsgivare! • Skolenhet med personal som integreras med kommunens skolor ! träning, behandling av psykisk ohälsa i&både • Medicinskt team:Social Läkare med dubbel specialistkompetens neuropsykiatriska handikapp.! barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri. Sjuksköterska. !BÄTTRE OCH SÄKRARE BEHANDLING TONÅRINGENS Psykiatrisk behandling vid psykisk ohälsaSOM&FÖLJER neuropsykiatriska UTVECKLING OCH BEHOV. PSYKOLOGUTREDNING OCH MEDICINSK BEDÖMNING NÄR och DET BEHÖVS PLACERINGENS GÅNG! handikapp både långsiktigt akutUNDER av samma läkare. ! års jubileum och terapeuter. mer Aktuellt än Psykologutredningar någonsin!!! • Terapiteam med 10 psykolog och unKOSTNADSFRIA FÖRELÄSNINGAR FÖR ATT ÖKA SAMVERKAN OCH FÖRSTÅELSE KRING BARN & UNGA PSYKISK OHÄLSA! der pågående behandling. DBT,KPT, KBTMEDoch hästunderstödd terapi. ! ! terapeuter som jobbar i behandlingen och för• 11 grundutbildade ! det terapeutiska arbetet i vardagen. stärker ! • Tät !bemanning. AKTUELLT JUST NU • Helhetsperspektivet förbättrar och säkerställer att Egehem ger Föreläsning för behandlingspedagoger Fm; ungdomars psykiska APRIL! ohälsa och i vården.som Em; bipolärt bemötande, träning ochsamverkan behandling följersyndrom. individens utveckling. Öppen föreläsning för professionella om självskadebeteende och MAJ erfarenhet och utveckling av behandlingsarbetet gör Egehem • 25 års suicidalitet. till ett högaktuellt behandlingshem för vår målgrupp. Föreläsning för familjer med ungdom under behandling om! MAJ självskadebeteende och suicidalitet. VÅR & HÖST AKTUELLT UNDER 2015 Återkommande föreläsningar om suicidprevention för psykologer, specialistläkare i psykiatri, terapeuter och behandlare. !! 7-28 APRIL PERSONALUTBILDNING EGEHEM ! Vi vidareutbildar vår personal och kvalitetssäkrar vår behandling. Är du intresserad att delta i föreläsning kontakta Maria Dahlqvist mail: fouu@egehem.se! !! 14-15 APRIL SOCIONOMDAGARNA !!Vi finns i vår monter i utställningshallen på Svenska-mässan i Älvsjö och har även en talarpunkt: Hästunderstödd terapi 2 JUNI SUICIDPREVENTIONSUTBILDING för professionella och internutbildning för anställda. Placeringsfrågor: Elisabet Ege, vc@egehem.se Utbildningsfrågor: Maria Dahlqvist, fouu@egehem.se HVB i kombination med Resursskola! Caremore Skogsbrynet erbjuder HVB i kombination med egen Resursskola! Hos oss finner du ett nära samarbete mellan pedagoger och behandlare och vi arbetar aktivt för att skapa helhetslösningar för att tillgodose ungdomens behov inom behandling och skolgång. Vi tar emot ungdomar mellan 13 och 20 år med psykosocial problematik eller med neuropsykiatriska diagnoser. Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se caremore Vi bryr oss mer! www.ssil.se | 47 REPORTAGE På Agnez formas relationer Ett kafé där mat och värme står i centrum På Kafé Agnez står omsorgen i centrum. I köket samsas kockarna med ungdomar från HVB-hemmet beläget på våningen ovanför. Tillsammans tillreder de både hälsosam vegankost och skapar goda relationer till varandra. Att integrera kafé och Hem för vård och boende, HVB, ses av ungdomarna som ett vinnande koncept. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM 48 | www.ssil.se R E PO R TAG E Inne på det ekologiska matstället, på Gamla väster i Malmö, finns mer än välsmakande veganmat på menyn. Restaurangen är inrymd i ett vackert gammalt hus med flera skrymslen och vrån. Trots den småkyliga dagen så har några lunchgäster även hittat ut på den mysiga innergården. Udda utegrupper samsas med soffor, lampor och konst som ger besökaren känslan av att vara gäst i någons hemtrevliga vardagsrum. På övervåningen huserar Västerbo HVB, ett ungdomsboende för tjejer och killar mellan 16-20 år som har olika typer av psykosociala problem, det kan vara allt från oro och ångest till själv skadebeteende, emotionell obalans och relationssvårigheter i hemmet eller i skolan. – Kaféet används som sysselsättning för de ungdomar som för tillfället inte går i skolan, de som väntar på att få börja i skolan och för dem som vill praktisera lite extra under helger och lov, förklarar Magga Christiansen, behandlingsassistent vid HVB-hemmet. Kombinerar två verksamheter Både kaféet och HVB-verksamheten ägs och drivs av grundarna Annina Hohenthal och Bo Blank. De är båda psykologer som kan möta ungdomarnas behandlingsbehov. Men de vill i sin verksamhet skapa något mer. – Många ungdomar har aldrig fått uppleva att komma hem från skolan och mötas i hallen av doften av kanelbullar, vi försöker skapa en så normal och hemtrevlig miljö som möjligt för våra ungdomar, säger Annina Hohental. – Relationsskapande är grunden i verksamheten. All personal från vaktwww.ssil.se | 49 REPORTAGE Josefine Bengtsson är en av de ungdomar från HVB Västerbo som arbetar på Kafé Agnes. Alla ungdomar vid HVB-hemmet har möjlighet till praktik. – Jag är jätteglad över min praktikplats här får man ett jobb utan att ens leta efter det, säger hon. mästare till kökspersonal och psykolog kandidater är stödpersoner till ung domarna och en resurs i verksamheten. Jag är stolt över all vår professionella personal, det i kombination med den familjära känslan och omsorgen ska par en trygg bas som ger ungdomarna möjlighet att skapa relationer. Tanken är att alla ungdomar direkt ska få en praktikplats när de kommer till Västerbo HVB. – I kaféverksamheten ser vi om de klarar rutiner, struktur, tider och så återkopplar vi till dem om styrkor och svagheter, för att de senare ska kunna 50 | www.ssil.se komma igång med studier eller en annan praktikplats. De får även fortsätta att praktisera hos oss men vi prioriterar alltid studier som nummer ett, berättar Annina Hohenthal. Poängen med att ha ungdomarna i restaurangverksamheten är att de ska normaliseras, umgås med arbetskollegor och vanliga människor som kommer och fikar, genom kafédelen ska ungdomarna integreras snabbare i en normal vardag. Kafépersonalen är inte behandlingspersonal, de blir med arbetare och vänner med ungdomarna på deras nivå. – Om ungdomen inte fungerar på arbetsplatsen så får kafépersonalen meddela oss på b ehandlingsavdelningen. Det är alltid HVB-hemmets behandlingspersonal som ska sätta gränser och stödja, säger Annina Hohenthal. Lära om livet Att praktisera i kaféet ska ses som en förberedelse på väg mot arbetslivet menar personalen. – Ett mål som vi har med vår verksamhet är att ungdomarna ska få arbets livserfarenhet och det kan de få via praktik. Vårt stora mål är att de Elias Al Rahman har fått mycket inspiration av att praktisera på kaféet. Hans dröm är att i framtiden öppna ett eget kafé. ska bli självständiga individer. Vi ger ungdomarna möjlighet att ta ansvar för sitt eget liv, gör man inte rätt för sig i på en arbetsplats så kan man inte vara kvar där, säger Marko Karjalainen som är b ehandlingsassistent vid hvb-hemmet. – Förutom att få prova på arbetslivet så ska praktiken stärka ungdomarnas själförtroende. Att ha oavslutade studier, som flera av våra ungdomar har, sänker självkänslan. Praktiska erfarenheter från att baka eller laga mat gör att de unga känner att de klarar av saker och det stärker i sin tur självkänslan. Något som kan ge positiva effekter även på studierna, menar Annina Hohenthal. – När jag startade det här HVB-hemmet centralt i staden så kom folk med synpunkten att det finns en massa frestelser ”mitt i stan”. Men min tanke är att klarar ungdomarna av att leva mitt i staden när kompisar och familj så klarar de av att leva normalt efter placeringen, säger hon. Att isolera ungdomar på landet flera mil ifrån vanliga människor med en massa andra unga med problem så får de leva i en pseudovardag på låtsas, det är lättare att integreras och komma tillbaka till sin ursprungliga närmiljö efter behandlingstidens slut om de lärt sig att hantera riskfaktorerna under behandlingen menar Annina Hohenthal. – Det är riskfaktorerna som dåligt sällskap och frestelser ungdomarna ska lära sig att hantera. Kompisar får komma på besök under kontrollerade former, de får inte komma in på HVB-hemmet men gärna ta en fika inne på kaféet. Utbildas i matlagning och vegankost Kaféets gäster köar till den veganska lunchbuffén. – Vi har en speciell typer av gäster som är vana att få bra veganmat, vi har provat att servera vegetarisk kost men det gick inte hem, säger Magga Christiansen. Elias Al Rahman bor vid HVB-hemmet och arbetar cirka 15 timmar i Marko och Magga arbetar vid Västerbo HVB de förklarar att tanken med att integrera kafé och HVB är att som ge ungdomarna möjlighet till arbetslivserfarenhet och till att prova på sunda relationer till andra personer än hvb-personalen, som kunder och kollegor. veckan i fiket. Han har genomgått en Baristautbildning genom Kafé Agnez. – Men ofta jobbar jag i disken och håller ordning i skåpen. I köket sköljer jag grönsaker, gör sallader, hummus, majonnäs och guacamole. Vi får också laga mat, baka bröd, göra smörgåsar och dekorerar kakor, säger han. Elias ser positivt på möjligheten att praktisera under HVB-tiden. – D et är kul och jättebra! Jag har lärt mig mycket, både att laga mat och bli snabb på det, säger han. Men varför väljer en ung kille att ha praktik istället för att vara ledig när han inte är i skolan, kan man fråga sig. När Elias praktiserar mår han bra och känner sig glad och uppskattad. Han lär sig många nya saker och träffar folk. – När jag är ledig mår jag inte bra. Jag tänker på allt gammalt tråkigt och ledsamt som jag varit med om, säger Elias Al Rahman. Får jobbet serverat I köket jobbar Josefine Bengtsson sida vid sida med kockarna Christoffer Steimer och Anette Sjögren McLeod. Det är Josefines andra dag på arbetsplatsen och i dag får hon lära sig att tillreda en pesto. – Jag är jätteglad över att ha fått praktik, här får man ett jobb utan att ens leta efter det. Dessutom är kaféet väldigt fint och det är roligt att jobba här, sägerhon. Till vardags går Josefine vård och omwww.ssil.se | 51 REPORTAGE Christoffer Steimer, kock och bagare vid Kafé Agnes. sorgsprogrammet på gymnasiet. Hon och de övriga praktikanterna arbetar mestadels helger och lov. Ungdomarna får en motivationspeng för det arbete de utför på ungefär 50 kr per timma under helger och lov och 25 kr per timma under vardagar. – D et är en praktikpeng, men vi som jobbar arbetar inte bara för att få pengar. Man får det här jobbet att skriva i sin CV. Vi får göra det mesta som den övriga personalen gör, plockar, diskar, städar och lagar den mat vi kan och kockarna lär ut hur rätterna lagas. – D et är trevlig att ha ungdomarna här. Vi delar upp ungdomarna i arbets lag, några är i disken och andra är i köket, förklarar kocken och bagaren Christoffer Steimer. 17-åriga Josefine Bengtsson som nyss kommit till HVB-hemmet för en period om minst 6 månader kan få en utslussningslägenhet till sommaren. Men hon är tveksam till att flytta. – D et är så mysigt här. Vi har varandra att prata med. Jag behöver folk runt om mig, det gör att jag trivs, så jag vet 52 | www.ssil.se Kompisar till ungdomarna på Västerbo HVB får komma på besök under kontrollerade former, de får inte komma in på hemmet men gärna ta en fika inne på kaféet. En del av hemmets filosofi är att man ska öva på att utsätta sig för de destruktiva frestelser som staden eller gamla vänner har att erbjuda innan man ska tillbaka och integreras i det samhälle man kommer ifrån. inte om jag är redo att bo ensam, säger hon. Kocken Anette visar Joefine ett nytt handgrepp med mixerstaven och den gröna såsen tar form. – Kaféet är ekologiskt och veganskt. Dels ligger det i tiden men vi har även en tanke med att ungdomarna ska lära sig om ekologi och miljö när de är hos oss, säger hon. – Det är roligt att förmedla den k unskap vi har till de nya praktikanterna, de tar den verkligen till sig och är till nytta. Det är klart att alla individer är olika och till olika mycket hjälp men vi saknar dem verkligen när de inte finns här, säger Christoffer Steimer. Han tycker att det är bra att kockarna och den övriga personalen kan hjälpa ungdomarna en bit på vägen. – Några av dem har valt kock eller bagarlinje efter att ha praktiserat här. ● Västerbo HVB VÄSTERBO HVB har 5 platser för pojkar och flickor i åldrarna 16 till 20 år. ■ Målgruppen är ungdomar med psyko social problematik, vilket innebär att de kan ha problem med relationer och anknytningsstörningar. Ungdomarna kan ha psykiatrisk ohälsa i form av depression, utvecklingskris, oro, ångest, självskadebeteende med mera. ■ Till hemmet hör en utslussningsverksamhet som innehåller 11-12 platser i träningslägenhet. I dessa bor både ungdomar utifrån och från det egna HVB-hemmet. ■ Västerbo driver även öppenvård. Hemmet har två psykologer som utför utredningar och psykolx§ogbedömningar och ger ungdomarna professionell psykoterapi. ■ Ägarna Bo Blank och Annina Hohenthal driver ett ekologiskt kafé som är specialiserat på veganmat, där har HVB-hemmets ungdomar möjlighet att praktisera. Tel 0291-210 35 www.gnistan.eu STIFTELSEN FYRLJUSET FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd. Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa. Pojkar och Flickor 14-18 år. Även utslusslägenheter/boende med stöd. Vår familjehemsvård i Sverige och Europa kännetecknas av hög kvalitet, som bland annat innebär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med. Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster. Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet. För mer information – kontakta oss gärna! Tomas Granberg Jour info@fyrljuset.org www.fyrljuset.org 073-973 93 92 073-972 42 72 Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat. Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt. 070-665 15 75 . www.mariagarden.eu Träffa oss på Socionomdagarna Arbetar du med barn och ungdomar från andra länder och kulturer? Kom över och säg hej till oss och plocka upp ditt exemplar av den praktiska multikultipennan. Familjehemsvård med språk och kulturkompetens Tobbe Öhman tobbe@multikulturell.se 076–765 09 33 Isabel Domberg isabel@multikulturell.se 070–317 90 80 www.multikulturell.se | Gruvvägen 8, 733 33 Sala | Tel 0224–167 00 www.ssil.se | 53 GÄSTKRÖNIKA ”Vi behöver ett bra samtalsklimat” Under januari och februari i år genomförde undersökningsföretaget SKOP på vårt uppdrag en nationell undersökning bland Sveriges social chefer. Den visar bland annat att drygt 9 av 10 socialchefer anser att det går bra eller mycket bra att samarbeta med fristående utförare inom social omsorg. Lika många anser att fristående utförare kännetecknas av professionalism. Det är ett mycket positivt resultat och socialchefernas omdömen blir vi naturligtvis stolta över. Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk, ett bra samarbetsklimat kommer inte av sig självt, utan ett sådant förtjänar man. Och gudarna ska veta att det ibland kan vara både svårt och tufft att stå upp för ett bra samarbetsklimat. Det av den enkla anledningen att just samarbete inte alltid ger de snabba resultaten och spelar inte på populistiska strängar. Däremot vet vi att samarbete oftast ger de långsiktigt bästa och mest hållbara resultaten. KRÖNIK A förmåga att föra d ialog kommer att ställas på prov under de kommande åren. Det av den enkla anledningen att vi står inför en rad utmaningar som kräver att vi sam arbetar. Bland annat har en större utredning om fristående utförare i välfärden tillsatts, vi står inför nya placerings former för barn och unga, krav i upphandlingar och en översyn av delar av ska genomföras. Vi har också enligt vissa en fortsatt kritisk situation inom socialtjänsten och oavsett hur kritisk den är kommer vi inte ifrån att socialtjänsten är VÅR OCH ANDRAS 54 | www.ssil.se helt avgörande för kvaliteten i omsorgskedjan för barn, unga, vuxna och äldre. SAMTIDIGT SOM VI står inför en period fylld av frågor och utmaningar som kräver samarbete är det offentliga samtals klimatet påfallande hårt. Regelbundet hamnar den offentliga debatten i en hård och exkluderande polarisering med en svag anknytning till de sakfrågor som debatten handlar om. Självklart behöver vi debatt men om den inte har något annat syfte eller mål än att splittra är vi illa ute. Växande politiska och ideologiska konflikter gynnar inte ett konstruktivt och konkret samtalsklimat inom vård och omsorg. Sådana konflikter tenderar att föra oss längre bort från de sakfrågor som är viktiga för vård- och omsorgstagarna. ska vi stå upp för yttrandefrihet och att debatt. Men lika viktigt, givet de stora utmaningar vi har inom välfärdssektorn, är att stå upp för d ialog och ett bra samarbetsklimat. Detta är särskilt viktigt inom vård och omsorg där vi alla har legitima och viktiga roller. Övergripande har politikerna det största ansvaret för att lyssna och ta hänsyn till alla olika aktörer, för alla b ehövs i utvecklingen av svensk välfärd på ett eller annat vis. Svenska Vårds position är tveklöst den att vi vill samarbeta och vi kommer hålla en kompromisslös linje i frågor som rör kvalitetsutveckling, trygghet och säkerhet för på vård- och omsorgstagarna och att det är genom samtal och samarbete vi utvecklar den sociala omsorgen i Sverige. ● NATURLIGTVIS Dan Nilsson Förbundsdirektör i Svenska Vård. »Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk, ett bra samarbetsklimat kommer inte av sig självt, utan ett sådant förtjänar man.« HVB för flickor 12-18 år LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner Telefon: 0530-301 23 info@stubben.se www.stubben.se Med vår hjälp får du kraften till förändring Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65 www.holmen27.nu info@holmen27.nu Högspecialiserad behandling för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma. Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska utredningar. Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan. Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. finjagarden.se T. 0451 451 40 Format 90 x 65 mm för SIL Annonsoriginal från ireo.se 0708 76 55 00 RÖINGEGÅRDEN Klienten i centrum! Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar samt familjer som väntar barn. Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt i en miljöterapeutisk anda och utgår från en systemteoretisk grundsyn. Vi arbetar för en positiv, bestående förändring som vi tror utvecklas bäst om man själv är en aktiv del av förändringsprocessen. Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem ofta i kombination med annan problematik. Möjlighet till både korta, långa och akuta placeringar. Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog. Allt inkluderat i vårddygnspriset! Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda tågförbindelser från hela landet. Läs mer på vår hemsida: www.roingegarden.se Välkommen att höra av er till oss för mer information! Postadress: Röingegården Box 4, 281 21 Hässleholm Besöksadress: Röingegården Röinge 5280 281 92 Hässleholm Tel: 0451-40962 eller 0451-80349 Mobil: 0708-145491 www.roingegarden.se info@roingegarden.se Behandlingsarbetet utgår från individuella genomförandeplaner. Läs mer på www.kangurun.se Gråbrödragatan 9 532 31 Skara Tel 0511 – 34 66 70 info@kangurun.se www.kangurun.se Mer än 40 miljoner människor befinner sig just nu på flykt. Röda Korset ställer upp med hjälp hela vägen. Vi finns där och delar ut mat i flyktinglägret, vi återförenar familjer som har blivit splittrade och vi behandlar trauman från krig och tortyr som många har med sig i bagaget. Ställ upp för människor på flykt du med. Sms:a MED till 72 900 så ger du 50 kronor. Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till LSS-Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Kista 7 maj 2015 Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö. Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs me r och dig på www.sanmäl s il.se SAMSJUKLIGHET VID NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH DAMP Anders Moberg Susanne Bejerot Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit. -Psykiatriska sjukdomar, - hur dessa definieras idag. -Fysiska sjukdomar vid neuropsykiatriska tillstånd -Nya rön om samsjuklighet -Utmaningar vid utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ANTISOCIALT BETEENDE OCH AUTISM HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH TRAUMASITUATIONER Björn Hofvander Föreläsningen belyser förhållandet mellan antisocialt beteende, där aggressivitet, normbrytande beteende och kriminalitet ingår, och autism. Vad vet vi om risken att utveckla ett antisocialt beteende hos personer med autismspektrumtillstånd? Hur vanligt förekommande är det? Vilka faktorer bidrar till en sådan utveckling? Hur ska vi förstå och behandla antisocialt beteende hos personer med autism? Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 Håkan Nyman Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man pågående psykiska symptom från normala reaktioner i krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller kognitiva funktionshinder i kris. • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se BOKHYLLAN Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. Leva vidare När organdonation gör det möjligt Vid ett livshotande tillstånd kan organtransplantation göra det möjligt att leva vidare. En av förutsättningarna är organdonation. Men vad innebär det, vem kan bli givare och mottagare av organ och vilka organ kan komma i fråga? Frågor ställs på sin spets – om liv, död, medicinskt omhändertagande, etik och livskvalitet. Boken Leva vidare bygger på intervjuer med personer som har donerat eller har tagit emot organ, eller som har varit närstående i en sådan situation. Vi får ta del av livsberättelser som beskriver hur det är att fatta beslutet att donera en nyss levande närståendes organ, hur det är att som frisk ge en bit av sin kropp till en annan människa och hur det är att leva vidare efter transplantation. Berättelserna vävs ihop med medicinska och juridiska fakta samt etiska och filosofiska resonemang. Information hjälper läsaren att ta ställning. Petra Lilja Andersson www.nok.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 62 Specialpedagogik Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 62 Socialpedagogik beskriver det mångfacetterade arbetet med personer i utanförskap eller de som riskerar att hamna i utanförskap. Fokus är lagt på lärande och den enskildes möjligheter till utveckling. Författaren tar upp olika förklaringsmodeller till utanförskap och problematiska livssituationer, samt beskriver olika arbetssätt och metoder. Det mellanmänskliga, professionella och dialogiska förhållningssättets betydelse går som en röd tråd genom boken. I kapitalet som behandlar blått och grönt, ger författaren förslag på uppgifter som eleven kan göra under sin praktik inom vård och omsorg. Där finns också uppgifter för utvärdering och dokumentation. Boken innehåller ämnen som centrala begrepp, problemlösande samtal, livsvillkor, omsorgsarenor, kommunika tiva och strategiska handlingar med mera. Helen Carlander www.sanomautbildning.se När perfekt inte duger Strategier för att hantera perfektionism Har du höga krav på dig själv? Känner du dig ofta pressad? Skjuter du upp eller undviker saker av rädsla för att göra fel? Att vilja göra bra ifrån sig är naturligt och kan sporra till prestation. Men överdriven perfektionism kan leda till stress, utmattning och brist på glädje och spontanitet. Den här boken hjälper dig att släppa taget om kravet på att alltid göra allting perfekt. Författarna b eskriver hur perfektionism uppstår, hur det yttrar sig och vilka konsekvenser det får i din vardag och för din hälsa. Genom olika övningar utmanas perfektionistiska tankar och beteenden. Metoderna bygger på acceptans- och förändringsstrategier från KBT. När perfekt inte duger är skriven för den som vill utveckla förmågan att leva ett liv med ökad frihet och flexibilitet. Den är även skriven för terapeuter som vill hjälpa klienter med perfektionism. Martin M. Anthony och Richard P. Swinson www.nok.se Health Management Att leda hälsoverksamheter med service i fokus Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 62 58 | www.ssil.se Health Management förklarar fördelarna med att leda och organisera hälsoverksamheter utifrån ett serviceperspektiv. I vardagslivet såväl som på arbetsplatser har det blivit allt viktigare att vara frisk, en utveckling som ställer krav på organisation av service och tjänster samt lagstiftning och ledarskap. Forskare vid Lunds universitet klargör hur service främjar bättre hälsa, effektivare verksamheter och tjänster med hög kvalitet inom hälso- och sjukvård. Vi kan läsa om vikten av serviceinnovationer, relevansen av juridisk kompetens och nödvändigheten av ömsesidig respekt i den dagliga verksamheten. Boken vänder sig till dig som studerar företagsekonomi, Service Management, offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga discipliner. Boken är lika relevant för utbildningar inom hälsofrämjande verksamheter såsom folkhälsovetenskap, vårdvetenskap och medicinsk ledning. Henrik Loodin och Lars Nordgren, red. www.sanomautbildning.se BOKHYLLAN Inspirationsspridaren 65 korta berättelser ur verkliga livet I denna samling korta berättelser får vi ta del av upplevelser och insikter som på olika sätt har förändrat människors liv. Händelser, ögonblick och perspektiv som gjort hela skillnaden. Felicia som över en natt – genom ett nätklick – fick 10 000 människor att samlas på Sergels torg i Stockholm. Emil som med kroppen full av titanskruvar ensam cyklade till Kina och Milla som räddar barn med sina bullar. Vi får ta del av Peter Stormares magkänsla och Åsa Jinders beslut om att följa sin dröm. Berättelser som inte lämnar någon oberörd. Berättelser värda att dela med sig av. Petra Backteman och Johanna Öberg www.inspirationsspridaren.se Elaka chefens goda råd Grattis chefen: Äntligen en bok där du får ge igen Boken Elaka chefens goda råd ger 350 konkreta tips om hur du plattar till personalen och har det roligare på jobbet. Det är smart, det är djävulskt och framför allt otroligt kul. Detta är en chefsbok du aldrig sett maken till. Framförallt så kanske den visar dig hur du inte sak agera ... Det här hjälper elaka chefen till med: Effektivitet på riktigt – Ha roligare på jobbet – Lös konflikter jättesnabbt – Behåll makten Och mer. Roberto Capotondi www.redaktionen.se Ensamheter Ensamhet är ett mångtydigt mänskligt fenomen. Den kan vara både en tillgång och en börda. I en personlig brevväxling belyser författarna detta gåtfulla fenomen. Vad är ensamhet? Hur kan vi förstå ensamhet? Kan vi upphäva ensamhet? I denna brevväxling mellan författarna vänder och vrider de på ensamhet som företeelse och begrepp. I det sammanhanget berörs även a ndra existentiella innebörder som skuld och skam, val som görs i livet och upplevelser av tid och rum. Upplevelser av ensamhet knyts också till vårdlidande, det vill säga det onödiga lidande som orsakas av vårdande. Breven rör sig mellan teori och det praktiskt konkreta, mellan den personliga reflektionen och den vetenskapliga förståelsen. Genom textens tilltal vänder sig boken inte bara till dem som möter människor i sina yrken utan också till en bred allmänhet. Ensamhet angår oss alla. Karin Dahlberg, Carl-Magnus Stolt och Helena Dahlberg www.liber.se Grupp-psykologi För skola, arbete och fritid Det här är en svensk bok om gruppsykologi som tar hänsyn till både individ och ålder. Många exempel från förskola, skola, fritid och arbetsliv kombineras med teoretiska synsätt och praktisk tillämpning. Bokens fokus på barn- och ungdomsgrupper ger bland andra pedagoger vägledning kring hur man kan arbeta aktivt och effektivt med att förbättra samarbetet i en grupp. Ett genomgående tema är att det alltid är möjligt att få en grupp att fungera bättre. Läsaren får därför konkreta råd och förslag för att utveckla både sina gruppfärdigheter och ledarförmågor. Författarna gör djupdykningar i områden som påverkan, gruppklimat, problemlösning, könsroller, utanförskap och mobbning samt inte minst lärande och utveckling i grupp. Kraftfulla redskap i form av kommunikation, samarbete och konflikthantering behandlas. Boken Gruppsykologi är skriven för blivande och yrkesverksamma lärare, förskollärare, barnskötare och fritids personal men riktar sig även till beteendevetare och chefer, personal inom vård och omsorg. Philip Hwang och Björn Nilsson www.nok.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 62 www.ssil.se | 59 RECEPT AV: ANNIKA RÅDLUND Quornburgare med örtslungad potatis och hemgjord BBQ-sås 4 personer Ingredienser: 320 g Quornburgare Örtslungad potatis: 600 g potatis, gärna färsk. 3 msk olivolja 2 dl färska örter, finhackade (t.ex. timjan, basilika, persilja) 1 tsk salt 2 krm svartpeppar Hemgjord BBQ-sås 1 msk matolja 2 vitlöksklyftor 2 msk paprikapulver 1 tsk chiliflakes 2 dl ketchup 1/2 dl chilisås 1/2 dl vatten 1/2 dl äppelcidervinäger 3 msk lönnsirap 1 tsk salt Ev. 1 tsk liquid smoke, om du önskar rökig smak. 60 | www.ssil.se Gör så här: Grilla eller stek Quornburgarna enligt anvisningarna på förpackningen. Örtslungad potatis: Skala potatisen. (Om det inte är färskpotatis, i sådant fall skrubba den bara ren.) Koka potatisen mjuk i saltat vatten, cirka 20 minuter. Häll av vattnet och håll den varm. Blanda olivolja, örter, salt och peppar i en bunke. Lägg i potatisen och slunga runt den ordentligt. Lika gott varmt som kallt! Hemgjord BBQ-sås: Hetta upp oljan i en kastrull på medelvärme. Skala och pressa ned vitlöken och fräs den någon minut. Tillsätt paprikapulver och chiliflakes och fräs lite till. Häll i resten av ingredienserna. Rör runt och låt koka ihop på svag värme cirka 20 minuter. Låt såsen svalna. Förvara kallt i burk med lock. RECEPT Quornkorv med tabbouleh på matvete och citrushummus 4 personer Ingredienser: 300 g Quornkorv Tabbouleh på matvete: 300 g bladpersilja 100 g färsk mynta 2 dl matvete 1 röd lök 12 körsbärstomater, gärna blandade färger Saften av 2 citroner 1 dl olivolja salt & svartpeppar Citrushummus 1 sats 3 dl kokta kikärter 2 msk tahini (sesampasta) 2 vitlöksklyftor saften av 1 citron saften av 1 lime rivet skal från 1 apelsin 4 msk olivolja 2 tsk spiskummin 1/2-1 tsk salt, efter smak Vatten Gör så här: Grilla eller stek Quornkorvarna enligt anvisningarna på förpackningen. Tabbouleh på matvete: Koka matvetet enligt anvisning på förpackningen(eller häll av det noga om du använder konserv). Låt svalna. Finhacka persilja och mynta. Skala och finhacka löken. Grovhacka tomaterna. Blanda alla ingredien- ser med matvetet, citron och olivolja. Smaka av med salt och peppar. Citrushummus: Mixa alla ingredienser till en slät smet, helst i blender eller matberedare med kniv. Späd eventuellt med vatten för tunnare konsistens. www.ssil.se | 61 TÄVLING Vinn en bok med Omtanke Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 58-59. Bokvinnare i förra numrets tävling är: Irene Lindström, Smedjebacken Helene Lack, Gävle Pia Ekelund, Nossebro Högspecialiserad Stort grattis till er, bokenbehandling kommer på posten. för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, självskadebeteende, ångest, OCD Kognitiv/relationell psykoterapi – Steg 1 eller trauma. Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna? Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med Stjärnbacken HVB Med den kognitivaolika terapins i sokratisk filosofi formertradition av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska utredningar. och den relationella terapins grunder i affektteori och BOXHOLM . 0140-300 37, 307anknytningsteori 36 Strukturerad DBT,grundläggande KBT och PE kompletterad erbjuder vi en psyko-med rutiner, säkerställer Jeanette Carlsvärd, föreståndare dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppterapiutbildning motsvarande Steg 1 070-558 44 37 Jeanette@stjarnbacken.se följning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan. 7Vår sepverksamhetschef 2015 Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. Kursstart 1 HVB i för 2 och flickor medKursdag3 Behandlingshem pojkar Wikings Trollhättan! Kostnad gränsöverskridande/normbrytande Tonårshem, Stödboende, Familjerådgivningbeteende Figur Figur Figur ViFyll tar0520-42 barn iemot rätt sidnummer Telefon: 81 som 14 placeras enligt SoL och LVU och har fyra med hög personaltäthet. till platser rätt annons: 1 Stjärnbacken 2 arbetar1-årig 3 Hemsida: www.wikingshvb.com Måndagar - fyra4terminer 2015–2017 finjagarden.se 25.000 kr/termin exkl. moms Figur 5 T. 0451 451 40 Figur vidareutbildning för socialarbetare 4 5 1:a - 4:e pris Format 90 x 65 mm för SIL med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsAnnonsoriginal från ireo.se 0708 76 Namn: aktiviteter och utomhusvistelse. Periodens Socialarbetare har idag ett komplext och utmanade Adress: www.Stjarnbacken.se Postnr / ort: . Telefon: 55 00 arbete. Med utgångspunkt i den kognitiva utvalda och system-böcker iska traditionen fördjupar vi förhållningssätt, metoder Fyll i talongen här intill och skicka den och tekniker. Texta tydligt! senast 29/4 2015 till: ”Tävling 3/15” Tidningen Omtanke, att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala. Kursstart Kursdag Kostnad 11 sep 2015 Det går även bra att mejla svaren och begärda uppgifter till maria.nordholm@ssil.se Fredagar, sammanlagt 16 tillfällen 35.000 kr exkl.moms Lokal Bondegatan 35, Stockholm För mera information www.magelakademin.se Erfarenhet och kvalitet – hela vägen! Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor AKUT i mån av plats UTREDNING med plats för 7 flickor BEHANDLING i boende med plats för 2 flickor eller i boende med plats för 5 flickor Välkommen in på vår hemsida www.risingegarden.se Storviksgårdens Kvinnobehandling är ett behandlingshem för kvinnor från 18 år och uppåt. Vi arbetar med enskild terapi och gruppterapi. Vi fokuserar på skam, skuld, övergrepp, relationer, attityder och beteenden. Vi jobbar med beroendet och framförallt det bakomliggande problem till varför kvinnan behöver ta till sinnesförändrande som alkohol och droger. Vi har certifierad sorgbearbetare samt alkohol och drogterapeuter. Målgrupp: • Alkohol/Narkotikamissbruk. • Läkemedelsmissbruk. • Blandmissbruk. • Relationsstörningar. • Kriminalitet. • Blivit utsatt för fysisk o psykisk misshandel. • Destruktiva beteenden och mönster, rädsla och låg självkänsla. Besök gärna våran hemsida www.storviksgarden.se S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se 62 | www.ssil.se Är ni intresserad av att placera en kvinna på Storviksgården så kontakta oss gärna på telefon 0290-31600, 0290-31604 eller maila på info@storviksgarden.se Storsättra Gård HVB-Hem Utveckling genom samspel NY MEDARBE TARE SÖKES! Länk via vår hemsida Verksamheten vänder sig till: • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut/skyddat boende. Föreståndare Katinka Hemmingsson, Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50 e-post: info@storsattragard.se Hemsida: www.storsattragard.se Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län Familjebehandling sedan 1987 Snabba fakta från SSIL SSIL förmedlar mer än 2000 placeringar årligen. Över 7000 boendeplatser i vår databas. www.SSIL.se TRYGG HEMKÄNSLA MED NATURLIG GEMENSKAP VÅRLJUS FAMILJECENTRUM Fyra enheter under samma tak - samarbete för bästa resultat! AKUT OCH UTREDNING arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer med barn 0–12 år. Även stöduppdrag förekommer. Utredningstid 4–8 veckor beroende på familjens storlek och uppdragets utformning. BEHANDLINGSAVDELNING tar emot familjer med barn 0–12 år för intensiv behandling under vanligtvis 3–12 månader. VÅRLJUS MOBILA TEAM VÅRLJUS UTVECKLINGSTEAM arbetar med utredning, stöd bedriver psykosocialt och behandling på hemmaplan behandlingsarbete i form hos familjer med barn/ av familjebehandling och ungdomar 0–20 år. föräldrastöd i familjer. VÅRLJUS FAMILJECENTRUM Enhetschef 08-603 35 03 Akut & Utredning 08-603 35 00 Behandlingsavdelning 08-603 35 29 Mobila Team 070-663 31 45 www.varljus.se Våra aktuella kursstarter: • Grundläggande psykoterapiutbildning (Steg-1 KBT) Kursstart i Stockholm 20/11 och Malmö 11/2 (2016). Utbildningen pågår under 4 terminer och leds av leg. psykologer och psykoterapeuter i kognitiv beteendeterapi. • Ettårig utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) 1938-2015 MÅLGRUPP Män och kvinnor med psykiska och/eller sociala handikapp. Även LVM, LPT och LRV. BEHANDLINGSMETOD Kursstarter varje vår och höst i Stockholm, Göteborg & Malmö. Aktuellt: Stockholm 8/4, Malmö 8/4 (Fulltecknad), Göteborg 4/11 Praktiska KBT-verktyg för ditt arbete! 10 utbildningsblock à två dagar. Utbildningen leds av leg. psykologer och psykoterapeuter i kognitiv beteendeterapi. • Instruktörsutbildning i mindfulness (MBSR) Kursstarter: Malmö 17/9 och Stockholm 8/10. Utbildningen utgör första steget i lärarcertifieringen i MBSR enligt Center for Mindfulness i USA. 6 dagar under 1 termin. Kursledare: Camilla Sköld (Stockholm) och Katarina Lundblad (Malmö). • YH-utbildning: Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Kursstart i Malmö och Halmstad 17/8. Ansök senast 24/4. Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning, 400 poäng. Utbildning på heltid under fyra terminer. Socialpsykiatrisk med psykodynamisk och kognitiv inriktning. www.solviken.se 0495-20106 www.ssil.se | 63 KALENDARIUM Kalendarium 2015 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang. APRIL Dialogmöte om äldre Stockholm 8 april. Arrangör: Svenska vård Bemötande vid svåra beteenden Stockholm 24 april. Arrangör: KUI Social dokumentation för chefer inom äldreomsorgen Stockholm 19 maj. Arrangör: Gothia fortbildning Integritet och mänskliga rättigheter i HVB Stockholm 9 april. Arrangör: IMR AB Svenska Narkotikapolis föreningens årskonferens Linköping 24-25 april. Arrangör: SNPF Fördjupningsdag i ÄBIC för processledare Stockholm 19 maj, 26 maj, Umeå 4 juni. Arrangör: Socialstyrelsen Internetbaserade behandlingsprogram Stockholm 14 april. Arrangör: SKL Professionellt medberoende Stockholm 27 april. Arrangör: KUI Socionomdagarna 2015 Stockholm 14-15 april. Arrangör: Akademikerförbundet SSR Barnrättsdagarna 2015 Örebro 14-15 april. Arrangör: Allmänna barnhuset Tillsynens kritik mot HVB Stockholm 28 april. Arrangör: IMR AB Våld vid demenssjukdom Stockholm 29 april. Arrangör: KUI MAJ Chef i hemtjänsten Stockholm 15-16 april. Arrangör: Conductive Socialnämndens ansvar för placerade barn och unga Stockholm 20 april, Göteborg 23 april, Malmö 21 maj. Arrangör: IMR AB Vårkonferens och förbundsstämma Stockholm 20-21 april. Arrangör: Svenska vård Introduktionsdag ÄBIC Göteborg 21 april, Umeå 21 maj. Arrangör: Socialstyrelsen Biståndshandläggare i äldreomsorgen Stockholm 22-23 april. Arrangör: Conductive Vitalis Göteborg 22-24 april. Arrangör: Svenska mässan Säker informations- och dokumentationshantering i HVB Göteborg 22 april, Stockholm 12 maj, Malmö 20 maj. Arrangör: IMR AB Säkrare uppföljning av biståndsbeslut – LSS Stockholm 23 april. Arrangör: KUI 64 | www.ssil.se Trygghet och Säkerhet – Mikael Bergquist Stockholm 5 maj. Arrangör: Svenska vård Processledarutbildning ÄBIC Stockholm 5-6 maj. Arrangör: Socialstyrelsen Juridiska uppdateringar för rätten till personlig assistans Stockholm 5-6 maj. Arrangör: Conductive Webbaserad introduktion för personal inom äldreomsorg Kursstart sker 4 maj, 1 juni och 6 juli. Arrangör: KUI Att leda Salutogent Stockholm 7-8 maj. Arrangör: Gothia fortbildning Kurs om personlig assistans Malmö 12 maj. Arrangör: SKL Vad skriver vi i journalen Göteborg 18 maj, Sundsvall 1 juni, Uppsala 2 juni (FULLT), Stockholm 3 juni. Arrangör: Svenska vård FoU-konferensen Forskare möter praktiker – Våld, psykisk ohälsa och beroende Bollnäs 19 maj. Arrangör: FoU välfärd Rikskonferens kvalitet i äldreomsorgen 2015 Stockholm 21 maj. Arrangör: KUI Leda och styra för hållbar jämställdhet – Social omsorg Stockholm 26 maj. Arrangör: SKL Lagens krav på HVB för ensamkommande barn Stockholm 26 maj. Arrangör: IMR AB KPB analysutbildning äldreomsorg Stockholm 27 maj. Arrangör: SKL Psykisk ohälsa hos personer inom LSS-verksamhet Stockholm 29 maj. Arrangör: KUI SEPTEMBER Föreningen FoU Välfärds årliga konferens – På spaning i välfärden Karlstad 3-4 september. Arrangör: FoU Välfärd 6:e internationella anhörigkonferensen Göteborg 3-6 september. Arrangör: FoU Välfärd Effektiv handläggning i socialtjänsten Stockholm 8-9 september. Arrangör: Conductive Nya föreskrifter om dokumentation i socialtjänsten Stockholm 10 september. Arrangör: KUI Traumadagen Stockholm 9 september. Arrangör: Expo Medica Beroendedagen Stockholm 10 september. Arrangör: Expo Medica Konflikthantering och besvärliga beteenden Stockholm 23-24 september. Arrangör: Conductive Psykisk O-Hälsa VÄST Göteborg 24 september. Arrangör: Expo Medica JUNI Hälsobokslut Stockholm 3-4 juni. Arrangör: Metodicum Mediahantering – Dan Nilsson Stockholm 4 juni. Arrangör: Svenska vård Översiktskurs inom socialtjänstlagstiftningen Stockholm 18 juni. Arrangör: IMR AB AUGUSTI Integration och flykting mottagning – effektiva ekonomiprocesser Stockholm 25-26 augusti. Arrangör: Conductive Nordiska barnavårdskongressen Åbo 26-28 augusti. Arrangör: Allmänna barnhuset Säkrare uppföljning av biståndsbeslut – LSS Stockholm 29 september. Arrangör: KUI Nationell primärvårdskonferens 2015 Jönköping 29-30 september. Arrangör: SKL OKTOBER SVUF-konferens – Utvärderingars värde – värden i utvärderingar Stockholm 7-9 oktober. Arrangör: FoU Välfärd För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör. Bok af 29 m ö r e aj: Gå 5, be t för 4! ala Kognitiv/relationell psykoterapi – Steg 1 Med den kognitiva terapins tradition i sokratisk filosofi och den relationella terapins grunder i affektteori och anknytningsteori erbjuder vi en grundläggande psykoterapiutbildning motsvarande Steg 1 Kursstart Kursdag Kostnad 7 sep 2015 Måndagar - fyra terminer 2015–2017 25.000 kr/termin exkl. moms 1-årig vidareutbildning för socialarbetare Socialarbetare har idag ett komplext och utmanade arbete. Med utgångspunkt i den kognitiva och systemiska traditionen fördjupar vi förhållningssätt, metoder och tekniker. 10 SEPTEMBER 2015 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM BEROENDEDAGEN Beroendedagen är ett forum och en mötesplats för dig som arbetar med beroendefrågor. Dagen tar upp olika synsätt på beroendebehandlingar och föreläsningar med egenupplevda erfarenheter av beroendesjukdomar. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Kursstart Kursdag Kostnad 11 sep 2015 Fredagar, sammanlagt 16 tillfällen 35.000 kr exkl.moms Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Missbruksoch Beroendevården Stefan Borg, docent Karolinska Institutet, ordförande prioriteringskommitten Socialstyrelsens riktlinjegrupp Lokal Bondegatan 35, Stockholm Samsjuklighet, psykosocial- och farmakologisk behandling Anders C Håkansson, ST-läkare, med dr För mera information www.magelakademin.se Helhetssyn på beroendebehandling Katarina Hermansson, läkare Att upptäcka beroenden! Fred Nyberg, professor i beroendeforskning Riskbruk, skadligt bruk och beroende av alkohol – utbredning och behandling Anders Hammarberg, medicine doktor, beteendevetare och leg psykoterapeut Heroinöverdoser – Risktagande eller riskutsatthet Torkel Richert, lektor i socialt arbete Fångad i tvånget av förförelse/erövring – vägen ur beroende av sex och ”kärlek” Roger Nilson, beroendeläkare (Beroendecentrum Stockholm), beroendeterapeut, jorden-runt-kappseglare, författare och föreläsare Inbillad fulhet (BDD), OCD och kopplingen till beroendesjukdomar Jesper Enander, leg psykolog, doktorand Deltagaravgift: 1 995:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Alla priser är exklusive moms. Tid och plats: 10 september 2015, klockan 09:00–16:15 7A Odenplan, Stockholm Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör: Mediapartner: HELA PROGRAMMET PÅ BEROENDEDAGEN.SE www.ssil.se | 65 NÄSTA NUMMER Ute den 19 Omtanke nummer 4: Maj FOTO: JÖRGEN JOHANSSON Intervju: Ny behandling inger hopp för parkinsonsjuka Möt Jeanette Johansson som ingår i ett försök med att transplantera in omogna nervceller i hjärnan. När Jeanette Johansson var 41 år gammal fick hon diagnosen Parkinsons sjukdom – som hon då förknippade med äldre och män. Nu deltar hon i ett forskningsprojekt med tranplanterade nervceller, förhoppningen är att dessa ska sätta fart på den egna dopaminproduktionen igen. Om behandlingen lyckas har hon möjlighet att bli helt symtomfri och slippa de krångliga medicinerna. Möt henne i Åsa Larssons text om kvinnan som har hopp. Tema Alltid i Omtanke • Aktuella branschnyheter • Ny forskning • Gästkrönika • Reportage • Kalendarium ....och mycket mer! Nystart Botorp behandlingshem etbl. 1990 ...det räcker. Placeringsbehov? SoL & LVU 13-20 år! www.botorp.com EN RESURS FÖR BARN OCH UNGA 66 | www.ssil.se Kontakta oss idag för fördjupad info om Islandsmodellen och olika behandlingsvägar. Dagligen ser vi hur människor som upplevt sig som hopplösa fall går från en mardrömslik tillvaro till det värdiga sociala liv som vi alla förtjänar... BERGSLAGENS BEHANDLINGSHEM DENNICKETORP. www.dennicketorp.se 0590 106 10 Totalleverantör av marknads information inom vård och omsorg SSIL - För vård och omsorg Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra nitton år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård. Vi har ca 100,000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige. Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag. Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till. Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare och personliga assistenter. Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar, LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter, rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad, hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram, samt även valfrihet (LoV) som kan innefatta, särskilt boende, daglig verksamhet/sysselsättning och stödboende. Med vår långa erfarenhet och kunskap finns möjligheten att skräddarsy marknadsföringsinsatser för just er verksamhet. Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen. Våra tjänster: • Förmedla förfrågningar. • Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen. • Kvalitetsindex/kundnöjdhet. • Marknadsstudier. • Kundunika marknadsaktiviteter. • Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt. Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se POSTTIDNING B Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal Kan du ha rapporten klar före lunch? Den ligger på ditt bord. Attendo tar varje år emot hundratals ensamkommande barn – för framtiden Redan 2006 jobbade vi med att ta emot ensamkommande barn. Idag, nio år senare vet vi att vi har gjort nytta. Många av de ungdomar som bott hos oss studerar eller arbetar idag. På våra boenden bedriver vi verksamhet som syftar till att öka ungdomarnas möjlighet att integreras, bland annat genom ett unikt program som vi kallar ”livskunskap”. Vi har idag 19 boenden från Skåne i syd till Dalarna i norr, med hela Sverige som upptagningsområde. Är det kollektiva boendet inte rätt för en ungdom kan vi alltid erbjuda ett erfaret familjehem som ett alternativ. Ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00. Ett samtal räcker. Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof Scanna koden med din smartphone och läs mer.
© Copyright 2024