Sätt färg på maten i äldrevården!”
03 INNEHÅLL LEDARE TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG 04 32 FORSKNING 49 PÅ G I POLITIKEN 50 BOKHYLLAN 56 KALENDARIUM 58 TÄVLING Arion Chryssafis, socialchef: ”Vi gav Emma m o d a tt b e r ä tt a ” FOTO: MASKROSBARN ”Sedan juli har vi tagit emot 800 ensamkommande flyktingbarn” Krönikan: 28| Mat, Musik och Minnen, en föreställning som ger demenssjuka ökad närvaro »Ungdomar har så många kloka, kreativa och realistiska lösningar på de problem och utmaningar som socialtjänsten står inför idag« FOTO: PIXABAY Intervju 10| Arion Chryssafis, ordförande i socialnämnden i Solna, tar emot flest ensamkommande flyktingbarn i landet. Han tror på barnens egen kraft och vill se en snabb integrering i samhället. 16| Tekniknyheter Appar för både säkerhet och samtal, hörselvänliga hörlurar och smarta lampor som laddar mobilen. Kan man skriva av sig jobbrelaterad stress? 32| Forskning Kan man skriva av sig jobbrelaterad stress? Gorgen Olsson är fil kand i psykologi och privatpraktiserande samtalsterapeut (pdt, steg 1), delar med sig av intressant forskning från studie av hemvårdspersonal. Fredrik Paulún: 40| Nya regler för bättre organisatorisk och social arbetsmiljö ”Sätt färg på maten i äldrevården!” Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Therése Jarland, Utvecklingschef och grundare av barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Läs Therése krönika på sidan 48 41| driva familjehem 36| Att Före detta Mjölkbonden Henrik Bäckström har Hatbrotten ökar i Sverige drivit familjehem på sin gård i Roslagen i sju år. Färgrika livsmedel ökar både aptiten och på innehåller mer näring Sätt färg maten Mat för äldr Att servera nyttig, energi- och näringsrik mat behöver inte kräva stora personliga insatser eller höjd matbudget. Snarare tvärtom. Att istället för att slänga mat servera små portioner som faktiskt äts upp tjänar man på både ekonomiskt och miljömässigt. Mat med mycket färg både stimulerar aptiten och har ett högt näringsvärde, konstaterar både näringsfysiologen Fredrik Paulún och ordföranden i Dietisternas Riksförbund, Elisabeth Rothenberg. Forskning Går det att skriva sig fri från arbetsrelaterad stress? Omslagsbild Fredrik Paulún Foto: Peter Knutson Tema e Nytt projekt Mat, Musik och Minnen ger demenssjuka ökad närvaro www.ssil.se | 3 FOTO: JÖRGEN JOHANSSON ALLTID I OMTANKE: NUMMER 6 • OKTOBER 2015 • ÅRGÅNG 9 Omtanke Världens barn flyr - vad innebär det för oss som möter dem? Vi ger vårens uppskattade föreläsningsserie i repris! Tre dagar, kl. 9-16, med olika fokusområden. Dag 1 ger Annicka Lang, leg psykolog och forskare med vidareutbildning inom kris och trauma, en inblick i hur trauma och migrationsrelaterad stress kan yttra sig och hur vi bäst bemöter detta. Dag 2 har fokus på vad som utmärker de olika kulturer som nu möts i Sverige, och vi möter föreläsare med god insikt genom egna erfarenheter. När vi pratar om andra kulturer, så kommer vi osökt in på området hedersrelaterad problematik, och dag 3 ägnas åt "Heder och hederskulturer” där våra erfarna föreläsare delar med sig av sina kunskaper. Utbildningen vänder sig till alla som arbetar inom människovårdande verksamheter där man i sitt arbete möter ensamkommande barn och ungdomar. Välj en, två eller tre dagar! Orter och datum Malmö, 12-14 oktober 2015 Stockholm, 10-12 november 2015 Luleå, 9-11 december 2015 För mer information och anmälan: http://www.humana.se/individ-och-familj/utbildning/aktuella-evenemang Varmt välkommen! Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 14 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se. FOTO: JÖRGEN JOHANSSON INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN KALENDARIUM TÄVLING FOTO: MASKROSBARN 03 04 32 49 50 56 58 28| Mat, Musik och Minnen, en föreställning som ger demenssjuka ökad närvaro »Ungdomar har så många kloka, kreativa och realistiska lösningar på de problem och utmaningar som socialtjänsten står inför idag« Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Therése Jarland, Utvecklingschef och grundare av barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Läs Therése krönika på sidan 48 FOTO: PIXABAY Intervju 10| Arion Chryssafis, ordförande i socialnämnden i Solna, tar emot flest ensamkommande flyktingbarn i landet. Han tror på barnens egen kraft och vill se en snabb integrering i samhället. 16| Tekniknyheter Appar för både säkerhet och samtal, hörselvänliga hörlurar och smarta lampor som laddar mobilen. Kan man skriva av sig jobbrelaterad stress? 32| Forskning Kan man skriva av sig jobbrelaterad stress? Gorgen Olsson är fil kand i psykologi och privatpraktiserande samtalsterapeut (pdt, steg 1), delar med sig av intressant forskning från studie av hemvårdspersonal. 40| 41| driva familjehem 36| Att Före detta Mjölkbonden Henrik Bäckström har Nya regler för bättre organisatorisk och social arbetsmiljö Hatbrotten ökar i Sverige drivit familjehem på sin gård i Roslagen i sju år. Sätt färg på maten Omslagsbild Fredrik Paulún Foto: Peter Knutson Tema e Mat för äldr Att servera nyttig, energi- och näringsrik mat behöver inte kräva stora personliga insatser eller höjd matbudget. Snarare tvärtom. Att istället för att slänga mat servera små portioner som faktiskt äts upp tjänar man på både ekonomiskt och miljömässigt. Mat med mycket färg både stimulerar aptiten och har ett högt näringsvärde, konstaterar både näringsfysiologen Fredrik Paulún och ordföranden i Dietisternas Riksförbund, Elisabeth Rothenberg. www.ssil.se | 3 NUMMER 6 • OKTOBER 2015 • ÅRGÅNG 9 ALLTID I OMTANKE: LEDARE Kraft för förändring LE DAR E För första gången i historien har Migrationsverket över 100 000 människor inskrivna i mottagarsystemet. När detta skrivs, den 22 september, konstaterar samma myndighet på sin hemsida att 7 147 personer har sökt asyl i Sverige – den senaste veckan. DET ÄR lätt att stirra sig blind på siffror, men man får aldrig glömma att bakom varje enskild siffra finns en människa. Relativt ofta är det ett barn. Faktum är att så många som var femte flykting som söker asyl i Sverige är ett barn. Räknat från årsskiftet och fram till september var 12 004 av dem som sökt asyl i Sverige ett ensamkommande flyktingbarn. Ett barn som kommer helt ensam, eller möjligen med ett syskon, men utan föräldrar eller äldre släktingar som stöd. Ofta har de här barnen varit på resande fot i ett år eller längre. De kommer med båt, tåg och färdas ofta långa sträckor till fots. Många har drabbats av hemska händelser längs vägen. Saker som vi som lever i trygghet inte ens kan föreställa oss, och svämmar över av känslor när vi föreställer oss att våra egna barn skulle behöva vara med om. – Det är lätt att tycka synd om dem, säger Arion Chryssafis, socialchef i Solna kommun, den kommun som tar emot flest flyktingar i Sverige. – Det är visserligen sant, men man får inte glömma vilken kraft de här barnen sitter inne med. Majoriteten av de som kommer hit är relativt funktionella, drivkraftiga och vill framåt. De flesta behöver inte bo i en institution. De behöver inte vård. Viktigast är att de får ett kontaktnät och kan börja skolan och integreras i samhället. Läs mer om verkligheten både för de ensamkommande flyktingbarnen och de handläggare de möter i Sverige i artikeln på sidan 10 och framåt. ATT VARA på flykt innebär att man många gånger har svårt att tillfredsställa sina mest basala behov, som till exempel mat. Men faktum är att det finns en stor grupp här i Sverige som också riskerar undernäring, nämligen de äldre. I kartläggningar har konstaterats att tre av fyra äldre faktiskt riskerar att svälta. Ibland beror det på sjukdom, men också på att smaksinnet försämras och aptiten likaså eftersom man rör sig mindre. Genom att servera små färgrika portioner, fullproppade med energi, stimuleras aptiten och näringsbehovet tillgodoses. Om hur man sätter färg på maten och skapar smakfulla rätter berättar både näringsfysiologen Fredrik Paulún och Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund på sidorna 20 och framåt. SÅ HÄR års, med mörker, kyla och förkylningar i luften, skulle vi nog alla må bra av att följa deras råd. Bra, näringsrik kost mår vi alla bra av, särskilt om man har en tuff arbetssituation, då kan man behöva sköta om sig lite extra. Tips på snabba rätter fullproppade med näring och antioxidanter hittar du på sidan 52. Susann Engqvist T.f. Chefredaktör Tidningen Omtanke Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till susann.engqvist@svenskamedia.se Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal • Tel 0651-150 50 Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 12 eller 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50, Fax: 0651-133 33 4 | www.ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör Tel: 073-81 600 41 maria.nordholm@ssil.se Susann Engqvist T.f. Chefredaktör susann.engqvist@svenskamedia.se Henrik Fitinghoff Journalist henrik.fitinghoff@svenskamedia.se Layout Svenska Media DOCU AB post@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare Tel: 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se Utges av: SSIL - För vård och omsorg Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel: 0651-160 40, Fax: 0651-71 19 80 info@ssil.se, www.ssil.se Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 800 ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Tak över huvudet räcker inte På senare tid har antalet ensamkommande ungdomar ökat dramatiskt. Visst, de måste få tak över huvudet. Men minst lika viktigt är att ge dem trygghet, sammanhang och livskvalitet. Sida vid Sida erbjuder kärleksfulla familjehem hos både svenska familjer och familjer med invandrarbakgrund. Dessutom erbjuder vi ett snabbt och aktivt stöd med coachning och lärarinsatser för bästa start i det nya landet. 073 - 250 97 00 | info@sidavidsida.se | www.sidavidsida.se • • • • • • HVB-hem flickor 15-21 år HVB-hem pojkar 15-21 år HVB för ensamkommande i behov av särskilt stöd 15-21 år Halvvägshus Utslussboende med boendestöd Behandlingsfamiljer logo-svart.pdf 1 2015-02-20 13:50:18 VI VILL VARA DET TRYGGA OCH SNABBA VALET TILL GODA PLACERINGAR! Vi har gedigna kvalitetskontroller på samtliga boenden, för att Du som kund ska få högsta kvalitet. Dessa sker minst en gång per år och av föreståndare från andra boenden. Den 10 oktober öppnar vi upp ett ytterligare boende för sex individer. Tre platser lediga! Tveka inte att ringa oss vi hjälper gärna till, dygnet runt och året runt! 020-12 12 99 Omsorg24 Skapar kontroll över ditt HVB-hem och LSS-boende • Smart schema • Automatisk tidsrapportering • Underlag för lönehantering • Elektronisk signering • Ärendehantering • Dokument • HR-system www.omsorg24.se Den 8 oktober deltar vi på SSIL-seminariet i Örebro. Ta chansen att träffa oss där om ni har möjlighet, eller kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon 0292-508 76. ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete? idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter! Kontakta oss för att boka tid för en presentation! Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se ISOX 2000 version 6 byter namn till idok ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok! www.ssil.se | 9 Ensam på flykt I den strida ström av flyktingar som just nu kommer till Europa är många minderåriga barn utan sällskap av vare sig föräldrar eller andra vuxna anhöriga. Nästan vart fjärde barn söker sig till Sverige då vi har ett gott rykte om att ta tillvara barnens rättigheter. Omtanke har pratat med Arion Chryssafis, ordförande i socialnämnden i Solna, som sedan juli i år tagit emot 800 ensamkommande flyktingbarn. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: JÖRGEN JOHANSSON OCH MAGNUS LAUPA 10 | www.ssil.se INTERVJU ARON CHRYSSAFIS Arion Chryssafis, Socialnämndens ordförande i Solna Ahmmad Zai, Shinwaol, Sami Allun och Paruiz från Afghanistan har tillsammans under tre månader färdats genom Europa. Den mesta tiden har de gått till fots. www.ssil.se | 11 De flesta tar sig in i landet via Skåne och på Malmö Central finns personal som hjälper och informerar om hur de söker asyl i Sverige. INTE RVJU Fotografiet av en liten pojkes döda kropp på en strand i Turkiet har knappast lämnat någon oberörd. Det har öppnat upp ögonen på många européer för vad som pågår utanför vår från krig förskonade tillvaro. Konsekvensen av konflikter och flyktingarnas svårigheter att ta sig hit har fått ett ansikte. Trots att den treårige Alan Kurdis till synes dog förgäves, har hans tragiska öde lett till att den senaste tidens anstormning av flyktingar förmodligen har fått en större acceptans och ett bättre bemötande än de annars skulle ha fått. Solna är en av ankomstkommunerna för de ensamkommande barnen och en 12 | www.ssil.se av kommuner som tar emot flest flyktingbarn. Arion Chryssafis, ordförande i socialnämnden i Solna, sysselsätter 12 socialsekreterare och handläggare. Utöver det finns en stor personalstyrka som arbetar ute på kommunens boenden. – Tanken är att barnen bara ska vara här i några dagar innan vi slussar dem vidare till någon kommun där det finns beredskap att ta hand om dem i avvaktan på att asylprövningen sker, berättar Arion Chryssafis. – Ökningen av ankommande har under sommaren varit dramatisk. Sedan årsskiftet har det kommit totalt 1 013 barn till Solna, ungefär 800 av dem har anlänt sedan juli. Det är visserligen inget ovanligt att siffrorna ökar på sommaren eftersom väderförhållandena gör det enklare att ta sig hit sjövägen över Medelhavet. Men i år har det alltså varit extremt. Stark drivkraft Och precis som i övriga Sverige kommer den största gruppen från Afghanistan. Arion Chryssafis berättar att det i genomsnitt har tagit ungefär ett år för dem att ta sig hit. De fastnar ofta i Iran på vägen innan de kan ta sig vidare. – Många av dem har varit utsatta för hemska saker och har haft en strapatsrik FOTO: JÖRGEN JOHANSSON INTERVJU ARON CHRYSSAFIS »Det finns forskning som visar att ensamkommande barn klarar integrationen i det svenska samhället bättre än de barn som kommer med sina föräldrar« Arion Chryssafis än de barn som kommer med sina föräldrar, berättar Arion Chryssafis. Mest 16-åriga pojkar tillvaro. Å andra sidan får man inte glömma att det bara är de starkaste som klarar den här resan och förmår att ta sig hela vägen fram. Det innebär att majoriteten av de som kommer hit faktiskt är relativt funktionella, drivkraftiga och vill framåt. Han menar på att det finns en bild av att det är synd om dem. Det är visserligen sant, men att man inte får glömma vilken kraft de här barnen sitter inne med. Och dessutom får dessa barn ett svenskt kontaktnät kring sig som en flyktingfamilj inte får på samma sätt. – Det finns forskning som visar att de ensamkommande just därför klarar integrationen i det svenska samhället bättre På frågan varför barnen kommer ensamma anger Arion Chryssafis olika skäl. Han menar att en del skickar iväg sina pojkar för att de förhoppningsvis ska få en bättre framtid i Europa än i de konflikthärjade länder som de kommer ifrån. Det kan också handla om ekonomi, att de helt enkelt inte har råd att betala den kostsamma resan för alla familjemedlemmar. Och då är det de unga pojkarna som får åka. – De flesta är minst 15-16 år gamla, och pojkar. Man släpper inte iväg en 11årig flicka på en sådan här resa. Andra är här själva för att de i tumultet har tappat bort sina anhöriga. I Iran blir de inte så bra behandlade och familjerna splittras. En del vet inte ens om föräldrarna lever. De kan ha kommit överens om att träffas någonstans, och när inte mamma och pappa dyker upp väljer de att försöka ta sig vidare själva. De som kommer bor i HVB-hem. Just nu pågår diskussioner om att öppna en ny form av boende som kräver mindre omsorg. – De flesta behöver inte bo i en institution. De behöver inte vård. Viktigast är att de får ett kontaktnät och kan börja skolan och så vidare. Självklart finns det tillgång för stöd för dem som är traumatiserade, men Arion Chryssafis menar på att det inte krävs ett HVB-hem för att de ska få tillgång till den hjälp de behöver. Något som har visat sig framgångsrikt för barn som ska stanna permanent är folkhögskolor. Den modellen är bra eftersom där finns studier och samvaro på samma ställe på ett naturligt sätt. – Det är oerhört bra för dem då det inte behöver omvård på det sättet som tillhandahålls i en HVB-verksamhet. Aron Chryssafis berättar att de skulle behöva fler familjehem som tar hand om barnen. Det har generellt sett blivit svårare att rekrytera nya. Många tycker att det är ett stort ansvar, vilket gör det hela komplicerat. På frågan om de stöter på problem med familjehem som tar sig an barnen för att sedan bland annat utnyttja dem i hushållstjänster blir svaret att alla hem där barnen placerat genomgår noggranna utredningar. – Det gäller även i de fall där barnen säger att de ska bo hos en släkting. Dessutom följer vi upp hur barnen har det kontinuerligt. Gör vår personal sitt jobb ska barnen vara skyddade, svarar Chryssafis. Skriverierna om barn som försvinner och befinner sig ensamma på gatorna ska tas på allvar, men är inte ett omfattande problem i Solna. – Vi hade ett tag problem med barn i tonåren som företrädesvis kom från Nordafrika som uppgav att de ville ha asyl, men var ovilliga att samarbeta med oss. Men det var ett fåtal, avslutar Arion Chryssafis. ● www.ssil.se | 13 FOTO: MAGNUS LAUPA INTERVJU Aleris i Malmö är ett av många övergångshem för ensamkommande barn och ungdomar. Var femte asylsökande är ett ensamkommet barn Ungefär hälften av all flyktingar är barn och många av dem har av någon anledning tagit sig hit utan sina föräldrar eller någon annan närstående vuxen. Sedan sommaren 2006 har de ökat i antal i stort sett oavbrutet. Ungefär var femte asylsökande är ett ensamkommet barn. Tendensen är likadan i hela Europa, inte bara i Sverige, även om många unga väljer att ta sig hit till vårt land. – Varför Sveriges andel är relativt stor ur ett europeiskt perspektiv kan man bara spekulera i, men det framkommer ofta att Sverige har ett gott rykte när det gäller att ta till vara barns rättigheter, säger Emelie Smedslund, presskommunikatör på Migrationsverket. Som ensamkommande asylsökande barn räknas de som är under 18 år och har anlänt till Sverige utan föräldrar eller annan laglig vuxen företrädare. Många från Afghanistan och Eritrea Hittills i år (fram till september) enligt Migrationsverkets senaste sammanställning har 12 004 ensamma barn sökt asyl. Under 2014 var de cirka 7 000 stycken. Det är alltså 5 000 fler hittills i år än under hela 2014 vilket alltså nästan innebär en fördubbling på mindre än ett år. 14 | www.ssil.se Nästan hälften av dem som når fram är från Afghanistan. Andra stora grupper är från Eritrea, Somalia och Syrien. Och de flesta är pojkar. Bara 12 procent är flickor, och hälften som kom 2014 var över 16 år. Enligt Emelie Smedslund ökar nu antalet asylsökande från Afghanistan och Eritrea. Dessa grupper har alltid haft en stor andel barn. I Eritrea beror det på att de unga redan vid femton års ålder riskerar att rekryteras till en mycket hård och långvarig militärtjänstgöring. För afghaner är det ofta personer som levt som flyktingar i Iran under längre tid. Nu har deras levnadsvillkor där försämrats och uppehållstillstånden förlängs inte alltid, vilket försvårar möjligheter till skolgång och jobb. – Dessutom riskerar de att skickas till- baka till sitt hemland eller till att strida för en av sidorna i konflikten i Syrien, tillägger hon. Från Skåne och vidare i Sverige Sedan juli 2006 är det kommunerna som ansvarar för de ensamkommande barnens mottagande, omsorg och boende. Det gäller för både de som är asylsökande och de som redan har fått uppehållstillstånd i Sverige De flesta flyktingar tar sig in via Skåne, men många slussas direkt vidare till andra delar av landet för att registrera sina asylansökningar. En ankomstkommun är skyldig att ta hand om barnet och ge det tillfälligt boende fram tills att Migrationsverket anvisar vilken kommun som ska ta över det långsiktiga ansvaret. Antalet barn från olika länder fram till september 2015: Afghanistan: 5496 Etiopien: 513 Syrien: 1590 Marocko: 289 Eritrea: 1545 Statslös: 283 Somalia: 1368 Irak: 266 KÄLLA: MIGRATIONSVERKET QIHKIQIRWEQQEYXV]QQIREXXZÈPNEQIPPER 7]JXIXÈVEXXÉXIVLÈQXEWMKJÚVEXXHÈVIJXIVTPE RIVEJÚVJVEQXMHIR:MHFILSZIVFNYHWQEQQSV QIHFEVRWXÚHSGLEZPEWXRMRKMJÚVÈPHVEVSPPIR :EHZMPPZM# 9XKÉRKWTYROXIRÈVEXXJÚVQÉRKEOZMRRSVÈV Adonia Omsorg LERHPMRK WSGMEPEVFIXEVIQIHIVJEVIRLIXEZEVFIXIQIH OZMRRSVSGLFEVR )\XIVREEOXÚVIVXEWMRZMHFILSZSGLHIFMXIVEW IJXIVÚZIVIRWOSQQIPWI8SPOWEQXEPHIFMXIVEW IJXIVKÈPPERHIXE\E -TPEGIVMRKIRMRKÉV För kvinnor - av,]KMIREVXMOPEV kvinnor! 7XÚHWEQXEP Vi9RHIVZMWRMRKJÚVFEVRTÉWXÈPPIX erbjuder kvinnor=SKE och mammor 1EWWEKI *VMXMHWEOXMZMXIXIVMREXYVRÈVEQMPNÚ med barn en skyddad, trygg 8MPPKÉRKXMPPTIVWSREPH]KRIXVYRX ,NÈPTQIHQ]RHMKLIXWOSRXEOXIV &SIRHI fristad på landsbygden i 7EQXPMKEQÉPXMHIV södra Halland. Ett idédrivet omsorgsföretag! Vi erbjuder stödboende för ensamkommande ungdomar 18–21 år. Vi vänder oss främst till kommuner i västra Sverige. Våra lägenheter håller en god standard och vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten med • individuella genomförandeplaner • färdighetsträning och utbildning • kontinuerlig utvärdering Vår idé grundar sig i en stark tro på integration. Målet med verksamheten är att ungdomarna, genom ett personligt kontaktmannaskap och med förnyat förtroende för andra människor, får förutsättningar till ett självständigt liv. Idag har vi möjlighet att ta emot nya placeringar! För mer info, ring placeringsansvarig: Gabriel Johnsson tel. 031- 75 75 110 www.adoniaomsorg.se ETT DYGNETRUNT BEMANNAT SKYDDAT BOENDE FÖR KVINNOR OCH MAMMOR MED BARN [[[XWOZMRRSNSYVWI 060-50 00 90 . info@tskvinnojour.se . www.tskvinnojour.se Svensk Skyddsplacering - Skyddade boenden - Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99 skyddsplacering.se info@skyddsplacering.se g n i r d n ä r Fö ! t g i t k i r å p SSBO erbjuder - bra bostäder och meningsfull sysselsättning! - garanterat eget bostadskontrakt efter avslutad placering! Gör skillnad för människor på flykt. BEHANDLING Vi erbjuder KBT, 12-steg, substitutionsbehandling, återfallsprevention och neuropsykiatriska utredningar. MÅLGRUPP Personer med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, kognitiva svårigheter och missbruk. SSBO Svenska Stödboenden & Omsorg AB Röda Korset finns på plats i krigets Syrien och vid Medelhavets stränder. Vi delar ut mat, vatten, babypaket, sovsäckar, tvål och erbjuder sjukvård, stöd och tak över huvudet. Vi finns även på asylboenden i Sverige. Ditt stöd behövs och gör skillnad. Sms:a AKUT FLYKT till 72 900 och skänk 100 kr, swisha valfritt belopp till 123 555 77 64 eller skänk pengar via redcross.se Genom att skänka en gåva godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Vi följer personuppgiftslagen. www.ssbo.se Svenska Stödboenden & Omsorg AB Medborgargatan 24, 856 30 Sundsvall Kontakt: Gunno Zetterkvist 070-255 77 11 info@ssbo.se . www.ssbo.se www.ssil.se | 15 TEKNIKNYHETER Av: Susann Engqvist susann.engqvist@svenskamedia.se Hörlurar för barn med inbyggd volymbegränsning De ultralätta, trådlösa hörlurarna Philips SHK4000 har inbyggd volymbegränsare vilket innebär att ljudet från hörlurarna aldrig överstiger 85 decibel och därför inte är skadligt för barnens hörsel. Hörlurarna är även utrustade med mikrofon och kan användas för telefonsamtal. Bluetooth-funktionen aktiveras med en knapptryckning och är lätt för både barn och vuxna att använda. Philips SHK4000 har justerbar för att kunna anpassas allt eftersom barnet växer och bygel finns i två färgkombinationer: en med lila och blå design och en med svala blå nyanser. www.philips.se Lättanvänd och tålig telefon Doro PhoneEasy® 530X är en användarvänlig, enkel och tålig mobiltelefon som klarar det mesta. Modellen är IP54-klassificerad och därför damm- och stänksäker. Solid design, stor färgskärm, utmärkt ljud och separerade stora knappar, tydliga volymknappar som gör det enklare att justera volymen, gör den mycket enkel att använda. Doro PhoneEasy® 530X är dessutom utrustad med en 2 megapixelkamera med blixt och videofunktion, ett enkelt mail-program samt väderprognos på startskärmen. www.doro.se App för barn och unga i missbruksmiljöer I samarbete med TWOACT lanserar Trygga Barnen Sveriges (kanske världens!) första app för barn och unga som växer upp i familjer med missbruks- och beroendeproblematik. Syftet med appen är att nå ut till barn och ungdomar som inte vågar ta steget att söka hjälp och prata med någon vuxen. Via appen hoppas vi kunna bidra till att öka kunskaperna om missbruk, medberoende och barns rätt till en trygg uppväxt. Appen utgör också ett av flera olika verktyg som kan uppmuntra barn och ungdomar till att just våga ta steget och prata med en vuxen. Appen är gratis och går att ladda ner både via android och iphone. Kostnadsfri app gör mobilen till trygghetslarm Nu lanseras världens första kostnadsfria app som förvandlar smarta telefoner till ett trygghetslarm. Vid nödsituationer kan larmet även gå till personer i närheten som har laddat ned appen, Allone. Via smartphonens inbyggda GPS kan en larmande person snabbt få hjälp på plats och saknade personer kan lokaliseras. Med en enkel knapptryckning kan man larma och ringa till anhöriga eller vårdpersonal, som får reda på aktuell position. Appen kan laddas ner gratis i Google Play och i Apples App Store. 16 | www.ssil.se Arbetslampa med trådlös laddning Laddar smarta telefoner trådlöst – placera telefonen på den inbyggda laddaren så startar laddningen. Två enheter kan laddas samtidigt eftersom lampan också har en inbyggd USB-port. Ljuset går enkelt att rikta eftersom lampans arm och huvud går att justera. Ljuskällan LED förbrukar upp till 85 procent mindre energi och har 20 gånger längre livstid än glödlampor. www.ikea.se Behandling för unga tonårspojkar 15-19 år. ENGAGEMANG . PROFESSIONALITET . ÖDMJUKHET Familj - Ungdomar - Öppenvård - Resursskola Ekekullen utredning och behandlingshems verksamheter är belägna på natursköna omgivningar i Blekinge. Vi erbjuder en helhetslösning för dig som uppdragsgivare. Missbruksvård med kvalitativt behandlingsinnehåll. KBT- och 12-stegsbehandling. 0292-411 11 ALLVIKEN HVB | Segelbo | 740 45 | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se Vi består av följande verksamheter: » HVB Björklyckan, Familjer med barn 0-13 år » HVB Spjutsbygd, Ungdomar 13-18 år » Resursskola » Öppenvårdsenhet Stödboende för personer över 18 år. Inom kort startar vi ett nytt HVB för ungdomar 13-18 år i Eslöv, Skåne. Kontakta oss på 0455-45550 eller besök vår hemsida. www.hvbekekullen.se Arbete Boende Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet. 0292-411 11 ÄLBY STÖDBOENDE | Älby | 743 72 | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se Höst nyhet Den 1 oktober öppnar JATC Omsorg en ny gruppbostad LSS 9.9 i Nynäshamns kommun Fritid JATC skapar framtidens vård och omsorg. Det bästa för individ och samhälle. JATC vxl 08-551 781 00 www.jatc.se www.ssil.se | 17 BOENDE MED KVALITET för kvinnor och män 21-55 år med • ADHD, Tourettes- och Aspergers syndrom samt övriga autismspektrumstörningar. • Schizofreni och övriga psykostillstånd • • Ångestsyndrom • Personlighetsstörningar Murars Gård är ett HVB- hem som ligger beläget i Hälsinglands inland. Vi vänder oss till föräldrar med barn, 0-16 år samt gravida. Vi arbetar med relationssvårigheter, beroendeproblematik, asyl/invandrarproblematik, föräldrar med utveclingsstöring, utredningsstöd till socialtjänstens barnavårds utredningar där vi fokuserar på och inventerar utifrån BBIC´s och dess föräldraförmågor. Vi arbetar utifrån en miljöterapeutisk vardag med den enskildes behov i fokus. Vi har en systemteoretisk utgångspunkt och arbetar utifrån identifikationsskapande processer. Murars Gård bedriver vård enligt SoL, LVU, LVM. • Samsjuklighet • LRV- 1991:1129 Vi har nu utökat vår personalgrupp med psykolog samt en sjuksköterska/leg. distriktssköterska som finns integrerad i verksamheten. • LPT- 1991:1128 Träffa oss på SSiLs seminarium i Örebro 8 oktober! Gröna Vägen 1-3 578 31 Aneby 0380-49 69 68 www.ekotopia.info Tel: 0278-456 22 E-post: info@murarsgard.se Hemsida: www.murarsgard.se Stödboende för kvinnor som vill leva ett drogfritt liv, utan dysfunktionella beteenden. Tillsammans sätter vi upp individuella mål och hittar vägar att nå dessa. 018-10 00 05 info@indrashus.se 18 | www.ssil.se www.indrashus.se FOTO: PIXABAY TEMA MAT SMAKLIG MÅLTID Även för de gamla Det finns ett stort kunskapsglapp när det gäller kosthållning för seniorer. Faktum är att tre av fyra äldre riskerar att drabbas av undernäring och svält. Kroniska och muskelnedbrytande sjukdomar är en del av sanningen bakom detta, men även för stora portioner, smaklös mat och dålig aptit på grund av inaktivitet. Att servera nyttig, energi- och näringsrik mat behöver inte kräva stora personliga insatser eller höjd matbudget. Snarare tvärtom. Att istället för att slänga mat servera små portioner som faktiskt äts upp tjänar man på även ekonomiskt och miljömässigt. TEXT: SUSANN ENGQVIST FOTO: PAULÚN www.ssil.se | 19 20 | www.ssil.se TEMA MAT Sätt färg på maten! Åldrande gör att risken för sjukdom och undernäring ökar, samtidigt som matlusten kan minska. Mat med starka färger stimulerar både aptiten och har ofta ett bra näringsvärde. Men det gäller att välja rätt. Fredrik Paulún, näringsfysiolog och författare, vet knepen. TEXT: ÅSA LARSSON, FOTO: PIXABAY OCH PAULÚN TE MA – När vi blir äldre minskar vår aptit och vi känner smak sämre. Det gör att vi ofta också äter mindre, säger Fredrik Paulún. Han menar att det därför är särskilt viktigt att maten vi serverar äldre håller extra hög kvalitet för att säkerställa att de verkligen får i sig allt och äter det de behöver. – Det finns helt enkelt inget utrymme för tomma kalorier som raffinerade oljor och sockerarter. Hallonjuice bättre än lingondryck Fredrik Paulún nämner dryck som ett exempel. Studier har visat att man dricker mer om drycken är röd. Många tror då att lingondricka är ett bra alternativ. Visserligen är det nyttigt att få i sig lingonen, men inte sockret. När energin från det www.ssil.se | 21 FOTO:PETER KNUTSON TEMA MAT – Har man bara fått en bra grund i de första två portionerna är det sedan ingen fara om det blir lite socker i efterrätten, säger Fredrik Paulún. söta omsätts i kroppen förbrukas B-vitaminer och antioxidanter. Som kompensation bör man då äta väldigt näringsrik mat i övrigt, vilket kan vara svårt att få i sig. – Ett bättre alternativ är hallonjuice. Den innehåller massor av vitaminer, mineraler och antioxidanter, och färre kolhydrater. B-vitaminer och antioxidanter är viktiga för de äldre. Fredrik Paulún förklarar varför: – Det påverkar vissa kognitiva funktio- ner positivt. De äldre blir alltså klarare i knoppen om de får i sig av dessa näringsämnen. Var inte rädd för salt Även smaklökarna försämras med åren. Vi bör således bli bättre på att krydda, så att maten blir riktigt god och aptitlig för att de äldre ska äta ordentligt. – Och att man måste vara jätteförsiktig med salt är en myt. Salt förhöjer smaken och gör den goda- re. För övrigt lider de flesta äldre inte av för högt blodtryck. Snarare är lågt blodtryck ett betydligt vanligare problem och lite salt kan då hjälpa till att få upp trycket. – Studier har visat att ett lagom blodtryck är bäst. Lågt leder till lika stor dödlighet som högt. Så om man inte direkt lider av högt blodtryck har lite salt ingen som helst betydelse, klargör Paulún. Färgglad pasta ökar aptiten Mindre mat på tallriken har visat sig ge ett Vitaminer i alla regnbågens färger INGET LIVSMEDEL innehåller alla näringsämnen. Därför är det viktigt att äta en varierad kost så att innehållet av vitaminer och mineraler blir så komplett som möjligt. Det gäller alla, gammal som ung. Forskning visar att personer som inte intar samma sak varje dag har en bättre näringsnivå än de som äter ensidigt eller använder kosttillskott. Men de flesta människor gör som de är vana vid. Rådet är därför att servera något ur alla livsmedelsgrupper nästan varje dag: spannmål, frukt, grönsaker, kött, fisk, sunt fett samt mjölkprodukter. Och att variera produkterna. När det gäller frukter och grönsaker är det bra att mixa från hela färgspektrat för att få olika vitaminer och mineraler. Det gör inte bara att de äldre äter mer, de får också i sig fler näringsämnen av skilda slag. Alla vi andra, och förstås även ungdomar som kanske ibland har dåliga matvanor, mår bra av att äta färgglatt, så länge det handlar om nyttiga saker och inte kakor, chips, godis och läskedrycker. Färg Frukt eller grönsak Näringsämnen C-vitamin, lykopen, quercetin Rött Röd paprika, jordgubbar Orange Morötter, pumpa Beta-karoten Gult Majs, gul paprika Zeaxanthin, lutein Grönt Broccoli, kiwi Folat, K-vitaminer, kalcium, Lila Rödbeta, blåbär Antioxidanter, polyfenoler Vitt Lök, selleri, banan Kalium, glukosinolater KÄLLA: 22 | www.ssil.se ela r med d n ú l u a P Fredr ik a hälsosamma, s ig av någ r e rätte r på s id 52. snabblagad aptitligare intryck än om man lägger upp stora portioner. Ett sätt att få de äldre att äta mer är alltså att servera trerätters. – Det blir lite som vid bufféätande, ju större variation du har, desto mer stoppar du i dig. Det har visat sig att när pastan är trefärgad, som pasta tricolore, äter man större mängd än om det enbart serveras vanlig vit pasta. – Har man bara fått en bra grund i de första två portionerna är det sedan ingen fara om det blir lite socker i efterrätten. Maten kan även varieras genom att den innehåller både mjuka och hårda komponenter. Mat som ger lite tuggmotstånd, såsom lätt kokta grönsaker, kött eller fisk, ökar dessutom salivproduktionen. Vissa bakterier är bra Äldre personer är särskilt känsliga för bakterier och drabbas därför lättare av matförgiftningar än andra konsumentgrupper. Enligt Paulún är god livsmedelshygien viktig, men vi får inte bli alltför rädda för bakterier. – Vissa bakterier, till exempel mjölksyrabakterier, är till och med nyttiga. De kan hjälpa äldre som har problem med magen och dem med nedsatt immunförsvar. Mat från storkök kan ha både för- och nackdelar. En av de positiva sakerna är att det kan gå att variera maten ytterligare och laga mer avancerade rätter än vad man exempelvis hinner göra i hemtjänsten om man tillagar mat i de äldres hem. En nackdel är om maten värms upp flera gånger. I mat som stått uppvärmd länge bryts näringsämnena ned och näringsvärdet blir sämre. Säviq Kvinnobehandling är ett HVB-hem i södra Dalarna med specialinriktning på kvinnligt missbruk/beroende. Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges missbrukare vilket innebär att behoven av kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför andelen kvinnliga missbrukare ökar finns inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer. Många kvinnliga missbrukare lever dolt och upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för allvarligt försämrad hälsa. Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och våra behandlingsmetoder. www.saviq.se Se helheten i måltiden Näringsinnehåll och matmängder är centralt. Men vi får inte glömma att måltiden ofta är en social händelse som bidrar till både glädje och gemenskap och att vi äter med alla våra sinnen. Det är alltså inte bara smaken som avgör hur mycket de äldre stoppar i sig. Det spelar också roll hur den serveras. Faktorer som dukning och miljö är också betydelsefulla för måltiden. ● Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . info@saviq.se www.ssil.se | 23 24 | www.ssil.se FOTO:ISTOCK PHOTO TEMA MAT Små, smakrika portioner fullproppade med energi – menyn för äldre kräver näringsmässig anpassning Att tillaga och servera mat för äldre personer innebär flera utmaningar. Men det kanske viktigaste är att se till att rätterna är aptitliga och näringsrika. – Många äldre lider av undernäring, glöm allt vad lightprodukter och fiber heter. Se istället till att få in så mycket energi som möjligt i små portioner, säger Elisabeth Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund. FOTO: DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND TEXT: PETER FREDRIKSSON TE MA Det finns en väldigt varierande kunskap om hur man ska utforma menyerna för äldre personer. I vissa storkök är man mycket medveten om de speciella behov som äldre har, medan man på andra ställen helt saknar den kompetens och det kunnande som krävs. – Vi vet att det finns ett väldigt stort kunskapsglapp i Sverige och vi har i våra kartläggningar konstaterat att tre av fyra äldre faktiskt riskerar svält, detta till följd Elisabet h av kroniska sjukdomar som Rothenberg yttrar sig i nedsatt aptit och muskelnedbrytning, säger säger Elisabeth Rothenberg. Små, näringsrika portioner av välbekant mat Undernäring är ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen orsakar mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. – Risken för sjukdom, skador och funktionsnedsättningar ökar med stigande ålder och därmed ökar också risken för sjukdomsrelaterad undernäring. Ju tidigare de här problemen uppmärksammas desto större är möjligheterna att förhindra eller minska dess effekter. Elisabeth Rothenberg menar att det absolut viktigaste är att tänka precis tvärtom i köket. Istället för att välja kalorisnåla råvaror och mycket fiber gäller det att se till att portionerna innehåller så mycket näring som möjligt. – Personer som har nedsatt aptit föredrar att få mindre portioner serverade. Har de dessutom problem med att tugga bör maten vara lättuggad och enkel att sönderdela, vilket är speciellt viktigt om man har nedsatt muskelfunktion. Äldre personer har generellt ett försäm- rat smaksinne. Det innebär att maten bör vara rejält smakrik utan att det blandas i för mycket kryddor. – Bäst är om maträtterna är utformade på ett sätt som det var vanligt när de var yngre, servera gärna vanlig husmanskost som den såg ut på 1960- och 1970-talet. Modern kryddstark mat med till exempel asiatiska eller indiska influenser står knappast överst på majoriteten av de äldres önskelista, även om det så klart finns undantag. Ättiksgurka och lingon ger färg och smak Ett sätt att stimulera aptiten hos äldre är att lägga extra vikt vid hur maten serveras. Eftersom många har nedsatt syn och sämre lukt- och smaksinne gäller det att lyfta fram de olika smakerna så att de olika sinnena uppfattar dessa. Här kan man använda tillbehör som ättikgurka, rödbetor och lingon som ger www.ssil.se | 25 FOTO:MONICA OVESSON TEMA MAT Använd en mörk tallrik till ljusa rätter och vice versa så blir det enklare att urskilja vad som är vad. Skapa... ...mer smakrika rätter än vanligt ...små energirika portioner som är lätt att dela och tugga ...klassiska rätter som de äldre är vana vid, ofta husmanskost som den såg på 60- och 70-tlaet ...starka kontrastfärger vid serveringen, ljus mat på mörk tallrik och tvärtom ...en trevlig stämning och tala tydligt om vad som finns på tallriken Skapa små energirika portioner som är enkla att täta. Lästips! Geriatrisk nutrition från Studentlitteratur. både färg och lite extra sting i smaken och som gör att de äldre inte tycker att allt smakar likadant. Det är även viktigt att använda sig av kontrastfärger i porslinet så att maten syns bättre. Att serva ljus mat på en ljus tallrik gör att det kan vara svårt att se vad som är vad, och detta i sin tur gör att man inte bryr sig om att äta upp. Bäst är att använda sig av en mörk tallrik när det gäller ljusa rätter och tvärtom när det gäller mörka rätter. Man ska också alltid tydligt tala om vad som serveras för att aktivera smakminnet. Att över huvud taget duka trevligt med servetter, kanske blommor eller fina underlägg kan öka matlusten. mindre portion så upplevs den av de allra flesta som bor inom särskilt boende som alldeles för stor. Dessa personer bör därför bli serverade E-kost, energi- och proteinrik kost. Denna rekommenderas till de som är underviktiga/undernärda eller som inte orkar äta en normalstor portion eller som inte kan hålla vikten. Storleken på en E-kost brukar vara mellan en halv till två tredjedelar av en normalstor portion och hälften av energin bör komma från fett och en fjärdedel från protein. För att nå upp till rekommenderat innehåll av alla näringsämnen kräver denna kost berikning med framför allt protein, vitaminer och mineraler. E-kost till underviktiga Stort samhällsproblem Inom sjukvården och särskilt boende serveras vanligen så kallad A-kost, som är en grundkost för de flesta sjuka. Jämfört med en vanlig portion innebär A-kost oftast att en något mindre portion serveras med ett högre innehåll av fett och protein. Men även om det är en Förekomsten av risk för undernäring varierar beroende på vilken population som studeras. Sverige saknar nationella data varför Storbritannien som studerat detta under många år används som exempel. Mer än tre miljoner, motsvarande näs- 26 | www.ssil.se tan fem procent av befolkningen anses där vara i risk för undernäring. Översatt till svenska förhållanden motsvarar detta närmare 500 000 invånare, varav 93 procent bor i ordinärt boende. Framförallt drabbas äldre och huvuddelen av kostnaden kan relateras till personer från 65 år och uppåt. Behövs mer insatser Elisabeth Rothenberg menar att det är allvarligt att sjukdomsrelaterad undernäring är så pass vanligt och att det inte görs mer för att förhindra denna. – Från 2007 anställdes drygt hundra kommundietister som en följd av regeringens riktade insatser, men nu när projekten löpt ut har de flesta kommunerna valt att avsluta tjänsterna. Samtidigt vet vi att kostnaderna för undernäring ligger i nivå med de för övervikt och fetma, så samhället borde verkligen ta tag i detta problemet.Vi menar att det borde finnas en lagstiftning om hur maten ska utformas inom äldreomsorgen liknande den som finns i förskolorna. ● FOTO: PIXABAY AKTUELLT Livet ställs på sin spets i Höstsalongen 2015 – med integration, saknad och lekfullhet. Förra året premiäröppnade Höstsalongen på Fotografiska, Stockholm. Juryns val i år speglar svensk fotografi och situationer när livet ställts på sin spets. Ett vibrerande läge de flesta kan känna igen sig i, oavsett om det gäller utanförskap som leder till innanförskap, förlusten av någon älskad, när något tas ifrån en - eller blir till. Höstsalongen 2015 öppnar den 18 september och visas till och med den 22 november. Att arbeta med barn och unga står inte högst på önskelistan för blivande socionomer. Socionomstudenter väljer bort socialtjänsten Många blivande socionomer ser inte socialtjänsten som sitt förstahandsval. Det visar ett examensarbete i socialt arbete av studenterna Susanne Holmström och Anna Segerberg vid Högskolan Ersta Sköndal. Deras uppsats belönas nu med Visions socionomstipendium 2015. I sin studie har Susanne Holmström och Anna Segerberg undersökt attityderna till socialtjänsten som framtida arbetsgivare hos 147 socionomstudenter vid tre olika lärosäten. Resultatet visar att en majoritet kan tänka sig att arbeta inom socialtjänsten efter avslutad utbildning, men att socialtjänsten sällan ses som ett förstahandsval. – Uppsatsen är ett värdefullt bidrag i diskussionen kring personalförsörjning inom socialtjänsten. Vi vet sedan tidigare att många kommuner brottas med svårigheter att rekrytera med- arbetare inom socialt arbete. Uppsatsen visar att arbetsgivarna, med förhållandevis enkla medel, kan förbättra studenternas vilja att arbeta i framtidens socialtjänst, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. När Vision nyligen släppte Socialchefsrapport 2015, framgick det att socialcheferna i landets kommuner och stadsdelar delar en stor oro för personalförsörjningen inom framför allt socialtjänsten. Bland annat uppger nio av tio socialchefer att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera socialsekreterare till arbetet med barn och unga. RIMLIG ARBETSBELASTNING och bra introduktion önskemål Bland de önskemål som studenterna i uppsatsen ”Socialtjänsten – om socionomstudenten själv får välja?” har på sin framtida arbetsgivare och som de tror att socialtjänsten har svårt att leva upp till, finns framför allt god arbetsmiljö, möjlighet att styra arbetstider och hög lön. – Resultatet av studien visar hur viktigt det är för kommunerna att både förändra situationen inom socialt arbete och bilden av socialtjänsten som arbetsplats. Det handlar bland annat om att det behövs en rimlig arbetsbelastning, bra introduktion för nyanställda, tid för cheferna att leda och att arbetsgivaren tar tillvara medarbetarnas kompetens. Medarbetarna i framtidens socialtjänst vill ha förutsättningar att göra ett professionellt jobb, säger Veronica Magnusson. Visions socionomstipendium delas ut varje år till den som lyckas fånga juryns uppmärksamhet i ett relevant ämne och som med kvalitet levererar sin poäng. Susanne Holmström och Anna Segerberg får dela på belöningen som är 20 000 kronor. SE NÄR DET ÄR KOMPETENSEN SOM AVGÖR Cletus Nelson Nwadike, 1966, Aneby Cletus Nelson Nwadikes bilder har samtliga blivit publicerade i National Geographic. Vanni Jung Ståhle, 1994, Ålem Vanni Jung Ståhle är den yngsta fotografen under Höstsalongen 2015. Hennes närgångna bilder porträtterar 19-åriga Amir, en ensam, papperslös flykting som kom till hennes familj för tre år sedan och som levt med dem sedan dess. Av: Susann Engqvist (SE) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se Gotlands Vård AB . 0498-49 71 00 info@gotlandsvard.se . www.gotlandsvard.se Rehabiliterings- och serviceboende på södra Gotland www.ssil.se | 27 TEMA MAT Mat, Musik och Minnen Hushållningssällskapet Västs projekt där personer med demenssjukdom får uppleva matlagning till musik har visat sig vara en lyckoträff. Smaker och dofter väcker – tillsammans med välkända toner – slumrande gamla minnen till liv. TEXT: SUSANN ENGQVIST FOTO: THOMAS CARLÉN TE MA – Intresset för våra mat- och musikföreställningar har varit enormt, berättar Margareta Frost-Johansson, avdelningschef och matkonsult på Hushållningssällskapet Väst som i samarbete med Demensförbundet samt dess lokala anhörigföreningar driver projektet. Finansieringen kommer från Allmänna Arvsfonden. – Vi har planerat att göra 40 föreställ- 28 | www.ssil.se ningar på två år, både på boenden och anhörigträffar. Vi skickade ut en inbjudan till samtliga kommuner, redan efter ett par veckor var vi fullbokade! Och de som Margareta Frost-Johansson inte får plats i projektet kan köpa föreställningen från Hushållningssällskapet Väst. – Hittills har sju föreställningar genom- förts och vi har fått så mycket positiv respons vis sms, mejl och telefon efter dem! Extra roligt är att de kommer både från personal, anhöriga och från de demenssjuka själva. Begreppet man fokuserar på kallas reminiscens, en spännande metod som har fått mycket uppmärksamhet på senare tid. Det betyder förstås inte att minnet plötsligt kommer tillbaka, men just i stunden Med vår hjälp får du kraften till förändring HVB för flickor 12-18 år LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner Telefon: 0530-301 23 info@stubben.se www.stubben.se Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65 www.holmen27.nu info@holmen27.nu HVB för ungdomar mellan 16-20 år med missbruksproblematik Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från beroenden - redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling. Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet. Miljöterapi * KBT-terapeut * Intensiv behandling i kombination med skola och praktik Behandlingsplacering: 2.800kr/dygn Akutplacering: 3.800kr/dygn Jour dygnet runt: 0704-588235 www.hallekilsgard.se STIFTELSEN FYRLJUSET – FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa. Vår familjehemsvård i Sverige och Europa kännetecknas av hög kvalitet, som bland annat innebär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med. Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster. Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet. För mer information – kontakta oss gärna! Tomas Granberg Administration Jour info@fyrljuset.org www.fyrljuset.org 073-973 93 92 073-951 57 07 073-972 42 72 Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar samt familjer som väntar barn. Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt i en miljöterapeutisk anda och utgår från en systemteoretisk grundsyn. Vi arbetar för en positiv, bestående förändring som vi tror utvecklas bäst om man själv är en aktiv del av förändringsprocessen. Behandlingsarbetet utgår från individuella genomförandeplaner. Läs mer på www.kangurun.se Gråbrödragatan 9 532 31 Skara Tel 0511 – 34 66 70 info@kangurun.se www.kangurun.se www.ssil.se | 29 TEMA MAT Kocken och matkreatören Jonas Eriksson står för matlagningen och för musiken ansvarar Jonas Franke-Blom. De båda har tillsammans utvecklat konceptet. kan den demenssjuke uppleva en stark närvaro. – Det kan bli både gråt, men oftare skratt av minnen från förr, fortsätter Margareta Frost-Johansson. Varje föreställning är unik och utformas med stor fingertoppskänsla av kocken och matkreatören Jonas Eriksson och musikern Jonas Franke-Blom. Det är också de som tillsammans har utvecklat konceptet. – De har 5 olika teman, allt från skördefest då vi lagar Ängamat som de allra flesta äldre svenskar ätit i sin ungdom, till skogstema med svamp och vilt och fisketema med hel torsk som tillagas från grunden. Ingredienserna brukar skickas runt så att alla få titta och lukta på den. När torsken vandrar runt bland de boende kan frågor om hur mycket den väger och en del gamla fiskehistorier komma fram. Det händer saker hela tiden, konstaterar Margareta Frost-Johansson nöjt. 30 | www.ssil.se Efter föreställningen får publiken ett liVarje tema har en grafisk fond och sin tet smakprov på maten, något som speciella musik och bakgrundsockså kan stimulera matlusten ljud som till exempel måsars när det är dags för lunch eller skrik och dunket från fiskebåtar. Med den bakgrundsmiljön n middag som gärna kan serve, Musik, Minne ras efter föreställningen. blir det ofta mycket Evert Tau- Mat r en egen ha Förhoppningen med förebe och kanske lite fiskeprat. Facebooksida ställningarna är att de även ska – Men sen har vi även ange efterverkningar på lång sikt, utdra favoriter som till exempel den mynna i en verktygslåda som personalen gamla slagdängan ”Kaffe utan grädde” kan inspireras av. Det är inte alltid så lätt från 1938 som spelas när grädden vispas. att hitta samtalsämnen, ofta fastnar man i Den kan många sjunga med i. Att bara frågor om familjen, hur många barn man låta musiken ljuda i takt med att man till har och så vidare. Men om man till exemexempel river pepparrot ger också en förpel plockar fram en gammal kaffeservis höjd upplevelse. eller bakar en kaka kan man locka fram Även om de allra flesta med demenshelt andra minnen. Ju fler sinnen som kan sjukdom är äldre, finns det även yngre stimuleras desto bättre. Att få prata om som drabbas. sig själv, sitt liv och sina personliga min– För dem finns det ett Rock n´Roll nen gör att man känner sig betydelsefull, tema, med 60-talsmusik. Tanken är att och det är viktigt, avslutar Margareta det ska kännas lite Folkpark. Då står korv Frost-Johansson. ● med potatismos på menyn. Veta mer? ÄLVSTORPS VÅRDHEM AB ETT HVB HEM / MISSBRUK Drivs i samma regi sedan år 1975. Vi är bra på udda och komplicerade individer då vi har duktig personal. Välkommen till oss i monter B8! Vi ”bryr” oss och är engagerade Du når oss på vår hemsida www.vardhem.se E-postadress: info@vardhem.se Adress: Box 14, 713 21 Nora Telefon: 0587-13130, 0587-13134 Fax: 0587-133 00 Vi informerar om: A! NY HARMONI trygghetslarm särskilt boende A! NY SYMPHONI larmmottagare ordinärt boende A! NY DIGITAL Medicinhantering signering www.telenta.se 031-762 64 00 Högspecialiserad behandling för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma. Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska utredningar. Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan. Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. finjagarden.se T. 0451 451 40 Format 90 x 65 mm för SIL Annonsoriginal från ireo.se 0708 76 55 00 Ett unikt HVB-hem för utåtagerande pojkar 14-18 år Essagruppen sätter alltid individen i fokus genom att vara flexibla och anpassa sig efter BBIC. Vi arbetar med en familjärkänsla där gemenskap är A och O och att varje individ ska bli delaktig i det svenska samhället. Vi arbetar både med SoL samt LVU placeringar och erbjuder åtta platser i två olika hus. Grunden i behandlingen hämtas från KBT, med kompetens inom ART, HAP m.m. Spetskompetens inom den Romska kulturen och mångkulturella grupper. Essagruppen har personal med kompetens inom flera olika språk och kulturer. Kontakta föreståndare för platsförfrågan, både akut samt behandlingsplacering på: 076-8686541 eller e-post: kenneth.ekholm@essagruppen.se Essagruppen i Stockholm AB Journummer: 0768-68 65 44 E-post: info@essagruppen.se www.ssil.se | 31 Görgen Olsson är fil kand i psykologi och privatpraktiserande samtalsterapeut (pdt, steg 1) i Helsingborg, med sorg, kris och korttidsterapi som specialitet. För närvarande arbetar han med metodutveckling inom fältet Våld i nära relationer inom Eslövs kommun. Tillsammans med Bertil Gyllensten har han skrivit böckerna Lysa med eget ljus, Det terapeutiska mötet samt Kroppen i psykoterapi (2015, Lund: Trialis förlag). gorgen@samtalsrummet.nu Kan man skriva av sig jobbrelaterad stress? TEXT: GÖRGEN OLSSON Hur känslor hanteras i arbetslivet kan vara en källa till stress och stressrelaterad ohälsa. I en studie på Lunds universitet undersöktes om så kallat expressivt skrivande kunde reducera arbetsrelaterad stress bland vård- och omsorgspersonal. FORSKNING Stress och stressrelaterad ohälsa ökar åter igen inom svenskt arbetsliv, främst bland kvinnor. Samtidigt konstaterar Arbetsmiljöverket i en rapport från 2014 att trots att psykisk ohälsa är det snabbast växande arbetsmiljöproblemet,saknas ett förebyggande arbetsmiljöarbete på sex av tio inspekterade arbetsplatser. till arbetsrelaterad stress och ohälsa kan vara hur både individen själv och verksamheten i stort hanterar de känslor som uppstår inom arbetsområden som i hög grad kännetecknas av emotionella relationer. I en studie om hemtjänstpersonals arbetsvillkor publicerad i Arbete och hälsa 2002 visar Wanja Astvik, filosofie doktor i psykologi, vid Stockholms universitet, hur den största källan till såväl arbetstillfredsställelse som till stress hos omsorgsarbetare, är de emotionella relationerna till omsorgstagarna. Astvik beskriver hur vård- och omsorgsarbete innehåller svåra möten, som ofta väcker ångestfyllda känslor i vård- och omsorgsgivarna. EN FÖRKLARING är inte vård- och omsorgsyrkens emotionella karaktär i sig, som orsakar stress. En starkt bidragande faktor är det sätt på vilket organisationen formellt och informellt hanterar negativa känslor och ångest. Samhällsvetaren Isabel Menzies Lyth använder begreppet ”socialt försvarssystem” om de attityder och beteenden, som över tid blir till en del både av organisationens struktur, kultur och rutiner och av vårdpersonalens professionella identitet. Syftet med det sociala försvarssystemet är att minimera situationer och relationer, som framkallar ångest och svåra känslor. Men detta försvarssystem är kontraproduktivt, eftersom det hindrar vårdpersonalen från att bearbeta svåra känslor samt att lära sig av dessa erfarenheter. Tvärtemot avsikten byggs stress in som en del av organisationen. Dessa icke-konstruktiva strategier har konsekvenser för kvaliteten i såväl arbete som omsorg då de syftar till att minska kontakt, känslor och ansvar i relation till vård- och omsorgstagarna. Strategierna hindrar negativa känslor och ångest från att bli medvetna, men förhindrar inte fysiologisk stressrespons eller stressymtom, som sömnsvårigheter eller depression. På lång sikt bidrar de till att göra stress och ångest kronisk. Att försöka undvika och distansera sig till, speciellt negativa, känslor, ökar stressen och har en skadlig effekt på hälsan på lång sikt. Det har exempelvis samband med försvagat immunsystem, mer hjärt- och kärlsjukdomar samt högt blodkolesterol. MEN DET 32 | www.ssil.se EXPRESSIVT SKRIVANDE, eller skriftligt emotionellt avslöjande, har sedan slutet av 1980-talet undersökts i mer än 200 studier, främst av socialpsykologen James Pennebaker. Typiskt är att deltagare i en experimentgrupp skriver djupt känslomässigt om en traumatisk händelse, medan deltagare i en kontrollgrupp skriver objektivt och icke-expressivt om neutrala ämnen. De första studierna gjordes på amerikanska universitetsstudenter och resulterade i att deltagarna i experimentgruppen hade färre sjukdomsrelaterade läkarbesök och bättre immunfunktion än deltagarna i kontrollgruppen. Dessa positiva resultat har senare bekräftats på många andra kategorier av grupper. Exempelvis har metoden lett till färre symtom och förbättrat psykiskt välmående hos fibromyalgipatienter. En förklaring till effekterna av expressivt skrivande är att det genom exponering för negativa känslor som tidigare undvikits sker en tillvänjning och den negativa responsen släcks ut. En annan förklaring är att de traumatiska händelser man skriver om, och de känslor som är kopplade till dessa, blir till en del av en sammanhängande, meningsfull berättelse och integreras i individens självuppfattning. I EN STUDIE inom ramen för Lunds universitet undersöktes 2015 om expressivt skrivande kunde reducera stress och stressrelaterad ohälsa hos personalen på en hemvårdsenhet i en stad i södra Sverige. Deltagarna, 32 kvinnor, fördelades slumpvis i en experimentgrupp och i en FOTO: PIXABAY FORSKNING I en studie inom ramen för Lunds universitet fick 32 kvinnor som arbetade på en hemvårdsenhet i södra Sverige skriva om sina mest uppskakande upplevelser i arbetslivet. kontrollgrupp. Deltagarna i experimentgruppen ombads att skriva om de svåraste och mest uppskakande upplevelser de haft i sitt arbetsliv eller i sitt privata liv, med så mycket beskrivning av djupa känslor som möjligt. Deltagarna i kontrollgruppen ombads att skriva om hur de spenderar sin tid, så objektivt och detaljerat som möjligt, utan att beskriva känslor eller åsikter. Varje deltagare skrev vid tre tillfällen i 15 minuter per tillfälle under en arbetsvecka. Skrivandet skedde på arbetstid. I studien förväntades att de deltagare som deltog i expressivt skrivande skulle uppvisa lägre stress och bättre värden på stressrelaterade variabler än de deltagare som deltog i objektivt och icke-expressivt skrivande. Utgångspunkten var att känslor som uppkommer i svåra möten utgör en källa till arbetsrelaterad stress. Ett skriftligt avslöjande av händelser förknippade med negativa känslor förväntades leda till ökad tolerans för negativa känslor och därmed lägre stress. I MOTSATS till det förväntade resulatet visade studien inte att expressivt skrivande reducerar stress hos vård- och omsorgspersonal på kort sikt. Tvärtom Duvgården HVB • Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter, individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • 5 platser Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö Tel 0292-440 50, 070-991 67 60 www.duvgarden.se upplevde kontrollgruppens deltagare efter interventionen en lägre stress än de deltagare som deltog i expressivt skrivande. En orsak till detta resultat skulle kunna vara att båda gruppernas deltagare, på grund av en förväntan om att avslöja något djupt personligt, upplevde en förhöjd stress före interventionen. När kontrollgruppens deltagare ombads att skriva om objektiva och triviala ämnen kan en lättnad ha uppstått hos dessa deltagare. Det är möjligt att experimentgruppens deltagare, av flera skäl, inte upplevt samma lättnad, utan tvärtom upplevt en förhöjd stress. Dessa ombads att reflektera över Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd och psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård. Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se www.ssil.se | 33 FORSKNING »Skrivuppgiften ökade stressen hos en av studiens deltagare markant, samtidigt som hon uttryckte att ”Detta är det bästa som hänt mig« Görgen Olsson tion i mötet med vård- och omsorgstagarna. Detta skulle kunna bidra till att vårdoch omsorgspersonals omedvetna försvar mot stress och ångest successivt kan överges till förmån för mer medvetna strate- gier, så att det svåra och ångestväckande kan konfronteras och bearbetas. På så sätt skulle expressivt skrivande och emotionellt avslöjande kunna utgöra ett bidrag till ett psykosocialt hållbart arbetsliv. ● FOTO: PIXABAY händelser från arbetsplatsen förknippade med svåra känslor. Detta kan ha aktiverat motstridiga känslor kring sin aktuella situation och den egna självbilden, vilket i ett kort tidsperspektiv skulle kunna utgöra en stressor. Detta att skriva om upprörande händelser och känslor, som man tidigare inte berättat om för någon annan eller inte själv medvetet reflekterat över, leder med andra ord initialt till en stressrespons. Samtidigt är det just den initialt förhöjda stressnivån som i hög grad tillskrivs de positiva fysiska hälsoeffekter, som expressivt skrivande medför. studiens resultat inte visar att expressivt skrivande på kort sikt leder till att individen subjektivt upplever sitt liv som mindre stressigt, är det möjligt att metoden på lång sikt förhindrar stressrelaterad ohälsa. Genom att skriva om sina upplevelser kan individen hantera stressen på ett mer konstruktivt och hälsosamt sätt. Som ett exempel ökade skrivuppgiften stressen hos en av studiens deltagare markant, samtidigt som hon uttryckte att ”Detta är det bästa som hänt mig”. ÄVEN OM vård- och omsorgspersonals egna behov och känslor ska styra yrkesutövandet, utan i stället vård- och omsorgstagarnas legitima behov av både omsorg och självbestämmande, behöver personalen få stöd för att kunna identifiera, förstå och tolerera de känslor, som uppstår i svåra möten med vårdtagarna. Expressivt skrivande skulle kunna förebygga stressrelaterad ohälsa genom att det hjälper personalen att identifiera känslor, som utgör stressorer i arbetslivet, om metoden kombineras med handledning där personalen får möjlighet att tala om och får en fördjupad förståelse för de svåra känslor som identifierats. Expressivt skrivande i kombination med handledning skulle kunna få en stress- och affektreglerande funktion inom organisationen, vilket skapar möjligheter för personalen att i sin tur ha en stress- och affektreglerande funk- OM INTE 34 | www.ssil.se Varför reagerar vi så olika på känslomässig stress? ■ För att hantera stress använder vi i huvudsak två olika typer av psykologiska mekanismer; copingstrategier eller psykologiska försvarsmekanismer. Copingprocesser är medvetna, flexibla, avsiktliga och tillåter någon grad av emotionella uttryck. Försvarsprocesser däremot är ofrivilliga, förnekande, rigida och riktar sig till att reglera ångesten snarare än problemet. Psykologiska försvar hindrar negativa känslor och ångest från att bli medvetna, men förhindrar inte fysiologisk stressrespons eller stressymtom som sömnsvårigheter eller depression. För en del kan alltså egna känslor utgöra stressorer i arbetslivet. Starka egna känslor uppfattas som hotande, vilket alltså skapar en stressreaktion, om de bidrar, eller upplever att de bidrar, till en förlust av fysisk och/eller psykisk närhet till andra personer, exempelvis vårdtagare. Enligt anknytningsteorin innebär tidigare positiva anknytningserfarenheter att individen utvecklar förmåga att hantera stress, vilken utmärks av en kapacitet att identifiera, tolerera och reglera negativa känslor och ångest. Man har även lättare att söka sig till och tillgodogöra sig socialt stöd. Tidigare erfarenheter av att inte ha lyckats lösa stressrelaterade och hotfulla tillstånd med hjälp av primära anknytningsstrategier kan innebära att man som vuxen utvecklar sekundära anknytningsstrategier för att reglera stress och ångest. Sekundära anknytningsstrategier karakteriseras av deaktiverande och hyperaktiverande beteenden. Deaktiverande innefattar distanserande och undvikande strategier samt en nedreglering av känslor. Hyperaktiverande innefattar osjälvständiga och ängsliga beteenden samt en uppreglering av känslor. Dessa strategier reglerar emellertid bara stress temporärt, på lång sikt bidrar de till att göra stress och ångest kronisk. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv innebär alltså kronisk stress en svårighet att identifiera, förstå och tolerera känslor. 018 10 05 11 Vi tar emot ensamkommande flyktingbarn och ungdomar med behov av särskilt stöd integrationsboende.se Utgångspunkten i vårt arbete är inlärningsteori och KBT. Vi har utbildade ART-instruktörer som aktivt arbetar med våra undgomar. Vi har samarbete med traumacenter, BUP och resursskola. Vi har bred kulturkompetens i arbetslaget. Vi kan oftast hämta ungdomen/barnet på kort varsel. Vi hämtar vid akuta situationer dygnet runt 010 209 90 09 Hoppet har tilldelats första pris i tävlingen ”Quality innovation of the year 2013” för sin behandlingsmetod KOBTIVA® Kognitiv- och beteendeträning i vardagen, en evidensbaserad behandlingsmetod för ungdomar med sociala problem. Tom ladugård men fullt hus På Åsätra Gård står ladugården tom sedan tre och ett halvt år tillbaka, men gården lever i allra högsta grad vidare. Sedan familjen beslutade sig för och blev godkända som familjehem ser barnen till att gården fylls av energi och aktivitet. TEXT & FOTO: HENRIK FITINGHOFF 36 | www.ssil.se REPORTAGE R E PO R TAG E Han är femte generationen bonde på Åsätra gård, norr om Åkersberga i den vackra Roslagen. Här råder mer av havsklimat, med sena vårar och sena höstar. Boningshuset på gården härstammar från 1837, och visst märks det att det är ett gammalt hus när man kommer in. Men nu är det fullt med hantverkare på gårdsplanen som springer in och ut med diverse virke och verktyg. Det råder febril verksamhet för att få iordning det numera utbyggda köket. – Just nu är det bara kaos, köksbordet står i vardagsrummet och det är grejor överallt, säger Henrik Bäckström och kliar sig i håret. DET ÄR han som är den femte generationens bonde på gården, och han ser ut som någon som nog kliar sig lite i huvudet oavsett om en elefant skulle rasa genom taket eller någon skulle bli riktigt arg på honom. Han tittar på mig med uppriktigt intresserade ögon och ler lite i mungipan när vi skämtsamt driver lite med hantverkarna och de gör samma sak tillbaka. Nej, det är nog inte mycket som skulle rubba Henrik Bäckströms lugn, och det kan nog behövas ibland. För sju år sedan började hans dåvarande fru och han ta emot barn och ungdomar. Och det var inget självklart beslut för dem då, men inget som han ångrat sedan dess. – Det var en bekant till oss som jobbade som psykolog i Täby som tjatade och www.ssil.se | 37 REPORTAGE Gården är fortfarande på 100 hektar, och H enrik Bäckström har kvar alla maskiner, så han både kan ta hö och sälja samt hjälpa g rannarna med diverse m askintjänster. tyckte att vi hade den perfekta miljön, berättar Henrik Bäckström. Riktigt hur det sedan blev som det blev minns han inte, mer än att det från början var före detta frun som stod som ansvarig. Så för sju år sedan kom den första pförsta tjejen, sen kom en till. Det tredje barnet som dök upp på gården var en grabb och Henrik Bäckström gick in som ansvarig för honom. – Men egentligen är det ett ansvar för hela familjen och det spelar ingen större roll vem som står som ansvarig på pappret, säger han, man blir väldigt engagerad oavsett. NÄR DE sedan separerade ville barnen bo kvar på gården och så fick det bli. Då var gården en mjölkgård med 36 uppbundna kor. – Det var lagom för en person. Då tyckte jag inte att jag jobbade särskilt hårt, det var först efter att korna försvann som jag insåg hur mycket jag egentligen jobbat, säger Henrik Bäckström. Det var tre och ett halvt år sedan, men han pratar lite om det som om det var igår. Och det är klart att det känns tufft att lägga ner en sådan verksamhet, men också att byta livsstil. För att vara mjölkbonde är verkligen en livsstil. Idag tar han hö på sina 100 hektar och säljer i första hand till hästmänniskor, och så hjälper han sina grannar med de redskap och traktorer som ännu finns kvar. Och så tar han hand om och hjälper ungdomar som av olika skäl behöver en mer 38 | www.ssil.se »Det var en bekant till oss som jobbade som psykolog i Täby som t jatade och tyckte att vi hade den perfekta miljön« Henrik Bäckström eller mindre tillfällig tillflykt i tillvaron. – Normalt är tydligen att de stannar i tre till fem år i ett familjehem, men några av våra har blivit kvar längre och alla har verkligen blivit en del av familjen, säger Henrik Bäckström. – De kommer hem hit på födelsedagar och storhelger, det känns jättekul, fortsätter han. Ett av barnen har precis flytta hemifrån, eller från gården, och fått en egen lägenhet och jobb. – Hon ringer sådär som barn gör och frågar, praktiska saker och berättar om vardagliga händelser, då känns det som om man ändå gjort något bra, säger Henrik Bäckström och det där lilla leendet i mungipan visar sig igen. HAN BERÄTTAR också att gården fungerar lite som en fritidsgård för alla barn i bygden, och att det också varit något väldigt positivt för deras barn. De har blivit en del av bygden och därmed också fått lättare att få kompisar och trivas. Rutinerna för ett familjehem är ganska omfattande. Förutom allt det som man gör som vanlig förälder kan det handla om att styra upp saker som varit eftersatta, eller hålla ett extra öga så att saker som måste göras verkligen blir gjorda. Ramar och kramar. – Vi får våra placeringar via en privat organisation som heter Barn- och Familjejouren och de ställer verkligen upp på oss, säger Henrik Bäckström. Förutom att barnen har regelbundna samtal med terapeuter så har även vi som driver ett familjehem det. Där kan man ventilera allt möjligt som händer och fråga om råd. Idag står ett tandläkarbesök för ett av barnen på att-göra-listan, och sedan får de kanske besök av en tjej som flyttat från familjehemmet för en tid sedan. Han lyser upp när han pratar om det. Det finns många barn som av olika skäl behöver ett tryggt hem att komma till under några jobbiga år av sitt liv. Att öppna sitt hem och låta barnen ta del av livet på landet är något Henrik Bäckström aldrig ångrat. ● DEBATT: Vad kan vi som individer göra i asylmottagandet? -Hur vi kan utveckla Attefallslagen på ett annat sätt än enbart extra boyta hos de redan bostarka? AV KRISTINA SAHLESTRÖM OCH DANIEL SPENCE DE BAT T Sedan Attefallslagen togs i bruk har diskussionen gått i vågor i arkitektsammanhang. Oftast har den utgått i att skapa extra boyta för en familj, extra gästrum eller hemmakontor. Men man skulle också kunna använda lagen i ett, för dagen, mer produktivt sammanhang som dels bidrar till ökad densitet i de glesbebyggda villaförorterna (samtidigt som man behåller den låga skalan), men också ökar mångfalden och bidrar till möjligheten för människor att knyta an till varandra från olika bakgrund på ett annat sätt än genom officiella institutioner eller organiserade event. GENOM ATT använda sig av Attefallslagen för att, från ett gräsrotsperspektiv, möjliggöra för etablerade svenska villaägare att kunna bidra till boende för nyanlända skapar man en flexibilitet som endast ett decentraliserat agerande kan ha. Det tar även vara på mångas vilja att hjälpa till i den flyktingkris som går igenom Europa, och som samtidigt vill motsätta sig den anti-immigrationsdebatt som även finns i Sverige. Edeby gård är ett LSS boende för ungdomar 13-21 år med svårigheter som förutom funktionshindret också påverkas av diagnoser och miljöfaktorer, där omvårdnaden försvåras av de beteendeproblem som ofta är en följd av sådan samverkan. Skolplats ordnas i samarbete med Kajan Friskola. Rundelns stödboende är ett alternativ när insatser med stöd av LSS inte är aktuellt, placering sker enligt SoL. Rundelns stödboende erbjuder centralt belägna lägenheter och individuellt anpassade stödinsatser. Målgruppen är unga vuxna med ett stödbehov som kräver en individuell anpassning som kan vara svår att genomföra i ett kollektivt boende. Välkommen att kontakta oss för mer information! Jan-Åke Karlsson 070-949 13 38 jan-ake.karlsson@cvo.se www.cvo.se ville vi se över hur ett decentraliserat flyktingmottagande kan se ut om realiserat. Vi utgick från tre Stockholmsförorter; Bromma, Älvsjö och Mälarhöjden. Här ett förslag för Bromma. SOM ARKITEKTER Solsunda Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med allvarlig psykistrisk problematik. Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet. Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad. Kontakta: Maja Andersson, föreståndare Telefon: 08-557 72 514 Mobil: 070-100 86 66 Steget mot ett självständigt liv Mail: maja.andersson@solsunda.se Solsunda I Bromma kan man hitta kvarter där tomterna ligger runt en bergknalle/ skogsdunge. Detta naturliga ”hålrum” inne i kvarteret kan användas som en länk mellan en serie av Attefallshus som alla ligger i den bakre ändan av respektive tomt. Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se www.ssil.se | 39 Arbetsmiljöverkets nya föreskrift förtydligar att dialog mellan chefer och anställda är viktig för att uppmärksamma risker såsom kränkande särbehandling och ohälsosam arbetsbelastning på arbetsplatsen. Nya regler för bättre organisatorisk och social arbetsmiljö För att minska arbetsrelaterad ohälsa har Arbetsmiljöverket beslutat om en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Regler mot ohälsosam arbetsbelastning, oreglerade arbetstider och kränkande särbehandling ingår i föreskriften.De nya reglerna börjar gälla den 31 mars 2016. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift förtydligar att dialog mellan chefer och anställda är viktig för att uppmärksamma risker såsom kränkande särbehandling och ohälsosam arbetsbelastning på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad ohälsa ökat med 70 procent Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt samt problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom anmälningarna. – Att så många blir sjuka på jobbet av de här orsakerna är oacceptabelt. Därför är det positivt att vi idag fattat beslut om en ny föreskrift, som sätter fokus på vikten av att minska ohälsan av de här orsakerna på våra arbetsplatser, säger gd Erna Zelmin Ekenhem. 40 | www.ssil.se – Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna, men också för arbetsgivarna och för samhället i stort i form av minskade kostnader för bland annat sjukskrivningar. Ohälsan drabbar individer, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen. Föreskriften riktar in sig på dessa orsaker. Det förebyggande, systematiska, arbetsmiljöarbetet, alltså att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår, är i fokus. Enligt den nya föreskriften ska arbetsgivaren ansvara för att: • Arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande. • Arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning. • Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp. Krav på tydliga mål Chefer har en viktig roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Föreskriften ställer därför krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö. – Ohälsa som beror på bland annat för hög arbetsbelastning och stress är ett problem i hela Europa, det visar flera studier. Flera länder följer därför med stort intresse arbetet i Sverige som en inspiration för att försöka vända utvecklingen, säger Erna Zelmin Ekenhem. Även sedan tidigare finns regler gällande den organisatorisk och social arbetsmiljön i arbetsmiljölagen, men reglerna är nu samlade och förtydligade. Förslaget till ny föreskrift har varit ute på remiss till bland andra fack- och arbetsgivarorganisationer. De nya reglerna börjar gälla den 31 mars 2016. Källa Arbetsmiljöverket FOTO: ARBETSMILJÖVERKET AKTUELLT AKTUELLT Hatbrotten i Sverige har nått rekordnivåer, brott på grund av sexuell läggning är de enda som inte ökat sedan 2013. Illustration Pixabay Hatbrott ökar i Sverige Bara en del av alla hatbrott anmäls till Polisen och kan identifieras som hatbrott av Brå. Av polisanmälningarna från 2014 uppskattar Brå att knappt 6 270 polisanmälningar innehåller ett hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes: • 69 procent (drygt 4 310 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv. • 10 procent (nästan 640 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv. • 8 procent (drygt 490 anmälningar) ha islamofobiska motiv. • 8 procent (knappt 490 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv. • 4 procent (knappt 270 anmälningar) ha antisemitiska motiv. • 1 procent (drygt 70 anmälningar) ha transfobiska motiv. DET TOTALA antalet anmälningar under 2014 är den högsta nivån hittills. Sedan förra mätningen år 2013, har anmälningarna ökat med 14 procent. Störst ökning jämfört med förra året (2013) stod det kristofobiska motivet för (75 procent). De senaste fem åren har kategorin mer än tredubblats, från knappt 100 anmälningar år 2010 till drygt 330 anmälningar 2014. Andra motiv som uppvisar en noterbar ökning är det islamofobiska och det antisemitiska motivet som ökat med 50 respektive 38 procent jämfört med 2013. Hatbrottsanmälningar med sexuell läggning som motiv ligger på samma nivå som 2013 men har totalt sett minskat med 18 procent de senaste fem åren. MAJORITETEN AV de anmälda hatbrotten utreds, men få personuppklaras Av alla ärenden med identifierade hatbrottsmotiv som anmäldes under 2013, påbörjades en utredning i 59 procent av fallen. Personuppklaringen var 5 procent, vilket är samma nivå som 2013. En möjlig förklaring kan vara att många brott begås av okänd person på allmän plats. Det är alltså svårt att knyta en gärningsperson till brottet. – Att personuppklaringen är låg är inte unikt för hatbrott, säger Carina Djärv, utredare på Brå. De brottstyper som till största del ingår i Carina Djärv hatbrottsstatistiken har en personuppklaring på mellan 0 och 6 procent, även utan hatbrottsmotiv. Fler kvinnor än män utsatta för antireligiösa hatbrott FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS Under 2014 identifierade Brå cirka 6 270 polisanmälningar med möjliga hatbrottsmotiv, vilket är den högsta nivån hittills. Ökningen gäller alla motiv utom sexuell läggning, där nivån är oförändrad jämfört med 2013. Det visar Hatbrottsstatistiken 2014, från Brottsförebyggande rådet (Brå). ENLIGT BRÅS nationella trygghetsundersökning, NTU 2014, var det fler kvinnor än män som utsattes för antireligiösa hatbrott under 2013: 62 procent kvinnor jämfört med 38 procent män. Vid utsatthet för homofobiska hatbrott var könsfördelningen den omvända, 57 procent var män medan 43 procent var kvinnor. Vid utsatthet för främlingsfientliga hatbrott var könsfördelningen jämn, ungefär 50 procent vardera för kvinnor respektive män. www.ssil.se | 41 AKTUELLT Minskad hemlöshet i Sollentuna UTMÄRKELSE Capio Geriatrik Nacka har blivit utsedd till vinnare av bästa specialistmottagningen av Svenska Demensregistret, SveDem, för flest komplett registrerade demensutredningar under året. Minnesmottagningen på Capio Geriatrik Nacka är en specialistmottagning för minnesutredningar. På mottagningen tar man emot patienter som är över 65 år och som har blivit remitterade för utredning. Genom utredningen vill man hitta orsaken till minnesproblemen och kunna ge en eventuell behandling med läkemedel som lindrar symtomen. De flesta av patienterna kommer från Nacka och Värmdö kommuner, men genom vårdvalet kan mottagningen ta emot patienter från hela Sverige, beroende på reglerna i respektive landsting. På mottagningen arbetar läkare som är specialiserade inom geriatrik med inriktning på demenssjukdomar, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, undersköterskor, kuratorer och neuropsykologer. Prispengarna skall användas till medarbetares fortbildning inom demensområdet. SE Antal personer i hemlöshet längre än tre år har minskat väsentligt. Ingen person som rapporterats under mätveckan, vecka 18, bodde i offentliga utrymmen eller utomhus. – Det är glädjande att siffrorna gått åt rätt håll, men vi har mer arbete att göra. Vi kommer fortsätta att kvalitetsutveckla hemlöshetsmätningarna, dels för att följa orsakerna till varför man hamnar i hemlöshet och dels hur man tar sig ur hemlösheten, säger Sonia Lunnergård, (KD) ordförande i socialnämnden. Totalt är 144 personer hemlösa i Sollentuna. Socialkontoret har arbetat långsiktigt med hemlösa personer i kommunen. Motsvarande mätning förra året var det 177 personer. – Även om det här är en ögonblicksbild, visar det ändå på att våra åtgärder bidrar till mindre hemlöshet. Vi arbetar bland annat med boendesamordnare som startade som ett projekt men som numer är en självklar del av vår verksamhet. Vi arbetar också aktivt med att förebygga vräkningar, säger Britta Åkerlund, avdelningschef på Socialkontoret. EN ÖKNING som dock går att utläsa är ökningen av hemlösa 2 av 3 kan tänka sig att engagera sig för att hjälpa UNDERSÖKNING Men bara var tionde uppger att de faktiskt är engagerade frivilligt någon gång i veckan för att hjälpa andra människor. Det visar en NOVUS-undersökning som genomförts på uppdrag av Röda Korset. Vanligaste anledningarna till att man inte engagerar sig är att det tar för mycket tid och att man prioriterar annat: Av undersökningen framkommer att det finns flest volontärer i Västernorrland, Södermanland, Jönköpings län, Västerbotten och Norrbotten. Här är 18-20 procent engagerade någon gång per vecka för att hjälpa andra människor. Engagemanget är minst i Stockholm, Värmland, Örebro län, Halland, Skåne och Östergötland, där 11-13 procent uppger att de är engagerade frivilligt. Störst motivation att engagera sig har invånarna i Jämtland, Kalmar och Västmanland. Här kan 70-72 procent tänka sig att bli volontär. Viljan att engagera sig frivilligt är minst i Skåne och Blekinge, där 55 procent uppger att de kan tänka sig att bli volontär en gång i veckan. SE Av: Susann Engqvist (SE) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 42 | www.ssil.se föräldrar. Socialkontorets bedömning är att det beror på det ökade antalet nyanlända flyktingar samt föräldrar som p.g.a. våld i nära relationer söker sig till olika jourboenden. En allt större bakomliggande orsak till hemlösheten är personer som stått för kort tid i kö för att få en bostad på ordinarie bostadsmarknad. Det är personer som många gånger inte heller har behov av något stöd från socialtjänsten. FOTO: PIXABAY Capio Geriatrik Nacka vinnare av kvalitetspris 2015 års kartläggning av antalet hemlösa i Sollentuna visar att hemlösheten har minskat under den senaste femårsperioden. Enligt färsk kartläggning är 144 personer i Sollentuna hemlösa. Ingen av dem bodde dock utomhus under mätveckan vecka 18. I HEMLÖSHETSMÄTNINGEN ingår fem kategorier; • Personer som har akut behov • Personer som är inskrivna på kriminalvårdsanstalt/ behandlingshem eller stödboende inom socialtjänst/ landsting • Personer som bor i en av kommunen ordnad boendelösning såsom försökslägenhet/träningslägenhet med målet att skrivas ut • Personer som bor tillfälligt hos kompisar/bekanta/familj/släktingar • Barn som lever i en gråzon mellan familjen och vårdoch omsorgen Mätningen omfattar inte EU-medborgare som har rätt att vistas i Sverige upp till tre månader utan uppehållstillstånd. SE Svenska kvinnor yngst och sämst skyddade vid sexdebuten Jämfört med Danmark och Norge är kvinnor i Sverige yngre, och sämre på att använda preventivmedel, vid sin sexdebut. Det visar en ny skandinavisk undersökning som YouGov har genomfört på uppdrag av Bayer Healthcare. 32 procent av svenskorna uppger att de var 15 år eller yngre när de hade sex för första gången och 16 procent att de inte använde något preventivmedel vid tillfället. Sverige har idag högst antal oönskade graviditeter i Västeuropa och det är främst unga kvinnor under 25 år som påverkar statistiken. I en ny undersökning där totalt 1 500 kvinnor i åldern 18-35 år från Sverige, Danmark och Norge har tillfrågats om preventivmedel, framgår att svenska kvinnor i lägst utsträckning använder kondom eller andra preventivmedel vid sin sexuella debut. Sextio procent av de svenska kvinnorna i undersökningen uppger att de använde kondom vid sexdebuten och att det även är en preventiv metod som de har högt förtroende för. Men 49 procent svarar samtidigt att det kan vara besvärligt att be sin partner att använda kondom. SE Storsättra Gård HVB-Hem Utveckling genom samspel NY MEDARBE TARE SÖKES! Länk via vår hemsida VI DRIVER EN VÄLPLANERAD HEMTJÄNST! Verksamheten vänder sig till: Big Care Hemservice utför hemtjänst på uppdrag av Stockholm stad och erbjuder även tilläggstjänster. Vi utgår från våra lokaler på Friherregatan 24 i Hässellby och Västmannagatan 28 i city. • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut/skyddat boende. Kontakta oss för mer informtion! hemtjanst@bigcare.se eller ring 08-471 96 09 www.bigcare.se Föreståndare Katinka Hemmingsson, Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50 e-post: info@storsattragard.se Hemsida: www.storsattragard.se Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län Familjebehandling sedan 1987 - Familjehem - Stödboende - Skyddat boende - Mångkulturell kompetens Välkommen med er förfrågan www.ekengruppen.se info@ekengruppen.se Tel: 026-200 80 40 Torsbygården Målgrupp Personer med psykisk funktionsnedsättning Medicinskt färdigbehandlade vuxna med behov av kortare/längre tids rehabiliterings- eller habiliteringsboende Vi arbetar med Ett helhetsperspektiv Nätverk Kontaktmannaskap Aktiv vardag Aktivitetshus Välkommen att kontakta oss: Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20 Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01 ingelaw@swipnet.se, Torsbygården, 139 51 Värmdö Erfarenhet och kvalitet – hela vägen! Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor FLERSPRÅKIGA, ENGAGERADE FAMILJEHEM SOM GÖR SKILLNAD Våra familjehem får stöd dygnet runt, regelbunden handledning, utbildning och tillgång till psykolog. Många av våra familjehem pratar flera språk. Vi tar emot placeringar av barn och unga mellan 0-18 år, ensamkommande flyktingbarn och barn med komplexa behov. AKUT i mån av plats UTREDNING med plats för 7 flickor BEHANDLING i boende med plats för 2 flickor eller i boende med plats för 5 flickor Välkommen in på vår hemsida www.risingegarden.se 020-20 29 30 www.familjehemifokus.se S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se www.ssil.se | 43 AKTUELLT SOCIALSTYRELSEN har fått i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida kunskap om stöd och behandling av spelmissbruk. Drygt två procent av Sverige befolkning är problemspelare. Bland unga i åldersgruppen 16-17 år är denna andel dubbelt så hög. Spelmissbruk orsakar sociala, ekonomiska och hälsomässiga problem både för den enskilde och för anhöriga. I dag saknas ett kunskapsstöd om hur man kan arbeta med att uppmärksamma och identifiera spelmissbruk samt ge råd och stöd och behandling för detta. Det vill regeringen ändra på. Socialstyrelsen får en miljon kronor för att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd till berörda professioner inom kommunala verksamheter och hälso- och sjukvården. SE Beroendevård ger mins kat återfall i brottslighet FORSKARE vid Karolinska institutet har funnit ett samband mellan regelbunden beroendevård och minskad brottslighet. Forskarteamet har följt 150 personer över tre års tid. Samtliga av de undersökta personerna hade genomgått en rättspsykiatrisk undersökning och/eller paragraf 7-undersökning, hade ett riskbruk av droger och/eller alkohol och var tidigare dömda för brott. Resultatet visade att de 47 personer som regelbundet fått specialiserad beroendevård hade hälften så stor risk att återfalla i brottslighet jämfört med de som inte fått beroendevård. Natalie Durbeej, medicine doktor och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska institutet, har arbetat med detta som arbetshypotes i tio år, men betonar ändå att studien inte visar på ett orsakssamband utan bara ett samband. Men resultatet är inte förvånande. Liknande resultat har visats visa tidigare. Hon tror därför att studieresultaten är en viktig fråga för Kriminalvården, den rättspsykiatriska vården och frivården, ett skäl till att försöka motivera de berörda individerna till att delta i beroendevården. SE Källa Dagens Medicin Av: Susann Engqvist (SE) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 44 | www.ssil.se Utvecklingen av livskvalitet och ångest- och nedstämdhetssymtom bland personer som diagnosticerats med cancer under tonåren följer inte ett rakt spår. En del utvecklar ångest- och depressionssymtom samt minskad livskvalitet även lång tid efter avslutad behandling. En unik studie från Uppsala universitet som följt tonåringar som drabbats av cancer visar att en tredjedel rapporterar ångest 10 år efter diagnos. Tonåren är för många en turbulent period som kännetecknas av många och snabba fysiska och psykologiska förändringar. Att diagnosticeras med cancer under tonåren innebär att en tvingas hantera påfrestningar kopplade till cancer och cancerbehandlingen utöver de många utmaningar som tonåren i sig innebär. Även tiden efter cancerbehandlingen innebär många utmaningar, till exempel att hantera kvarstående besvär orsakade av sjukdomen eller behandlingen, återgå till skola eller arbetsliv och att hantera oro för att bli sjuk igen. Att drabbas av cancer i tonåren kan därför vara särskilt påfrestande och påverka det psykiska måendet långt in i vuxenlivet. I ett unikt projekt som genomförts vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap har en forskargrupp ledd av Louise von Essen följt 61 tonåringar som drabbats av cancer från kort efter diagnos till och med tio år efter diagnos för att undersöka hur livskvalitet och nivåer av ångest- och depressionssymtom utvecklas över tid. Vid åtta tillfällen har deltagarna besvarat frågeformulär som mäter livskvalitet samt ångest – och nedstämdhetssymtom via telefon. Resultaten som nu publiceras i den vetenskapliga tids- FOTO: UNG CANCER Kunskapen om spel missbruk ska förbättras En tredjedel av cancerdrabbade tonåringar får ångest 10 år senare En av många produkter som säljs till förmån för föreningen Ung Cancer. skriften Psycho-Oncology visar att utvecklingen av livskvalitet och symtom på ångest och depression inte följer en rak bana. – När det gäller mental livskvalitet ser vi att deltagarna rapporterade låga nivåer vid diagnos, men att livskvaliteten sedan ökade upp till fyra år efter diagnos. Därefter verkar den dock återigen ha sjunkit, säger Helena Grönqvist, forskare och en av studiens huvudförfattare. Viktigt med psykologisk uppföljning Ångest- och depressionssymtom visar liknande utvecklingsbanor; symtomen minskade åren efter diagnos och verkade sedan öka. Vid alla studiens åtta mättillfällen rapporterade en viktig undergrupp förhöjda ångest- eller depressionssymtom och tio år efter diagnos rapporterade nästan en tredjedel av personerna i studien en förhöjd nivå av ångestsymtom. – Resultaten understryker vikten av att inkludera psykologiska aspekter i den långsiktiga uppföljningen av denna grupp för att identifiera personer som är i behov av psykologiskt stöd, säger Malin Ander, doktorand och PTP-psykolog och en annan av studiens huvudförfattare. Kunskap om när den psykologiska risken är som störst samt vilka psykologiska interventioner som är effektiva för denna grupp saknas fortfarande och är viktiga områden för framtida forskning, menar Malin Ander. Ansvarig forskare för projektet är Louise von Essen, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, klinisk psykologi i hälso- och sjukvård, Uppsala universitet. SE Opalen Vuxenboende Moderna lägenhet er med bra läge! VI ERBJUDER INDIVIDANPASSADE LÖSNINGAR EN GESTALTAD MILJÖ EN ENGAGERAD MEDARBETARGRUPP Stiftelsen Opalen www.stiftelsenopalen.se Föreståndare Sofia Edgren 070 - 77 57 785 VUXENBOENDE Stjärnbacken HVB BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36 Jeanette Carlsvärd, föreståndare 070-558 44 37 Jeanette@stjarnbacken.se Behandlingshem för pojkar och flickor med gränsöverskridande/normbrytande beteende Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse. www.Stjarnbacken.se . Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete. Utbildning, Handledning, Bemanning och Behandling UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik Utredning, Akutplacering, Behandling Metoder – MI, CRA, HAP, ART Rikstäckande transportservice Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i Uppsala! Trygghet och tillit Trygghet och framtid Trygghet och omsorg 073-311 39 02 . tomas@saxakullen.se . www.saxakullen.se Kontakt: Föreståndare Fabian Lindesjö Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46 www.utslussen.se VÅRLJUS familjecentrum AKUT OCH UTREDNING arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer med barn 0–16 år. Även stöduppdrag förekommer. Utredningstid 4–8 veckor beroende på familjens storlek och uppdragets utformning. BEHANDLINGSAVDELNING tar emot familjer med barn 0–16 år för intensiv behandling under vanligtvis 3–12 månader. VÅRLJUS MOBILA TEAM VÅRLJUS UTVECKLINGSTEAM arbetar med utredning, stöd bedriver psykosocialt och behandling på hemmaplan behandlingsarbete i form hos familjer med barn/ av familjebehandling och ungdomar 0–20 år. föräldrastöd i familjer. Fyra enheter under samma tak - samarbete för bästa resultat! Enhetschef 08-603 35 03 Akut & Utredning 08-603 35 00 Behandlingsavdelning 08-603 35 29 Mobila Team 070-663 31 45 www.varljus.se Vi skapar framgångsrikt bättre liv via våra boenden och vår öppenvård, VändPunkten i hela Östergötland. Vi har korttidsplatser för ensamkommande från 1/10-30/4 på entreprenörsavtal. www.visionomsorg.se | 011-400 99 04 www.ssil.se | 45 Extrainsatt seminarium! !muiranimes ttasniartxE Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till llit nadujbnI ttirfsdantosK !muiranimeS Seminarium! ! m u i r a n i m e S Välkommen till en intressant dag! ! gad tnasser tni ne llit nemmokläV DNUstor LRONNAefterfrågan RÄ MOS TED ATÖM Tkommer TA På grund Aav remmoATT k nMÖTA agDET årfSOM retÄRfeANNORLUNDA rots va dnurg åP Gillis Herlitz zvård tilreH sioch lliG omsorg arrangera ett SSIL – För tte aregnarra grosmo hFilcodr,detnolog, råv rantropolog, öF – LISS ,goloportna ,golonte ,rd liF Konsten att möta atöm tta netsnoK .ekostnadsfritt rattaf röf extrainsatt, seminarium i muiranimes ttirfsdanförfattare. tsok ,ttasniartxe människor är ett av de vikti-itkiv ed va tte rä roksinnäm .revö arednuf tta rah iv etsag retåL ?tetöm iv raretnah ruH edattafturöf hco ramodröf iv ted rÄ ?sso aryts ragninem För rad vi våra populära tta tfemte giljöm tåret egat idu vuharrangerar revö tta mo raldnenligt ah negett ninsbeprövat äleröF ?ramkoncept odröf ah etoch ni seminarier netöm arb apaks nak iv ruh hco roksinnäm atöm med välkända föreläsare. .rä iv akilo ruh ttesvao Stockholm 3 november 2015 gaste vi har att fundera över. Låter 5102 rebmevonHur 3hanterar mlovihmötet? kco tS vi fördomar och förutfattade meningar styra oss? Är det arälupop aråv iv raregnöver arrahuvud dar i taget terå möjligt etmef att röF inte ha fördomar? Föreläsningen handlar om att hcmöta o tpemänniskor cnok tavoch örphur eb vittkan e tgskapa ilne rbra eirmöten animes .erasäleröf adnäkläv dem oavsett hur olika vi är. På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på åp anssyl ,rogellok affärt ud nak reiranimes aråv åP intressanta föreläsare, möta representanter från olika akilo nårf retATT natMÖTA neseSTARKA rper aKÄNSLOR töm ,eraI sETT äleröf atnassertni T TE I ROLSNÄK AKRATS ATÖM T TA behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö. MÄNNISKOVÅRDANDE ARBETE . ö j l i m g i l v e r t n e i t l l a , t t o g a t ä h c o mehsgnildnaheb E T E B R A E D N AD R ÅV O K S I N N Ä M Maria Bauer uaB airasig M i första hand till socialsekreteSeminariernarevänder -eterkeslaicos llit dnah atsröf i gBeteendevetare, is rednäv anrhandleder eiranimeS redeldnah ,eratevedneeteB rare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker och utbildar personal r e k i t i l o p h c o r e f e h c a g i r a v s n a , e r a m ö d e b s d n åtsibinom ,erar moni lanosrep radlibtu hco vård, omsorg, sociala, ,alaicos ,grooch smo kriminalvård. ,dråv inom kommun .dråvlanimirk hco nummok moni aksigogadep hco stehrekäs Heldagsseminariet .är nekhelt ry kostnadsfritt. Material, ttis ni tatkir tliksrförmiddagsfika äs rah airaM morgonkaffe, inkl. smörgås, lunch -ilk aråvs dem tetöm åp etebra och eftermiddagskaffe, ingår. tehnerafre gnål rah hco retne .irtaikysp hco irtaikyspsttär ,dråvlanimirk nårf DEKSEB ANMOKLÄVO ANMÄL T TA Läs mer och NOITALanmäl ER DOG NE A LLÅHEB HCO rednalraC bokaJ dig rapå h ,tuepwww.ssil.se aretokysp .geL aråvs anmäl ttA” nekob tivirks moS .galröf aihtoG ,”dekseb -ni nam slläts erareterkeslaicos sagnivt nam åd renoitautis röf relle naksnö snogån tome åg taksnöo tte dem gninppohröf aks iv mos tgiditmas ,dekseb -lastebra hco noitaler dog tgiljöm ne allåhttärppu ppoh tom slläts dekseb aråvs rän rednäh daV .snail ?telatmas adog ted iv ranräv ruH ?etebramas hco säkerhets och pedagogiska ,lairetaM .ttirfsdantsok tleyrken. h rä teiranimessgadleH Maria har särskilt riktat in sitt hcnul ,sågröms .lkni akfisgarbete addim f ,effmed aknosvåra grom pårö mötet klienter och har lång erfarenhet .rågni ,effaksgaddimretfe hco från kriminalvård, rättspsykiatri och psykiatri. ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION Jakob Carlander lämna hco r em säL psykoterapeut, es.li sLeg. s.w ww åphar gid skrivit boken ”Att lämna svåra besked”, Gothia förlag. Som socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas gå emot någons önskan eller förhoppning med ett oönskat besked, samtidigt som vi ska upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet? • 0Fax: Tingsgatan • 04 • l80 e s.liss.www 2• eA,s.l827 iss@32 ofnLjusdal i • 08 9•1 Tel: 17-10651-160 560 :xaF 40 61-10651-71 560 :leT 19 ads•ujinfo@ssil.se L 23 728 ,A 2• www.ssil.se natagsgniT Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till LSS-Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Göteborg 3 december 2015 Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö. Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs me r och dig på www.sanmäl s il.se ANTISOCIALT BETEENDE OCH AUTISM HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH DAMP Björn Hofvander Anders Moberg Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit. Föreläsningen belyser förhållandet mellan antisocialt beteende, där aggressivitet, normbrytande beteende och kriminalitet ingår, och autism. Vad vet vi om risken att utveckla ett antisocialt beteende hos personer med autismspektrumtillstånd? Hur vanligt förekommande AUTISM - I HJÄRNAN PÅ RAIN MAN HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH TRAUMASITUATIONER Sven Bölte Alla känner Rain Man, road movien från 1988 om den autistiske ”savant” Raymond Babbitt och hans listige, sportbilnördige bror Charlie (Tom Cruise). Raymond är baserad på Kim Peek och spelas i filmen av Dustin Hoffman. Han tillbringade mycket tid med Peek inför filmen och lärde sig intensivt om hans speciella tankegångar som lägger grunden till de beteenden och upplevelser vi kallar autism. Vad är det som Hoffman fick lära sig och var finns förankringen i hjärnan? I Håkan Nyman Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man pågående psykiska symptom från normala reaktioner i krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller Vinnare i lo tteriet på SSILs LSS-semin arium i Kis ta: Sportbag • Jo sefine Eklu nd, Hässelb Ryggsäck y-Vällingb • Hanne Bri y n kh ammar, No Badhandd rr köping uk • Salbo heds Gym nasiesärsko la Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se GÄSTKRÖNIKA 1+1 = 3 KRÖNIK A När jag mötte Emma första gången var hon 15 år. Hennes mamma var svårt fysiskt skadad efter en överdos och krävde mycket omsorg. Emma var helt avstängd. Jag var Emmas ansvariga ledare. I promenader runt, runt lägergården försökte jag få grepp om hennes hemsituation. Jag ville så gärna få veta varför hon stelnade till när vi pratade om hennes utåt sett välfungerande pappa och varför hon vägrade att flytta dit. Jag hade mina aningar. Maskrosbarn gjorde en orosanmälan och vi följde med Emma till socialtjänsten med hennes önskan om att bli placerad i familjehem. Vi fick berättat för oss att Emma istället kunde flytta hem till pappa, hon och pappa skulle gå i familjeterapi, igen. Emma ville inte, men kunde inte formulera varför. JAG ÄR EN AV GRUNDARNA till Maskrosbarn. Maskrosbarn är en barnrättsorganisation som arbetar med unga som har föräldrar som har ett missbruk eller psykisk ohälsa. Organisationen har funnits i tio år och vi började, precis som många andra föreningar, som en renodlad stödorganisation. Vi mötte barn, precis som Emma, med enorma behov av att få berätta sin historia, få stöd här och nu och hjälp att göra sin röst hörd gentemot myndigheter. Vi kunde inte bara sitta och lyssna på barnens berättelser. Vi var tvungna att agera! Med ungdomarnas berättelser i ryggen började vi skapa nära samarbeten med offentlig sektor och förändring började ta form. Ungdomarna har så många kloka, kreativa och realistiska lösningar på de problem och utmaningar som socialtjänsten står inför idag. SOCIALTJÄNSTEN HAR OERHÖRDA MÖJLIGHETER att göra skillnad i en ung människas liv. Vi har träffat så många socialsekreterare 48 | www.ssil.se som trots enorm arbetsbelastning försöker göra allt de kan, som krigar i ett system som många gånger håller dem bakbundna. Ett system som ibland bränner ut och skapar hopplöshet hos både personal och de barn som de möter. Därför måste vi förändra och hitta ny energi tillsammans. Maskrosbarn började sitt första samarbete med ett socialkontor i Stockholm 2013 och idag har vi många innovativa, spännande och hoppingivande projekt tillsammans med flera kommuner. Vi gör det vi är bäst på. Socialtjänsten gör det som de är bäst på. Med både insatser direkt till ungdomar och ett långsiktigt strategiskt förändringsarbete ur barnens perspektiv, tar vi steg mot att möta barnens verkliga behov. För hur ska vi kunna veta vad barnen behöver om vi inte ger dem utrymme att förklara för oss hur det verkligen är? FOTO: MASKROSBARN Med samarbete kan vi förändra och skapa ny energi tillsammans Therése Jarland Utvecklingschef och grundare av barnrättsorganisationen Maskrosbarn. ETT FANTASTISKT RESULTAT av ett av våra sam- arbeten är just Emma. Emma som fick stöd av Maskrosbarns barnombud, en socionom med erfarenhet av både arbete inom socialtjänsten och egen erfarenhet av att växa upp i en familj med missbruk eller psykisk ohälsa. I Emmas fall var Barnombudet min kollega Sandra. Efter en tid av relationsbyggande, kärlek och omtanke vågade Emma berätta om pappas övergrepp. Sandra stod vid Emmas sida under hela utredningen på socialtjänsten, var den som ringde och uppmuntrade första natten i jourhemmet och som har sett till att Emma har fått göra sin röst hörd under hela processen. Om barnombudet inte hade haft tid, om vi inte hade haft ett nära samarbete med hennes socialkontor, hade Emma med största sannolikhet inte hittat modet att berätta hur det var hemma. Och Emma hade kanske bott kvar hos sin pappa än idag. »Ungdomar har så många kloka, kreativa och realistiska lösningar på de problem och utmaningar som socialtjänsten står inför idag« Idag är Emma 18 år och ska snart få sitt första egna boende efter flera år i ett familjehem. Emma, och alla andra barn som vi samverkar kring, måste vara det finaste resultatet som ett samarbete någonsin kan ge. ● POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. FÖRSL AG UR BUDGETPROPOSITIONE N FÖR 2016: Miljardsatsning på socialtjänsten ska stärka barn- och ungdomsvården Avgiftsfri öppenvård för äldre I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen, efter överenskommelse med Vänsterpartiet, att 250 miljoner kronor avsätts årligen mellan 2016 och 2019 för att stärka och utveckla verksamheterna. Medlen ska i huvudsak gå till ökad bemanning men även till satsningar på kompetens och kvalitet. – Den sociala barn- och ungdomsvården har ett viktigt uppdrag att ge stöd till utsatta barn och ungdomar. Verksamheterna står inför stora utmaningar och det pågår utvecklingsarbete på lokal, regional och nationell nivå men det finns brister. Med den här satsningen vill regeringen och Vänsterpartiet vända utvecklingen och förbättra förutsättningarna för socialtjänsten att göra ett bra arbete, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér som är ansvarig minister för socialtjänsten. Förslaget innebär att 250 miljoner kronor avsätts årligen 2016-2019 för att förbättra förutsättningarna för socialtjänstens arbete i den sociala barn- och ungdomsvården. Källa: Regeringen.se Tidigare i dag presenterades en satsning ur den budgetöverenskommelse som regeringen har slutit med Vänsterpartiet. All öppenvård som ingår i det nationella högkostnadsskyddet ska bli avgiftsfri för äldre från 85 års ålder. Med detta slipper vi risken att våra äldre avstår vård som de egentligen behöver på grund av avgifterna. Det kommer att bidra till en mer jämlik vård, säger Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. För satsningen avsätts i budgeten 200 miljoner kronor per år för att kompensera landstingen. Ändringen är avsedd att träda ikraft den 1 januari 2017. Källa: Regeringen.se byggas upp vid Brå och föreslå vilka uppgifter en sådan funktion bör ha. Brå ska också lämna förslag på hur en särskild samordnare kan knytas till myndigheten. I uppdraget ingår också att överväga behovet av ett förstärkt regionalt engagemang för brottsförebyggande arbete, exempelvis genom länsstyrelserna. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter och organisationer, bland annat Polismyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2015. Källa: BRÅ REGERINGEN Regeringen ger uppdrag till Brå Regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram förslag på hur det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Regeringen har gett Brå ett uppdrag att lämna förslag på hur en nationell stöd- och samordningsfunktion för det brottsförebyggande arbetet kan Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp. Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling. Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 Fax: 0223 - 477 79 www.bergslagsgarden.se info@bergslagsgarden.se www.ssil.se | 49 BOKHYLLAN Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. re/entry A guide for nurses dealing with substance disorders Boken som är skriven på engelska tar upp hur det är att vara sjuksköterska och brottas med ett drogmissbruk. Vad gör den konstanta tillgången till drogen med en person. Hur är det att dagligen leva med sitt missbruk och skuldkänslorna inför den skada en missbrukande person kan orsaka i en vårdmiljö? Boken tar upp känslorna inför vilken vård en missbrukande person ger sina patienter och de risker patienten utsätts för. Men framförallt visar författarna hur vägen ut ur missbruket kan se ut för en person som har drogen tillgänglig på sin arbetsplats. Det går att ta sig tillbaka till livet som sjuksköterska. Karolyn Crowley, Carrie Morgan. nursingknowledge.org När mammas tankar ändrade färg Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 58 I boken möter vi Max, snart 7 år, som undrar varför hans mamma blivit annorlunda. Hon är trött, rösten är ledsen och hemma är det stökigt. Pappa säger att hon är sjuk. Men var finns det där sjuka? Hur mycket Max än tittar kan han inte se något som är fel. I samtal med skolsjuksköterskan får han en förståelse för att det är mammans tankar som ändrat färg och inte mår bra. Manuset är granskat av två av Sveriges ledande forskare inom psykisk ohälsa: professor Jan Beskow och Ullakarin Nyberg, psykiatriker och överläkare på S:t Görans sjukhus. När mammas tankar ändrade färg är den andra boken av Sara Galli och Mats Molid i deras barnboksserie om barn i svåra livssituationer. Deras första bok Får hundar korvar i himlen (2014) tilldelades Statens Kulturråds Litteraturstöd. Sara är utbildad beteendevetare med specialintresse för barn i utsatta livssituationer. Mats är utbildad på Konstfack och har illustrerat sex barnböcker. Författare: Sara Galli Illustratör: Mats Molid. www.idusforlag.se Vårdchefens etiska dilemman Strategier för bättre praktik Varje dag möter chefer i vård och omsorg etiska dilemman där liv och mänsklig värdighet står på spel. Klämda mellan olika styrsystem förväntas cheferna hantera motsägelsefulla styrsignaler och intressen. Den nya boken ”Vårdchefens etiska dilemman” ger en god grund för att fatta beslut i frågor som chefer i vården ofta brottas med. Hur värnar man till exempel om både personalens arbetsmiljö och patienternas vårdbehov vid neddragningar? Hur kommer man fram till vilka patientgrupper som ska prioriteras? Det behövs en särskild etisk kompetens för att hantera de utmaningar som just vårdchefer möter. Erica Falkenström beskriver strategier och förhållningssätt som kan bidra till patientsäkerhet och god kvalitet i vården. Erica Falkenström. www.nok.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 58 50 | www.ssil.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 58 Gruppens potential Att leda och utveckla gruppbehandling Gruppen har en potential att sätta i gång starka förändringskrafter. Författaren menar att många gruppbehandlingar inte utnyttjar det som är unikt för gruppen - utbytet och interaktionen mellan deltagarna. I stället blir det mer fokus på information och utbildning. I det sociala mikrokosmos som en grupp utgör kan man lära och utvecklas genom att observera och imitera, känna igen sig, få och ge feedback och föreslå förändringsstrategier som kan praktiseras i och utanför gruppen. Med praktisk kunskap förankrad i forskning beskriver författarna terapeutiska grupprocesser, hur man påbörjar och avslutar en gruppbehandling, gruppledarens roll samt hur god allians och tillit skapas. Boken tar upp olika typer av gruppbehandlingar från psykoedukativa grupper till psykoterapi med olika inriktningar. Denna bok är gjord som stöd för den som vill leda en grupp inom primär- och företagshälsovård, somatisk vård, psykiatri eller social omsorg. Christer Sandahl. www.nok.se BOKHYLLAN Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 58 Vem fan tror du att du är? ”Aldrig mer skall någon få göra mig illa, aldrig mer skall jag göra mig illa, aldrig mer skall någon få göra mig illa, för att någon annan skall ha det bra. Aldrig mer skall jag ge upp något som jag behöver, för att jag är värd det mindre än någon annan. Jag är värd att ha ett bra liv, jag är värd respekt, min egen och andras, jag är lika värdefull som du är, hela jag med min historia min framtid, mina tankar, ja hela jag. Frågan är ”Vem fan tror du att du är?”, ja jag har ju ingen aning om vem du är, men jag är i alla fall JAG.” Harriet Rickman beskriver med sina egna ord sin uppväxt, sitt missbruk och vägen som ledde till att hon ville dö. Trots övergrepp i barndomen, missbruk och flera traumatiska händelser har hon idag vänt tillbaka till livet och det ger hon i inledningen ett tack för till såväl sin socialsekreterare, som sykonsulenten som trodde på henne och snuten som alltid fanns där. Harriet Rickman. www.vulkan.se Att vara dödlig I Att vara dödlig konfronterar Atul Gawande, författare och kirurg, det faktum att vi alla en dag ska dö. Medicinvetenskapen har skänkt oss fantastiska framsteg, och många sjukdomar som för bara något århundrade sedan var direkt dödliga är nu ofarliga. Men i takt med framstegen har vi, menar Gawande, blandat ihop vad medicin kan göra med vad den borde göra. Att vara dödlig bygger på såväl forskning som berättelser från Gawandes möten med anhöriga, kollegor och patienter. Han visar att det finns alternativ till vårt sätt att i dag vårda sjuka och äldre, så att den sista tiden i livet blir rik på innehåll och värdighet. Ett bra liv är det viktigaste för en människa – men vi måste också våga ställa den obekväma frågan om vad som är en bra död. Atul gawande. www.volante.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 58 Låtsas som ingenting Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 58 Eva, kvinnlig lärare med vuxna barn, blir bekant med Paul på nätet. Passionen slår ned i hennes liv, och plötsligt har han flyttat in. Att han levt ett hårt liv med droger och sprit verkar inte stå i vägen för lyckan. Men i denna självupplevda historia får vi följa de små hotfulla nyanserna som smyger sig in i vardagen. Vad är det hos Eva som gör att hon fastnat för Paul? Och kan hon skydda honom från hans förflutna? Det är tragedin i att vara medberoende som målas upp boken är en resa i en medberoende kvinnas liv. Lena Forsman. www.lava.se Den livsviktiga anknytningen Våra familjerelationer under de tre första åren kan faktiskt påverka resten av livet. I den nya boken Den livsviktiga anknytningen beskrivs hur yrkesverksamma som möter barn med anknytningsproblem, och deras familjer, kan använda anknytningsteorin som grund för utredning och behandling. När spädbarn inte vill ha ögonkontakt, när små barn inte går att lugna eller när ungdomar lägger all sin energi på att bråka i skolan, kan det bottna i en problematisk anknytning. Nu släpper Gothia Fortbildning den nya fackboken Den livsviktiga anknytningen av socionom Terje Grina. I boken tar han avstamp i teorin, men ger också konkret handledning i hur man kan utreda och behandla anknytningsproblem bland annat genom mentaliserande samtal. Boken riktar sig i första hand till blivande och verksamma socionomer som kommer i kontakt med barn, unga och vuxna med svåra anknytningsstörningar. Den är också användbar för de som möter dessa barn i sitt yrke samt familjehemsföräldrar. Terje Grina. www.gothiafortbildning.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 58 www.ssil.se | 51 RECEPT Snabba hälsobomber Nyttigt och fettsnålt vill – och bör – man ju äta, men helst ska det gå fort också. Här delar näringsfysiologen Fredrik Paulún med sig av några snabba rätter som också är riktigt nyttiga. RECEPTEN ÄR HÄMTADE UR PAULÚNS FASTFOOD, AV FREDRIK PAULÚN, UTGIVEN PÅ FITNESSFÖRLAGET. Rött råris med kyckling, fetaost & rostade pumpafrön 4 portioner 500 g kycklinglårfilé Marinad: 2 msk olivolja 1 msk flytande honung 2 hackade vitlöksklyftor 1 tsk grillkrydda 2 dl rött råris 4 msk pumpafrön 250 g cocktailtomater 150 g fetaost 70 g babyspenat 2 msk olivolja 1⁄2 msk balsamvinäger örtsalt Gör så här: Sätt ugnen på 200 grader. Blanda marinaden till kycklingen och häll den över kycklingen i formen. Stek kycklingen i ugn i cirka 30 minuter. Låt kycklingen svalna och skiva den tunt. Koka riset enligt anvisningarna på förpackningen och låt det svalna. Rosta pumpafröna i en torr, het teflonstekpanna tills de fått lite färg. Blanda alla ingredienser och smaka av med olja, vinäger och örtsalt. Rött råris är mycket rikare på antioxidanter än vanligt råris. Råris har kvar den näringsrika hinnan som omsluter riskornet. Bananpannkakor 4 portioner 2 bananer 4 ägg kallpressad kokosolja till stekning Gör så här: Mosa bananerna med gaffel och vispa ner äggen. Grädda i en teflonstekpanna med kokosolja, ta cirka 2 matskedar pannkaksmet per pannkaka. Servera med en klick kesella och färska jordgubbar eller bara som de är. 52 | www.ssil.se En nyttigare variant av de vanliga pannkakorna. Bananer är naturligt fria från fett, kolesterol och salt men innehåller en mängd nyttiga vitaminer och mineraler som exempelvis järn och kalium som har en kärlutvidgande effekt. Banan innehåller också trypofan, som i studier har visat sig stimulera minnet och förbättra humöret. Kycklingsallad med vattenmelon, fetaost & pumpafrön 4 portioner 1 färdiggrillad kyckling 500 g vattenmelon 150 g fetaost 1⁄2 rödlök 4 msk pumpafrön 100 g salladsblad t ex rucola eller babyspenat 2 msk olivolja Nymalen svartpeppar Flingsalt Gör så här: Rensa och tärna kycklingen, tärna melonfruktköttet och fetaosten. Skiva rödlöken i tunna ringar. Rosta pumpafröna i en het, torr teflonstekpanna så att de får lite färg, men inte bränns. Lägg salladsbladen på ett fat, lägg på de övriga ingredienserna och ringla över olivoljan. Smaka av med nymalen svartpeppar och flingsalt. Caesarsallad med lax 4 portioner 600 g laxfilé med skinn 300 g romansallad 4 skivor ljust surdegsbröd 1 msk olivolja Salt Nymalen svartpeppar Caesardressing: 4 sardellfiléer 1 äggula 1 pressad vitlöksklyfta 1 msk pressad citronsaft 1 krm svartpeppar 1 1⁄4 dl olivolja 1⁄2 dl finriven parmesanost, plus lite till garnering Potatissallad med tonfisk & dijondressing 4 portioner 400 g kokt potatis 4 hårdkokta ägg 2 burkar tonfisk à 150 g 1 rödlök 2 msk kapris Dijondressing: 1 dl olivolja 2 msk vitvinsvinäger 2 msk dijonsenap 1⁄2 tsk flytande honung 1 krm salt 1⁄2 krm vitpeppar Gör så här: Tärna potatisen, halvera äggen och hacka rödlöken. Blanda allt i en skål eller på ett fat tillsammans med tonfisk i bitar och kapris. Blanda ihop dressingen och häll över salladen, blanda väl. Garnera med färsk basilika, ärtskott eller något annat grönt. Gör så här: Sätt ugnen på 200 grader. Lägg laxen med skinnet uppåt i en ugnsfast form. Tärna brödet och lägg tärningarna på en ugnsplåt med bakplåtspapper, ringla över 1 matsked olivolja. Sätt in laxen och brödet i ugnen, laxen ska stekas i 20 minuter och brödet i cirka 10 minuter, tills tärningarna är frasiga. Finhacka sardellerna och mixa dem med äggula, vitlök, citronsaft och peppar i en matberedare eller med stavmixer. Tillsätt oljan i en tunn stråle under fortsatt vispning, så att dressingen inte spricker. Blanda i parmesanosten. Riv salladen i bitar, tillsätt dressingen och blanda väl i en stor bunke. Fördela salladen i fyra tallrikar, lägg på laxen och brödtärningarna samt lite extra parmesan. Garnera med färsk basilika, ärtskott eller något annat grönt. www.ssil.se | 53 PLATSTORGET Vill du vara med och skapa Sveriges bästa familjehemsvård? Söker du ny personal eller vill du marknadsföra din utbildning? Hör av dig till mig så hjälper vi dig att synas! Efterfrågan på familjehem har aldrig varit större, och Humana söker nu fler kvalificerade socionomer som kan rekrytera, utreda och stötta familjehem. Vi söker nya medarbetare i hela Sverige. Vi erbjuder bl.a: » Handledning » Utbildning och kompetensutveckling i framkant » Metoderna Connect, TFCO och IHF » Trygg anställning med kollektivavtal » Tillgång till ett stort professionellt Annonsbokning Carola Persson 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se nätverk med möjlighet till vidareutveckling inom Humana För mer information och ansökan: http://www.humana.se/ledigajobb Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individoch familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 14 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se. valedafamiljehem.se Socionomer Valeda erbjuder konsultentstödd familjehemsvård och söker två medarbetare med placering i Stockholm respektive södra Sverige. Välkommen att skicka in ditt CV och ansökan via e-post: info@valeda.se Mer info finns på vår hemsida www.valeda.se 54 | www.ssil.se PLATSTORGET konfErEnSEr 2015/2016 REGION SKÅNE SÖKER: Hur ska din kommun Hantera det enorma trycket? UTBILDARE/ VÅRDUTVECKLARE Vill du vara med och utveckla vården för vuxna personer med funktionsnedsättning? Socialt utSatta Eu-mEdborgarE – kommunEnS roll 11-12 november EnSamkommandE flyktingbarn 8-9 december Vi söker nu en driven utbildare/vårdutvecklare av BPSDregistret som kan axla uppgiften att utveckla och implementera detta arbetssätt inom LSS-vården, med placering på Minneskliniken i Malmö. Vid frågor är du välkommen att kontakta: Sigrid Kulneff, Projektledare: 072 23 85 113 Sista ansökningsdatum: 2015-09-23 Välkommen med din ansökan på Skane.se/jobb EtablEring av nyanlända 8-9 mars Sfi-dagarna 9-10 mars ange omtanke10 för att få 10% rabatt på konferenspriset www.conductive.se Gör skillnad. Varje dag. Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och en hållbar utveckling i hela Skåne. Vårt högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av invånarna i Skåne. www.alpklyftan.se Verkställande Direktör Som Verkställande Direktör på Alpklyftan har du det övergripande ansvaret för ekonomi, personal och verksamhetsutveckling. Företaget som är verksamt inom enheterna HVB, Öppenvård och Familjehemsvård drivs med ett team av drygt 40 erfarna och högutbildade medarbetare och omsätter drygt 50 miljoner SEK. I rollen skall du arbeta mot företagets vision och sträva mot högt ställda kvalitativa mål genom att utveckla verksamhetens processer, metoder samt motivera medarbetarna och ta till vara på deras bästa förmågor. Du kommer vara drivande bakom vidareutvecklingen och tillväxten av vår vårdkedja med ytterligare enheter som stärker vårt helhetskoncept. Södertälje kommun söker Socialsekreterare och Familjehemssekreterare Vill du arbeta med kvalitet och kontinuitet inom familjehemsvården? Vi erbjuder en möjlighet att tillsammans med ett kompetent team erbjuda kvalificerad vård, omsorg och boende till främst unga människor med psykosocial problematik. Som VD för Alpklyftan får du vara delaktig i att göra skillnad för ungdomar och familjer. Vi söker nu både socialsekreterare som ansvarar för barnets placering och familjehemssekreterare som rekryterar och stöttar barnets familjehem. Kvalifikationer Erfarenhet av VD alternativt ledarskap i serviceföretag inom omsorgssektorn/socialt arbete eller motsvarighet inom sociala sektorn. Affärsmässig. Gärna socionom, beteendevetare eller motsvarande högskoleutbildning. Branschkännedom och erfarenhet av offentlig upphandling är ett stort plus. Vid frågor eller ytterligare information om tjänsterna kontakta: Välkommen att kontakta Lena Serner på K2 Search AB, 0702-900 995 eller Maria Lidgren 0735-320 949 Ansök tjänsten på www.k2search.se Resultatenhetschef Stina Hermansson 08-52306144 Gruppchef Monica Gertsson 08-52303675 Sista ansökningsdag 2015-10-12. Välkommen med din ansökan på: sodertalje.se/ledigajobb www.ssil.se | 55 KALENDARIUM Kalendarium 2015 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang. OKTOBER ”Systematiskt kvalitetslednings arbete” med Patrik Ulander Stockholm 5 oktober. Arrangör: Svenska Vård Leda och styra för hållbar jämställdhet: Hälso- och sjukvård Stockholm 6 oktober. Arrangör: SKL Forskning pågår – Barn och unga Integration Uppsala 6 oktober. Arrangör: FoU välfärd Rikskonferens: Kvalitet inom LSS-området 2015 Stockholm 7 oktober. Arrangör: KUI Ensamkommande barn Stockholm 7-8 oktober. Arrangör: CKU LSS – Grundkurs Stockholm 7-8 oktober. Arrangör: KUI SVUF-konferens – utvärderingars värde – värden i utvärderingar Stockholm 7-9 oktober. Arrangör: FoU välfärd Effektiv förändringsledning Stockholm 19-20 oktober. Arrangör: Conductive Leda och styra för hållbar jämställdhet: Social omsorg Stockholm 20 oktober. Arrangör: SKL Seniormässan Stockholm 20-22 oktober. Arrangör: Numera mässor AB Ungdomsbrottslighet Stockholm 21-22 oktober. Arrangör: CKU Genomförandeplan – en del av den sociala dokumentationen inom LSS-verksamhet Stockholm 22 oktober. Arrangör: KUI Utveckling inom LSS-verksamhet Göteborg 22-23 oktober. Arrangör: TI NOVEMBER Inspirationsdag med Jane Lindell Ljunggren för äldrevården Stockholm 4 november. Arrangör: KUI Ledningssystem i syfte att uppnå en god kvalitet Stockholm 8 oktober. Arrangör: KUI Framtidens psykiatrivård Stockholm 4-5 november. Arrangör: Conductive Professionellt medberoende Stockholm 13 oktober. Arrangör: KUI Svenska Vårdgalan Stockholm 9 november. Arrangör: Svenska vård Resursfördelning i omsorgsförvaltningen Stockholm 13-14 oktober. Arrangör: SKL Mänskliga Rättighetsdagarna Göteborg 9 november. Arrangör: SKL Äldreomsorgsdagarna 2015 Stockholm 15-16 oktober. Arrangör: Gothia fortbildning Tillämpningsdagen Stockholm 10 november. Arrangör: Svenska vård Sexuella övergrepp mot barn Stockholm 12 november. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset Socialt utsatta EU-medborgare – Kommunens roll Stockholm 11-12 november. Arrangör: Conductive Hemmasittare Göteborg 12-13 november, Stockholm 24-25 november. Arrangör: TI Äldre och missbruk Stockholm 13 november. Arrangör: KUI DECEMBER ”Busiga vårdtagare” med Ola Polmé Malmö 2 december. Arrangör: Svenska Vård Basal demensutredning Umeå 3 december, Växjö 10 december. Arrangör: Expo medica Bemötande vid svåra beteenden Stockholm 4 december. Arrangör: KUI Social dokumentation i LSS-verksamhet Stockholm 17 november. Arrangör: KUI Chef HVB-hem Stockholm 7-8 december. Arrangör: Conductive Bipolär sjukdom Stockholm 17-18 november. Arrangör: TI Bostäder för äldre Stockholm 8-9 december. Arrangör: Conductive Vi blir också äldre– livsvillkor för personer med utvecklingsstörning Stockholm 18 november. Arrangör: FoU välfärd Ensamkommande flyktingbarn Stockholm 8-9 december. Arrangör: Conductive Ledare men inte chef Stockholm 18-19 november. Arrangör: Conductive SABO:s forskarfrukost: Tryggt i trygghetsboende? Stockholm 20 november. Arrangör: FoU välfärd Autism Stockholm 20 november. Arrangör: KUI Utbildning i KIBB behandlingsmodell Undernäs och Stockholm 23 november. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset Unga och sexbilder på nätet Stockholm 16 oktober. Arrangör: SKL ”Utbildningsdag för personal och ledning” Stockholm 10 november. Arrangör: Svenska Vård LSS-dagarna Stockholm 25-26 november. Arrangör: Conductive Ledningsansvaret för HVB Stockholm 19 oktober. Arrangör: IMR AB Socialtjänstforum 2015 Stockholm 11-12 november. Arrangör: SKL Psykisk ohälsa norr Luleå 26 november. Arrangör: Expo medica 56 | www.ssil.se Våld vid demenssjukdom Stockholm 27 november. Arrangör: KUI Samtalsmetodik för omsorgspersonal Stockholm 11 december. Arrangör: KUI 2016 Psykisk ohälsa samhällets barn och unga Stockholm 3-4 februari. Arrangör: Expo medica Vitalis Göteborg 5-7 april. Arrangör: Svenska mässan Drogfokus 2016 Uppsala 19-20 oktober. För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör. e OmtankOmtanke Omtan ke n: Krönika R VÅRD TIDNINGEN FÖ la ”Vill al ela äldre sp?” go in B TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG OCH OMSORG Ny Tidning! n SiL har bytt nam till Omtanke! TIDNIN GEN FÖ R VÅRD Bakom låsta dörrar Få expertens bästa tips på hur du säkrar kontor och patientlokaler OCH O MSORG Ny Tidning! SiL har bytt nam n till Omtanke! Utb ”Persona ildning i fokus len viktig och är otroligt ing kan ersä a piller tta dem ” någon vill ge svar på ”Jag önskar att ss”Jag n”psykos ser ut” baren o hur m o d n a h it er? g im ta alzhe förälder drabbas av Pebbles Karlsson Ambrose: Carolina: r en ung Var finns stödet nä skrosbarn Hon är ett ma siktar högt Entreprenören som t alla odds och reser sig mo Alice Åst röm: Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka misshandel Våga fråga om d ökar när frågan Upptäckten av vål Samarbete gerenarbetsro hälsovård ställs inom mödra De skapade en skola för fler när socialtjänsten släpptes in i skolan ”Utan ä r chans a lighet har man Meditera dig nykter inte en t t fö Fältse kretalkoholsuget Ta kontroll över eraren är med rändra n stolt över å g AHA-metodens internetprogram onting” att vara en förebild Äldre s vårdkv alitet Lyckat fö rsök med samordn och vård are planerin g i hemm et Undersö kning Privat an ställda tr ivs bättre än offen tligt anst ällda Vill du nå samtliga beslutsfattare inom social omsorg? Hör av dig till mig så hittar vi den lösning som passar dig bäst! Annonsbokning Carola Persson 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se www.ssil.se | 57 av de beteendeproblem som ofta är en följd av sådan samverkan. Skolplats ordnas i samarbete med Kajan Friskola. TÄVLING 018 10 Rundelns stödboende är ett alternativ när insatser med stöd av LSS inte är aktuellt, Bokvinnare i förra numrets tävling är: placering . sker enligt SoL. ENGAGEMANG . PROFESSIONALITET RundelnsÖDMJUKHET stödboende erbjuder centralt Hans-Erik Samuelsson, Hudiksvall belägna lägenheter och individuellt Familj - Ungdomar - Öppenvård Resursskola Rojda Gunes, Falun anpassade Böckerna som du kan vinna genom attstödinsatser. delta i annonspusslet Carina Gyllstrand, Storå Målgruppen är unga vuxna med ett stödbehov som kräver en Hazel Aktonius, Mörbylånga nedan finns alla presenterade iindividuell Bokhyllan på sidorna 50-51. anpassning som kan vara svår att genomföra i ett Ekekullen utredning och behandlingshems kollektivt boende. Stort grattis till er, boken kommer på posten. Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna? Din trygghet. Vi är proffs på socialt a verksamheter är belägna på natursköna Vinn en bok med Omtanke omgivningar i Blekinge. Vi erbjuder en helhetslösning för dig som uppdragsgivare. Utbildning, Handledning, Bemanning och Behandling Högspecialiserad behandling Vi består av följande verksamheter: ör dig med diagnostiserad » HVB Björklyckan,personlighetsproblematik, Familjer med barn 0-13 år europsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, » HVB Spjutsbygd, Ungdomar 13-18 år älvskadebeteende, ångest, OCD eller trauma. » Resursskola njagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med » Öppenvårdsenhet ika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska Välkommen att kontakta oss för mer information! redningar. Karlsson Inom kort ungdomar 1 startar vi ett nytt2HVB förJan-Åke 070-949 13 38 rukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer 13-18 år i Eslöv, Skåne. Kontakta oss på okumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med upp0455-45550 eller som besök vår hemsida. ljning för såväl patient, närstående uppdragsgivare skapar insikt, edverkan och trygghet. På Finjagården serFigur vi till hela människan. Figur Figur Fyll i rätt sidnummer år verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. till rätt annons: 1 2 3 www.hvbekekullen.se finjagarden.se 3 Trygghet och framtid Trygghet och o . www.saxakulle 4073-311 39 02 . tomas@saxakullen.se 5 jan-ake.karlsson@cvo.se www.cvo.se Figur 4 1:a - 4:e pris Figur 5 Periodens utvalda böcker Namn: 0451 451 Adress: 40 Postnr / ort: Format 90 x 65 mm för SIL Annonsoriginal från ireo.se 0708 76 55 00 Telefon: Trygghet och tillit Fyll i talongen här intill och skicka den senast 14/10 2015 till: ”Tävling 6/15” Tidningen Omtanke, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala. Vi tar emot ensamkomman flyktingbarn och ungdomar behov av särskilt stöd Texta tydligt! Det går även bra att mejla svaren och begärda uppgifter till maria.nordholm@ssil.se NÄSTA NUMMER Ute den 4 Omtanke nummer 7: integrationsboende.se november Alltidoch i Omtanke Kriminalvården Utgångspunkten i vårt arbete är inlärningsteori KBT. Vi har utbildade AR a m e T branschnyheter aktivt arbetar med våra undgomar. Vi har• Aktuella samarbete med traumacenter, BUP Kriminalvården • Ny forskning Vi kan oftast hämta ungdomen/barnet Vad händer inom den svenska kriminalvården? Hur effektiva är de behandlingar och har bred kulturkompetens i arbetslaget. program som erbjuds? Omtanke speglar dagens verklighet, både utanför och innanför murarna, med intervjuer och ny forskning. – Droger. Behandlingar och självhjälpsprogram, fungerar de? – Säkerhet. Hur skyddar vi oss själva, företaget och vårdtagare, både mot fysiska och digitala intrång? Vi hämtar vid akuta situationer • Gästkrönika • Reportage • Bokuppslag dygnet • Recept runt 010 • Tävling • Kalendarium ....och mycket mer! 209 90 09 58 | www.ssil.se Hoppet har tilldelats första pris i tävlingen ”Quality innovation of the year 2013” för sin behand Sveriges största Sveriges största placeringsservice placeringsservice Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Hitta plaHceitri tang snaplbb ace t, ri ennkgelt snhakbbost,tnenakdels-t oc och kfrosittn t adsfritt Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Kostnadsfritt, utan förpliktelser Placeringsservice kostnadsfritt och utan Kostnadsfritt,ärutan förpliktelser förpliktelser för erärsom lämnar förfrågan. Placeringsservice kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en Neutralt neutral part sominga förmedlar er förfrågan SSIL favoriserar verksamheter. Vi ärtill en matchande verksamheter oavsett ägare neutral part som förmedlar er förfrågan till eller koncernförhållande. matchande verksamheter oavsett ägare Förfrågan går även ut till de verksamheter eller koncernförhållande. som ni hargår ramavtal Förfrågan även utmed. till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtals Ramavtal leverantörer. I svarslistan tydligt om Vi skickar er förfrågan till anges alla era ramavtals verksamheten har ramavtal med er. leverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Snabbt, enkelt och personligt Normalt ni svar och inom personligt någon timme. Snabbt,harenkelt Kontakta oss ni påsvar telefon eller mejltimme. om ni är Normalt har inom någon nöjd med oss antalet svar eller ni vill Kontakta på telefon ellerom mejl om ha ni fler är – vi hjälper er! nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er! Lämna din placeringsLämna din på placerings förfrågan www.ssil.se förfrågan på www.ssil.se Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • • Tel: 0651-160 40 Tel: 0651-160 40 • • Fax: 0651-71 19 80 Fax: 0651-71 19 80 • • info@ssil.se • www.ssil.se info@ssil.se • www.ssil.se POSTTIDNING B Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare IT-stödet som växer med verksamheten Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.
© Copyright 2024