Jag skriver om döden för att vi ska prata om den”
» I de fall där barn Krönikan: ”N ä r sk a ba rn en bestä m m a ? ” 14 10| Intervjun Carita Andersson, författare och frilansjournalist värjer inte för att fördjupa sig i ämnet Döden. I våras släppte hon boken ”Rolles sita resa” där hon skildrar sin cancersjuke morbrors sista tid, till stora delar berättad från hans sjuksäng. Att berätta Rolles histora, från början främst för att bevara minnet av honom för hans dotter, blev också ett sätt att bearbeta sorg och det faktum att vi alla ska dö. Det går inte att leva som att döden inte finns, konstaterar Carita Andersson, och tycker vi ska leva de liv vi verkligen vill leva. genomgående, utan synliga påtryckningar vägrar umgänge, och har uppnått adekvat ålder, är det viktigt 14| När det ofattbara händer Carita Andersson, författare: Skoldådet i Trollhättan skakade oss alla, men att lyssna. « det lamslog inte samhället Trollhättan. Redan FOTO: CHRISTINA KRONÉR Robotar – framtidens äldrevård FOTO: : CHRISTINA KRONÉR 03 INNEHÅLL TIDNINGEN 04 LEDARE FÖR VÅRD OCH OMSORG 28 FORSKNING 38 PÅ G I POLITIKEN 42 BOKHYLLAN 48 TÄVLING 46 KALENDARIUM Lasse Mattila, socionom och musiker brinner för sitt arbete med utsatta ungdomar 26| Nya produkter 30| En kväll som gör skillnad Lasse Matilla har över 20 års erfarenhet av att arbeta med utsatta ungdomar och det är ett område han brinner för. En kväll i början av november samlade han föräldrar, socialsekreterare, skolmedarbetare andra intresserade för en kväll om utanförskap. ”Jag skriver om döden för att vi ska prata om den” Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Linda Bohlin Jur kand och Ansvarig Affärsutvecklare på Juristpunkten. Läs hennes krönika på sidan 40 innan fanns väl inövade rutiner för katastrofberedskap och dessutom ett nära samarbete myndigheterna emellan. Att arbeta utifrån krisarbetets grundprinciper med ansvars-, likhets- och närhetsprincipen är en förutsättning för att lyckas väl. Till syvende och sist handlar det om att ta till vara livet 36| Aktuella kortnyheter Framtidsteknik i vården Tema Teknik Japan ligger långt framme när det gäller humanoida robotar med artificiell intelligens. Redan Efter skoldådet Gamification nu finns roboten ”Pepper” att köpa för ett någorlunda överkomligt pris för den som önskar sig en hjälpreda i hemmet - som man dessutom kan skämta med. Att ta robotar i tjänst i till exempel äldrevården är inte för det japanska samhället, frågan är hur vi i från Sverige ställer oss till tekniska lösningar istället för Så hanterar Trollhättan främmande Inspiration tevespelsvärlden människor i vården. Dit har vi några steg att gå än, men att använda teknik hämtad från tevespelsvärlden för motivationen bland såväl anställda som vårdtagare, är ett relativt nytt koncept vi tittar närmare på. traumat som påverkar helaatt orten ökar motivation i vården Omslagsbild Foto: Maria Nordholm www.ssil.se | 3 NUMMER 8 • DECEMBER 2015 • ÅRGÅNG 9 Omtanke ALLTID I OMTANKE: Är du socionom? Och vill vara med och skapa Sveriges bästa familjehemsvård? I Humanas familjehemsvård tar vi emot barn, ungdomar och vuxna samt föräldrar tillsammans med barn. Vi samarbetar med familjehem över hela landet och har kontor från Lund i söder till Piteå i norr. Vi har också ett nära samarbete med våra öppenvårdsteam och kan på det sättet skapa lösningar som innebär en mer omfattande insats till de placerade. Vi på Humana lägger stor vikt vid att utveckla kvaliteten i det arbete vi utför så att vi säkerställer att vi utreder, utbildar och handleder våra familjehem på bästa sätt. Förutom att vi själva aktivt arbetar med metodutveckling, vi har en egen metodgrupp, så deltar vi i flera forskningsstudier och vi har ett pågående projektsamarbete med Socialstyrelsen. Vi ser därför gärna att du är intresserad av utvecklingsarbete och vill delta i det. » Sällan har jag mötts av så positiva reaktioner... ...på mina visioner och idéer av hur jag personligen tycker att kvalitativt socialt arbete skall drivas. Jag har sedan så länge jag kan komma ihåg, alltid haft intresse av att arbeta med barn eller unga i någon form. Drömmen var för mig, att få känna en meningsfullhet i det arbete jag har, att kunna påverka andra människors liv på ett bra sätt. « Louise Cederholm, familjehemskonsulent på Humana Vill du också få utrymme för dina idéer? Läs mer och ansök här: http://www.humana.se/familjehem/Att-vara-familjehemskonsulent Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 14 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se. FOTO: : CHRISTINA KRONÉR 03 04 28 38 42 48 46 INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM 14 » I de fall där barn genomgående, utan synliga påtryckningar vägrar umgänge, och har uppnått adekvat ålder, är det viktigt att lyssna. « Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Linda Bohlin Jur kand och Ansvarig Affärsutvecklare på Juristpunkten. Läs hennes krönika på sidan 40 Carita Andersson, författare och frilansjournalist värjer inte för att fördjupa sig i ämnet Döden. I våras släppte hon boken ”Rolles sita resa” där hon skildrar sin cancersjuke morbrors sista tid, till stora delar berättad från hans sjuksäng. Att berätta Rolles histora, från början främst för att bevara minnet av honom för hans dotter, blev också ett sätt att bearbeta sorg och det faktum att vi alla ska dö. Det går inte att leva som att döden inte finns, konstaterar Carita Andersson, och tycker vi ska leva de liv vi verkligen vill leva. 14| När det ofattbara händer Skoldådet i Trollhättan skakade oss alla, men det lamslog inte samhället Trollhättan. Redan innan fanns väl inövade rutiner för katastrofberedskap och dessutom ett nära samarbete myndigheterna emellan. Att arbeta utifrån krisarbetets grundprinciper med ansvars-, likhets- och närhetsprincipen är en förutsättning för att lyckas väl. FOTO: CHRISTINA KRONÉR 10| Intervjun Lasse Mattila, socionom och musiker brinner för sitt arbete med utsatta ungdomar 26| Nya produkter 30| En kväll som gör skillnad 36| Aktuella kortnyheter Lasse Matilla har över 20 års erfarenhet av att arbeta med utsatta ungdomar och det är ett område han brinner för. En kväll i början av november samlade han föräldrar, socialsekreterare, skolmedarbetare andra intresserade för en kväll om utanförskap. Framtidsteknik i vården Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Tema Teknik Japan ligger långt framme när det gäller humanoida robotar med artificiell intelligens. Redan nu finns roboten ”Pepper” att köpa för ett någorlunda överkomligt pris för den som önskar sig en hjälpreda i hemmet - som man dessutom kan skämta med. Att ta robotar i tjänst i till exempel äldrevården är inte främmande för det japanska samhället, frågan är hur vi i Sverige ställer oss till tekniska lösningar istället för människor i vården. Dit har vi några steg att gå än, men att använda teknik hämtad från tevespelsvärlden för att motivationen bland såväl anställda som vårdtagare, är ett relativt nytt koncept vi tittar närmare på. www.ssil.se | 3 NUMMER 8 • DECEMBER 2015 • ÅRGÅNG 9 ALLTID I OMTANKE: LEDARE Att fortsätta leva livet LE DAR E Arbetar man inom vård och omsorg har man troligen sett mer av våld, smärta och de mörkare sidorna av människans personlighet än folk i gemen. Men den verklighet som nu talar till oss från tidningsrubriker, skärmar och radio berör oss alla djupt. Barn och familjer på flykt, terrorattentat med över hundra oskyldiga döda och ett fruktansvärt skoldåd i Trollhättan. utanför Sveriges gränser har vi varit, och är fortfarande, förskonade från mycket av de hemskheter som händer i övriga världen. Vi har inte varit i krig på över 200 år, är ett litet land med relativt sett god ekonomi, hög utbildningsgrad och ett väl utbyggt socialt skyddsnät. Inget är så bra att det inte kan bli bättre, men ibland kan det vara bra att påminna sig om vilken verklighet vi skulle kunna ha fötts in i, och levt i, istället. SER MAN NÄR DÖDEN kommer vet man sällan, men den är ett obestridligt faktum. De flesta av oss skyggar för att prata om den, men ingen av oss kommer undan. Så är det ju. Någon som däremot inte tvekar inför ämnet är författaren och journalisten Carita Andersson. I ett antal artiklar och nu i senaste boken ”Rolles sista resa” har hon skildrat döden från olika perspektiv och utgångspunkt. Att bokstavligen se döden i vitögat har framför allt lärt henne en viktig sak - att ta vara på livet. ”Lev det liv du verkligen vill, ta vara på de möjligheter som finns” uppmanar hon intervjun på sidan 10, och jag instämmer helhjärtat. Däremot är det inte lätt att leva som man lär och alltid efter de principer vi tycker är rätt och viktiga. Men vi kan ju alltid försöka. Eller hur? SEDAN MITTEN av 1800-talet har det rapporterats om skolskjutningar i USA och bara nu, sedan 2000-talets början, har över 160 skoldåd skett inom landets gränser. I Sverige totalt fem, det första 1961. GIVETVIS VILL man att siffran ska vara noll, men det är omöjligt att gardera sig, hur mycket man än arbetar förebyggande mot olika typer av katastrofer. Vad man däremot kan göra är att träna på att minimera skador och lidande efteråt. Läs gärna reportaget på sidan 14 om hur socialtjänst, polis och skola samverkade efter skoldådet i Trollhättan. Susann Engqvist T.f. Chefredaktör Tidningen Omtanke Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till susann.engqvist@svenskamedia.se Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal • Tel 0651-150 50 Tidningen Omtanke ges ut av: Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50, Fax: 0651-133 33 4 | www.ssil.se Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 12 eller 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se Susann Engqvist T.f. Chefredaktör susann.engqvist@svenskamedia.se Maria Nordholm Chefredaktör Tel: 073-81 600 41 maria.nordholm@ssil.se Layout Svenska Media DOCU AB post@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare Tel: 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se Utges av: SSIL - För vård och omsorg Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel: 0651-160 40, Fax: 0651-71 19 80 info@ssil.se, www.ssil.se Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 800 ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Boende med livskvalitet Sida vid Sida erbjuder ett unikt integrationsboende i Stockholm. Vi ger ensamkommande ungdomar bästa tänkbara stöd för att utvecklas som människor och skapa ett självstädigt liv med livs kvalitet. Vi erbjuder egna lägenheter med ett unikt integrationsprogram, personlig coach, fadder och stöd dygnet runt. 073 - 250 97 00 | info@sidavidsida.se | www.sidavidsida.se VI SÖKER NYA ENGAGERADE MEDARBETARE Deluxe Living Vård & Omsorg är en familjeägd vårdverksamhet, i expansivt skede. Vi söker engagerade medarbetare som vill vara med och påverka! Hos oss finns goda Välkommen med din ansökan! karriärmöjligheter för den som vill göra skillnad. Område Upplands Väsby – HVB hem för ensamkommande ungdomar Föreståndare Behandlingspedagoger och behandlingsassistenter Område Täby, Stockholm – Stöd-/och träningsboende för ensamkommande ungdomar Kvalificerade kontaktpersoner Arbeten som gör ! skillnad Område Stor Stockholm – familjehemsvård Familjehemskonsulenter Sala Kommun – HVB-hem för ensamkommande ungdomar Föreståndare Behandlingspedagoger och behandlingsassistenter Västmanland Vi planerar att öppna ett skyddat boende för kvinnor. Till detta behöver vi föreståndare och behandlingspedagoger/behandlingsassistenter som är väl förtrogna med KBT-metodik. Är Du intresserad av att veta mer eller vill Du skicka ditt CV och personliga brev så vänligen skicka e-post till: Jobb@deluxeliving.se ! Ansökan Fyrverkarbacken 36 BV, 112 60 Stockholm info@deluxeliving.se www.deluxeliving.se Kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon 0292-508 76 Vi på Inagården önskar er en God Jul & Gott Nytt År! ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete? idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter! Kontakta oss för att boka tid för en presentation! Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se ISOX 2000 version 6 byter namn till idok ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok! www.ssil.se | 7 Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i SATT UTSÄTTAS FÖR ANDRAS UTSATTHET - OCH KONSTEN ATT BEVARA SIG SJÄLV Göran Larsson På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö. Arbetsidentitet och prestationsbaserad självkänsla gör ibland att vi går utöver vad vi egentligen orkar och hinner. Hur kan vi behålla ett livsengagemang som inte sker på bekostnad av oss själva. Vad gör vi när vi löper risk att nötas ner av våra dagliga åtaganden? Föreläsningen vill visa på vägar att bevara sig själv för den som möter människor i kris och andra svåra situationer. Om identitet, integritet och kraften i den personliga äkthet som motståndskrafter till andras krav och behov. Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och kriminalvård. ATT MÖTA STARKA KÄNSLOR I ETT MÄNNISKOVÅRDANDE ARBETE Maria Bauer Västerås 11 februari 2016 För sjätte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. Beteendevetare, handleder och utbildar personal inom vård, omsorg, sociala, säkerhets och pedagogiska yrken. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Maria har särskilt riktat in sitt arbete på mötet med svåra klienter och har lång erfarenhet från kriminalvård, rättspsykiatri och psykiatri. Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION Jakob Carlander Leg. psykoterapeut, har skrivit boken ”Att lämna svåra besked”, Gothia förlag. Som socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas gå emot någons önskan eller förhoppning med ett oönskat besked, samtidigt som vi ska upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet? Vinnare i lo tteri et på sem Sportbag inariet i Sto • Héléne K ckholm: je llman, Solle Ryggsäck ntuna • Caroline H ed st rö m, Ekerö Badhandd uk • Idok Bok • Petra Hansen, Sö dermalm, Hanna Ham Helena Ber berg, Hässe ggren, Heb lby-Välling y by Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se 018 10 05 11 LEDIGA PLATSER OMGÅENDE Vi har lediga platser för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar! integrationsboende.se FAMILJEHEM JOURFAMILJ RESURSBOENDE STÖDBOENDE ELEVBOENDE Vi kan omgående erbjuda förstärkta familjehem, jourfamiljer och resursboenden i främst Stockholm, Görebort och Uppsala, men har även del lediga runt om i landet. Vi kan alltid hämta ungdomen! Vi hämtar vid akuta situationer dygnet runt 010 209 90 09 Lisette Svensson föreståndare 070 486 82 19 Rashed Shawder verksamhetschef 072 289 20 26 Hoppet har tilldelats första pris i tävlingen ”Quality innovation of the year 2013” för sin behandlingsmetod KOBTIVA® Kognitiv- och beteendeträning i vardagen, en evidensbaserad behandlingsmetod för ungdomar med sociala problem. Carita Andersson, författare och frilansjournalist satt vid sin morbrors sida hans sista tid innan han dog i cancer. Det resulterade i boken ”Rolles sista resa” en bok om döden, men kanske framförallt om livet. 10 | www.ssil.se INTERVJU CARITA ANDERSSON Carita Andersson, frilansjournalist och författare ”Döden lär oss att leva” Författaren Carita Andersson värjer inte för att skriva om döden, ett ämne som de flesta undviker att tala om över huvud taget. - Vi kan inte låtsas som att den inte finns, förr eller senare dör vi alla. Därför gäller det att verkligen ta vara på livet. TEXT MARIA NORDHOLM/SUSANN ENGQVIST FOTO MARIA NORDHOLM Vi lottar ut tre ex av ”Rolles sista resa” Mejla maria.nordholm@ssil.se och skriv ”Rolles sista resa” i adressraden. Eller posta till: Tidningen Omtanke, Susann Engqvist, Polygonvägen 19, 187 66 TÄBY – Jag skriver om döden för att vi ska prata om den. Till syvende och sist handlar det om att ta vara på livet, det är märkligt att leva som om att vi aldrig kommer att dö. Orden kommer från Carita Andersson, frilansjournalist och författare, nu senast aktuell med boken “Rolles sista resa” som kom i våras. I den skildrar hon sin cancersjuke morbrors sista tid, till stora delar berättad från hans sjuksäng. Men boken är också en biografi över hans liv. – I början handlade det mest om att jag ville skriva ned hans historia för hans då tolvåriga dotters skull. Men jag kände också personligen att jag ville vara med på denna sista resa. Jag har haft flera nära som gått bort utan att jag kunnat vara med; mamma tog sitt liv när jag var 16 år, pappa dog i hjärtinfarkt vid 59 år, en barndomskamrat blev sjuk och dog bara 30 år gammal. Jag hann inte ta farväl av någon av dem. Även om Rolles historia och döden som tema kom i första hand när jag började skriva, var det nog också ett sätt för mig att fortsätta bearbeta sorg och det faktum att vi alla ska dö. Att just Rolle skulle dö hade jag egentligen redan INTE RVJU accepterat och kunde förhålla mig till när jag började skriva. Det var mer döden som företeelse, vad som händer, hur den påverkar den som sakta tynar bort och de anhöriga, jag ville gå djupare in i. Känslorna kom efter Även om Carita är en allroundjournalist som skriver om bland annat arbetsliv, natur och miljö, har det onekligen blivit mycket om döden; två böcker och mängder av artiklar och krönikor om allt från att ha Döden som träningskamrat till att synliggöra sorg. Varför värjer hon inte för detta ämne som så många helst vill slippa ens tänka på? – Vi pratade inte så mycket när min mamma dog. Jag var 16 år och hade fullt upp med mitt eget liv. Alla runt omkring mig gick vidare med sina liv. Men känslorna kom i kapp. När jag var närmare fyrtio var jag med om ett dramatiskt dödsfall under en resa i Uganda. En kvinna i mitt ressällskap dog, och efter det fick jag panikångest utan att förstå vad det var. Då var jag tvungen att bearbeta döden på allvar. Jag har sedan dess inte haft några problem med att skriva om den - träffa sörjande, Carita Andersson Aktuell: Släppte boken ”Rolles sista resa” på Celanders förlag i våras. Ålder: 55 år Bor: Huddinge Yrke: Journalist och författare Familj: Barnen Malin 25, Egil 22 och min sambo. Rolles dotter Anita tillhör också min familj. www.ssil.se | 11 Carita Andersson är inte religiös men tycker det är intressant att läsa om nära-döden-upplevelser och drömmar i livets slutskede. vara med i krematoriet och så vidare. Men då har det varit i min roll som journalist och författare. Att sitta bredvid när någon anhörig dör, dit är det flera steg. Förskönar inte verkligheten Det var inte heller helt okomplicerat att skriva om någon som stod henne nära. – Min och Rolles relation var bitvis ansträngd, det är jag ärlig med i boken, det var viktigt att vara sann. Ett par år innan han blev sjuk hamnade vi i en konflikt och vi träffades mycket mindre efter det. Rolle var rolig och charmig, det kan man klara 12 | www.ssil.se sig länge på. Men han var också rätt ansvarslös och miljonär i skulder. Han blev pappa som 65-åring då han efter en konkurs hamnade i Kuba. Där träffade han sin fru Yolaidis som gav honom en ny familj och en ny mening med livet. Då mognade han lite grann. Carita berättar att de aldrig pratade ut om konflikten dem emellan. – Rolle var nog en av de mest konflikträdda personerna jag träffat. Han lät allt rinna ut i sanden. Hade han varit kvinna hade han nog dömts hårdare. Trots att han var dålig på att vårda sina relationer hade han många människor vid sin dödsbädd. Jag tror inte att han skulle ha tänkt lika mycket på mig, eller på någon annan, om det varit jag som låg i sjuksängen. Men jag är inte arg nu längre. Och jag vet att han mådde bra av att få berätta sin historia för mig, det känns bra. Rolle älskade att vara i centrum. Arbetet med Rolles sista resa väckte många känslor, men den tog inte lång tid att skriva. – Jag skrev från julafton till början av mars, då han dog, sedan skrev jag kanske i en månad till, berättar Carita. INTERVJU CARITA ANDERSSON – Som frilansjournalist kan man inte ta för lång tid på sig att få ur sig saker, pengar till hyran måste in. Stommen skrev jag mer eller mindre direkt efter sjukhusbesöken, till detta lades sedan gamla dagboksanteckningar och material jag samlat och fått över från arbetet med förra boken “Våga leva våga dö” på LL- förlaget. Inte rädd för döden i sig Men än har hon inte stillat sin nyfikenhet och lust att berätta om och forska i detta tunga ämne. – Jag är inte religiös, däremot tycker jag till exempel att det är intressant att läsa om nära-döden-upplevelser. Detsamma gäller de tankar, fantasier och drömmar som dyker upp i hjärnan när någon ligger på sitt yttersta. På frågan om hon själv är rädd för att dö skakar Carita på huvudet. – Inte för döden i sig. Men jag vill vara med, det finns så mycket roliga saker i livet! Det är lätt att identifiera sig med sina föräldrar. Har man föräldrar som är gamla och lever än kan man lättare föreställa sig själv som gammal, har man som jag haft föräldrar som dött tidigare saknar man ofta den känslan. Det är både på gott och ont. Jag försöker ha fokus på att leva ett bra liv, att inte vara så materialistisk och att vårda mina relationer. Men just för att jag är så medveten om döden kan jag ibland bli lite orolig. När det gäller till exempel barnen gäller det att hålla den känslan i schack. – Oftast försöker jag tänka positiva tankar. Men när jag väl har börjat oroa mig, till exempel om jag inte hört av dem på länge, kan jag börja fantisera om att något hemskt har hänt. – På något sätt landar det hela i det märkliga att folk lever som att de inte ska dö. Till syvende och sist handlar det om att ta till vara livet. Det blir ofta banalt när man pratar om det, men jag tycker verkligen att man ska säga ja till de möjligheter som finns, göra det man vill göra. Det betyder inte att alla vill samma sak. En del vill kanske jobba på samma arbetsplats i femtio år och aldrig flytta, men då ska det vara ett medvetet val. Men det är lättare sagt än gjort. Jag försöker i alla fall leva som jag lär, avslutar Carita Andersson. ● »Det blir ofta banalt när man pratar om det, men jag tycker verkligen att man ska säga ja till de möjligheter som finns, göra det man vill göra.« Carita Andersson www.ssil.se | 13 Utanför skolan har blommor och ljus lagts ut för att hedra offren. Trollhättan – när ett samhälle drabbas av en katastrof Kan ett samhälle motverka en katastrof? Eller vara förberedd om den uppstår? Svaret på den frågan verkar inte finnas. Men många tycks vara överens om att samverkan och övning innan i alla fall kan lindra följderna, ifall olyckan skulle inträffa. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO CHRISTINA KRONÉR R E PO R TAG E Strax efter klockan 10 den 22 oktober går en ung man iklädd mask och försedd med kraftiga stickvapen in på en skola i Trollhättan. Allt är över inom en halvtimme. Polisen var snabbt på plats och lyckades eliminera attentatsmannen. Men innan dess hann han döda två personer och skada ytterligare två allvarligt. Avgörande för att antalet drabbade inte blev ännu fler sägs i efterhand ha berott på polisens snabba agerande och övriga inblandades sätt att hantera situationen. – En lärare i en förstaklass hade upp- 14 | www.ssil.se manat alla barn att ligga på golvet. Helt rätt handlande i en situation som denna, säger Jack Lennartsson, kommissarie. Bara några veckor efter händelsen i Trollhättan sker vansinnesdåden i Paris. Hela världen är skakad av terroristattacken där 150 människor fick sätta livet till. Även om de båda händelserna skiljer sig åt i mycket är det samma typ av frågor som väcks. Kan ett samhälle vara förberett på den här typen av brutala händelser? Och kan man förhindra att det sker illdåd utförda av människor som inte har några gränser och inte är rädda för vad som ska hända med dem själva efteråt? Svaret på frågan om man helt kan undvika brott av det här slaget blir från de flesta håll att det kommer att hända igen, hur väl förberedda vi än är. Oavsett om det utförs av en ensam gärningsman i Trollhättan eller en välorganiserad terroristorganisation i Paris. Men det man kan göra är att vara väl förberedd så att skadorna minimeras när det väl händer. Ta hand om drabbade snabbt efteråt för att mildra lidandet, REPORTAGE och hantera de frågor som uppstår för att minska rädslor. Nära samarbete mellanmyndigheter Jack Lennartsson, kommissarie och kommunpolis, ansvarar från polisens håll för samverkan mellan olika instanser. Han fungerar som en slags brobyggare när man beslutar vad polisen ska göra och vad som ligger på andra myndigheters bord. Han berättar att samverkan mellan polisen, skola och de sociala myndigheterna fungerade väl redan innan dådet inträffade, vilket har varit en styrka i samband med det krisläge som uppstod. – I sådana här situationer kan det finnas en viss fördel att vi är en liten kommun där alla känner alla. Det är korta vägar mellan instanserna så samarbetet och kontakterna oss emellan går snabbt. Under intervjun ringer Kristina Hedman, kommunens säkerhetschef. Samtalets karaktär tyder på att de känner varandra väl och är vana att arbeta ihop. – Jag och Kristina pratar med varandra flera gånger om dagen. Vi ingår i samma krisgrupp där vi diskuterar vilka åtgärder som behöver göras och hur vi ska möta ungdomar och föräldrar. Jack Lennartsson upplever att han och hans kolleger är väl förberedda för olika krissituationer. – Vi måste ha en ständig beredskap. Det gäller att träna på olika scenarier. Polisen följer med i vad som händer i andra länder, bland annat när det gällt de uppmärksammade skolskjutningar, men även i andra typer av attentat och katastrofer. De tränar kontinuerligt på hur de ska agera om liknande situationer skulle uppstå i Trollhättan – Det första jag gjorde när jag fick reda på att det hänt var att sätta igång larmkedjan och krisstaben i kommunhuset. – I det akuta läget tömde vi länet på alla resurser och skickade dem till platsen. De fyra poliser som först anlände till skolan gick in och eliminerade gärningsmannen. De som kom efteråt spärrade av skolan för att säkra den för bevis och se till att inga obehöriga tog sig in. I första skedet var poliserna också tvungna att försäkra sig om att det inte fanns fler gärningsmän. Skapa trygghet och hantera rädsla Jack upplever att drygt 100 poliser på ett eller annat sätt har varit sysselsatta med Behandling för unga tonårspojkar 15-19 år. Missbruksvård med kvalitativt behandlingsinnehåll. KBT- och 12-stegsbehandling. 0292-411 11 ALLVIKEN HVB | Segelbo | 740 45 | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se Kvalificerat stödboende Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet. 0292-411 11 ÄLBY STÖDBOENDE | Älby | 743 72 | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se men Välkom å p till oss a! i Ekotop Vi finns på småländska höglandet i Aneby kommun en idyllisk miljö. Vi arbetar individuellt och med stor delaktighet för att på yttersta sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har yttersta fokus på individens egna önskemål utifrån uppdraget. Våra målgrupper är för män och kvinnor från 21 år till 55 år med: • ADHD, Tourettes- och Aspergers syndrom samt övriga autismspektrumstörningar • Schizofreni och övriga psykostillstånd • Affektiva syndrom • Ångestsyndrom • Personlighetsstörningar • Samsjuklighet • LRV- 1991:1129 • LPT- 1991:1128 Samtliga uppdragsgivare/boende har lämnat goda omdömen om Ekotopia. KBT har vi två dagar i veckan, enskilda sessioner. Det finns möjlighet till många fritidsaktiviteter efter intresse och förmåga. Ekotopia har även egna hästar och uppfödning. All sysselsättning är frivillig. Välkomna för mer information och studiebesök! 0380-49 69 68 www.ekotopia.info www.ssil.se | 15 Jack Lennartsson vill inte tro att det speciellt illa i Trollhättan, utan att det var en slump att det skedde just här. dådet sedan första dagen. En stor del i polisens arbete är att skapa trygghet och minska rädslor som uppstår hos allmänheten. – Ett stort problem är alla rykten som florerar. Någon slänger ut en obetänkt kommentar på Facebook eller det uppstår en lössläppt tanke, och så är det igång. Polisens uppgift är att ta reda på om det ligger sanning bakom det som sprids. – Vi har arbetat mycket med trygghet i kommunen. Att våra invånare ska slippa känna rädsla. Nu måste vi till viss del börja om. I dag finns områdespoliser på plats vars syfte är att få människor i området att känna sig säkra. Polisen behöver själva stöd Även poliserna kan behöva stöd när katastrofer uppstår. De som var först på plats fick krishantering direkt. – Vi arbetar i första hand med avlastningssamtal och vid behov debriefing där vi går mer på djupet i samtalen, förklarar Jack. Personer längre ifrån händelsernas centrum får också hjälp. Det är viktigt att kollegerna pratar med varandra, är uppmärksamma och känner av om någon i deras närhet är i behov av stöd. Krissamtalet tycks ha fungerat väl. Alla som var inblandade initialt är i tjänst. 16 | www.ssil.se Birgitta Lundskog sitter ibland kvar ensam sent på kvällen på Kronans skola för att visa personalen, och sig själv, att hon inte är rädd. Systemet i kommunen klickade igång Kristina Hedman är säkerhetschef i Trollhättans kommun och ansvarar för att det finns en hög säkerhet i staden. Hon hade haft den tjänsten i tre veckor när händelsen inträffade. – Det var bara att kasta sig in och sätta igång att jobba. Jag hade ju inget annat val, förklarar Kristina. Även om Kristina arbetat lika hårt som alla andra, upplevde hon att som ny var det möjligt att kunna se hanteringen av händelsen i ett utifrån-perspektiv. – Jag tycker att det fungerade mycket väl. Systemet kickade igång direkt och det flöt på. Vi stod aldrig handfallna. I hennes jobb ingår att se till att det finns krisberedskap och planering för extraordinära händelser, och stå som samverkare för olika instanser. – Vi övar och utbildar personalen för olika scenarier. Den 3–4 november hade vi till exempel planerat in en stor krisövning som skulle simulera en vattenläcka. Krisarbetets tre grundprinciper I krissituationer arbetar kommunen utifrån tre principer: Ansvarsprincipen: Den som har ansvarig för en verksamhet i vardagen ska ha kvar ansvaret även under en kris. – Det är upp till mig att jag utbildar cheferna inom kommunen så att de klarar av att hantera krisen om de kommer, så att ingen behöver ersättas, förklarar Kristina Hedman. Likhetsprincipen: Arbetssituationen ska vara så långt det är möjligt lik det som gäller under normala förhållanden. Närhetsprincipen: Krisen ska hanteras så nära där den uppstått som möjligt. Krisplan och utvärdering följer Förvaltningschefer, informationschefen och Kristina ingår i förvaltningsstaben som fattar alla strategiska beslut om hur vi ska hantera en kris. Deras arbete består bland annat i att se till att det finns krisplaner och resurser för den här typen av kriser. – I början var det stort fokus på information. Vi kallade till presskonferens redan klockan 16 samma dag. Nu håller vi på och utarbetar hur vi ska organisera det fortsatta psykosociala stödet till de drabbade, till personalen, till elever och inte minst till de föräldrar som stod utanför och väntade i ovisshet om vad som hänt just deras barn. Frågor som väcks är om man kan bygga bort den här typen av händelser. Eller om man ska förse skolorna med överfallslarm. Än är det för tidigt att ha svar på alla, men Kristina Hedman berättar att hon noga har dokumenterat varje steg sedan dag ett. – Vårt arbete kring skoldådet är inte slut än. Det kommer att pågå en lång tid Kristina Hedman, kommunens säkerhetschef, vill helst att de ska kunna fortsätta ha öppenhet i framtiden och inte behöva låsa skolorna. framöver då vi ska utvärdera och reflektera över det som hänt så att vi vet vad vi gjorde som var bra och vad som vi kan göra bättre om något inträffar igen. Innan samtalet avslutas vill Kristina Hedman poängtera allt stöd hon fått från hela Sverige och även utifrån. Kommuner, Röda Korset, Judiska Församlingen i Köpenhamn och många fler har hört av sig och visat medkänsla eller undrat om de kan hjälpa till. – Det stödet vi känt från andra värmer oerhört. Skolledningens var på plats direkt Birgitta Lundskog är områdeschef på utbildningsförvaltningen och Tf områdeschef för skolområdet, Kronan är en av de skolor som ligger under hennes ansvar. Hon berättar att telefonen började ringa nästan direkt efter händelsen, och tillsammans med biträdande förvaltningschefen, avdelningschefen samt informatören begav de sig omgående till skolan. – Vi fick kontakt med skolledningen och de släppte in oss, trots polisens avspärrningar. Vår tanke var att stötta dem, de var naturligtvis uppskärrad av det som skett. De blev fast inne i skolan tillsammans med elever och personal. Polisen skulle säkra platsen innan de släppte ut någon. Det finns en krispärm att arbeta ef- ter som beskriver hur de i skolledningen ska hantera extraordinära händelser som dödsfall, hot och våld. – Men det finns egentligen inga manualer att följa i en händelse som denna. Det handlar om fingertoppskänsla. Birgitta Lundskog upplever att skolans ledning och personal var utomordentlig. De larmade direkt och de låste in barnen för att försvåra för eventuella ytterligare förövare att skada fler. Till hands för barn, lärare och föräldrar Det första de gjorde efteråt var att skapa beredskap för att möta barn och föräldrar och snabbt få igång företagshälsovården så att de kunde ta emot personalen. Kronogårdens fritidsgård strax intill skolan har blivit en samlingsplats och Bir- ■ Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare. ■ Likhetsprincipen Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska gitta Lundskog och hennes kolleger har befunnit sig där för att ta emot de som har behövt stöd och vill prata. De har haft extrapersonal på plats och även gjort hembesök hos familjer som inte dykt upp. – Vi har varit där för att fånga ungdomarna i deras sorg. Arbetet med att identifiera och stötta elever som behöver tas om hand fortsätter en tid framöver. Grannkommunerna har erbjudit hjälp och bistår med elevhälsopersonal för att klara av behovet i Trollhättan. Känslorna som har funnits bland barn och föräldrar är uppgivenhet och förtvivlan. Man har velat enas och manifestera. I dag upplever Birgitta Lundskog också en ökad rädsla bland barnen. – Det finns till exempel de som inte vågar gå på toaletten själva, utan vill att någon följer med. Vi kan ju inte vifta bort känslorna, utan vi behöver nog finnas där för många en tid framöver. I sitt dagliga arbete deltar Birgitta i olika grupper med andra förvaltningar om allt som rör barn och unga, som socialförvaltningen, kultur och fritid med mera. Ibland har hon funderat över nyttan med alla möten. I dag vet hon mer om vikten av dessa, trots att de tar mycket tid. – Nätverket är stort och vi känner varandra väl, vilket har varit till stor nytta i krissituationen. I kriser behöver vi enas med alla resurser och vårt nära samarbete har gjort det enkelt att ta kontakt med de olika instanserna. I framtiden ska jag inte gnälla över alla möten, avslutar Birgitta Lundskog. ● också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. ■ Närhetsprincipen Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. INFORMATIONEN ÄR SAMMANSTÄLLD AV KRISINFORMATION.SE www.ssil.se | 17 Arbete Boende Höst nyhet JATC Omsorg har öppnat en ny gruppbostad LSS 9.9 i Nynäshamns kommun för unga vuxna med NPF Fritid JATC skapar framtidens vård och omsorg. Det bästa för individ och samhälle. JATC vxl 08-551 781 00 g n i r d n ä r Fö ! t g i t k i r å p SSBO erbjuder - bra bostäder och meningsfull sysselsättning! - garanterat eget bostadskontrakt efter avslutad placering! Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar samt familjer som väntar barn. Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt i en miljöterapeutisk anda och utgår från en systemteoretisk grundsyn. BEHANDLING Vi erbjuder KBT, 12-steg, substitutionsbehandling, återfallsprevention och neuropsykiatriska utredningar. Vi arbetar för en positiv, bestående förändring som vi tror utvecklas bäst om man själv är en aktiv del av förändringsprocessen. MÅLGRUPP Personer med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, kognitiva svårigheter och missbruk. Behandlingsarbetet utgår från individuella genomförandeplaner. SSBO Svenska Stödboenden & Omsorg AB www.ssbo.se Svenska Stödboenden & Omsorg AB Medborgargatan 24, 856 30 Sundsvall Kontakt: Gunno Zetterkvist 070-255 77 11 info@ssbo.se . www.ssbo.se 18 | www.ssil.se www.jatc.se Läs mer på www.kangurun.se Gråbrödragatan 9 532 31 Skara Tel 0511 – 34 66 70 info@kangurun.se www.kangurun.se TEMA TEKNIK I VÅRDEN Teknik i vården VÄN ELLER FIENDE? Robotik har blivit ett allt hetare forskningsområde och den senaste inriktningen rör autonomi, kognition och det spännande området artificiell intelligens. I detta nummers temadel möter vi kommunikationsroboten Pepper som både har humor och kan anpassa sitt sätt att kommunicera efter hur mottagaren verkar må. Att Pepper mycket väl kan ha en framtid inom framför allt äldrevården, ser man som ett mycket troligt scenario i Japan, där den äldre delen av befolkningen växer snabbt. Att ha någon att prata med, människa eller maskin, kan troligen fördröja sjukdomsförloppen när det gäller demens och i de svenska försök som gjorts har de robotliknande maskinerna mottagits väl. Kanske känns det sorgligt med maskin istället för människa, men tanken sägs i alla fall vara att robotar ska vara ett komplemet, inte ersätta mänsklig kontakt. Och kanske är det ändå trevligare att prata med en robot med humor, än att kommunicera med en kameralins? En robot som kan hjälpa till med tunga lyft eller transporter är det nog också få som protesterar mot. TEXT: SUSANN ENGQVIST FOTO: CHRISTINA SJÖGREN www.ssil.se | 19 Roboten Pepper är 120 cm hög, går på hjul och är utrustad både med humor och kameror och sensorer som läser av människors tonläge för att anpassa kommunikationen efter hur mottagaren verkar må. Han är världens första robot designad för cybermolnet där erfarenheter från alla Pepperrobotar lagras. Social robot framtidens äldrevård? Den nya japanska roboten Pepper kan läsa känslor och muntra upp oss. Kanske kan han och hans gelikar i framtiden även hjälpa till med att fördröja alzheimers, kommunicera med läkare vid hemsjukvård, avlasta vid tunga lyft och sköta transporter. TEXT: HANNA SISTEK FOTO: CHRISTINA SJÖGREN 20 | www.ssil.se TEMA TEKNIK I OMSORGEN HAL , Hybrid Assistive Limb , är en cyborg - robottyp , genom vilken en bärares kroppsfunktioner kan stödjas och förbättras . Det har utvecklats av Japans Tsukuba University och robotföretaget Cyberdyne TE MA ”Du ser trevlig ut. Har du några kändis-vänner?”, frågar den vita, seriefigursliknande roboten Pepper. Han blinkar lite och fortsätter: ”Det har du nu, för jag är en kändis”. Pepper har humor, går på tre hjul och är en kommunikationsrobot. Den 120 cm långa plastfiguren är utrustad med kameror och sensorer som registrerar ansiktsuttryck och mikrofoner som läser av människors tonläge. Pepper försöker tolka hur vi mår innan han talar och han lär sig hela tiden att finjustera sin kommunikation. Han är nämligen världens första cloud-robot - designad för cybermolnet, där erfarenheter från samtliga Pepper-robotar på marknaden kommer att lagras. Detta hoppas det japanska telecombolaget Softbank som ligger bakom roboten, ska leda till en snabb utveckling av dess intelligens. Lågprisrobot Vi träffar Pepper i en av Softbanks affärer i köpmeckan Ginza i centrala Tokyo, där människohavet hastar förbi. Denna japanska telecomjätte har varuhus som påminner om Apples butiker och sommaren 2014 började Pepper ställas ut i drygt 150 av dessa för att väcka intresse. Nu finns han till salu i Japan för motsvarande 16 500 kronor, ett i sammanhanget mycket lågt pris (andra robotar kostar minst tio gånger mer). Pepper är i första steget tänkt för familjer, men även äldreomsorgen kan bli ett användningsområde framöver. Förutom att interagera kan Pepper även söka information på Internet via en skärm på bröstet, minnas olika familjemedlemmars preferenser och ta partybilder. Robotik hett forskningsområde Forskaren Simon Dobnik som forskar i datalingvistik vid Göteborgs Universitet ser stor potential med insamlandet av den datamängd som Peppers clouddesign möjliggör. - Vi hade 20 försökspersoner i vårt labb för att interagera med en robot och lära den språk men Pepper kommer att ha tusentals”, säger Dobnik. Robotik har blivit ett allt hetare forskningsområde och den senaste inriktningen rör autonomi och kognition, berättar Gunnar Bolmsjö, professor i robotik på Högskolan Väst i Trollhättan, Sverige. Till www.ssil.se | 21 TEMA TEKNIK I OMSORGEN ger Andre Søraa som skriver sin avhandling om japansk robotkultur vid Norges Tekniskt-naturvetenskapliga universitet NTNU. Robotar kan fördröja demens Pepper är rolig att kommunicera med . I första steget är roboten tänkt för familjer, men tillverkaren räknar med att äldreomsorgen kan bli ett användningsområde framöver. detta kan man lägga Artificiell Intelligens, AI - smarta lärande algoritmer. Tanken är att robotar ska utbildas genom interaktion snarare än genom programmering. Med tanke på Peppers låga pris tror Bolmsjö att robotens användningsområde kommer att bli begränsat. Men Softbank avslöjar att priset hålls artificiellt lågt för att skapa en marknad. ”Om den blir för dyr kommer ingen att köpa den och vi vill att industrin ska växa. Vi tror nämligen att robotar har potential att ändra människors liv”, säger Softbanks presstalesperson Yusuke Abe. Pepper skapades av det franska robotföretaget Aldebaran som Softbank förvärvade 2012, men Softbank är långt ifrån ensamt om att vilja in på robotmarknaden. En annan storsatsare är Google, som köpt på sig minst ett halvdussin robotbolag. Under sommaren 2015 släppte Google sin självkörande bil men de har även patente- rat teknik för att ge robotar personlighet och att genom clouden allokera uppgifter till ett flertal robotar på en gång. Stor grupp äldre kräver nytänkande Men tillbaka till Japan. Landet kämpar med en krympande befolkningstillväxt och har därtill världens högsta medellivslängd. Sammantaget innebär detta att allt fler resurser kommer att behövas i vården och med en närmast obefintlig invandring måste japanerna söka andra lösningar. Robotar kan vara en del av svaret. Faktum är att japaner har en betydligt positivare inställning till humaoida maskiner än vad vi har i väst. ”De har en lång kulturell tradition med robotar, till exempel genom anime- och manga och dessa robotar är mycket oftare framställda som vänliga än i Väst. Vi har en mer negativ framställning i filmer som exempelvis Terminator”, förklarar Ro- Pepper har börjat testas på äldre och hade kunnat vara behjälplig vid första tecknen på demens, när kommunikation kan fördröja sjukdomsprocessen, förklarar Softbanks Abe. Det låter kanske lätt tragiskt att gamla farmor får ha robotsällskap till fikat, men Søraa ser det snarare som ett komplement än en ersättning för mänsklig kontakt. Och robot-professor Bolmsjö skriver i ett mejl att ”robotar inom hälsovården löser relevanta utmaningar. Inte bara för Japan, utan för alla andra utvecklade länder. Funkar detta kommer det att kopieras. Sedan kommer vissa delar successivt. På en del håll testas robotar för transporter i sjukhus. På andra håll för operationer. Eller att ha hemma som kommunikation till läkare på vårdcentral”. Redan 2005 gjordes en svensk studie på hur dementa på ett äldreboende/i dagverksamhet reagerade på sälroboten Paro, som är programmerad att reagera på stimulering och uppför sig som ett levande djur, jämfört med en varm tygkatt. Endast sex personer deltog i studien, så resultatet kan inte generaliseras. Men studien visar att somliga personer har glädje av både sälrobot och tygkatt, och att Paro var mer engagerade och krävde mindre personalinsats än värmekatten. Katten, som fick sin värme från en varmvattenflaska i en ficka på magen, kostade dock en bråkdel av sälrobotens cirka 55 000 kr. Robotar mindre integritetskränkande I Sverige släppte statens medicinsk-etiska råd (Smer) i februari i år en rapport om etiska aspekter på robotar och övervakning i vården av äldre. De anser att robotoch övervakningsteknik har stor potential att förbättra vårdens och omsorgens kvalitet. För vissa äldre som inte vill att andra Roboten Pepper ■ Började säljas sommaren 2015 i Japan för 16 500 kr ■ Talar 17 olika språk ■ Är världens första robot designad för clouden – cybermolnet – och för att leva med människor ■ Ska göra oss lyckliga 22 | www.ssil.se ■ Går på hjul för att spara energi. Batteriet räcker i 10-12 timmar och tar sex timmar att ladda. ■ Robotbolaget Aldebaran som utvecklat Pepper har tidigare gjort roboten Nao, som går på två ben och kostar från 66 000 kr. Den används av i robotik- och dataundervisning i skolor och en billigare version används för autistiska barn. människor ska vara med vid toalettbesök eller i duschen skulle en robot kunna upplevas som mindre integritetskränkande. Dessutom skulle de slippa vänta på upptagen personal och därmed bli mer självständiga. För personalen kan robot-assistens vid lyft och förflyttningar leda till färre förslitningsskador. Även övervakning i hemmet tas upp i rapporten. En kamera i lägenheten eller en gps-sändare på promenader hade kunnat kännas tryggt för äldre bräckliga personer. För andra kan det upplevas som Storebror ser dig. Därför anser Smer att den nya tekniken måste introduceras på ett ansvarsfullt sätt med individuella bedömningar i varje fall. Att lyssna till den äldres önskemål är av central vikt och kan bli svårt i fallet med dementa personer då dessa inte alltid är kapabla att ta ställning. I så fall bör sedvanlig personal användas, anser Smer. ● Hjälpmedelsinstitutets studie av sälroboten Paro vs värmekatt hittar du på http://www.demenscentrum.se Säviq Kvinnobehandling är ett HVB-hem i södra Dalarna med specialinriktning på kvinnligt missbruk/beroende. Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges missbrukare vilket innebär att behoven av kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför andelen kvinnliga missbrukare ökar finns inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer. Många kvinnliga missbrukare lever dolt och upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för allvarligt försämrad hälsa. Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och våra behandlingsmetoder. www.saviq.se Ella Lundström, 89 år, tyckte efter provmånanden att roboten Hobbit var ett inspirerande hjälpmedel som stimulerar till aktivitet Projekt i Sverige Just nu pågår ett EU-finansierat treårigt forskningsprojekt där robotprototypen ”Hobbit” ska hjälpa och inspirera äldre i sina hem. Projektet är ett samarbete mellan Lunds tekniska högskola genom Susanne Frennet, doktorand designvetenskap, universitetet i Wien och ett forskningsinstitut på Kreta. Tanken är att roboten Hobbit bland annat ska kunna larma vid en fallolycka och hämta saker som t ex mediciner, men även kunna hålla i ett träningspass. I Sverige omfattar studien ett tiotal testhem. Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . info@saviq.se www.ssil.se | 23 Gamification bygger på att använda metoder från spel, utan att dessa används i formen av just ett spel. När det görs i spelform heter det serious gaming, alternativt playful design om det är det lekfulla som är i fokus. (Foto: Privat) Gamification kan ge vården nytt liv Genom att använda sig av element från spelvärlden går det att öka motivationen bland såväl anställda som vårdtagare. Det menar Ola Janson, som är en av Sveriges ledande experter på gamification. – Förr handlade arbetet om att göra som man blev tillsagd. Jag menar att det är bättre att skapa system som leder till engagemang och delaktighet, säger han. TEXT: PETER FREDRIKSSON TE MA Under de senaste åren har ordet gamification, eller spelifiering, blivit allt mer vanligt i sammanhang där man inte bara vill skapa en förändring utan även göra de inblandade involverade i förändringsarbetet. Ola Janson menar att de här metoderna som hämtar inspiration från spelvärlden skiljer sig markant från traditionella system som bygger på styrda processer och flödessystem. – Förr ansågs det vara effektivt att 24 | www.ssil.se tvinga in människor i olika system, och det var få som ifrågasatte det hela eftersom vi hade en kultur som byggde på att man skulle göra som man blev tillsagd. Jag växte själv upp i den kulturen, jag minns att när jag frågade varför jag skulle gå i skolan fick jag svaret att annars kommer polisen att hämta mig. Och det var ju ett väldigt märkligt svar kan jag tycka så här i efterhand, det gjorde mig inte mer motiverad att plugga, säger han och tillägger att det här sättet att hantera människor inte bara är ohälsosamt utan även ineffektivt eftersom människor presterar sämre om de tvingas till något än om de gör det av egen vilja. Skapar engagemang Ola Janson menar att det är betydligt bättre att ta fram system som skapar ett engagemang som gör inte bara uppmuntrar till prestationer utan även gör det möjligt för TEMA TEKNIK I OMSORGEN Ola Janson är en av Sveriges främste experter på att använda metoder från spelvärlden i till exempel vårdsammanhang. (Foto: Privat) de berörda att påverka sin vardag, och det är här som spelvärldens metoder kommer in. – Vi kan ta ett konkret exempel där en person som blivit sjukskriven får ett strikt veckoprogram som denne ska försöka följa på egen hand, vilket blir svårt eftersom det saknas interaktion med andra människor, ingen lekfullhet och inget liv. Om jag skulle bygga ett system för den här personen skulle jag istället se till att det dels fanns möjlighet att interagera med andra i samma situation, att det fanns en möjlighet för personen att påverka och få feedback på sina framsteg och att det fanns utmaningar som absolut inte byggde på några tävlingsmoment. Tekniken underordnad Tvärtemot vad många tror innebär gamification inte att man behöver använda sig av digitala lösningar utan det är själva metoderna som är de viktiga, istället för att bygga en dyr app kan det i många situationer fungera lika bra med en white-board med post-it lappar. Men samtidigt skapar de digitala lösningarna möjligheter till att till exempel mäta saker som man normalt inte har möjlighet att sammanställa. Inom äldreomsorgen skulle detta kunna innebära att man till exempel bygger inrapporteringssystem som gör det enklare vid överlämningarna, där personalen med ljud och bild kan dokumentera viktiga händelser som personalen som ska gå på nästa pass bör känna till. Det kan vara en vårdtagare som kanske ramlat och fått ett sår som behöver ses över. Istället för att detta ska skrivas in i ett krångligt program så finns det istället en kort videosekvens som visar såret. Enkelt att använda Samma system kan användas för att de anställda kan jobba med olika berättelser om sina arbetsuppgifter och sina liv, för att visa hur de går från att må mindre bra till att må mycket bättre. – Jag har själv jobbat inom äldreomsorgen och minns de omfattande journalsystemen som inte bara var så krångliga att få orkade läsa dem, de var heller inte synkade till sjukvården. Samma sak gäller inom rehabkedjan där det är viktigt att skapa system där vårdtagaren tydligt kan se hur denne blir bättre och bättre, till exempel tack vare en NÄR DET ÄR KOMPETENSEN SOM AVGÖR gradvis beteendeförändring där man introducerats till nya vanor. – Det handlar om att inkludera och uppmuntra istället för att exkludera och stigmatisera, och det gäller för både vårdtagaren och de anhöriga. Självklara metoder Ola Janson konstaterar att under de senaste åren har gamification blivit ett begrepp som används allt mer, men på sikt är han övertygad om att ordet kommer att bli lika passé som uttryck som till exempel ”web 2.0”. – Vi ligger långt fram i Sverige med de här frågorna och jag tror att de här verktygen kommer att bli så pass självklara att de inte behöver ett eget begrepp, och det beror på flera saker. Dels har vi sett att system som bygger på delaktighet blir allt mer självklara, vilket kan bero på att framförallt den yngre generationen vant sig vid detta genom spelvärlden. Men jag tror att den viktigaste orsaken är att vi människor trivs i sådana sammanhang. Det är ingen tillfällighet att de flesta frivilligt väljer att spela till exempel fotboll medan de allra flesta inte ställer sig vid ett löpande band av fri vilja. ● Gotlands Vård AB . 0498-49 71 00 info@gotlandsvard.se . www.gotlandsvard.se Rehabiliterings- och serviceboende på södra Gotland www.ssil.se | 25 PRODUKTNYHETER Av: Susann Engqvist susann.engqvist@svenskamedia.se Nya konsistensanpassade och näringsberikade enportionsrätter De nya enportionsrätterna är de första på marknaden som är särskilt anpassade för dem som på grund av ålder, sjukdom eller skada har svårigheter att tugga och svälja eller nedsatt aptit. En målgrupp som ökar när till exempel fler och fler äldre svenskar vårdas i hemmet. Några av de nya färdigrätterna är GoVital Torsktimbal med senapssås, ärttimbal och potatismos, Kycklingtimbal med pepparsås, broccolitimbal, potatismos och svart vinbär, Fisk med senapssås, ärter, morötter och potatismos med efterrätt chokladkaka med hallonmousse och köttbullar med gräddsås, ärter, potatismos och lingon med efterrätt pannkaksplätt med jordgubbssås. Uppkopplade alkomätare underlättar för beroendevården Alkomätaren iBAC hjälper beroendevården att minska antalet återfall tack vare en unik patenterad lösning för att genomföra regelbundna och oannonserade nykterhetstester. Den medicintekniska produkten iBAC har utvecklats med hjälp av reella uppdrag från bland annat Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet samt via flertalet internationella samarbeten. Med hjälp av en användarvänlig webblösning kan klienter inom beroendevården få proaktivt stöd och individanpassade program. Via en app skickas resultatet av blåsningen vidare till vårdinstansen där en användarvänlig webblösning gör det möjligt att följa fakta och initiera oannonserade nykterhetstester online. Ny säker psykiatridörr Swedoors nya psykiatridörr, även kallad anti-barrikaddörr, är specialdesignad med en ”dörr-i-dörr”-lösning som gör det möjligt att öppna och komma in även om dörren är blockerad. Uppstår det en situation där personalen inte kommer in i rummet, exempelvis för att en möbel eller patient blockerar dörren, någon har fallit framför eller en patient håller fast handtaget kan ”dörren i dörren” öppnas med hjälp av separat nyckel. Finns även med öppningsbart observationsfönster. Podd för utsatta barn Stilfull trygghet Godkänd brandsläckare och brandfilt med klassisk Solstickedesign. En del av intäkterna från försäljningen går till Stiftelsen Solstickan, vars syfte är att hjälpa barn och äldre människor i samhället. 26 | www.ssil.se I den dokumentära poddserien ”Röster från bänken” får utsatta barn för första gången själva komma till tals i en podd. Serien behandlar frågor som våld, psykisk ohälsa, ensamkommande flyktingbarn och drogmissbruk. Varje enskilt avsnitt av den dokumentära podden ”Röster från bänken” är producerat för att riktas till en specifik minister som uppmanas att lyssna och sedan svara på ett antal frågor. UNICEF som står bakom podden, menar även att kommuner och myndigheter i samband med utredningar och liknande inte lägger fokus på samtal med barn. I vissa kommuner förekommer det att endast 15 minuter av en arbetsdag läggs på samtal med berörda barn och deras vårdnadshavare. Poddserien ”Röster från bänken” finns att ladda ned på unicef.se. Här finns också svaren på de frågor som riktats till de olika ministrarna; demokratiminister Alice Bah Kuhnke, utbildningsminister Gustav Fridolin, migrationsminister Morgan Johansson och folkhälsominister Gabriel Wikström. "Jag tror inte vi hade kunnat hitta något bättre åt klienten" Kommentar från SSIL Kvalitetsindex 863007/3+)2 z)XXWO]HHEXFSIRHIJÚVOZMRRSVSGLQEQQSVQIHFEVR *ÚVZÉPHWYXWEXXEQÈRRMWOSVÈVHIXQIWXEOYXE FILSZIXWO]HHWXÚHSGLYTTPIZIPWIEZXV]KKLIX :MIVFNYHIVIRWEQQEOZMRRSVSGLQEQQSVQIH FEVRIRWO]HHEHJVMWXEHMIRXV]KKQMPNÚ 8VSPPWOSKIRPMKKIVTÉPERHWF]KHIRMWÚHVE ,EPPERHIRFVEFMXMRMWOSKIR(YQÉWXILE IRI\EOXZÈKFIWOVMZRMRKJÚVEXXLMXXELMX FSIRHIJSVQIVIKIRPÈKIRLIXIPPIVVYQWFSIRHI QIHKIQIRWEQQEYXV]QQIREXXZÈPNEQIPPER 7]JXIXÈVEXXÉXIVLÈQXEWMKJÚVEXXHÈVIJXIVTPE RIVEJÚVJVEQXMHIR:MHFILSZIVFNYHWQEQQSV QIHFEVRWXÚHSGLEZPEWXRMRKMJÚVÈPHVEVSPPIR :EHZMPPZM# 9XKÉRKWTYROXIRÈVEXXJÚVQÉRKEOZMRRSVÈV *ÚVWXEWXIKIXMRRIFÈVWO]HHWXÚHSGLXV]KKLIX (IXÈVZEHZMJSOYWIVEVTÉ/ZMRRSVWSQYXWÈXXW JÚVZÉPHSGLLSXOERZMWESPMOEW]QXSQEPPXJVÉR J]WMWOSLÈPWEXMPPRIHWEXXJÚVÈPHVEJÚVQÉKE(ÈVJÚV YXKÉVZMJVÉRIRMRHMZMHYIPPKIRSQJÚVERHITPER JÚVEXXXMPPKSHSWIZEVNIMRHMZMHWFILSZMWXÚVWXE QÚNPMKEWXIQÉR :MPOEÈVZM# 8VSPPWOSKIRHVMZWEZXZÉOZMRRSVQIHPÉRK IVJEVIRLIXJVÉRFEVRYRKHSQWWEQXJEQMPNIFI LERHPMRK Hemsida: www.valbo.nu Telefon nr: 011-664 44 WSGMEPEVFIXEVIQIHIVJEVIRLIXEZEVFIXIQIH E-post: info@valbo.nu OZMRRSVSGLFEVR )\XIVREEOXÚVIVXEWMRZMHFILSZSGLHIFMXIVEW IJXIVÚZIVIRWOSQQIPWI8SPOWEQXEPHIFMXIVEW IJXIVKÈPPERHIXE\E -TPEGIVMRKIRMRKÉV För kvinnor - av kvinnor! ,]KMIREVXMOPEV 7XÚHWEQXEP 9RHIVZMWRMRKJÚVFEVRTÉWXÈPPIX =SKE Vi*VMXMHWEOXMZMXIXIVMREXYVRÈVEQMPNÚ erbjuder kvinnor1EWWEKI och mammor med barn en skyddad, trygg 8MPPKÉRKXMPPTIVWSREPH]KRIXVYRX ,NÈPTQIHQ]RHMKLIXWOSRXEOXIV &SIRHI på landsbygden fristad 7EQXPMKEQÉPXMHIV i södra Halland. ETT DYGNETRUNT BEMANNAT SKYDDAT BOENDE FÖR KVINNOR OCH MAMMOR MED BARN Erfarenhet och kvalitet – hela vägen! Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att flickans röst blir hörd under tiden hos oss. Vi arbetar bland annat med djurunderstödd behandling och genom mötet med djuren skapar vi möjlighet för flickan att också möta sig själv. Läs mer på www.risingegarden.se S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se [[[XWOZMRRSNSYVWI 060-50 00 90 . info@tskvinnojour.se . www.tskvinnojour.se STIFTELSEN FYRLJUSET – FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG Ett unikt HVB-hem för utåtagerande pojkar 14-18 år Essagruppen sätter alltid individen i fokus genom att vara flexibla och anpassa sig efter BBIC. Vi arbetar med en familjärkänsla där gemenskap är A och O och att varje individ ska bli delaktig i det svenska samhället. Vi arbetar både med SoL samt LVU placeringar och erbjuder åtta platser i två olika hus. Grunden i behandlingen hämtas från KBT, med kompetens inom ART, HAP m.m. Spetskompetens inom den Romska kulturen och mångkulturella grupper. Essagruppen har personal med kompetens inom flera olika språk och kulturer. Kontakta föreståndare för platsförfrågan, både akut samt behandlingsplacering på: 076-8686541 eller e-post: kenneth.ekholm@essagruppen.se Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa. Vår familjehemsvård i Sverige och Europa kännetecknas av hög kvalitet, som bland annat innebär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med. Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster. Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet. För mer information – kontakta oss gärna! Tomas Granberg Administration Jour 073-973 93 92 070-854 11 33 073-972 42 72 info@fyrljuset.org www.fyrljuset.org Essagruppen i Stockholm AB Journummer: 0768-68 65 44 E-post: info@essagruppen.se www.ssil.se | 27 Första månaderna efter frisläppande kritiska Personer som suttit i fängelse löper större risk för självmord trollpersoner, matchade för kön och ålder, ur normalbefolkningen. Vid utgången av 2009 hade 920 av de frigivna personerna avlidit, och av dem hade 14 procent, eller nära 130 personer, tagit sitt eget liv. De som frigivits från ett fängelsestraff löpte därmed en 18 gånger högre risk att begå självmord än personer i normalbefolkningen. Risken var högst de fyra första veckorna efter frigivandet. sedan tidigare känt att personer som vistas på svenska fängelser och häkten löper en ökad risk att begå självmord. Studier från Australien, England och USA har visat att självmordsrisken är förhöjd även efter frigivning från ett fängelsestraff. Den saken är inte studerad i Sverige, som på flera sätt skiljer sig från andra länder när det gäller fängelsevistelser. Till exempel är det en lägre andel av befolkningen som döms till fängelse i Sverige än i Australien, England och USA. nu presenterade studien ingår nära 27 000 personer, som frigavs från svenska fängelser strax under 40 000 gånger under en femårsperiod från 2005 till 2009. De har jämförts med 270 000 odömda kon- FOTO: PRIVAT DET ÄR – VÅRA FYND kan vara vägledande vid bedömning av självmordsrisk och för självmordsförebyggande insatser för tidigare fängelsevårdade personer inom sjukvården, frivården och sociala myndigheter. Att ha frigivits från fängelse är en Axel Haglund. självständig riskfaktor för suicid, även om frigivningen ligger några år tillbaka i tiden, säger Axel Haglund, överläkare i psykiatri och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. I DEN kön påverkade inte risken för självmord hos de tidigare frigivna personerna. Det gjorde däremot förekomst av vissa andra psykiatriska diagnoser och Vi ”bryr” oss och är engagerade Du når oss på vår hemsida www.vardhem.se E-postadress: info@vardhem.se Adress: Box 14, 713 21 Nora Telefon: 0587-13130, 0587-13134 Fax: 0587-133 00 28 | www.ssil.se – DEN HÄR studien ger inga svar på vad det kan bero på. En möjlig förklaring är att de som suttit i fängelser inte har sökt eller fått vård för sina depressioner, som därmed skulle vara underbehandlade. En annan möjlig förklaring är att det framför allt är missbruk och inte depression som leder fram till självmord hos personer som avtjänat ett fängelsestraff. Det här är något som det finns anledning att titta vidare på i kommande studier, säger Axel Haglund. professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har varit forskningsledare för studien, som är finansierad av Karolinska Institutet och Kriminalvården. ● BO RUNESON, ÅLDER ELLER ÄLVSTORPS VÅRDHEM AB ETT HVB HEM / MISSBRUK Drivs i samma regi sedan år 1975. Vi är bra på udda och komplicerade individer då vi har duktig personal. födelseland. Tidigare eller pågående missbruk, tidigare självmordsförsök och att vara född i Sverige ökade risken för självmord ytterligare hos personer som frigivits från ett fängelsestraff. Däremot var diagnosen depression mindre vanlig hos frigivna personer som begick självmord än i normalbefolkningen. FOTO: ULF SIRBORN FORSKNING Personer som har suttit i fängelse löper en 18 gånger högre risk att begå självmord, jämfört med normalbefolkningen. Allra högst är självmordsrisken de första månaderna efter frigivningen och hos individer med substansmissbruk och tidigare självmordsförsök bakom sig. Det visar en registerstudie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Psychiatry . Bo Runeson. UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik Utredning, Akutplacering, Behandling Metoder – MI, CRA, HAP, ART Rikstäckande transportservice Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i Uppsala! Kontakt: Föreståndare Fabian Lindesjö Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46 www.utslussen.se FORSKNING Brant viktnedgång efter 70 kan vara tecken på Alzheimer na underlätta diagnos och behandling, säger Deborah Gustafson, forskare vid Sahlgrenska akademin. Kvinnor som bär på en särskild Alzheimerrelaterad gen har en brantare viktnedgång efter 70 års ålder. Upptäckten kan underlätta tidig diagnos och behandling av demenssjukdomen. Den aktuella forskningen kommer från Göteborgs universitets nya Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, och bygger på data från den kända Kvinnoundersökningen där forskare vid Göteborgs universitet i över 40 år följt ett representativt urval av den medelålders kvinnliga befolkningen. FORSKNING FOTO:PIXABAY Kvinnor med Alzheimer-gen tappar mer i vikt efter 70 år NORMALT ÖKAR vuxna kvinnor sin vikt från medelåldern och fram till cirka 70 års ålder, för att sedan tappa i vikt under ålderdomen. Dessa viktförändringar tros bero på faktorer som till exempel åldrande, förändrad energiomsättning och förändringar i hjärnan. Deborah Gustafson som utvecklar demens ser livets viktvariationer lite annorlunda ut. Kvinnor som utvecklar demenssjukdom under livet har en flackare kurva och ökar mindre i BMI fram till 70-års ålder, för att därefter utvecklas på samma sätt som de kvinnor som inte är påverkade av demenssjukdom. HOS VUXNA gången har Göteborgsforskarna tillsammans med amerikanska kollegor fokuserat på förekomsten av en särskild genvariant (kallad APOEe4) som man vet kan kopplas till Alzheimers sjukdom. DEN HÄR DEN NYA studien visar att de kvinnor som bär på genen har en brantare viktnedgång efter 70 års ålder, jämfört med kvinnor som inte bär på den. – Upptäckten bidrar till tidigare studier som visat att kroppsviktsförändring kan vara ett tidigt tecken på risk att utveckla Alzheimers. Eftersom vikt och BMI-kurvor är lätta att mäta skulle våra rön kun- VARFÖR MAN observerar det här fenomenet är dock oklart. – Det har föreslagits att det har att göra med sensoriska förändringar kopplat till födointag, förändringar i hjärnstrukturen och andra processer kopplade till åldrande. Vår upptäckt att viktnedgången har en Duvgården HVB • Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter, individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • 5 platser Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö Tel 0292-440 50, 070-991 67 60 www.duvgarden.se Kroppsviktsförändring kan vara ett tidigt tecken på risk att utveckla Alzheimers. kroppsviktsförändring kan vara ett tidigt tecken på risk att utveckla Alzheimers. koppling till APOEe4-genen kan förhoppningsvis hjälpa oss att bättre förstå dessa processer, säger Deborah Gustafson. ● Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd och psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård. Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se www.ssil.se | 29 Om barns och ungas utanförskap och vikten av bra relationer Det finns många skäl till att barn och unga hamnar i utanförskap. Psykisk ohälsa eller missbruk i deras närhet, skyddat boende, hunger eller låg social förmåga är bara några. Oavsett orsak är det viktigt att vi – alla – finns där och försöker stötta och lotsa dem tillbaka så att problemen inte förvärras. Omtanke besökte ett event i Trollhättan som handlade om just dessa frågor. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: CHRISTINA KRONÉR 30 | www.ssil.se REPORTAGE PÅ RIKTIGT FÖR DIG Bildtext www.ssil.se | 31 REPORTAGE PÅ RIKTIGT FÖR DIG Patricia Daoud, Paula Issa Khajo och Mery Jadan på Ung Fritd i Trollhättan, arbetar för att alla ungdomar på orten ska ha en meningsfull fritid. R E PO R TAG E En gråmulen dag i början av november samlas dryga 150-talet föräldrar, socialsekreterare, skolmedarbetare och andra intresserade i Folkets Hus i Trollhättan för en kväll som ska handla om utanförskap. Föredrag, intervjuer och debatter med personer som arbetar med utsatta ungdomar i vardagen varvas med musik av socionomen och föreläsaren Lasse Mattila, som också är initiativtagare till evenemanget ”På riktigt för dig – en kväll som gör skillnad”. Lasse Mattila har över 20 års engagemang och erfarenhet från att arbeta med utsatta ungdomar. Han har bland annat arbetat som socialsekreterare och skolkurator. Han brinner för de här frågorna och vill lyfta betydelsen av att hantera problemen i tid. I dag arbetar han för att kvalitetssäkra och effektivisera vuxenvärldens insatser för barn och ungdomar i utsatta livssituationer. Lasse Mattila är också musiker. I två års tid har hans band spelat in en skiva som skulle släppas nu i höst. – Eftersom musiken också berör de här sakfrågorna ville jag göra något mer än en vanlig release. Då föddes idén att göra en kväll på temat att förebygga utanförskap. Han har själv erfarenhet av att vara barn och utsatt. Pappan dog tidigt och 32 | www.ssil.se mamman flydde in i alkoholism. Det stora engagemanget i idrott fick honom att hålla näsan över vattenytan. Målet var att bli professionell fotbollsspelare, vilket också skedde. Lasse har alltså på nära håll sett vilka positiva effekter idrott kan ha för ungdomar som lever i en svår livssituation. Många hamnar i utanförskap Lasse Mattila berättar att så många som ungefär 10–15 procent av alla barn kommer att hamna i ett livslångt utanförskap. Med tanke på att det föds ungefär 100 000 barn i Sverige per år är antalet barn som far illa skrämmande stort. Publiken får också en prislapp på problemet. Han pekar på ett exempel som visar att kostnaderna för ett barn i utanförskap är samma som om man skulle minska antalet barn i förskolan från 18 i varje barngrupp till 15 för 2600 barn. – Det mänskliga lidandet av att vara utsatt är naturligtvis illa nog, men man får inte glömma att det kostar samhället otroliga belopp. Rent samhällsekonomiskt kunde det alltså vara värt att satsa förebyggande för att i andra änden minska kostnaderna för utanförskap – och samtidigt rädda barn från att fara illa i onödan. – Det är viktigt att vi upptäcker dessa barn så att vi kan rikta våra insatser på att hjälpa dem. Ju tidigare vi ser dem, desto kortare – och billigare – är vägen tillbaka till normaliteten. – Min åsikt är att det aldrig är för sent, oavsett var vi befinner oss. Utanförskapets olika ansikten Lasse Mattila förklarar att utanförskapets konsekvenser ser olika ut i olika åldrar. I unga år kanske det består av problem hemma med en förälder som har alkoholproblem eller är psykiskt sjuk. Familjeproblemet kan i sin tur ge barnen låg skolmotivation eller ta sig i uttryck genom andra symptom i barnets beteende. Utanförskapet tar sig olika uttryck beroende på vilken ålder som barnen befinner sig i. Men skolan är ett bra forum där man kan fånga upp de drabbade snabbt. – Vi har ju skolplikt och alla ska vara där mellan de är 6 och 16 år. Om barnen inte dyker upp är det en också en larmsignal på att allt inte står rätt till. De barn som skolkar mycket i unga år tenderar att i högre omfattning hamna i kriminalitet. Lasse Mattila presenterar siffror ur en forskningsrapport (Karlberg och Sundell, 2004) som visar att av de grundskolepojkar som skolkade mest hade var fjärde utfört ett rån det senaste HVB för flickor 12-18 år LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner Telefon: 0530-301 23 info@stubben.se www.stubben.se Med vår hjälp får du kraften till förändring Lasse Mattila förklarar att utanförskap kan se olika ut och ta sig olika uttryck beroende på vilken ålder barnet befinner sig i. Han anser att man borde arbeta mer ”på tvären”, att samverkan mellan skola och socialtjänst alltid borde vara självklar. Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. året, var tredje gjort inbrott och varannan med avsikt slagit någon så att denne behövt uppsöka läkarvård. Skolkarna var dessutom i högre utsträckning högkonsumenter av tobak, alkohol, lösningsmedel, narkotika, doping samt sömn-/lugnande medel (utan recept). Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg 070-205 44 83 info@holmen27.nu Samverkan borde utökas Det finns flera olika aktörer som samverkar för att bryta och förebygga utanförskapet hos barn och ungdomar. Det kan vara föräldrar, offentliga instanser inom stat, kommun och landsting, ideella föreningar såsom idrottsrörelser samt privata initiativ. Ju fler av de aktörer som är aktuella som samverkar, desto större är chanserna att man lyckas nå fram och få positiva förändringar. – Tyvärr finns det många ”stuprör” där de olika aktörerna befinner sig, och inom varje stuprör finns ”sugrör”. Alla borde arbeta mer på tvären, men samverkan mellan skolan och socialtjänsten verkar inte alltid vara självklart. Ett forum för den här typen av samverkan är Barnahusen – ett koncept som går ut på att flera myndigheter samverkan under samma tak så att barnen slippa slussas emellan och upprepa sin berättelse för flera olika personer. Målgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år som misstänks vara utsatta för fysisk misshandel i nära relation och/eller sexuella övergrepp samt unga förövare/barn som utsätter www.holmen27.nu Högspecialiserad behandling för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma. Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska utredningar. Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan. Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. finjagarden.se T. 0451 451 40 Format 90 x 65 mm för SIL Annonsoriginal från ireo.se 0708 76 55 00 Svensk Skyddsplacering - Skyddade boenden - Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99 skyddsplacering.se info@skyddsplacering.se www.ssil.se | 33 Artisten Adam Tensta tror att det går att göra skillnad om man tänker på sin omgivning, att alla innerst inne vill göra gott, men det går snett för en del. andra barn för sexuella handlingar. Här kan bland annat finnas polis, socialtjänst, barnläkare samt barn- och ungdoms psykiatriker. Riskfaktorer och skyddsfaktorer Lasse Mattila beskriver att vissa omständigheter ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla problem, så kal�lade riskfaktorer. Det är förhållanden som bland annat ensamhet, missbruk i hemmet, brist på struktur och gränser, skolk. Enstaka faktorer är sällan en fara, men när flera av dessa läggs på varandra ökar belastningen på barnet. Skyddsfaktorer är förhållanden som motverkar riskerna. De kan vara tillhörighet, tydliga normer och regler, skolframgång, social- och emotionell kompetens samt positiva relationer. 34 | www.ssil.se Ju fler av dessa som finns, desto större chans är det att barnen klarar av att hantera eventuella motgångar. Vid en undersökning av Statens Folkhälsoinstitut visade det sig att barn som har många riskfaktorer och samtidigt få skyddsfaktorer hade en betydligt högre alkoholkonsumtion än när förhållandena var tvärt om. – De med både många riskfaktorer och skyddsfaktorer hade dock relativt låg alkoholkonsumtion. Det verkar som att det är extra viktigt att maximera skyddsfaktorerna. Då kan de kompensera för den framgångsfaktor som barnen har i sina liv. Bilen som samtalsrum Den främsta framgångsfaktorn är relationer. Under kvällen återkom samtliga medverkande gång på gång till betydelsen av bra relationen och det personliga engagemanget för att man ska kunna nå fram och göra skillnad i barnens liv. Det är viktigt att finnas till på riktigt, att aldrig svika genom att försvinna eller inte finnas tillgänglig när hjälp verkligen behöves. Med en god relation höjs dessutom kvaliteten på kommunikationen. – I förändringsarbetet bygger sju procent av förändringen på metoden och 70 procent på relationen mellan behandlaren och den utsatte, säger Lasse Mattila. Lasse Mattila berättar om en flicka med problem som han kom i kontakt med, men hon ville inte berätta. En dag när han skulle skjutsa henne någonstans vågade hon öppna sig. – Bilen är ett underskattat samtalsrum. Risk- och skyddsfaktorer samspelar konsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Sky REPORTAGE PÅ RIKTIGT FÖR DIG Årskonsumtion av ren alkohol 1400 hos elever i årskurs 9 1200 1400 400 »ALLA kan göra skillnad. Inte bara kommuner och landsting. Det handlar om att våga se och inkludera barn som går hungriga och har trasiga kläder« 200 1000 800 600 1200 1000 cl 800 600 400 200 0 0-2 3 4 dds fa k tore r 0-2 3 5 Sky dd 6-8 sf0-2 ak 4 3 5 tore r 4 5 6-12 0-2 3 4 5 6-12 www.lassemattila.com www.lassemattila.com Lasse Mattila 0 re re r kto kto k fa s a i f R k Ris 6-8 cl r Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut Bilden visar att det är viktigt att arbeta med skyddsfaktorer. När de är få samtidigt som riskfaktorerna är höga är ungdomarna benägna att konsumera mycket alkohol. Många skyddsfaktorer motverkar dock detta, även när antalet riskfaktorerna är högt. Man slipper att titta varandra i ögonen och det är ofta ganska avslappnat. stänga av telefonerna, säger Paula Issa Khajo, medarbetare på Ung Fritid. Ung Fritid: – idrott är en bra plattform Att bli sedd, vara närvarande och göra skillnad Först ut av de inbjuda gästerna är Patricia Daoud, Paula Issa Khajo och Mery Jadan på Ung Fritid i Trollhättan, ett projekt som arbetar i de utsatta områdena Kronogården och Lextorp för att alla ungdomar ska ha en meningsfull fritid. – Vägen dit kanske inte ser likadan ut för de barn och ungdomar som vi kommer i kontakt med som för dem som har bott länge i Sverige, säger Patricia Daoud. På Kronogården förekommer utanförskap i större utsträckning än generellt. Det är ett område med många inflyttade familjer från andra länder och de flesta av dem är inte medvetna om det stora utbud av fritidsaktiviteter som finns för ungdomar. – Idrottsrörelsen är en fantastisk arena för integration. Den är fostrande och där finns alltid vuxna närvarande. Varannan fredag arrangerar vi Sporty Friday, dit ungdomar mellan 13 och 21 år får komma och testa olika idrotter. Det har varit mycket lyckat, berättar Patricia. Patricia förklarar att de som arbetar på Ung Fritid måste vara engagerade och närvarande. – Arbetet som vi gör handlar om att skapa relationer. Och det gör vi bara genom att finnas ute på området. – Alla borde jobba som oss, alltså inte Adam Tensta, som är uppvuxen i förorten Tensta utanför Stockholm, berättar om en händelse som fick honom att vakna upp. – Min lärare i trean bad mig att se till att två nya killar i klassen kom in i gruppgemenskapen. Där någonstans föddes något i mig. När någon annan gav mig ett ansvar. Han hade blivit sedd och han hade en uppgift. Det fick honom att känna sig betydelsefull och att han faktiskt kunde åstadkom en förändring för en annan människa. – Det går att göra skillnad om man tänker på sin omgivning. Jag tror att alla innerst inne vill göra gott, men det går snett för en del, säger Adam Tensta. Sara Azzazi är verksamhetsansvarig på ”Barn till ensamma mammor” på Fryshuset Göteborg där verksamheten till stor del är inriktad på barn som lever i utanförskap. Hon förklarar att det finns många barn som behöver hjälp av olika anledningar. – Det finns barn som lever med psykisk ohälsa, hungriga barn, de som lever i skyddat boende och så vidare. Det är viktigt att vi finns där för dem och att vi bygger broar i samhället. Fryshuset vill göra skillnad och vi vill skapa positiva barndomsminnen. Sara Azzazi pratar om vikten av förebyggande insatser. Att göra något kvart i tolv i stället för kvart över. Hon tycker också att fler bör öppna upp ögonen och se barn som finns i deras närhet. – ALLA kan göra skillnad. Inte bara kommuner och landsting. Det handlar om att våga se och inkludera barn som går hungriga och har trasiga kläder. Relationerna till barnen är viktiga, men vi får inte glömma de vuxna runt barnen, som föräldrar och andra närstående. Det är viktigt att även bygga relationer med dem, menar Sara Azzazi. Ann-Sofie Skälegård från Hälsokällan berättar att de i sitt arbete inkluderar viktiga vuxna, alltså de som möter barn och unga, för att skapa förutsättningar för att barnen ska må bra. – Vi får inte ser barn som en transportsträcka till att bli vuxen. De är viktiga här och nu, och vi ska arbeta med att de mår bra i dag, inte sen, säger Sofia Grönkvist från Bris. Lasse Mattila är nöjd med kvällen och berättar att han har fått många kommentarer efteråt om belysandet av relationernas betydelse. – Det är möjligt att göra mycket mer för dessa barn och ungdomar än vad som görs i dag. Jag har tillräckligt många gånger bevittnat att det faktiskt går att förändra. Så jag vet att det finns mycket vi kan göra, även om det är en lång väg att vandra, avslutar Lasse Mattila.● www.ssil.se | 35 AKTUELLT Förenklade regler för HVB-hem Nils Öberg. Kriminalvårdens Nils Öberg prisas Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg tilldelas utmärkelsen Head of Service Award av den internationella kriminalvårdsorganisationen ICPA. Utmärkelsen ges till en myndighetschef som på ett ”framstående sätt har bidragit till främjandet av en professionell och human kriminalvård”. (SE) Forskaren Per-Olof Wikström prisas ”The Stockholm Prize in Criminology” är världens största och mest prestigefyllda pris inom området Per-Olof Wikström. kriminologi och går till personer som gjort framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller som praktiskt tillämpat sådan för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna.2016 delar tre pristagare på utmärkelsen, och för första gången någonsin vinner en svensk priset. Den internationella juryn för ”The Stockholm Prize in Criminology” har valt att låta tre pristagare dela utmärkelsen för 2016. De är: Travis Warren Hirschi, professor i sociologi, University of Arizona (USA) Cathy Spatz Widom, professor i psykologi, John Jay College of Criminal Justice (USA) Per-Olof Wikström, professor i kriminologi, University of Cambridge (UK) Pristagarna tilldelas utmärkelsen för att de har bidragit till att öka kunskapen om hur viktiga föräldrar och jämnåriga kamrater är för att förhindra eller att befrämja att barn växer upp till ett liv i kriminalitet. Pristagarnas arbete, som sammantaget sträcker sig över ett halvt sekel och omfattar de tre stora studier, har starkt format den moderna kriminologiska vetenskapen. (SE) Av: Susann Engqvist (SE) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 36 | www.ssil.se Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige kan mer än fyrdubblas i år jämfört med förra året. För att kommunerna ska klara att ordna boenden till alla föreslår Socialstyrelsen nu vissa undantag från föreskrifterna om hem för vård eller boende (HVB). Förslagen till regeländringar bygger på synpunkter som framkommit i samtal med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och länsstyrelserna. Ändringarna innebär att kommunerna får göra undantag från kraven på att boendets föreståndare ska vara högskoleutbildad och att lo- kalerna ska vara bemannade dygnet runt. IVO föreslås få göra samma undantag när de prövar tillstånd till privata HVB. Undantagen föreslås gälla HVB där det bor barn och unga från 16 år, under förutsättning att boendet inte bedriver behandling eller tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning. Det ska alltid finnas personal med beredskap för att komma till boendet om det uppstår behov. kunna garantera barnens säkerhet och trygghet. Men de nya ändringarna ger dem större utrymme att hitta lokala lösningar. Vi kommer att följa utvecklingen noga, säger Socialstyrelsens – KOMMUNERNA SKA rättschef Pär Ödman. gäller Socialstyrelsens allmänna råd om att varje barn bör ha ett eget rum kan kommunerna göra undantag redan i dag. Detta eftersom det handlar om en rekommendation och inte en bindande regel. NÄR DET skickade på remiss med målet att de ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016. De föreslagna ändringarna är tillfälliga i avvaktan på den översyn Socialstyrelsen just nu gör av HVB-föreskrifterna i sin helhet. Det arbetet ska redovisas för regeringen senast den 1 april 2016. (SE) REGELÄNDRINGARNA ÄR Högst risk för psykisk ohälsa bland kvinnor inom socialt arbete Psykiska diagnoser har blivit den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Högst risk att drabbas löper personer verksamma i kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn. På fem år har de långa sjukfallen fördubblats inom denna grupp. Det framgår av AFA Försäkrings delrapport ”Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg”. År 2009 registrerades 4 646 långa sjukfall och motsvarande antal för 2014 är 10 810. risken att drabbas av långvarig sjukskrivning tillföljd av en psykisk diagnos bland kvinnor i kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn. De har en högre risk att drabbas jämfört med män i samma yrkesroll, men också jämfört med övriga kvinnor i kommun- och landstingssektorn och kvinnor i privat sektor. Högst risk att drabbas av en MEST ÖKAR Att i en ofta stressad vardag möta människor i kris och svårigheter, men ändå försöka humöRet uppe, kan varA så psykiskt påfrestande att man själv blir sjuk. Foto Pixabay långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos finns inom yrkesgruppen socialt arbete. Till denna yrkesgrupp tillhör bland annat socialsekreterare, kuratorer och psykologer. Näst högst risk finns bland förskollärare och fritidspedagoger. Enligt preliminära siffror för 2014, är det är också inom denna grupp som risken ökar snabbast. bland kvinnor har ökat årligen i samtliga åldersgrupper, men högst risk har kvinnor i åldrarna 36-45 ANTALET SJUKFALL och 46-55. Risken för 16-25 åring¬arna är lägst, men inom detta åldersintervall återfinns den högsta ökningstakten. RAPPORTEN PSYKISKA diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg baseras på statistik hämtad ur AFA Försäkrings skadedatabas. Skadedatabasen inrymmer information om 13 miljoner försäkringsärenden och ger stor kännedom om vilka skador och sjukdomar som är vanligt förekommande i olika sektorer och yrkesgrupper. (SE) Opalen Vuxenboende VI ERBJUDER INDIVIDANPASSADE LÖSNINGAR Moderna lägenhet er med bra läge! EN GESTALTAD MILJÖ EN ENGAGERAD MEDARBETARGRUPP Stiftelsen Opalen www.stiftelsenopalen.se Föreståndare Sofia Edgren 070 - 77 57 785 VUXENBOENDE Stjärnbacken HVB BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36 Jeanette Carlsvärd, föreståndare 070-558 44 37 Jeanette@stjarnbacken.se Behandlingshem för pojkar och flickor med gränsöverskridande/normbrytande beteende Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse. www.Stjarnbacken.se . Storsättra Gård HVB-Hem Utveckling genom samspel Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete. NY MEDARBE TARE SÖKES! Länk via vår hemsida Verksamheten vänder sig till: Utbildning, Handledning, Bemanning och Behandling Trygghet och tillit Trygghet och framtid Trygghet och omsorg . . 073-311 39 02 tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se VÅRLJUS familjecentrum AKUT OCH UTREDNING arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer med barn 0–16 år. Även stöduppdrag förekommer. Utredningstid 4–8 veckor beroende på familjens storlek och uppdragets utformning. Föreståndare Katinka Hemmingsson, Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50 e-post: info@storsattragard.se Hemsida: www.storsattragard.se Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län Familjebehandling sedan 1987 Adonia Omsorg Ett idédrivet omsorgsföretag! BEHANDLINGSAVDELNING tar emot familjer med barn 0–16 år för intensiv behandling under vanligtvis 3–12 månader. VÅRLJUS MOBILA TEAM VÅRLJUS UTVECKLINGSTEAM arbetar med utredning, stöd bedriver psykosocialt och behandling på hemmaplan behandlingsarbete i form hos familjer med barn/ av familjebehandling och ungdomar 0–20 år. föräldrastöd i familjer. Fyra enheter under samma tak - samarbete för bästa resultat! • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut/skyddat boende. Enhetschef 08-603 35 03 Akut & Utredning 08-603 35 00 Behandlingsavdelning 08-603 35 29 Mobila Team 070-663 31 45 www.varljus.se Vi erbjuder stödboende för ensamkommande ungdomar 18–21 år. Vi vänder oss främst till kommuner i västra Sverige. Våra lägenheter håller en god standard och vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten med • individuella genomförandeplaner • färdighetsträning och utbildning • kontinuerlig utvärdering Vår idé grundar sig i en stark tro på integration. Målet med verksamheten är att ungdomarna, genom ett personligt kontaktmannaskap och med förnyat förtroende för andra människor, får förutsättningar till ett självständigt liv. Idag har vi möjlighet att ta emot nya placeringar! För mer info, ring placeringsansvarig: Gabriel Johnsson tel. 031- 75 75 110 www.adoniaomsorg.se www.ssil.se | 37 POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. REGE RINGSUPPDR AG Barnombudsmannen får uppdrag att lyss na på barns erfarenheter av ojämställdhet Regeringen ger Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta flickors och pojkars egna erfarenheter av ojämställdhet. Barnombudsmannen får också i uppdrag att under 2015-2018 göra kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen. – Flickor och pojkar är experter på sin egen situation och därför är det viktigt att lyssna på deras erfarenheter och involvera dem i jämställdhetsarbetet. Genom uppdraget till Barnombudsmannen vill regeringen öka kunskapen om hur flickor och pojkar själva upplever ojämställdhet inom områden där skillnader mellan könen har konstaterats, säger barnminister Åsa Regnér. Av Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 framgår att det finns skillnader mellan flickor och pojkar inom barnrättsligt viktiga områden. Vad gäller skolresultat presterar flickor i genomsnitt bättre än pojkar. Psykisk ohälsa är ett annat område där flickor oftare än pojkar rapporterar psykiska och psykosomatiska besvär. Flickor skattar även i lägre grad än pojkar sin egen hälsa som god. Barnombudsmannen ska rapportera uppdraget till Regeringskansliet under 2016. Tre myndighetsuppdrag rörande flyktingsituationen Socialstyrelsen har fått i uppdrag att nationellt initiera och samordna informationsinsatser för familjehem, jourhem och god man för ensamkommande barn och särskilt förordnad vårdnadshavare. Uppdraget ska löpande stämmas av med Socialdepartementet och redovisas senast den 31 mars 2018. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en svarsfunktion med uppgift att besvara frågor från och ge stöd till kommunernas socialtjänst med koppling till den rådande flyktingssituationen. Socialstyrelsen ska lämna redovisning om uppdragets utförande i myndighetens kommande årsredovisning, avseende 2015. Därutöver har Statens Institutionsstyrelse (SiS) fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för myndigheten att iordningsställa och tillhandahålla minst 1 000 platser i stödboende och hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga i åldern 16–20 år. Uppdraget ska senast redovisas senast 1 januari 2016. BESLUT Öronmärkta pengar till webbaserad kompetensutbildning om våld i nära relationer Socialstyrelsen får använda 1 miljon kronor av utvecklingsmedel för att, i samverkan med läns- styrelserna och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet, ta fram en webbaserad basutbildning inom området våld i nära relationer till stöd för kommunernas kompetensutveckling. Basutbildningens syfte är att höja kunskapsnivån i kommunerna och stärka personal som möter barn, kvinnor och män som lever med våld i nära rela¬tioner. Regeringsbeslut med fokus på våldsförebyggande arbete Regeringen ger Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf ) i uppdrag att främja användningen av effektiva våldsförebyggande program för att motverka mäns våld mot kvinnor. Detta är en fortsättning på det tidigare uppdraget om jämställdhet. Myndigheten ska även följa, dokumentera och sprida erfarenheterna av det arbete som genomförs. Mucf ska följa resultaten av den utvärdering av det våldsförebyggande programmet Mentors In Violence Prevention som Statens skolverk fått regeringens uppdrag att genomföra. Myndigheten ska även samråda med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Linköpings Universitet (Nationellt kunskapscentrum – Barnafrid) samt relevanta organisationer inom det civila samhället. Uppdraget ska reovisas till Regeringskansliet senast i februari 2017. FÖRSL AG Stödboende kan införas som ny placeringsform januari 2016 Regeringen föreslår i en proposition att en ny placeringsform, stödboende, införs för barn och unga i åldern 16-20 år. Placeringsformen passar flickor och pojkar som behöver ett självständigt boende med individanpassat stöd och ensamkommande barn är en av målgrupperna. I propositionen lämnas även förslag i syfte att utveckla familjehemsvården. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Stödboende blir ett komplement till de befintliga placeringsformerna HVB- och familjehem. Placeringsformen vänder sig till barn och unga i åldern 16-20 år med bristande familjestöd och som bedöms kunna bo i eget boende med anpassat stöd utan särskilt vård- eller behandlingsbehov. I ett stödboende kan barn och unga, under trygga former, träna på att bo i ett eget boende och bli förberedda inför ett självständigt boende och vuxenliv. Socialnämnden ska ha ett övergripande ansvar för barn och unga som placeras i ett stödboende, på motsvarande sätt som gäller barn och unga som placeras i familjehem och hem för vård eller boende. syfte att utveckla familjehemsvården genom ett tydliggörande av Socialstyrelsens ansvar för att stödja och utveckla familjehemsvården. Utvecklingsarbetet ska vara långsiktigt, kontinuerligt och sammanhållet för en familjehemsvård av god kvalitet och tillräcklig omfattning även i framtiden. Familjehemsföräldrar är en viktig målgrupp i utvecklingsarbetet. Det är också centralt att ta del av de familjehemsplacerade barnens egna erfarenheter för att kunna utveckla vården. UTRE DNINGSFÖRSL AG Utredning föreslår skärpt straff för kontakt med barn i sexuellt syfte (s.k. grooming) Utvidgat straffansvar och skärpt straff. Det föreslås i en utredning om kontakt med barn i sexuellt syfte som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson har tagit emot. Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller bekämpande av alla sorters sexuella övergrepp, inte minst när det gäller barn. I dagens samhälle finns det stora möjligheter för vuxna personer som vill arrangera möten med barn i avsikt att begå sexuella övergrepp. Det är därför viktigt att polis och åklagare har möjlighet att tidigt kunna ingripa för att förhindra och förebygga sexualbrott mot barn. Därför föreslår utredningen att straffansvaret för det som i dagligt tal ofta kallas grooming utvidgas. I dag finns ett krav på att en vuxen måste ha vidtagit någon ytterligare åtgärd, förutom att komma överens om ett möte med barnet, för att göra sig skyldig till brottet kontakt med barn i sexuellt syfte. Nu föreslår utredaren att kravet tas bort och att straffansvaret ska inträda redan när en vuxen föreslår för ett barn att de ska träffas, eller när de kommer överens om att träffas. Utredningen föreslår även att maximistraffet höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år och att brottsbeteckningen ändras till åtgärd för att möta ett barn i sexuellt syfte. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Justitiedepartementet, Ds 2015:49 Förslag för att utveckla familjehemsvård I samma proposition som ovan lämnas även förslag i Hur riksdagsbeslut fattas: Kommittédirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras. ➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom regeringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4 38 | www.ssil.se ranarp_annons_NY.pdf 11-03-10 14.53.11 - Bemanning i socialt arbete - Chefer i socialt arbete C M - Socionom- & utredningskonsulter Y CM - Ledningsstöd MY CY Välkommen med er förfrågan CMY K www.kronanab.se info@kronanab.se Tel: 0738-153777 Jour- & Familjehem för ensamkommande barn & ungdomar Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från beroenden - redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling. Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet. Vi på Andra Hemmet träder i när de biologiska föräldrarna behöver avlastning eller inte finns tillgängliga för att tillgodose med ett tryggt hem. Kontakt: Dejan Iic 073-779 22 02 Leopoldsgatan 22 Uppsala . info@andrahemmet.se www.andrahemmet.se www.andrahemmet.se Rundelns stödboende Rundelns stödboende är ett alternativ när insatser med stöd av LSS inte är aktuellt, placering sker enligt SoL. Rundelns stödboende erbjuder centralt belägna lägenheter och individuellt anpassade stödinsatser. Målgruppen är unga vuxna med ett stödbehov som kräver en individuell anpassning som kan vara svår att genomföra i ett kollektivt boende. FAMILJEHEM MED MÅNGFALD, KUNSKAP OCH HJÄRTA Ensamkommande flickor som är gravida eller redan har fött barn har fått en lugn och välkomnande boendemiljö här liksom mor/farföräldrar med barnbarn som under flykten till Sverige skilts från resten av familjen, men också unga vuxna i utskrivningsfasen från SIS där ett stabilt boende kan vara avgörande för fortsättningen. Våra familjehem finns i städer och på landsbygden. Många talar flera språk och gemensamt för allihop är att de är eldsjälar som vill göra skillnad. Familjehem i fokus erbjuder stöd dygnet runt, regelbunden handledning, utbildning och tillgång till psykolog. Vi tar emot placeringar av barn och unga mellan 0-18 år, ensamkommande flyktingbarn och barn med komplexa behov. 020-20 29 30 www.familjehemifokus.se Välkommen att kontakta oss för mer information! Jan-Åke Karlsson jan-ake.karlsson@cvo.se 070-949 13 38 www.cvo.se www.ssil.se | 39 GÄSTKRÖNIKA Hur viktig är det att barn själva får bestämma? I föräldrabalken stadgas att barn har rätt till umgänge med den föräldern de inte bor hos, samt att barn har ett behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Lagens definition kom till för att barnet ska kunna träffa båda sina föräldrar, oavsett hur vårdnadsfrågan, samarbetet eller kommunikationen ser ut mellan föräldrarna. I lagen och i praxis utgår jurister oftast från barnets rättigheter till umgänge med umgängesföräldern. I teorin är det rätt och en fin tanke, men även om ett umgänge inte är juridiskt olämpligt är det inte alltid för barnets bästa. KRÖNIK A TIDIGARE LAG och praxis har varit att barn från 12 år ska ha stor självbestämmanderätt. Hur mogen en tolvåring är kan dock variera. Idag handlar det istället mer om allmän mognad och utveckling. Problemet är att olika socialtjänster och domstolar gör olika bedömningar. Nyligen hade jag ett mål där en tolvåring, normalt åldersadekvat, under ett år stått fast vid att den vill bo med ena föräldern. Detta skulle innebära en flytt som socialtjänsten i hemkommunen var emot, trots att föräldern var lämplig. Socialtjänsten motiverade sitt beslut om att inte ta hänsyn till pojkens vilja med hänvisning till att pojkar är senare i utvecklingen än flickor. TVÄRTOM VAR det i ett mål där en flicka på 10 år fick bestämma helt. Domstolen menade då att det var ett beslut även för framtiden. Att barnet med tiden skulle fungera bättre med ett sådant beslut än 40 | www.ssil.se om domstolens beslut inte skulle kunna följas om något år, och då kanske leda till en ny process. umgängesmål är bedömningen bland båda socialtjänster och tingsrätter också ojämn. Vissa tingsrätter vill knappt ta beslut om umgänge för barn över 12 år, andra kör över de som uttryckligen inte vill medverka till umgänge – med domskälen att det är för barnets bästa. Tanken är god. Många boendeföräldrars konflikt med den andre parten påverkar barnen. Men i de fall där barnen uttryckligen under längre tid inte vill medverka till umgänge, och har uppnått denna ålder och mognad, är det viktigt att lyssna. Konflikten kan annars förvärras, och barnet tar mer skada om det tvingas, istället för att ha möjlighet att istället senare ta upp kontakten på eget initiativ. - I RENA barn vill att föräldrarna ska bli ett par och bo tillsammans igen. De barn som aldrig bott tillsammans med båda föräldrarna vill träffa den de inte bor med ofta. I de fall där barn genomgående, utan synliga påtryckningar vägrar umgänge och har uppnått en adekvat ålder är det viktigt att lyssna. Det är då ofta någonting som inte står rätt till. Jag hade tidigare i år ett mål där domstolen körde över barnets vilja men barnet fortsatte att vägra umgänge. Barnet bröts ned så av domstolens ovilja att lyssna att denne inte klarade av det vardagliga livet. Senare framkom att barnet blivit djupt kränkt under umgänget och att barnets nej var ett rop på hjälp. ● DE FLESTA Linda Bohlin Jur kand och Ansvarig Affärsutvecklare på Juristpunkten »I de fall där barn genomgående, utan synliga påtryckningar vägrar umgänge, och har uppnått en adekvat ålder, är det viktigt att lyssna.« Andra Chansen AB Ett stöd till barn, unga och unga vuxna. Vi på Andra Chansen erbjuder konsulentstödda familjehem med våra ungdomar i fokus och insatserna skräddarsydda efter ungdomarnas behov och socialtjänstens önskemål. Vi arbetar med snabba lösningar och fokus på närhetsprincipen runt socialtjänsten. Välkommen att kontakta oss! Johakim Gadhasson Verksamhetschef, 0769-468809 Storgatan 20 Uppsala . info@2chansen.se LEDIGA PLATSER! www.Boendeforbehovande.se Vi erbjuder förstärkta familjehem och jourhem i främst Skåne. Vi ger ensamkommande flyktingbarn/ungdomar bästa tänkbara stöd och trygghet hos våra familjehem/jourhem. Vi har lediga platser omgående för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Vi söker och rekryterar även nya möjliga familjehem/jourhem. Kontakt: Sonny Tengquist (verksamhetschef) 070-454 59 56 boendeforbehovande@gmail.com Boende för behövande AB OMSORG NORR Kreativitet Engagemang Respekt Avivia erbjuder boendeverksamhet med stabilitet i fokus. Vi vill ge ungdomar en trygg och säker plats att frodas. 018 – 470 46 41 Omsorg Norr erbjuder boenden för personer med omfattande särskilda behov. www.omsorgnorr.se Curativa AB fungerar som ett stöd till socialtjänsten och andra verksamheter inom socialt arbete. . Handledning . Familjehemsvård . Konsultation . Utbildning/utredning Kristina Faleij 070-318 22 38 Falleniusgatan 4 Örebro curativa@telia.com www.curativa.se HUDUMA CARE HB Vi erbjuder konsulentstödd familjehemsvård för ensamkommande flyktingbarn. Vi rektyterar, utreder och handleder familjehem med utgångspunkt från Socialstyrelsens rekommendationer. Kontakt! ahmed@hudumacare.se . 070-773 17 54 Nya Livet erbjuder HVB-hem för ensamkommande, familjehem, jourhem, konsulentstött familjehem för ensamkommande och träningslägenheter. Nya Livet arbetar för relationsskapande med ungdomens individuella behov i centrum, jobbar med öppenhet, trovärdighet, lyssnande och skapar trivsel och trygghet på boendet och hos familjehemmet. KONTAKT Mehri Daman, VD och Socionom Nya Livet Ensamkommande Blåklintsvägen 8 Fritsla . 0320-478 88 www.nyalivetensamkommande.se Athena mitt nya hem Vi erbjuder ungdomar som är utsatta för ”hedersrelaterat våld och förtryck” samt ensamkommande barn/unga: • Familjehem/Jourhemsplaceringar • Stödboenden Zubeyde Demirörs Ansvarig • Skyddat boende HVB-hem för flickor 076-271 45 65 med "hedersproblematik" Fatima Aberkan • Kontaktmannaskap Föreståndare • Utbildningar/Föreläsningar/Handledning 070-882 19 56 • Risk och behovsanalyser/kartläggning info@mittnyahem.com www.mittnyahem.com www.ssil.se | 41 Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 46 Kommer du tycka om mig nu? En självbiografisk berättelse om fyra identiteter - La, Lina, Marjatta och Jag - en ärlig och gripande historia.. La föds som pojke men känner från tidig ålder att hon är en flicka, men det ser ingen. Lina vill vara bäst i klassen men hon kämpar med läs- och skrivsvårigheter. Marjatta är utbildad flerspråkig jurist men vantrivs i EU:s gråa korridorer. Dessa tre historier vävs samman med hur Jag vänder en skola i kris. La, Lina, Marjatta och Jag brottas med sina känslor samtidigt som de bygger upp sina drömmar, förväntningar och destinationer. Författaren Lina Axelsson Kihlblom är grundskolechef för Haninge kommun och ledamot i 2015 års skolkommission samt uppmärksammad rektor för Ronnaskolan i Södertälje. Hon blev även uppmärksammad i tv-serien Rektorerna på SVT. Hon är även en mycket uppskattad föreläsare och flitig debattör. Lina Axelsson Kihlbom, www.gothiafortbilding.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 46 Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt – en handbok i bemötande När någon drabbas av demenssjukdom eller andra tillstånd som påverkar hjärnan till exempel stroke, Parkinsons sjukdom, MS eller hjärnskada, medför det kognitiv svikt.Detta är en handbok i bemötande som ökar kunskapen om kognitiv nedsättning och ger konkret vägledning i hur vårdpersonal och anhöriga kan stödja den drabbade och förbättra livskvaliteten. Två studieplaner med diskussionsfrågor, en för vårdpersonal och en för anhöriga, gör boken utmärkt för studiecirklar. Boken är en omarbetad tidigare upplaga av Samvaro med personer med demenssjukdom. Jane Cars är geropsykolog och före detta chefpsykolog.Beata Terzis är med dr och sakkunnig inom demens och kognition. Hon har tidigare varit chefpsykolog och enhetschef vid Dalens sjukhus, Stockholm. Jane Cars och Beata Terzis, www.gothiafortbildning.se Socialförsäkringar – en introduktion för professionsutbildningar – Barn, familj, funktionshinder, sjukförmåner, arbetsskador, pensioner och bostadsstöd. Boken redogör och kommenterar socialförsäkringsbalkens innehåll och kan användas på fristående kurser liksom på personalutbildningar med anknytning till människobehandlande verksamheter. Bokens huvuddel tar upp Familjeförmåner, förmåner vid sjukdom eller arbetsskada, särskilda förmåner vid funktionshinder, förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande, bostadsstöd Även relevanta domar och praxis, såsom JO-beslut, återfinns i boken, liksom instuderings- och fördjupningsuppgifter.Författaren Lars Zanderin är fil. lic. i statsvetenskap, fil.dr i rättssociologi samt universitetslektor i politologi (em.). Han har skrivit ett flertal böcker och uppsatser i arbetsmiljörätt, arbetsrätt och förvaltning och har lång erfarenhet av olika uppdrag inom förvaltning och näringsliv. Lars Zanderin www.liber.se Alkohol, droger och hjärnan Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 46 42 | www.ssil.se Alkohol, droger och hjärnan beskriver framsteg inom hjärnforskningen som gjort det möjligt att bättre förstå alkohol- och drogproblem. Boken är skriven från författarens perspektiv som läkare och forskare och visar hur vetenskapens framsteg pekar ut vägar mot empatisk, rationell behandling som alternativ till moraliserande attityder och vårdideologiska strider. Missbruksproblem är mycket vanliga, och nästan varje familj har erfarenhet av någon som drabbats. Svenskars användningsmönster av alkohol har förändrats. After Work-ölen och mitt-i-veckan-drinken är förhållandevis nya i svensk dryckeskultur, samtidigt som traditionen av tungt helgdrickande finns kvar. Dessa dryckesbeteenden aktualiserar behovet av fördjupad kunskap och vetenskapligt grundade behandlingsmetoder. För att nå dit behöver forskningens resultat nå ut utanför akademiska kretsar. Markus Heilig www.nok.se BOKHYLLAN En skola fri från mobbning Kunskap, inspiration, tips och råd till föräldrar, lärare och alla som vill förändra Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 46 Varje dag kränks och mobbas mer än 50 000 barn i skolan - två i varje klass. Varje år tar tar 50 skolbarn livet av sig för att slippa fortsatt mobbning - ett barn i veckan. Allt fler vuxna vittnar om hur de lidit hela livet sedan de mobbats som barn. Det är lätt att kasta skulden på enskilda och grupper av människor, men - mobbning är framför allt ett strukturellt problem. Skolan saknar organisation och rutiner för att fungera som en trygg arbetsplats. Lagen kräver nolltolerans mot kränkningar och mobbning i skolan, men... – Vad ska skolan och alla andra göra för att nå nolltolerans? Vem ska man vända sig till när man blir utsatt för kränkningar och mobbning?Vem ska man vända sig till och berätta när man ser och hör att någon blir illa behandlad? Det är några av många frågor som Claes Jenninger behandlar för att sprida kunskap, inspiration, tips och råd. Claes Jenninger är fyrabarnspappa vars son Måns tog livet av sig för att slippa fortsatt mobbning. Mellanstadielärare och mediepedagog (DI). Har arbetat i skolan i 30 år på mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet samt i lärarutbildningar. Arbetat som frilans på Utbildningsradion och i kulturprojekt som Skapande skola och Kultur i skolan. Claes Jenninger Beijboom Books Att vara vuxen med Aspergers syndrom Om identitet, relationer och vardagen ”Att umgås med människor jag har roligt med är för mig som att äta jordgubbsglass: jag tycker om jordgubbsglass, men jag klarar mig utan det och mår inte psykiskt dåligt om jag inte äter det på länge. På samma sätt kan jag ha roligt med andra människor, men å andra sidan har jag också roligt ensam. Är det verkligen helt fel att göra något som avviker från det normala?” Paula Tilli beskriver identitet, relationer och vardagen på ett personligt och levande sätt livet med Aspergers syndrom, eller som det numera heter autismspektrumtillstånd. Det största problemet är sällan diagnosen i sig utan det är förväntningarna och kraven från omgivningen som skapar stress och tar energi. Boken vänder sig till dig som har en diagnos inom autismspektret och till närstående. Även professionella och arbetsgivare har stor glädje av boken. Paula Tilli www.gothiafortbildning.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 46 Inkludering i skolan Nu kommer den ledande inkluderingsforskaren David Mitchells bok Inkludering i skolan, som ger tillgång till 27 evidensbaserade undervisningsstrategier som verkligen fungerar. Inkluderande undervisning innebär att olikheter ses som en tillgång. Men hur ska man undervisa elever i behov av särskilt stöd på bästa sätt? Vad säger forskningen och hur ska man veta vilka strategier som är mest effektiva? David Mitchell presenterar en unik sammanställning och analys av olika undervisningsstrategier i relation till olika typer av undervisningsinnehåll som forskning har visat varit framgångsrik för elever i olika typer av skolsvårigheter. Något motsvarande har tidigare inte funnits. Säger Kerstin Göransson, faktagranskare och docent i specialpedagogik, med fokus på inkludering, särskola och elever i behov av särskilt stöd i sitt förord. Författaren David Mitchell är adjungerad professor vid University of Canterbury i Christchurch i Nya Zeeland. Mitchell är ledande forskare inom inkludering och anlitas som sakkunnig i ett flertal internationella sammanhang David Mitchell www.nok.se Svart kvinna Våren 2014 startade Fanna Ndow Norrby kontot @SvartKvinna på sociala medier. Hon var trött på den sexism och rasism som svarta kvinnor i Sverige möter. Gensvaret blev massivt - på bara en dag fick kontot över 10 000 följare och inom ett par månader läste och diskuterade mer än 40 000 personer kontot. I Svart kvinna samlar Fanna Ndow Norrby den bredd av berättelser som ett stort antal svarta kvinnor i Sverige delat med sig av. Tillsammans med nyskrivna texter är boken en djupdykning i det som så oskyldigt kallas vardagsrasism, men som berör grundläggande frågor om existensberättigande och ojämlikhet. Med texter av Amie Bramme Sey, Amira Diallo, Alle Eriksson, Yodit Girmay, Tatiana Håkanson, Judith Kiros, Valerie Kyeyune Backström, Tyson McVey, Marilyne Ntumba Mabambu, Bilan Osman, Adam Tensta och Salem Yohannes. Redaktör för boken är Fanna Ndow Norrby (f 1990), som är frilansskribent, aktivist och är utbildad i strategisk kommunikation och PR. Svart kvinna är hennes första bok. Fanna Ndow Norrby www.nok.se www.ssil.se | 43 Bergåsa HVB (Halland) och Selene-kollektivet (Gotland) fick dela på priset Årets Vårdgivare. Med på bilden (tv) är också en av Svenska Vårds styrelseledamoter Marie-Louise Löfdahl samt ordförande Martin Linde-Rahr. Svenska Vårdgalan Inspiration och kunskap för några av välfärdens hjältar I början av november hölls 2015 års upplaga av Svenska Vårdgalan, med påföljande utbildningdag för personal och ledning, på Piperska Muren i Stockholm. Dag 1 bestod främst av inspirerande föreläsare. Ola Polmé, med mångårig bakgrund inom psykogeriatrik, berättade om det viktiga bemötandet i vården och Yamina Enedahl, världsrekordhållare i fridykning och mental tränare visade hur man kan spränga sina egna gränser och utmana gamla föreställningar. UNDER FÖRSTA dagen delades även priserna ut för Årets Vårdgivare, som delades av Bergåsa HVB och Selene-kollektivet, samt Årets Medarbetare som gick till Julia Matthus på HOPP. Bergåsa fick utmärkelsen med motiveringen att de med sitt engagemang och sin kreativitet är en förebild för behandlingsvärlden. Med låg personalomsättning har man lyckats väl med värdegrundsarbete och god arbetsmiljö vilket avspeglar sig i hög kundnöjdhet och hög trivsel bland de placerade flickorna. Ur motiveringen för Selene-kollektivet kan man bland annat läsa att ”I den famil- 44 | www.ssil.se jära miljön bygger man upp bärande relationer med klienterna, där man ser till de individuella behoven och ger stöd i ett mödosamt men nödvändigt förändringsarbete” JULIA MATTHIS fick priset Årets Medarbetare. ”Julia är ett föredöme genom sitt kvalificerade och osjälviska arbete inom HOPP Stockholm och även i sociala sammanhang utanför organisation. Julia är en person som står för människor som farit illa i livet”. löd motiveringen. Även ett hederspris delades ut till Karin Cederqvist, Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping för sina insatser för att hjälpa hundratals flyktingar, invandrare och asylsökande med att bearbeta psykiska problem som uppstått i samband med trauma och migration. mycket nöjda med dagarna, konstaterar Dan Nilsson, förbundsdirektör för Svenska Vård. – Givet de speciella förutsättingar som råder just nu, då våra medlemmar har extra hög arbetsbelastning, var det god uppslutning. De tre spår vi hade under utbildningsdagen; Utmanande beteenden, Kan vi lita på hjärnan, Trygg och säker samt mitt spår - Uppdatering rörande bland annat upphandlingar, förändringar i regelverk och aktuella politiska förslag, var mycket uppskattade. Jag tror faktiskt mitt spår drog flest åhörare, men jag vet att de som gick säkerhetsspåret fick sig en mycket bra säkerhetsutbildning, avslutar Dan Nilsson. TEXT OCH FOTO SUSANN ENGQVIST – VI ÄR Dan Nilsson, förbundsdirektör för Svenska Vård får hjälp att hitta sin inre styrka av fridykaren och mentala coachen Yamina Endedahl. RECEPT Baka Jan Hedhs julfavoriter AV ANNIKA RÅDLUND Jan Hedh har genom sina många böcker blivit känd som en av Sveriges främsta konditor- och bagarmästare. Under hans 45 år i branschen har han mottagit många fina utmärkelser. Här delar han med sig av sitt favoritrecept på lussekatter som finns med i hans senaste bok Julens söta som kom ut i oktober. Saftiga Lussekatter Recept för cirka 35 bullar. Ingredienser: Fördeg 700 g (11 2/3 dl) vetemjöl 30 g (drygt 2 msk) strösocker 80 g jäst 500 g (5 dl) mjölk (3 %) 3 g stött saffran Gör degen så här: 1. Lägg mjöl och socker i en bunke. 2. Lös upp jästen i mjölken. Tillsätt saffran. Häll blandningen över mjölet. 3. Knåda degen i assistent på låg hastighet i 5–6 minuter. 4. Låt jäsa övertäckt på varmt ställe tills degen har blivit dubbelt så stor, ca 30–45 minuter. Bortgörning 500 g (8 1/3 dl) vetemjöl 180 g (2 dl) strösocker 20 g (drygt 1 msk) havssalt 20 g (2 msk) stött kardemumma 50 g (1 litet) ägg 250 g smör Russin Äggstrykning Vispa ihop 1 ägg Bortgörning 1. Häll mjöl, socker, salt, kardemumma och ägg över fördegen i degbunken. 2. Arbeta degen i hushållsassistent på låg hastighet i 5–6 minuter. 3. Tillsätt smöret i små bitar, öka hastigheten och arbeta degen riktigt elastisk i ytterligare 10 minuter. 4. Låt jäsa övertäckt ca i 30 minuter. Baka lussekatterna så här: 1. Lägg russin i blöt i kallt vatten i ca 30 minuter. Låt rinna av ordentligt i en sil. 2. Dela degen i 3 delar, som var och en delas i 11–12 bitar. 3. Rulla bitarna till bullar, täck dem med en bakduk och låt vila i 5 minuter. 4. Rulla ut och forma bullarna enligt önskemål. Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper. 5. Stick ner blötlagda russin i degen hårt, så att de inte blir torra. 6. Pensla med äggstrykning och låt jäsa kraftigt till lite mer än dubbel storlek, i ca 45 minuter. 7. Sätt ugnen på 250 °C. 8. Baka lussekatterna gyllenbruna i 8–9 minuter. 9. Pensla dem ännu en gång med äggstrykning efter bakningen. Anecta Translink Specialist vid företagsöverlåtelser inom vård, skola och omsorg Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte! Per-Olof Eurell Stockholm 08-755 55 90 | Jönköping 036-12 66 40 Malmö 040-630 99 39 | www.anecta.se Dealmaker och branschspecialist per-olof.eurell@anecta.se | 08-410 426 43 www.ssil.se | 45 KALENDARIUM Kalendarium 2015 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang. DECEMBER ”Busiga vårdtagare” med Ola Polmé Malmö 2 december. Arrangör: Svenska Vård Basal demensutredning Umeå 3 december, Växjö 10 december. Arrangör: Expo medica Systematiskt kvalitetslednings arbete med Patrik Ulander Stockholm 3-4 december. Arrangör: Svenska Vård Bemötande vid svåra beteenden Stockholm 4 december. Arrangör: KUI Psykisk ohälsa hos personer inom LSS-verksamhet Stockholm 7 december. Arrangör: KUI Chef HVB-hem Stockholm 7-8 december. Arrangör: Conductive ”Strategisk dag för konsulent stödd familjehemsverksamhet” Stockholm 8 december. Arrangör: Svenska Vård Bostäder för äldre Stockholm 8-9 december. Arrangör: Conductive Ensamkommande flyktingbarn Stockholm 8-9 december. Arrangör: Conductive Psykisk ohälsa hos äldre Stockholm 9 december. Arrangör: KUI Webbmöte, Information om en samkommande flyktingbarn Webbsänds, 9 december. Arrangör: SKL Integritet och mänskliga rättigheter i HVB Stockholm 9 december. Arrangör: IMR Samtalsmetodik för omsorgspersonal Stockholm 11 december. Arrangör: KUI 46 | www.ssil.se Temadag Droger Karlstad 15 december. Arrangör: FoU Välfärd Barn i behov av särskilt stöd Stockholm 9 februari. Arrangör: KUI Roller och ansvar i vård och omsorg – en översiktskurs för journalister med Dan Nilsson Stockholm 15 december. Arrangör: Svenska Vård Hur bemöter man hot och våld? Stockholm 12 februari. Arrangör: KUI Läkemedelshantering i HVB Stockholm 17 december. Arrangör: IMR JANUARI Lex Sarah webbutbildning för personal inom äldreomsorg och LSS Webbaserat, 4 januari. Arrangör: KUI Hitta rätt Workshop om material för ensamkommande ungdomar Göteborg 20-21 januari. Arrangör: FoU Välfärd Motiverande samtal Stockholm 21-22 januari. Arrangör: KUI Att åldras med utvecklingsstörning Stockholm 25 januari. Arrangör: KUI ”Basal hygien för särskilda boenden o viss LSS” med Lena Sahlqvist Stockholm 26 januari. Arrangör: Svenska Vård Daglig Verksamhet Stockholm 27-28 januari. Arrangör: Conductive FEBRUARI Lex Sarah webbutbildning för personal inom äldreomsorg och LSS Webbaserat, 1 februari Arrangör: KUI Psykisk ohälsa samhällets barn och unga Stockholm 3-4 februari. Arrangör: Expo medica Bra bemötande botar bäst Stockholm 17 februari. Arrangör: KUI ”Systematiskt kvalitetslednings arbete” med Patrik Ulander Stockholm 23 februari. Arrangör: Svenska Vård ”Systematiskt kvalitetslednings arbete” med Patrik Ulander Jönköping 12 april. Sundsvall 19 april. Arrangör: Svenska Vård Vuxna och psykisk hälsa Stockholm, 13-14 april. Arrangör: Expo Medica Värdebaserad vård i praktiken Stockholm, 13-14 april. Arrangör: Conductive Chef i hemtjänsten Stockholm, 13-14 april. Arrangör: Conductive MARS ”Systematiskt kvalitetslednings arbete” med Patrik Ulander Malmö 3 mars. Göteborg 8 mars. Arrangör: Svenska Vård Lex Sarah webbutbildning för personal inom äldreomsorg och LSS Webbaserat, 7 mars. Arrangör: KUI Integration av nyanlända Stockholm, 8-9 mars. Arrangör: Conductive ”Basal hygien för särskilda boenden o viss LSS” med Lena Sahlqvist Höör 16 mars. Arrangör: Svenska Vård Rikskonferens Kvalitet i omsorgen 17-18 mars. Arrangör: KUI Ekonomistyrning på socialförvaltningen Stockholm 19-20 april. Arrangör: Conductive Psykisk ohälsa hos personer inom LSS-verksamhet Stockholm 25 april. Arrangör: KUI ”Vårkonferens” Stockholm 25-26 april Arrangör: Svenska Vård OKTOBER Drogfokus 2016 Uppsala 19-20 oktober. Arrangör: Uppsala kommun tillsammans med Uppsala universitet NOVEMBER Psykisk O-Hälsa SYD Malmö 24 november. Arrangör: Expo medica APRIL Socionomdagarna 2016 Stockholm 15-16 november. Arrangör: Akademikerförbundet SSR Lex Sarah webbutbildning för personal inom äldreomsorg och LSS Webbaserat, 4 april. Arrangör: KUI Leva och fungera 2017 Göteborg 4-6 april. Arrangör: Svenska mässan Vitalis Göteborg 5-7 april. Arrangör: Svenska mässan 2017 För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör. PLATSTORGET Söker du ny personal eller vill du marknadsföra din utbildning? Behandlare/socionom/ beteendevetare 3 platser Mångsbo HVB och Duvgården HVB är inne i ett spännande utvecklingsskede. Har du ett genuint intresse av att tillsammans med det övriga teamet och ledningen utveckla verksamheten? Drivs du av ett starkt engagemang för målgruppen och är som person mogen och trygg samt har förmågan att härbärgera. Gällivare Kommun Socialförvaltningen söker ENHETSCHEF för Barn och Unga samt Familjerätt Sista ansökningsdag 11 december 2015 Upplysningar tfn 0970-185 41 Mona Holmström, avdelningschef Läs mer på www.gellivare.se Vi tänker I arbetet som alkohol och drogterapeut skapar du en trygg och utvecklande miljö för ungdomarna genom en strukturerad och meningsfull vardag. Du bedriver vård utifrån socialtjänstens uppdrag samt tillsammans med kollegor planera och genomföra behandlingen bl a genom att hjälpa ungdomen att utveckla sin förmåga att hantera sina känslor/svårigheter utifrån nya strategier. Grunden för allt behandlingsarbete utgår ifrån den relation du skapar med ungdomen. Schemalagda gruppsamtal - Motiverande Samtal (MI) - Kriminalitetsprogram - Rapporter till våra kunder - Uppföljningsmöten Vi erbjuder Handledning, behandlardagar, god löneutveckling, delaktighet mm. Kvalifikationer Vi söker dig med adekvat utbildning: socialpedagog, socionom, beteendevetare eller alkoholterapeut, behandlingspedagog, behandlingsassistent med erfarenhet av att leda grupper. Meriterande är utbildning i KBT, MI, Vi lägger mycket stor vikt vid personliga egenskaper och lämplighet. B-körkort är ett krav samt tillgång till bil. Urval och intervjuer kommer att ske löpande under rekryteringstiden. Vi söker både timvikarier och längre vikariat kan bli aktuellt. Vi erbjuder anställning på 10 timmar/vecka, men där goda möjligheter finns till utökad arbetstid upp till heltid. Mer information på www.mangsbohvb.se och www.duvgarden.se Ansökan via e-post: elin.mangsbo@gmail.com (Elin 070-991 67 60) VI HAR VALT VÅRA REKRYTERINGSKANALER OCH ÖNSKAR INGEN REKRYTERINGSHJÄLP. Bemötande med kvalitet Utbildningar och handledning inom LSS Annika Renöfält-Grahn är folkhögskollärare, handledare och coach, med utbildning i bland annat psykologi och kommunikation. Annikas erfarenhet av att vara mamma till ett barn med personlig assistans, liksom erfarenhet som arbetsledare för personliga assistenter, har gett henne unik kunskap inom området, något som uppskattats av många kursdeltagare. 073-316 99 75 IfA anlitar sedan ett år tillbaka Talavid www.talavidhandledning.se Handledning i utbildningsuppdrag. Birgitta Orre-Annmo är socionom, gymnasielärare samt handledare. Birgittas erfareheter som LSS-handläggare, lärare i social omsorg samt ansvarig för återkommande fortbildning av personliga assistenter, har gett kunskap från flera olika perspektiv, vilket resulterar i både bredd och djup i kursinnehållet. Vertebra Handledning är upphandlat för handledning av Göteborgs stad med kranskommuner. 070-201 91 48 www.vertebra.se Kontakta oss för en skräddarsydd utbildning utifrån era behov! ”” ”” ”” Vi har många nöjda kunder bland kommuner, assistansföretag och kooperativ! ”Otroligt välplanerad kursdag. Jag har kunnat uppehålla ett konstant lyssnande och intresse. Tack för en mycket bra utbildningsdag!” ”Bra upplägg och bra information, bra frågeställningar och många tankeställare. Fått mer självförtroende och blivit stärkt i min roll som personlig assistent. Jobbet känns mer upphöjt och värdefullt. Bra material att ta med och läsa igen.” Hör av dig till oss så hjälper vi dig att synas! ”Ovanligt levande och verklighetsförankrade genomgångar av olika teorier. Bästa kursen jag någonsin gått!” www.ssil.se | 47 TÄVLING ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Vinn en bok med Omtanke Bokvinnare i förra numrets tävling är: Dokumenterar du inom vård-, Monica Andreasson, Kungälv behandlings- eller omsorgsarbete?Bea Rasmussen, Forserum Jonas Rönnbo, Nykroppa Böckerna som du kan vinna genom att deltaoch i annonspusslet Dokumentera följ den röda tråden med hjälp av idok! Eva Eriksson, Kungsör nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 42-43 . ISOX 2000 version 6 byter namn till idok ranarp_annons_NY.pdf 11-03-10 14.53.11 Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna? ett ndra rbete. ehemsvård ning/utredning 1 Specialist vid företagsöverlåtelser idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande inomidok vård, skola och omsorg ditt kvalitetsarbete - systematiserar C idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation M idokkontakta - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt Välkommen att oss om du vill veta mer om oss eller våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte! Y CM 2 Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm 3 4 och består av fler än 225 behandlande enheter! Hemsida: www.valbo.nu Per-Olof Eurell Telefon nr: 011-664 44 Kontakta oss för att boka tid för en presentation! Dealmaker och branschspecialist E-post: 036-12 info@valbo.nu 55 90 | Jönköping 66 40 Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se per-olof.eurell@anecta.se | 08-410 426 43 22Stockholm 38 08-755 040-630 99 39 | www.anecta.se Figur Figur Figur Figur Figur Fyll iMalmö rätt sidnummer till rätt annons: 1 2 3 4 5 MY 5 CY CMY ISOX 2000 version 6 byter namn till idok 0-318 Anecta Translink Kommentar från SSIL Kvalitetsindex Margareta Lindgren, Storuman Pia Ekelund, Nossebro Stort grattis till er, boken kommer på posten. ISOX 2000 version 6 byter namn till idok "Jag tror inte vi hade kunnat hitta något bättre åt klienten" 1:a - 4:e pris K Periodens utvalda böcker Namn: Adress: Postnr / ort: Telefon: Texta tydligt! Fyll i talongen här intill och skicka den senast 13/1 2016 till: ”Tävling 8/15” Tidningen Omtanke, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala. Det går även bra att mejla svaren och begärda uppgifter till maria.nordholm@ssil.se NÄSTA NUMMER Omtanke nummer 1: Ute den 29 januari När nästa nummer kommer ut skriver vi 2016 och har förhoppningsvis haft en skön jul- och nyårshelg med tid för vila och återhämtning – och några glada upptåg. ÅRETS FÖRSTA nummer kommer vi bland annat ägna åt psykisk ohälsa hos barn och unga, tankarna bakom design av suicidpreventiva produkter för institutionsmiljöer och hur viktigt det är med rätt bemötande i vården. Har du själv idéer på vad du tycker vi borde skriva om? Skicka gärna ett mejl till susann.engqvist@svenskamedia.se Till dess vill vi på redaktionen önska En riktigt God Jul och Gott Nytt År och samtidigt passa på att tipsa om en fin sista-minuten-julgåva, som även gör gott. Julgrupp i röd skål med en röd amaryllis, vit hyacint, två röda julstjärnor med mossa/murgröna, dekorerad med julkulor i guld. Finns även i vitt. 375 kronor, varav 40 kronor går till Barncancerfonden. Beställ via www.barncancerfonden.se Alltid i Omtanke • Aktuella branschnyheter • Ny forskning • Gästkrönika 48 | www.ssil.se • Reportage • Bokuppslag • Recept • Tävling • Kalendarium ....och mycket mer! SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA ENGAGEMANG . PROFESSIONALITET . ÖDMJUKHET Familj - Ungdomar - Öppenvård - Resursskola Ekekullen utredning och behandlingshems verksamheter är belägna på natursköna omgivningar i Blekinge. Vi erbjuder en helhetslösning för dig som uppdragsgivare. Vi består av följande verksamheter: » HVB Björklyckan, Familjer med barn 0-13 år » HVB Spjutsbygd, Ungdomar 13-18 år » Resursskola » Öppenvårdsenhet Inom kort startar vi ett nytt HVB för ungdomar 13-18 år i Eslöv, Skåne. Kontakta oss på 0455-45550 eller besök vår hemsida. www.hvbekekullen.se 3– 4 FEBRUARI 2016 | 7A ODENPL AN | S TOCKHOLM PSYKISK (O)HÄLSA SAMHÄLLE TS BARN OCH UNGA Den självklara mötesplatsen för dig som arbetar med barn och unga som har, eller kan drabbas av, psykisk ohälsa. Vi ger dig användbara verktyg och givande tips att ta med dig i ditt dagliga arbete. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Åsa Backlund, fil dr i socialt arbete Nya droger – nya utmaningar? Linda Nilsson, generalsekreterare, World Federation Against Drugs Komplexa fall inom barn- och ungdomspsykiatrin Neil Cleland, ledningsansvarig överläkare, PhD, Enheten för psykotiska och bipolära tillstånd, chefsöverläkare BUP-kliniken Skadligt bruk och beroende av centralstimulantia och cannabis – utbredning och behandling Anders Hammarberg, med dr, leg psykoterapeut, Karolinska institutet Neuropsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar ur ett primärvårdsperspektiv, en översikt Joachim Kramer, specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatri Utagerande barn och ungdomar – Orsaker och pedagogiska strategier Lasse Lindsjö, leg psykolog/ specialistkompetens i pedagogisk psykologi Samsjuklighet vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Susanne Bejerot, professor i psykiatri Depression och suicidal kommunikation – hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut Deltagaravgift: 2 695:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms. Hela programmet och mer information: www.psyoh.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör: Mediapartner: ANMÄL DIG PÅ WWW.PSYOH.SE www.ssil.se | 49 Familjehem! 073-776 84 22 . www.rikonsultation.se Vi erbjuder ungdomar och barn som är placerade enligt SoL, LVU och LSS i åldrarna 0-20 år konsulentstödda familjehem över hela Sverige. Med rätt familj för ungdomen kommer barnet/ungdomen trivas från början vilket även underlättar för familjehemmet att utföra uppdraget väl. Vi erbjuder alla våra familjehem individuellt utformat stöd kontinuerligt för att försäkra att uppdraget utförs väl. Även extern handledning erbjuds efter behov. Vi är tillgängliga för våra familjehem dygnet runt och vi arbetar och erbjuder all stöd som krävs i samtliga familjehem för att öka chanserna till en lyckad placering. Vi har flera lediga familjehem i Skåne och Västra Götland! Vill du också bli familjehem? Kontakta oss! Familjehemsplacering och stödboende NA Humanity AB Skogshyddegatan 47 Borås Jobi Amin Aziz 070-450 98 75 humanityab@hotmail.com Snabba fakta från SSIL SSIL har förmedlat mer än 3500 placeringar de senast 12 månaderna. Solens Bakgård arbetar med matchning av barn och familjer. Vi har över 30 års erfarenhet av arbeta med barn och ungdomar med psykiska och fysiska funktionshinder. Över 7000 boendeplatser i vår databas. www.SSIL.se Börjegatan 62 Uppsala . 070-751 17 51 . solens.ab@gmail.com e OmtankOmtanke Omtan ke Krönikan: G D OCH OMSOR VÅR TIDNINGEN FÖR la ”Vill al ela äldre sp ” o? Bing TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Ny Tidning! SiL har bytt namn till Omtanke! TIDNIN GEN FÖ R VÅRD Bakom låsta dörrar Vill du nå samtliga beslutsfattare inom social omsorg? Hör av dig till mig så hittar vi den lösning som passar dig bäst! Annonsbokning Carola Persson 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se 50 | www.ssil.se Få expertens bästa tips på hur du säkrar kontor och patientlokaler OCH OM SORG Ny Tidning! SiL har bytt namn till Omtanke! Utbil ”Persona dning i fokus len viktig oc är otroligt h inga kan ersä piller tta dem ” någon vill ge svar på ”Jag önskar att s”Jag ” barn os hur en psykos ser ut” eimer? tagit hnäraennungdföräom lder drabbas av alzh ” Carolina: Var finns stödet krosbarn Hon är ett mas siktar högt Entreprenören som alla odds och reser sig mot Pebbles Karlsson Ambrose: Alice Åströ m: Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka misshandel Våga fråga om ökar när frågan Upptäckten av våld Samarbete ger arbetsro rahälsovården ställs inom möd De skapade en skola för fler när socialtjänsten släpptes in i skolan Utan är chans a lighet har man in tt förän dra någ te en onting” ra en före bild Äldres vård Meditera dig nykter Fältsöver ekrealkoholsuget Ta kontroll teraren är med stolt över AHA-metodens internetprogram att va kvalitet Lyckat för sök med samordna och vårdp re lanering i hemmet Undersö kning Privat an ställda tri vs bättre än offen tligt anstä llda Konsultindex Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete. I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare STOCKHOLMS LÄN EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Psykologhuset Petersson AB * * * * * * * * * * * Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk * * * * * * * * * * * Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, erik.netterberg@bredband.net Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Gunnar Törngren FKC AB * * * * * * * Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se ADHD Coaching * * * * Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Söderstöd AB ** **** * ** **** * Krukmakargatan 35, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com UPPSALA LÄN Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Söderstöd AB ** **** * ** **** * Krukmakargatan 35, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se SÖDERMANLANDS LÄN Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com ADHD Coaching * * * * Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com ÖSTERGÖTLANDS LÄN KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Psykologhuset Petersson AB * * * * * * * * * * * Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin ild ion: t Utb a ult ns Ko l: a te: e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t : tve kry Re lig u kling n c ve rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe v c t pu utve up Gr kaps ing: n rs da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare ÖSTERGÖTLANDS LÄN (FORTSÄTTNING) Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Handledning och Kompetensutveckling * * * * * * * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 JÖNKÖPINGS LÄN Barnvux AB * * * * * * * * * * Lilla Kyrkogatan 21, 503 35, Borås, 033-15 26 96, 070-322 30 89, kent.karlsson@barnvux.com Sonny Fridh Konsult AB * * * * * * * * * Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Psykologhuset Petersson AB * * * * * * * * * * * Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Handledning och Kompetensutveckling * * * * * * * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 MT Social Resurs - Familjehem AB * * * * * * * * * * Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, marion.lundh@socialresurs-familjehem.se Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se KRONOBERGS LÄN Psykologhuset Petersson AB * * * * * * * * * * * Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Handledning och Kompetensutveckling * * * * * * * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Sonny Fridh Konsult AB * * * * * * * * * Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 MT Social Resurs - Familjehem AB * * * * * * * * * * Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, marion.lundh@socialresurs-familjehem.se Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se KALMAR LÄN Sonny Fridh Konsult AB * * * * * * * * * Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare KALMAR LÄN (FORTSÄTTNING) Handledning och Kompetensutveckling * * * * * * * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Psykologhuset Petersson AB * * * * * * * * * * * Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se MT Social Resurs - Familjehem AB * * * * * * * * * * Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, marion.lundh@socialresurs-familjehem.se GOTLANDS LÄN EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 BLEKINGE LÄN Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MT Social Resurs - Familjehem AB * * * * * * * * * * Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, marion.lundh@socialresurs-familjehem.se EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Sonny Fridh Konsult AB * * * * * * * * * Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Psykologhuset Petersson AB * * * * * * * * * * * Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Handledning och Kompetensutveckling * * * * * * * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se SKÅNE LÄN Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Sonny Fridh Konsult AB * * * * * * * * * Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 MT Social Resurs - Familjehem AB * * * * * * * * * * Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, marion.lundh@socialresurs-familjehem.se Psykologhuset Petersson AB * * * * * * * * * * * Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se HALLANDS LÄN MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Psykologhuset Petersson AB * * * * * * * * * * * Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin ild ion: t Utb a ult ns Ko l: a te: e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t : tve kry Re lig u kling n c ve rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe v c t pu utve up Gr kaps ing: n rs da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare HALLANDS LÄN (FORTSÄTTNING) Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se MT Social Resurs - Familjehem AB * * * * * * * * * * Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, marion.lundh@socialresurs-familjehem.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN EWERT SocialKonsult AB * * * * * * Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Barnvux AB * * * * * * * * * * Lilla Kyrkogatan 21, 503 35, Borås, 033-15 26 96, 070-322 30 89, kent.karlsson@barnvux.com Gunnar Törngren FKC AB * * * * * * * Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 VÄRMLANDS LÄN MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se ÖREBRO LÄN KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Swea Familjehem AB * * * * * * * * * * * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Gunnar Törngren FKC AB * * * * * * * Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com VÄSTMANLANDS LÄN MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare DALARNAS LÄN MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se ADHD Coaching * * * * Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** * Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com GÄVLEBORGS LÄN Aronssons konsultbyrå, Pia * * * * * * * * Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Agneta på Mickels * * * * * * Uvåsvägen 3, 820 40, Järvsö, 070-7554034, agneta.garberg@gmail.com MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 KBT Senses * * * * * * * * * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se VÄSTERNORRLANDS LÄN Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se ADHD Coaching * * * * Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 JÄMTLANDS LÄN Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 VÄSTERBOTTENS LÄN MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se NORRBOTTENS LÄN MRT konsult i Kramfors * * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** ** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Läs mer på www.konsultindex.se Omtanke Marknadsför dig med bilaga/instick! - B ila g a - I n s t ic k Kostnadseffektivt och träffsäkert! Har du mycket att berätta och många bilder att visa behöver du utrymme för ditt budskap. Med en bilaga/instick får du det utrymme du behöver. Du kan välja att skicka din bilaga/instick till hela upplagan eller till ett geografiskt avgränsat område. Genom att marknadsföra dig med tidningen Omtanke når du samtliga beslutsfattare inom social omsorg. (TS-kontrollerad upplaga på 16.800 exemplar, 2014) HUR DET FUNGERAR • • • Vi kommer överens om vilket/vilka nummer av tidningen din bilaga/instick ska distribueras med och eventuell geografisk selektering. Vi kommer överens om bilagans format och vikt. Du kan välja att skicka färdigt material till vår underleverantör enligt vår instruktion för ibladningsprodukter eller att låta vår underleverantör trycka materialet. PRIS UPPDATERADE ADRESSER • • Tidningen adresseras med namn direkt till den person som har inköps- eller upphandlingsansvaret, så du som annonsör kan vara säker på att du träffar helt rätt. • Selekteringskostnad på 3000 kr tillkommer vid geografiskt urval. Rörlig kostnad från 1 kr per mottagare, beroende på bilagans vikt och format. Vill du veta mer - Kontakta mig ! Carola Persson carola.persson@ssil.se 0651-76 04 34 Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se : ap rsk da Le : : ete ljö arb Mi : : alt tet ali soci bete g: Kv ri ar sor iat ialt om yk c Ps t so ete & ing: n n rb mä ialt a gled ä All c &v t so rig bete r: Öv r ma lt a cia ngdo So & u ri: rn t Ba kia sy ttp iatri: k Rä p: psy tri: ka ns rig Öv sykia vete e p nd uro Ne tee be rig : i Öv p: log ka cio i: ns So g ete olo ndev yk Ps etee b m. All Utbildningar BETEENDEVETENSKAP Handledning och Kompetensutveckling** * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut**** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses* Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Swea Familjehem AB** Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se PSYKIATRI ADHD Coaching* Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Handledning och Kompetensutveckling* Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut*** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses* Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com SOCIALT ARBETE Handledning och Kompetensutveckling** * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut**** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses** * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Swea Familjehem AB * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se MRT konsult i Kramfors * * * Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE Handledning och Kompetensutveckling * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut** * Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Swea Familjehem AB** * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se MRT konsult i Kramfors* Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006 Snabba fakta från SSIL SSIL har förmedlat mer än 3500 placeringar de senast 12 månaderna. Över 7000 boendeplatser i vår databas. www.SSIL.se Läs mer på www.konsultindex.se SSIL SSIL Omtanke Omtanke Vi vill tacka alla våra Vi vill tacka alla våra läsare, annonsörer, användare läsare, annonsörer, användare och kunder för det gångna året och kunder för det gångna året och önskar er och önskar er God Jul God Jul & & Gott Gott Nytt Nytt År! År! Tidningen Omtanke Tidningen&Omtanke & och omsorg SSIL - För vård SSIL - För vård och omsorg Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • • Tel: 0651-160 40 Tel: 0651-160 40 • • Fax: 0651-71 19 80 Fax: 0651-71 19 80 • • info@ssil.se • www.ssil.se info@ssil.se • www.ssil.se POSTTIDNING B Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare IT-stödet som växer med verksamheten Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.
© Copyright 2024