Fin gräns mellan offer och förövare”
03 INNEHÅLL TIDNINGEN 06 LEDARE FÖR VÅRD OCH OMSORG 30 FORSKNING 46 PÅ G I POLITIKEN 50 BOKHYLLAN Rätt till sitt språk 54 TÄVLING Äldreboende 56 KALENDARIUM Krönikan: ”Äldre behöver 350 000 nya bostäder” Foto: Saga berlin för minoriteter håller den finska kulturen levande 24 Anna Hedlund: Foto: Maria Lindberg 10| Intervjun Forskaren Anna Hedlund vill förstå förövarnas »Att sitta fast i ett flerfamiljshus på tredje våningen utan hiss är en bister verklighet för många äldre.« perspektiv på våld och problematisera vem som är förövare i Kongokonflikten. Det finns gråzoner, menar hon. Vem är offer och vem är förövare i en situation där våld är vardag? in julen 14| Pynta Dags för lite nytt pynt på kontor i hem och på boenden. Få de senaste tipsen och trenderna i vårt julplock. Fortuna 22| Temat: På det finsktalande äldreboendet Fortuna Vad händer när ett flyktdjur blir en del av terapin? Den frågan ger forskaren Catharina Carlsson svar på. 36| Hästen som själens spegel Forskaren Catharina Carlsson har studerat hur hästen används i socialt arbete och ridterapeuten Elisabeth Strid Ege använder ridterapi på prestationsinriktade tjejer med ångest. ”Fin gräns mellan offer och förövare” Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Curt Persson, ordförande i PRO. Läs hans krönika på sidan 48 Foto: Maria Nordholm ALLTID I OMTANKE: Onnela har en del boende tappat det svenska språket på ålderns höst. Men högtider och traditioner sitter i. Läs om äldreboendets betydelse som kulturbärare. 32| Ridterapi som behandling I två års tid har Lovisa mått dåligt och skadat sig själv för att hantera ångesten. Med hjälp av ridterapi har hon lärt sig fokusera och återfinna lugnet från hästryggen när paniken slår till. 38| Prisregn på vårdgalan Svenska vårdgalan bjöd på både prisregn och avslappnat mingel, vårdkollegor emellan. Årets upplaga ska både inspirera till innovationer och skapa hoppfullhet om framtiden. Utmärkelsen Årets vårdgivare delades i år ut till två lyckliga vinnare. a Tem Forskaren som går bakom den stereotypa bilden av våldet i Afrika Bo bra på äldre dagar Hur vill äldre bli bemötta och hur ska boendemiljön utformas för att passa de behov vi alla får på ålderns höst. Läs om hur ljudmiljön kan anpassas till äldre. Ljudexperten Maria Quinn ger råd om hur du ska tala till äldre och hur boende och interiör kan anpassas för att skapa optimal hörsel för det åldrande örat. Möt även boende och personal, på ett finsktalande minoritetsspråkboende, som får svara på vad det finns att tänka på när man driver ett boende för äldre som talar ett annat språk än svenska. Få tips för hur du bemöter äldre ur en minoritet och tar till vara på deras kultur och intressen. Prisregn över vårdföretagen De tog hem priset Årets vårdgivare under Svenska Vårds egna galakväll Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Äldres boende Hästen speglar våra känslor Ridterapi hjälpte Lovisa bort från självskadebeteende och ångest www.ssil.se | 3 NUMMER 8 • DECEMBER 2014 • ÅRGÅNG 8 Omtanke Vi gör skillnad. Varje dag. Humana Individ och familj erbjuder en unik vårdfläta med den största samlade kompetensen inom barn-, ungdoms- och vuxenproblematik. Vi som ingår i Humana Individ och familj är: Adventum Baggium Davidsbo Humlans HVB HVB Lappetorp K REHAB Tiangruppen INOM-koncernen Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 12 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se. Foto: Maria Nordholm INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM Foto: Saga berlin 03 06 30 46 50 54 56 24 »Att sitta fast i ett flerfamiljshus på tredje våningen utan hiss är en bister verklighet för många äldre.« Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Curt Persson, ordförande i PRO. Läs hans krönika på sidan 48 Foto: Maria Lindberg 10| Intervjun Forskaren Anna Hedlund vill förstå förövarnas perspektiv på våld och problematisera vem som är förövare i Kongokonflikten. Det finns gråzoner, menar hon. Vem är offer och vem är förövare i en situation där våld är vardag? in julen 14| Pynta Dags för lite nytt pynt på kontor i hem och på boenden. Få de senaste tipsen och trenderna i vårt julplock. Fortuna 22| Temat: På det finsktalande äldreboendet Fortuna Onnela har en del boende tappat det s venska språket på ålderns höst. Men högtider och traditioner sitter i. Läs om äldreboendets betydelse som kulturbärare. 32| Ridterapi som behandling I två års tid har Lovisa mått dåligt och skadat sig själv för att hantera ångesten. Med hjälp av ridterapi har hon lärt sig fokusera och återfinna lugnet från hästryggen när paniken slår till. Vad händer när ett flyktdjur blir en del av terapin? Den frågan ger forskaren Catharina Carlsson svar på. 36| Hästen som själens spegel 38| Prisregn på vårdgalan Forskaren Catharina Carlsson har studerat hur hästen används i socialt arbete och ridterapeuten Elisabeth Strid Ege använder ridterapi på prestationsinriktade tjejer med ångest. Svenska vårdgalan bjöd på både prisregn och avslappnat mingel, vårdkollegor emellan. Årets upplaga ska både inspirera till innovationer och skapa hoppfullhet om framtiden. Utmärkelsen Årets vårdgivare delades i år ut till två lyckliga vinnare. Bo bra på äldre dagar Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Tema Äldres boende Hur vill äldre bli bemötta och hur ska boendemiljön utformas för att passa de behov vi alla får på ålderns höst. Läs om hur ljudmiljön kan anpassas till äldre. Ljudexperten Maria Quinn ger råd om hur du ska tala till äldre och hur boende och interiör kan anpassas för att skapa optimal hörsel för det åldrande örat. Möt även boende och personal, på ett finsktalande minoritetsspråkboende, som får svara på vad det finns att tänka på när man driver ett boende för äldre som talar ett annat språk än svenska. Få tips för hur du bemöter äldre ur en minoritet och tar till vara på deras kultur och intressen. www.ssil.se | 3 NUMMER 8 • DECEMBER 2014 • ÅRGÅNG 8 ALLTID I OMTANKE: Hemtrevlig boendemiljö. Hasselakollektivet har varit verksamt sedan 1969 och heter nu Frösunda HvB Hasselakollektivet. vi erbjuder vård och behandling för gravida kvinnor med misspruksproblem både före och efter förlossning. naturskön miljö. HvB-verksamhet för ensamkommande ungdomar. varierat utbud av fritidsaktiviteter. Frösunda individ ocH Familj erbjuder HVB-verksamhet, resurspersonsboende, familjehem, resursskola, daglig sysselsättning, öppenvård, integrerat boende, boendestöd och HVB-verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar. individEn Först i alla lägEn. Frösunda erbjuder stöd och vård till barn, ungdomar och vuxna med social problematik genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ och familjeomsorgen. Vi hjälper till – dygnet runt, året om. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ. Vi ger aldrig upp. vill du veta mer, kontakta oss: Placeringsjouren tel: 020-22 80 00 läs mer på frosunda.se/individ-och-familj omsorg För Högsta livskvalitEt. oavsEtt. LEDARE År 2015 - en tid för medmänsklighet LE DAR E Ett händelserikt år närmar sig sitt slut. I år har både ni och jag fått stifta bekantskap med nya forskningsrön, mött nya lagar som ska ge patienter mer makt, träffat flera intressanta intervjupersoner som Annika Östberg, Alice Åström och Annika Röed. Samt djupdykt i Socialtjänstens arbete, där vi, liksom befarat, kan konstatera att administration tar allt mer av alla offentliganställdas arbetstid. Något de flesta av oss känner igen sig i. Interaktionen och människan får ofta stå tillbaka för pappersarbete. Nu när julen, en tid för eftertanke och medmänsklighet står för dörren för en del av oss vill jag uppmuntra att se och ta vara på varandra. Pynta till det lite extra, kom i stämning, ta en julfika med dina kollegor, andas djupt och ställ frågan om hur din klient eller patient mår, kanske är du den hjälpande hand din medmänniska behöver. i alla ära, fler kommer förresten efter årsskiftet, så är vården till liten nytta om vi inte ser de människor vi har framför oss. Den psykiska ohälsan växer och sjukhusprästen Sture Rask sa i Omtanke nummer 7 i år, de numer bevingade orden. ”Mycket av mediciner skrivs ut på grund av läkarens mod att göra ingenting”. Han menade att vi ibland bara ska göra ingenting – förutom att stå kvar och finnas till för den som har det svårt. Något många sällan anser sig ha tid till. VÅRDREFORMER MÄNNISKOR mår dåligt av att inte bli sedda för den de är. Unga som gamla behöver närhet och att bli bekräftade för den person de är. Ny forskning v isar att bland det viktigaste som finns för äldres välbefinnande är att de får uppleva att de är sedda och får vara delaktiga i de beslut som berör dem. Efter årsskiftet kommer Socialdepartementet med en reform som berör bemanning i vården, det är bra att alla äldre ska få känna sig trygga med att det finns personal tillgänglig även nattetid. Men kanske vore det bra med en reform som även pekar på vad personal som jobbar med äldre bör göra. I DETTA nummer kan du läsa mer om hur äldreboenden bör utformas för de äldres åldrande öron. Om hur minoritetsspråkboenden tar till vara deras brukares kultur och intressen. Du kan även få råd från forskaren om hur just du som biståndshandläggare eller personal vid ett äldreboende kan göra för att dina brukare ska få en fröjdefull jul och en mer välmående framtid. Mår omsorgstagare bra av att bli hörda så får vi alla börja att lyssna. Det är ju ändå för dem och alla andra människor som är beroende av stöd som personal inom vård- och omsorg a rbetar. GOD JUL och gott nytt år till er alla, ta hand om er s jälva och varandra ... Så ser vi hoppfullt fram mot 2015. Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Mejla gärna era synpunkter på tidningen och våra ämnen till maria.nordholm@ssil.se Kvarnängsgatan 50, 754 20 Uppsala • Tel 0651-150 50, 073-816 00 41 Tidningen Omtanke ges ut av: Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel 0651-150 50, Fax 0651-133 33 6 | www.ssil.se Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare 0651-76 04 12 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör 073-81 600 41 maria.nordholm@ssil.se Henrik Fitinghoff Journalist henrik.fitinghoff@svenskamedia.se Annika Rådlund Journalist/Fotograf annika.radlund@ssil.se Layout Svenska Media DOCU AB post@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson 0651-69 90 90, pren@svenskamedia.se Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel:0651-16040, Fax: 0651-711980 info@ssil.se, www.ssil.se Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 500 ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Framtid utan kaos? för människor som ingen vill se Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Hur är det möjligt? Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. inagårdsmodellen® • Daglig aktivitet • Relationer & social träning • Utveckling av intressen & fortbildning • Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa • Hög personaltäthet & adekvat medicinering • Specialistkompetens • Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Ställ dina frågor till oss! Den 4-5 mars ni oss på Psykiatridagarna och den 13-14 Kontakta oss påhittar www.inagarden.se alternativt 0292-508 mars deltarpåvitelefon i Psykisk ohälsa 76 i Stockholm. Ta chansen att träffa oss vid något av dessa tillfällen om ni har möjlighet, eller kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon: 0292-508 76. Vi på Inagården önskar er en God Jul & Gott Nytt År! SIL-185x132-CC.indd 1 2014-02-17 10:02 Våra över 175 nöjda kunder finns inom EKÄNGEN UTBILDAR SIG MOT FRAMTIDA VÅRD Mats Fridell Psykologkonsult leder Ekängens utbildning för utökade kunskaper att möta människor med psykisk ohälsa utan eller med beroenden, dvs. samsjuklighet. Tina, behandlingsassistent: ”Jag har en grundutbildning sen tidigare, och det är en fantastisk möjlighet Ekängen nu ger oss alla för att vi ska kunna öka vår kvalité i framtida vård.” En grupp av Ekängens medarbetare. VI VÄLKOMNAR MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT MED LIVSPROBLEM AV PSYKISKA FUNKTIONSHINDER, NEUROPSYKIATRISK PROBLEMATIK, MED ELLER UTAN MISSBRUK. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS BEHOV I FOKUS. NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS! HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB 556-635 -9062 2013-08-21 å p a k a b l l i t r e s e r a t e b r a d e m s a l n l e a r ö f a Ekäng k c a t l l i v h c o r å k s i t i s v a t n n e d n e o ett fa r t r ö f h c o r e t k a t n o k a g i . t e r trevl å a n g n å g t e d r e d n fått u Roger Leek Verksamhetschef Johanna Danielsson Föreståndare Carina Eklund Sjuksköterska Gunnar Engmalm Marknadsansvarig Anders Hermansson VD Ekängens HVB & Halvvägshus Virserum Tel. 0495-497 80 | www.ekangen.se | info@ekangen.se Anna Hedlund har forskat om väpnade grupper i Kongo för att studera hur våld produceras i en tillvaro av exil och konflikt efter folkmordet i Rwanda. I dag är gruppen involverad i Kongo konflikten och det är svårt att säga vem som är offer och vem som är förövare i en så långdragen konflikt, där flertalet har drabbats av våld. 10 | www.ssil.se INTERVJU ANNA HEDLUND ”En tunn gräns” Anna Hedlund har forskat kring offer och förövare i Kongo Europeer tenderar att ha en förenklad bild av Afrikanska konflikter, på nyheterna hör vi om det besinningslösa våldet i Kongo och Rwanda men sällan hör vi om den politiska bakgrunden. – Allt är inte svart eller vitt, det finns gråzoner. Jag vill förstå förövarnas perspektiv på våld och problematisera vem som är förövare i en situation som i Kongo där våld är vardag, säger forskaren Anna Hedlund. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM Vi sätter oss ner i köket i den ljusa lägenheten i Malmö. Målade golvbrädor och högt till tak är en vacker kontrast till det liv forskaren Anna Hedlund har levt de senaste åren. Hon har spenderat femton månader, under en treårsperiod, i östra Kongo. I perioder genomförde hon fältarbete i lägret hos en grupp huturebeller som efter folkmordet i Rwanda lever i exil. Anna Hedlund har intervjuat avhoppade före detta barnsoldater och medlemmar ur flera olika rebell- eller milisgrupper för att få material till sin doktorsavhandling som ska ge en mer nyanserad bild av våldsamheterna i Kongo. Vem är offer och vem är förövare? Det är två viktiga frågor i Anna Hedlunds arbete. – Det är inte svart eller vitt, det finns gråzoner. Jag vill förstå förövarnas pers pektiv på våld och problematisera vem som är förövare i en situation som i Kongo där våld är vardag, säger Anna Hedlund. – Gränserna mellan offer och förövare blir väldigt tunna. INTE RVJU Stereotyp bild av Afrika Europeer tenderar att ha en förenklad bild av konflikter i Afrika. Vi får höra om det besinningslösa våldet i Kongo och Rwan- da och skräms av den bilden. Ord om att det finns politiska orsaker till våldet, som i alla andra världens konfliktzoner, når sällan våra gränser. – Vi Europeer har en falsk bild av Kongo, som många andra forskare också har visat på, ända sedan Josephs Conrads bok Mörkrets hjärta har landet setts som en mörk och farlig plats. Den bilden lever kvar, det finns lite förståelse för det politiska spel som pågår i regionen, menar hon. – Det finns ekonomiska och globala orsaker till konflikten, till exempel så kommer metaller som används i modern teknik som mobiltelefoner eller datorer ofta från Kongo, i den råvarans spår finns det illegal handel. Användare av modern teknik stöttar, helt ovetandes, konflikten. Det är inte en lokal utan en global konflikt. Det händer inte ”där borta”, utan många länder och aktörer är inblandade, förklarar Anna Hedlund. Vill förstå förövaren Syftet med avhandlingen var att gå bakom den stereotypa och förenklade bilden av Kongo som extremt våldsamt och försöka förklara vad våldet beror på. Tidigare har Anna Hedlund jobbat i olika FN-projekt på Nya Guinea och forskat Anna Hedlund Ålder: 31 år Bor: Malmö Yrke: Doktor i Antropologi Aktuell: Med avhandlingen Exile warriors violende and community among Hutu rebels in the eastern Kongo som handlar om konflikten i Kongo och förövarnas perspektiv på våld. www.ssil.se | 11 Foton: Anna Hedlund INTERVJU ANNA HEDLUND Rebellägren Anna Hedlund besökt påminner mest om flyktingläger, där finns män kvinnor och barn som lever vardagsliv. – Miljön kändes trygg men det finns alltid en viss osäkerhet i att befinna sig i ett land med många konflikter, där personer öppet bär vapen. 12 | www.ssil.se »Vi Europeer har en falsk bild av Kongo, ända sedan Josephs Conrads bok Mörkrets hjärta har landet setts som en mörk och farlig plats. Den bilden lever kvar, det finns lite förståelse för det politiska spel som pågår i regionen.« Anna Hedlund om våld mot kvinnor ur offrets pers pektiv. – När det var dags för avhandling ville jag vända på perspektivet och se från förövarens perspektiv. När det handlar om Kongo så skrivs det mycket om det extrema våldet, men det kommer sällan förklaringar om vad som egentligen händer i regionen. Konflikten i Kongo är rörig och det finns mer än 20 aktiva milisgrupper inblandad i den just nu. – Jag var intresserad av att titta på den större politiska situationen och att försöka förklara vad det är som pågår. Men ville även titta på hur det är att leva vardagsliv i ett land som härjats av konflikt så länge. Komplex politisk historia Östra Kongo har påverkats av ett krig med över 10 inblandade länder som pågått i olika varianter det senaste decenniet. Det finns över en miljon flyktingar i regionen efter folkmordet i Rwanda och minst lika många internflyktingar. – Kontexten behövs för att förklara hur och varför människor agerar som de gör i den här situationen. Under folkmordet i Rwanda mördades nästan 800 000 tutsier. När massakern upphörde så gav tutsierna igen genom att ge sig på flyktinglägren i Östra K ongo och det finns forskning som visar att så många som 200 000 hutuer kan ha mist livet. Båda sidor har i perioder sett sig som offer – för en lång historia där hutuer och tutsier har haft makt i olika skeenden sedan kolonialtiden. Oroligheterna i Rwanda hade pågått under lång tid. Minoriteten tutsier s tyrde landet, huturerna kände sig margina liserade och 1967 tog de över makten i ett inbördeskrig. Nuvarande presidenten, åvarande krigsherren, Kagame hamnad de i Exil i Uganda, där han under lång tid tränade sin milis. Dagarna före folk mordet invaderade han Rwanda och tog tillbaka makten. Hutuextremister som vägrade återvända till förtryck hade länge planerat folkmordet och efter invasionen fick de med sig allt fler. På bara månader miste hundra tusentals tutsier livet. Efter folkmordet lever stora grupper av hutuer i exil i en zon i Östra Kongo, de är inte välkomna in i Kongo och de får inte återvända till Rwanda. I brist på annan försörjning ser de sig tvungna att plundra och ta till vapen och sedan två årtionden är huturebellerna nu en del av konflikten i Kongo. Tvångsrekryteras till hutumilisen I den stora flyktinggruppen finns ett f åtal ledare som var delaktiga i planerandet av folkmordet i Rwanda, men den stora majoriteten som Anna Hedlund mött är flyktingar från Rwanda, män kvinnor och barn som lever i exil. – Rebellägren påminner mer om flyktingläger, med alla kvinnor och barn som finns där. I lägren finns en stark gemenskap och sammanhållning. Man benämner sig som Rwandes eller hutu och barnen får lära sig Rwandas traditionella danser, språk och kultur. Hur bemöter man människor som varit aktiva i ett folkmord? – Nu är det 20 år sedan folkmordet i Rwanda. De flesta som planerade folkmordet var då högt uppsatta militärer och många av dem finns inte kvar i livet. Andra sitter fängslade för krigsbrott. Av vanligt folk så var få en del av de extrempolitiska rörelserna i Rwanda och det är svårt att veta vem som har deltagit i folkmordet eller vem som är delaktig i Kongo konflikten. Även om den yngre generationen inte deltog i folkmordet så deltar många i dagens stridigheter. – När jag intervjuade avhoppare så var det många som berättade att de v arit medlemmar i flera olika militära grupper. Vissa Män i 20-årsåldern hade redan ha varit med i tre eller fyra rebell grupper och hade en historia av att ha stridit i flera o lika konflikter. Vissa av dem tvångsrekryteras som unga och är därmed både offer och förövare, säger Anna Hedlund. Många som deltar i rebellgrupperna berättade att de har själva blivit skadade eller sett sina familjemedlemmar dödas. – De flesta har upplevt stora förluster både i Rwandakonflikten och efter år av våld i Kongo. Det rättfärdigar inte våldet de utsätter andra för men det ger en viss förståelse för hur de agerar. Kände sig trygg Anna Hedlund kände sig trots allt trygg i det rebelläger hon mestadels befann sig i. Gruppen hade ett intresse av att ha en forskare hos sig för att sprida sin propaganda och nå ut med sitt budskap till Europa. – Självklart kändes det annorlunda för en svensk att komma till ett militärläger där människor bär uniform och vapen. Men jag kände aldrig att de hade några intentioner att göra mig illa. – Det är svårt att säga vad som är svart eller vitt, gott eller ont: Gränsen mellan offer och förövare är inte glasklar. Jag vill inte förespråka att rebellerna är offer, för det är de inte. Men mitt i lägret fyllt av män, kvinnor och barn så pågår det ett www.ssil.se | 13 Foto: Maria Nordholm INTERVJU ANNA HEDLUND Anna Hedlund doktorerade i maj med avhandlingen Exile warriors violende and community among Hutu rebels in the eastern Kongo som handlar om konflikten i Kongo och förövarnas perspektiv på våld. Hennes syfte med avhandlingen var att gå bakom den stereotypa och förenklade bilden av Kongo som extremt våldsamt och försöka förklara vad våldet beror på. vardagsliv. Man skapade relationer till dem. Överlevnadsstrategi Människorna i lägren lever i bambu hyddor och saknar moderniteter. – Många barn har växt upp avskilt från samhället och saknar referenser till hur ett ”normalt” liv ser ut, berättar Anna Hedlund. 14 | www.ssil.se Barn som såg b ilder på hus och asfalterade gator förstod inte vad de tittade på. För de som lever i bergslägren och inte äger någonting har våldet till en viss del blivit ett sätt att överleva, vissa grupper plundrar byar eller deltar i olaglig handel och smuggling. – Många lever i en slags zon, de kan inte återvända till Rwanda, de får inte Kongolesiskt medborgarskap och ingen hjälp av UNHCR eller andra flyktingorganisationer eftersom ledarna bär vapen. – Många berättade att de ser inget annat sätt att försörja sig än att anknyta sig till väpnade grupper, säger Anna Hedlund. Å andra sidan så skulle gruppen kunna lägga ner sina vapen och få hjälp utifrån. – Ledarna har ett intresse av att stanna i Kongo och hålla liv i konflikten. Blir de »Barnen lär sig att de är offer, att de är marginaliserade och exkluderade från det Rwandesiska samhället. Barnen har en stark fiendebild mot den nuvarande regeringen och säger att det är deras fel att hutugruppen är statslösa flyktingar.« Anna Hedlund gripna ställs de inför rätta, de har gjort sig skyldiga till krigsbrott i såväl Rwanda som Kongo. Eftersom det fortfarande finns ledare som har koppling till folkmordet vill den Rwandiska regeringen inte ha med dem att göra. Så Folkmordet gör sig dagligen påmint för alla de människor i lägren som inte kan återvända till sitt hemland. Våld föder våld Anna Hedlund har mött många traumatiserade människor. – Många kvinnor, barn och unga soldater som jag mötte berättade att de var traumatiserade både efter folkmordet i Rwanda och tutsiernas efterföljande vedergällning, men även efter flera års konflikter i Kongo. De nuvarande soldaterna i Kongokonflikten pratade inte om sin eventuella inblandning i folkmordet men den yngre generationen har växt upp med att de måste försvara sig och sitt folk. Hutuerna har en annan bild av Rwandakonflikten än resten av världen. – De hävdar att folkmordet inte hände på det sätt som den dominerande historie beskrivningen säger. I genra tioner har hutuerna sett sig som offer. Folkmordet var i deras ögon ett inbördes krig där både hutuer och tutsier var inblandade. Som exempel pekar de på de massakrer på hutuer som skedde i flyktinglägren efter folkmordet i Rwanda. Det är inte svart eller vitt hävdar de, säger Anna Hedlund. Förskönad bild inför barnen Barnen i lägren växer upp med den bild föräldrarna ger dem. – Barnen lär sig att de är offer, att de är marginaliserade och exkluderade från det Rwandesiska samhället. Barnen har en stark fiendebild mot den nuvarande re- geringen och säger att det är deras fel att hutugruppen är statslösa flyktingar, förklarar Anna Hedlund. – I den mån föräldrar berättar om konflikten så hävdar de att ”anledningen till flykten är inbördeskriget i Rwanda i början på 1990-talet och vi får inte återvända på grund av den politiska situationen”. Folkmordet i Rwanda tar man inte upp inför barnen. Att man i dag tar till vapen i Kongokonflikten förklarar man med att man har fienden runt sig och måste skydda sig och sin familj mot dem. – Den världsbild barnen ärver från sina föräldrar förlänger konflikten och reproducerar fiendebilder och våld, förklarar Anna Hedlund. En väg ut? Barn som kommer ner från rebellägren i bergen får hjälp av FN att d emilitariseras och komma in i samhället. – Men det finns tillfällen då ledarna säger att sådant bara är propaganda och barnen litar på sina ledare och de är rädda för att lämna gruppen där de växt upp. Lägret är deras hem och deras föräldrar och gemenskap finns ju i lägret. Att uttrycka sina åsikter var inte det lättaste i de här fallen. Anna Hedlund var tydlig med att hon var på plats för att höra rebellernas historia men också med att hon inte står bakom det de gör. – Jag hamnade i etiska dilemman hela tiden. Skulle jag berätta för barnen att de verkligen får hjälp från FN om de lämnar rebellägret och kommer ner från bergen? Det var också tydligt att ledarna observerades vad som sades och vad som hände runt omkring dem så det fanns en viss typ av kontroll. Det finns många internationella, kongolesiska, Rwandiska hjälporganisationer som vill ha en dialog med huturebellerna och försöker få den yngre generationen att lämna rebellägren. – De flesta unga vill ha ett normalt liv. Men det är svårt när det finns militära ledare som har ett intresse av att hålla konflikten vid liv. Men framförallt för att de inte vet vart de ska gå om de lämnar gruppen. Många saknar information. Försoning på andra sidan gränsen I Rwanda så pågår en försoningsprocess mellan tutsier och de hutuer som stannade i landet. Bland dem som flytt finns ingen sådan process. – Ungdomar i 18-årsåldern i Kigali lever i en modern huvudstad och de tänker troligen inte på R wandakonflikten dagligen, vilket de unga exilhutuerna gör. För de som hutuer som finns kvar i Östra Kongo är det svårt att återgå till ett normalt liv. Krig, våld och konflikt är vardag sedan över 20 år. – De flesta Europeer har som sagt en förenklad bild av konflikten och vet inte ens att tusentals hutuer lever i exil i Kongo och är en del av konflikten där. Många unga ensamkommande som kommer till Sverige har genomlevt liknande situationer. För att kunna hjälpa dem så krävs det att vi är medvetna om vilken situation och kontext flyktingen kommer ifrån, menar Anna Hedlund. Många unga är både offer och förö vare. Vissa har kanske deltagit i strider och själva varit utsatta för våld. – Det är viktigt att vi lägger resurser på att stötta nästa generation som kommer ifrån krig så att våldsspiralen kan brytas. Det var lätt att få kontakt med rebellerna och många vill prata och dela med sig av sina upplevelser, det är viktigt att vi i Sverige och världen fortsätter att ha ett klimat där man tillåter det, så att människor kan läka. ● www.ssil.se | 15 INFÖR JULEN Av: Annika Rådlund annika@svenskamedia.se Jul i luften Kylan sveper in och det gnistrar av frost utanför knuten. Nu är det dags att göra julfint och finna julfriden vid såväl Socialkontor som HVB-hem och på landets äldreboenden. Få de senaste tipsen och trenderna i vårt lilla julspecial. Hundkudde Med kuddar i soffan och i fåtöljen så blir det extra mysigt och bekvämt. Kudden Boston från EM möbler kan pryda sin plats hela vintern. Pris: 149 kr. www.em.com Lyxig golvljusstake Det blir extra högtidligt och vackert med den höga ljusstaken Luxury från Jotex. Placeras på säker plats. Finns i svart och silver. Kandelaber i höjd 98 cm kostar 999 kr och höjd 60 cm kostar 499 kr. www.jotex.se Rudolf Dekorativ ren som passar lika bra vid julbuffén som på receptionsdisken eller i finrummet. 25 cm hög, 49 kr hos Rusta. www.rusta.se Ljusstaken Globo Skapa en varm och trivsam känsla med den stora maffiga ljusstaken i granitgrått designad av Dorthe Helm för danska Kähler. Ljusstaken finns i jordfärger som granitgrå och terracotta och är fin året om. Den är även dekorativ även då den inte lyser. Storlek 40 cm kostar 2 499 kr hos Royaldesign. www.royaldesign.se www.kahlerdesign.com Snöträd Skapa en härlig känsla av en vinterträdgård med glimmande dekorationsträd. Snöträdet i beige kommer från Watt & Veke. Pris cirka 1 455 kr. www.wattveke.se 16 | www.ssil.se Dekorationsträd vid entrén Redan utanför dörren får gästen sitt första intryck av besöket. En inbjudande entré skapas lätt med belysning. Dekorationsträdet för utomhusbruk kostar 349 kr hos Clas Ohlson. www.clasohlson.com Klassisk dukning Duka vackra julbord med linnedukar från Axlings Linne: Duk Panama 145x250 cm, 1539 kr. Servett Panama 4-pack 45x45 cm, 539 kr, Handduk Schack i 2-pack 50x70 cm 149 kr. Kuddvar 50x50 cm, 635 kr. www.axlings.se Sveriges största placeringsservice Hitta placering snabbt, enkelt och kostnadsfritt Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Kostnadsfritt, utan förpliktelser Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtals leverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er! Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se UNGDOMSSTÖD VÄST AB RÖINGEGÅRDEN Klienten i centrum! BOENDE - UTREDNING - AKUTPLATSER - ÖPPENVÅRD HVB för ungdomar i åldern 13-18. Ensamkommande flyktingbarn. Öppenvård med kvalificerat behandlingsarbete ”All inclusive” – alla kostnader ingår t.ex. individuell psykoterapi, familjebehandling m.m. Vårt systemiska och salutogena förhållningssätt genomsyrar allt behandlingsarbete och är integrerat i vardagen. Utlandsresor som en del i behandlingsarbetet. Forskning – vidareutveckling – utbildning. Rasism – utbildningsdagar. Ligger i Tanumshede i norra Bohuslän, mitt i Tanums världsarv med hällristningar. Tel. Kerstin Wadman, föreståndare 0767-16 20 16 www.ungdomsstod.se Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem ofta i kombination med annan problematik. Möjlighet till både korta, långa och akuta placeringar. Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog. Allt inkluderat i vårddygnspriset! Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda tågförbindelser från hela landet. Läs mer på vår hemsida: www.roingegarden.se Välkommen att höra av er till oss för mer information! Postadress: Röingegården Box 4, 281 21 Hässleholm Besöksadress: Röingegården Röinge 5280 281 92 Hässleholm Tel: 0451-40962 eller 0451-80349 Mobil: 0708-145491 www.roingegarden.se info@roingegarden.se Tel 0291-210 35 www.gnistan.eu Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd. ETT KOSTNADSEFFEKTIVT KBT ALTERNATIV TILL INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN,UNGDOMAR OCH VUXNA MED BETEENDEPROBLEMATIK • Förstärkta familjehem • Kompletta psykiatriska utredningar • Motiverande förhållningssätt • KBT terapi • Beteendeterapi • Återfallsprevention och drogkontroll • ART och Familje-ART • Erfarna konsulenter som handleder, behandlar och samordnar • Jour dygnet runt • Hög servicenivå Välkommen med förfrågningar och ansökningar! Adress: Box 6012, 700 06 Örebro Fax: 019-10 16 70 Mail: karin.niklasson@attendo.se Org.nr: 556709-8487 www.rewith.se 18 | www.ssil.se Pojkar och Flickor 14-18 år. Även utslusslägenheter/boende med stöd. Plane starta uras n hösten der ! Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat. Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt. Tel: 070-665 15 75 TEMA ÄLDRES BOENDE ÄLDRES BOENDE I FOKUS Rätt språk och bemötande gör skillnad Vad finns det att tänka på när man arbetar vid ett hem för äldre. Hur vill de äldre bli bemötta och hur ska boendemiljön utformas för att passa de behov vi alla får på ålderns höst. Ljudexperten Maria Quinn ger råd om hur du ska tala till äldre och hur boende och interiör kan anpassas för att skapa optimal hörsel för det åldrande örat. Möt även de boende och personalen på det finsktalande minoritetsspråkboendet Fortuna Onnela som får svara på vad det finns att tänka på när man driver ett boende för äldre som talar ett annat språk än svenska. Läs om deras vardag och få praktiska råd för hur du bemöter äldre ur en minoritet och tar till vara på deras kultur och intressen. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM www.ssil.se | 19 TEMA ÄLDRES BOENDE Ljud blir till oljud i äldres öron Maria Quinn: ”Anpassa ljudmiljön till dagens seniorer” Allt fler människor i Sverige och västvärlden är relativt friska upp i hög ålder och har ett aktivt liv i gemenskap med andra. − Dagens äldre vill bo kvar hemma och ha ett boende som är anpassat till deras behov, istället för att behöva flytta till ett vårdboende. TEXT: MARIA NORDHOLM 20 | www.ssil.se Den demografiska utvecklingen har gjort att behovet av att senioranpassa vanliga bostäder och att bygga nya seniorboenden är högre någonsin. Det menar Maria Quinn som har en bakgrund som sjuksköterska och arbetar på Ecophon med att sprida kunskaper och ge råd om hur ljudmiljön kan förbättras inom bland annat äldreboenden. Det finns en marknad för lågt räknat 50 000 nya seniorbostäder fram till år 2025 enligt en studie gjord av HUI Research på uppdrag av Fastighetsägarna. Äldre och deras anhöriga skaffar sig i dag, tack vare internet och sociala me- TE MA dier, både information och kunskap på ett helt annat sätt än tidigare generationer, och de ställer högre krav på komfort. Det gäller både teknisk utrustning, boendets utformning och möjlighet till samvaro, service och tillgänglighet. Många vill ha äldreboenden som närmast liknar hotell, menar Maria Quinn. − De som bygger och förvaltar seniorbostäder och äldreboenden måste därför vara duktiga på att tänka mer på design och tillgänglighet. God och stödjande utformning av boenden kräver kunskap om vad som händer med den åldrande kroppen – inte minst hörseln, säger hon. Foto: Fredrik Rege/ Studio Rege Hur påverkas förmågan att uppfatta tal när det finns höga bakgrundsljud? – Våra sinnen samverkar med varandra. När både syn och hörsel försämras kan man inte göra som man har gjort tidigare, nämligen att använda ett sinne för att Maria Quinn förstärka ett annat. Genom att studera läpparnas och tungans position, kan vi öva upp förmågan att se vilket ljud som munnen försöker forma. Men om vi inte ser så bra längre, har vi svårt att ta till den hjälpen, säger Maria Quinn. www.ssil.se | 21 Foto: Hans Georg Esch/Ecophon Master SQ Ljudabsorberande undertak sänker ljudnivån effektivt. De kan även kompletteras med så kallade basabsorbenter i taket som ökar taluppfattbarheten. Foto:Rido TEMA ÄLDRES BOENDE Tala till en äldre person rakt framifrån. Då kan ditt direktljud nå mottagarens öra utan omvägar, och personen kan samtidigt läsa på dina läppar. Vad är det som händer i det åldrande örat? – De tre benen i mellanörat, hammare, städ och stigbygel, stelnar och blir inte lika flexibla i sin rörelse. Innerörat, den så kallade snäckan, förlorar hårceller som påverkar vår uppfattning av ljud – speciellt diskanttonerna, som bland annat innefattar det mänskliga talet. – Vi är beroende av att uppfatta kon22 | www.ssil.se sonanter för att förstå innebörden i talet. Konsonanterna bär på informationen, vokalerna skapar talets ljudvolym. Den uppfattningsförmågan försvagas med tiden, förklarar Maria Quinn. Vad kan man göra för att skapa en ljudvänligare miljö på äldreboenden? – Börja med att använda effektiva hörselhjälpmedel. Jag rekommenderar även att man tillämpar vad jag kallar för en akustisk etikett i umgänget. Tala till exempel till en äldre person rakt framifrån. Då kan ditt direktljud nå mottagarens öra utan omvägar, och personen kan samtidigt läsa på dina läppar. Tala också gärna lite långsammare än vad du normalt gör, och använd en något förstärkt röst. Det är bättre att försöka sänka tonläget något än att höja rösten i diskantlägen, säger Maria Quinn. Fakta MARIA QUINNS TIPS vid utformning och projektering av seniorboenden: Hon pekar också på att man bör begränsa bakgrundsljud som tv-apparater i gemensamhetsområden. De kan dränka tal. Den demografiska utveckling vi står inför är både en utmaning och möjlighet. Vi kan designa mycket trevligare byggnader och ge de äldre ett godare liv, med högre komfort och individanpassat. Så låt oss bygga rätt för att kunna njuta av ålderns höst, säger Maria Quinn. ● ■ Undvika rum med kala, rakt motstående väggar då ljudvågorna inte har någonstans att ta vägen utan studsar mellan väggarna. Ljudreflexerna stör vår taluppfattbarhet. Bygg rummen oregelbundet för att diffusera, eller sprida, ljudvågor bort från ljudkällan. Använd till exempel bokhyllor, oregelbundna väggdekorationer eller ljudabsorberande väggpaneler. ■ Konvexa former på en receptionsdisk hjälper också till att diffusera ljudvågorna, liksom rundade hörn och pelare. ■ Mjuka material dämpar uppkomsten av trumljud som fotsteg. Mattor på golv och stoppning i möbler fungerar som en absorbent. Hårda reflekterande ytor däremot påverkar ljudmiljön negativt. ■ Ljudabsorberande undertak sänker ljudnivån effektivt. De kan även kompletteras med så kallade basabsorbenter i taket som tar bort de lågfrekventa ljuden och ökar taluppfattbarheten. ■ Glas ger ett öppet intryck och ljusinsläpp – tänk på att komplettera glasytor med extra absorbenter och diffuserande material. ■ Ställ ljudkrav på inredning och elektriska installationer. Det går att få automatiska dörröppnare och signalsystem som inte stör allt för mycket. ■ Vår hörsel är skapt för att fungera som allra bäst utomhus. Se gärna till att gemensamhetsområdena, så långt det är görligt, placeras utomhus med skydd från väder och vind. www.ssil.se | 23 Foto: Diego Cervo Gemensamhetsområden placeras med fördel utomhus, där fungerar vår hörsel allra bäst. TEMA ÄLDRES BOENDE När ålder och demens smyger sig på så blir det egna språket och kulturen allt viktigare. Kanske finns ingen längre kvar i omgivningen som talar hemspråket. Det har Fortuna Onnela tagit fasta på och erbjuder ett minoritetsspråkboende där all personal och boende talar finska. 24 | www.ssil.se ” Jag har tappat svenskan” Minoriteter har rätt till sitt förstaspråk även på ålderns höst Att samhället tillhandahåller äldreboenden som tar tillvara på språk och kultur ser föreståndaren Maria Probst på finsktalande Fortuna-Onnela som en självklarhet. – Att få tala sitt eget språk och dela traditioner som midsommarfirande och bastubad även på ålderns höst är en del av ett värdigt finskt åldrande. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM TE MA Sedan 2010 finns det en lag som säger att Sverige ska värna om landets minoriteter, det gäller så väl språkligt som kulturellt. Fortuna-Onnela är ett av landets äldreboenden som har specialiserat sig på minoritetsspråket finska. En av avdelningarna tar emot finsktalande personer med ett omvårdnadsbehov och en demensdiagnos. – Hälften av vårt äldreboende är finsktalande och den andra halvan består av korttidsplatser utan språkinriktning, berättar Maria Maria Probst Probst, föreståndare vid äldreboendet. Att de två avdelningarna finns under samma tak ger personalen en stor insikt i vad som skiljer ett minoritetsspråkboende från andra typer av äldreboenden. Hemmet har som mål att ta vara på det finska språket och kulturen. All personal på den finskspråkiga delen talar språket och samtliga brukare har finskt ursprung. – Det har inte varit lätt att få tag på finskspråkig personal, då kravet är att våra anställda ska vara utbildade undersköterskor, men nu har vi nått det målet, bortsett från tillfällig personal som läkare och sjukgymnaster som inte möter våra boende dagligen, säger Maria Probst. Högtider på finskt vis Att minoritetsspråkboendet ska värna om minoritetens kultur märks särskilt vid högtider. – När vi firar nobellmiddagen uppe på korttidsboendet så firas Finlands självständighetsdag nere på den finsktalande delen, berättar Riitta Martikainen. Riitta Martikainen – Vi har andra traditioner i Finland, till exempel så eldar vi en midsommarbrasa och även matvanorna skiljer sig både till vardag och fest. På ett finskt julbord finns det mer kött och ofta lådor som leverlåda eller kolrotslåda, säger Riitta Martikainen. Det är viktigt att man tar hänsyn inte bara till de boendes matvanor utan till deras historiska och kulturella bakgrund. – När det sändes mycket om Ryssland och Ukraina på nyheterna så var våra finska brukare oroliga på ett helt annats sätt än de personer som bor på det svensk talande korttidsboendet, förklarar Maria Probst. Krig och konflikt har en helt annan närhet i tid i den finska kulturen än i den svenska. Respekten för Ryssland är stor. Har brukarna inte egen erfarenhet av krig så kan det finnas föräldrar eller släktingar som deltagit i till exempel det andra världskriget. – Det är viktigt att ha den kulturella förståelsen och kunskapen när man jobbar med de här äldre, säger Maria Probst. Boendet har ett samarbete med finska kyrkan som regelbundet håller andakt, arrangerar midsommarfirande och håller i andra högtidliga konserter. – Det betyder mycket för våra brukare. I den finska kulturen behöver man inte vara väldigt religiös för att vilja delta i andakten. Det är en självklarhet att man sitter med, deltar och fikar efteråt, det är en social grej, menar Riitta Martikainen. Delade referensramar Att ha något gemensamt att prata om som sånger, musiker och presidenter är viktigt och den finsktalade befolkningen har till viss del andra referenser än den svenska befolkningen. – Boendet har inga särskilda ekonomiska resurser än andra äldreboenden har för att möta de kulturella kraven, men kommunen har till exempel gjort en speciell www.ssil.se | 25 TEMA ÄLDRES BOENDE Rauni Romppala bor sedan en tid på Fortuna Onnela, för henne är det viktigt att pesonalen talar finska. – När min hörsel blev sämre så tappade jag även det svenska språket, säger hon. Även om det mesta liknar ett svenskt äldreboenden så kommer den finska kulturen fram inte bara vid högtider utan i de små sakerna. På Fortuna O nnela badas det bastu varje fredag. Utöver finskspråkigheten så har Fortuna Onnela utevistelse och trädgård som sitt aktivitetskoncept. Aktivitetsledaren Minna Hauta-Heikkilä hjälper de äldre att odla, skörda, lukta och smaka på grödorna. 26 | www.ssil.se – Det är roligt att basta med våra bruka- både mer om språket och äldre traditiominneslåda för finsktalande dementa, säre, alla pratar traditioner i bastun och det ner av våra brukare, säger Minna Hauta- ger Maria Probst. är ett väldigt bra sätt att få dementa bru- Heikkilä. Alla äldreboenden ska ha kultur och musikunderhållning på programmet, kare som inte vill duscha att bli rena. När skillnaden är att på Fortuna Onnela pre- de kliver in i bastun så tar de som den na- Tappat andraspråket med åldern turligaste saken i världen tag i vattenkaret senteras den på finska. Kultur i vården har Härjedalsfödda Rauni Romppala är en ett underhållningsprogram som alla äld- och skopar vatten över sig. brukarna vid äldreboendet. För henne har reboenden får välja punkter ur två gånger det stor betydelse att personalen på boenper år. det talar hennes språk Lär av deras erfarenheter – I december får vi en Alla äldre har samma behov av förståelse – Det är inte som att bo hemma men det extra föreställning med är väldigt bra att personalen talar finska. för sin kulturella och språkliga bakgrund. tango och karaoke på fin– Det är viktigt att personalen kan språ- När jag blev äldre och tappade hörseln så ska som gjorts speciellt för tappade jag även svenskan, säger Rauni ket och brukarens kultur oavsett vilken alla finsktalande boenden, kultur det handlar om. Romppala. Minna berättar Minna Hauta- Boenden för personer med flera anAtt tappa det svenska språket är inte Hauta-Heikkilä Heikkilä som är aktivitets- dra kulturella bakgrunder än den svenska något som sker för alla på äldreboendet. ledare för Fortuna-Onnela. – Det intressanta är att på vår demenskommer att behövas i framtiden. Det finns – Vi har ett bra samarbete med kommu- en del dessa boenden kan lära av de mino- avdelning så är brukarna bättre på svensnen, de är verkligen måna om den finsk- ritetsspråkboenden som redan har några ka än övriga äldre. Men man tror att det är språkiga verksamheten, säger hon. tvärtom, så det är väldigt individuellt om års erfarenhet av vad man bör tänka på när Både kommunen och den Finska mino- man jobbar med personer som har en bak- man glömmer bort sitt andraspråk eller ritetsföreningen tipsar ofta om arrange- grund utanför den svenska kulturen. inte när man blir äldre. Troligen så beror mang som boendet kan köpa in. – Det är av stor vikt att hela personal- det mer på hur länge man har bott i SveEtt minoritetsspråkboende har inga rige och hur man har levt, än om man blir styrkan talar språket, till en början gjorde extra resurser jämfört med andra boen- inte hela vår personal det. Nu när alla ta- dement, säger Maria Probst. den för att bedriva verksamheten, enda Utan ett gemensamt språk och kultular finska hela tiden, även personalen sinskillnaden mot andra boenden är kravet rell bakgrund så riskerar den äldre att bli semellan, så har boendet blivit mer finskt. att boendet ska vara just finskspråkigt. ensam. För samhörigheten är det viktigt Brukarna känner sig därför mer att man kan dela liknande erfarenheter hemmastadda och även personalen trivs och minnen. i miljön. Flera anställda vill jobba på boFinsksvensk vardag – P rata om hur man växte upp och om endet för att underhålla sin finska och lära Vardagen på Fortuna-Onnela ser likadan sitt liv på sitt eget språk. Finska knyter sig mer. ut som på andra äldreboenden, vid första samman gruppen oavsett var i landet de – Min finska har blivit mer målande anblicken. kommer ifrån så har våra brukare språket sedan jag började här. Jag som enbart Grunden är densamma våra brukare gemensamt, säger Maria Probst. ● har en finsktalande förälder kar lärt mig har samma omvårdnadsbehov som andra äldre, säger Maria Probst. – Man kliver upp, klär på sig, äter frukost och har någon form av aktivitet under dagen. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk: Men tittar man närmre är det mer än ■ En lag om nationella minoriteter och na, stärka deras möjligheter till inflytande maten som skiljer. minoritetsspråk gäller från 2010. Sveriges och stödja de historiska minoritetsspråken – Vi har bastufredag. Jag går i baddräkt nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, så att de kan hållas levande. och badrock och bastar med brukarna tornedalingar, romer och judar. De erkän■ Landet är uppdelat i flera förvaltnings hela förmiddagen, berättar aktivitetsledada minoritetsspråken är samiska, finska, områden för respektive minoritetsspråk. ren Minna Hauta-Heikkilä. meänkieli, romani chib respektive jiddisch. ■ Uppsala kommun är en ett förvaltningsBastu är en viktig del av den finska kul■ Lagen innehåller bestämmelser om område för finska. Detta innebär bland annat turen. nationella minoriteter, nationella minoriatt kommunen ska erbjuda förskoleverksam– Under rekryteringsprocessen var det tetsspråk, förvaltningsområden och rätten het och äldreomsorg på finska. flera sökande som frågade om vi har en att använda minoritetsspråk hos myndigbastu, säger Maria Probst. heter samt inom vissa förskolor och inom KÄLLA: LAG (2009:724) OM – Som finsk är man nästan född i basäldreomsorg. NATIONELLA MINORITETER tun. Även i små finska lägenheter finns en ■ Målet för den svenska minoritetspolitiken OCH MINORITETSSPRÅK bastu. Alla har vuxit upp med att tvätta är att ge skydd åt de nationella minoriteterOCH UPPSALA KOMMUN sig i bastun, många hem hade förr ingen dusch, förklarar Riitta. www.ssil.se | 27 TEMA ÄLDRES BOENDE D en finska julen på Fortuna-Onnela Tre av äldreboendets brukare svarar på frågor om sitt julfirande Fortuna Onnela har ett klassiskt finskt julfirande. De serverar ett klassiskt julbord med rätter som makaronilåda, leverlåda, kållåda, potatislåda, morotslåda, gravad lax, Janssons frestelse, finska piroger, sill och julskinka. Middagen serveras vid ett långbord och till maten dricks det snaps. Några dagar före jul så bakar de boende bullar, pepparkakshus och en julstjärna med sylt. Under julen dricks det mycket glögg, det pysslas och sjungs julsånger. Boendet får även besök ett luciatåg med dagisbarn och på julafton får alla de boende en julklapp från Attendo. TEXT & FOTO: GÜLTEN SEKERSÖZ KIRIK ■ Anniki Sundström, 92 år. Bor i Uppsala på omvårdnadsdelen på Fortuna-Onnela i Sävja. Har tidigare arbetat på en textilfabrik. ■ Kertu Ström, 95 år. Bor i Uppsala på omvårdnadsdelen på Fortuna-Onnela i Sävja. Har tidigare arbetat som bokbindare i Finland. Ser du fram emot julen? Ser du fram emot julen? – Ja, det är roligt. – Ja, jag ser fram emot julen eftersom jag då får träffa släkten. Hur kommer du att fira? – Här på Onnela, min dotter Anneli kommer hit. Vad sker på ditt äldreboende under julafton? – Inget märkvärdigt. Stämningen är dock god. 28 | www.ssil.se Hur kommer du att fira? – Jag kommer att åka till min dotter och fira julen men mina barnbarns barn. Vad sker på ditt äldreboende under julafton? – Jag minns inte hur man firar jul här på boendet. Men hemma hos min dotter kommer vi att fira julen med en finsk middag och sjunga julsånger. ■ Tarmo Köppä, 74 år. Bor i Uppsala på avlastningsplats under två veckor per månad på omvårdnadsdelen på Fortuna-Onnela, i Sävja. Har tidigare arbetat på Uppsala hem och kört slagmaskin. Ser du fram emot julen? – Jag ser inte fram emot julen som jag gjorde förut men julen är alltid speciell. Hur kommer du att fira? – Jag kommer att fira julen hemma till sammans med min fru, då jag är på en korttidsplats på Fortuna-Onnela. Vad sker på ditt äldreboende under julafton? – Jag vet tyvärr inte hur man firar jul här på boendet eftersom jag har bott här en kort tid. Solsunda Enheten Hvilan Enheten Oden Enheten Oden Enheten Hvilan Enheten Oden ppen HVB Essagru Enheterksa t i två boendeenheter. n Hv mhe ilan Essagruppen bedriver behandlingsve et runt, med totalt dygn de anna HVB Enheterna Oden och Hvilan är bem Solsunda är ett HVB-hem som tar emot placeringarEssagruppen av vuxna Essa Essagruppen bedriver i två boendeenheter. gruppebehandlingsverksamhet platser. 16B n HV personer med allvarliga psykiska problem. tillgodose behoven hos pojkar i för att rbetadrunt, uppa sagrupoch är n hete sam penHvilan EnheternaEsOden är bemannade dygnet med totalt bedrVerk iver behandlingsve rksamhet i två boen Vi har tre olika typer av boende inom Solsunda. Var och rnila ålde deenheamm 16 platser.Enheterna Oden oc h Hv ter. anhang. n är bemanna uppväxts de dy e kultu ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet 16 platser. gnet rella med varierand år, runt 18 14 , me d to ta Verksamheten är upparbetad för att tillgodose behoven hos pojkar iltrna behandlingsassii vardagslivet. Verksamheten är up men på båda enheterna består av erfa tstea Arbe parb etad för att Essagruppen bedriver behandlingsverksamåldern åldern tillgodose behoven stenter hos pojkar irellt som språkligt. Tillsammans med våra boende bygger vi en meningsskapande l kultuoch 14 - 18 år,14med varierande kulturella uppväxtsammanhang. ns, såvä het i två naturskönt Oden e kompetevillor, randbelägna varie 18 och år bred , med varie med tillvaro och tar steg för steg mot ett mer självständigt liv. rande kulturella up . finns Arbetsteamen på båda enheterna består av erfarna behandlingsassipv er rom Arbetsteamen på Hvilan. tsammanhang. kilthekompetens för äx båSärs da en terna bestå gruppen, är ensamkomr av r, boen stenter erfarde oma stenter ungd av na hos al behaEssa flert Ett nd lingsassi-och Kontakta: Maja Andersson bitr. föreståndare Boendeenheterna har 8 platser vardera, med ed och variera med bred ochbrvarierande kompetens, såväl kulturellt som språkligt. manede Telefon: 08-557 72 510 kompetens,dygnet at tillgodoses genom placering såvälvku kunn ärnd bemannade runt. inte Sä beho rsk ltu ilt re kompe llt so ngbarn, vars m språkligt. och PUTSärskilt kompetens förteromer ns föflykti Mail: maja.andersson@solsunda.se r rofinns. m er finnsm . transit-, asylerna mun kom Ett flertal av ungdom i eller ljehe fami hos Verksamheten är upparbetad förs att tillgodose Ett flertal av ungdomar, boende hos Essagruppen, är ensamkomar, bo en de ho s Es sa gr mande up pe n, är den. en boen sa m ko - utåtagerande ungdobehoven hos utagerande ungdomar imåldern Steget mot ettmande självständigt liv era flyktingbarn, vars arbetsteam har gedigen vana att hant Våra be ho v int eår, kumed flyktingbarn, vars behov inte kunnat tillgodoses genom placering tur. nn struk till go varierande kulturella uppväxtsärsk hos fam avse v do s geilt iatbeho är nostöd iljehem eller14-18 som m plaoch cering norr om Märsta i Sigi mar kom, m unerna Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 72 gna hos familjehem transit-, asyloch PUTs belä tra är n ns Hvila itbo510 och n , enden. eller i kommunernas as Ode yl- och PUTsammanhang. HVB-enheterna E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se boenden. Våra arbetsteam ha avstånd från varandra). km 2 ca på – mun kom tuna rArbetsteamen ge digen påntbåda enheterna består av vaatt na att ha mar, som ärhar er a Våra arbetsteam vana hantera utåtagerande ut åt agerande ungdoi begedigen hov av särskilt stöd ungdooc h erfarna behandlingsassistenter med bred : str gifter uk HV ktupp tu Kontastöd och struktur. r. mar, somB-äreni he behov ternaav Odsärskilt en oc Jour dygnet runt h Hv ila n är solibelägna norr Tavas in Hosse om tuna kommOden M och varierande kompetens, såväl kulturellt är sta HVB-enheterna och Hvilan är belägna norr om Märsta Sig076 86 86 544 i Sig un – på ca 2076 Behandlingshemmet för km86av86stå 547 nd från varandra). info@essagruppen.se e pen.s agrup som språkligt. @ess tuna kommun – på ca 2 km hosse avstånd från varandra). in.tavassoli HVB-verksamhet i hemlik och familjär miljö Solsunda kvinnliga missbrukare Kontaktuppgifter: Hossein Tavassoli Kontaktuppgifter: 86 547 Selene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi076 har86 vår Hosseinhos Tavassoli sein.tavassoli@ verksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland. 076 86 86 547 Jour dygnet runt Särskilt kompetens för romer finns. Jour runt 076 dygnet 86 86 544 essagruppen.se Målet är att stärka självkänsla och kompetens hos klienterna såhossein.tavassoli@essagruppen.se att de ser, och vågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktiva livsmönster. Behandlingen utformas efter den enskildes behovsbild. Ett litet ställe med bara sex platser för dem som behöver lugn och ro. Gruppsamtal, enskilda samtal, föreläsningar, symboldrama och taktil stimulering är inslag i behandlingen. www.selene-kollektivet.se Ett flertal av ungdomar, boende hos Essagruppen, är ensamkommande flyktingbarn, vars behov inte kunnat tillgodoses genom placering hos familjehem, eller i kommunernas transit-, asyl- och PUT-boenden. Våra arbetsteam har gedigen vana att hantera utagerande ungdomar, i behov av särskilt stöd och struktur. Tel. 0498-481076 UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik Utredning, Akutplacering, Behandling Metoder – MI, CRA, HAP, ART Rikstäckande transportservice Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i Uppsala! Kontakt: Föreståndare Fabian Lindesjö Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46 info86 076 544ppen.se @e86 ssagru info@essagruppen.se www.utslussen.se Besök gärna vår hemsida www.essagruppen.se för mer information. Kontaktuppgifter: Gunilla Johansson 076 86 86 541 Gunilla.johansson@essagruppen.se Hossein Tavassoli 076 86 86 547 hossein.tavassoli@essagruppen.se Jour dygnet runt 076 86 86 544 info@essagruppen.se www.ssil.se | 29 FORSKNING Individualism viktigt för äldres välbefinnande Låt brukarna ha medbestämmande i sina liv TEXT: MARIA NORDHOLM Vad är viktigt för att personer på ett äldreboende ska uppleva välbefinnande? Det svarar Ann-Marie Svensson på i licentiatsavhandlingen Äldres erfarenheter av välbefinnande inom särskilt boende för äldre. Foto: Maria Nordholm FO R SK N ING – Den äldre är mycket beroende av andra för att kunna uppleva välbefinnande. Det innebär att relationer och interaktioner i omvårdnaden har stor betydelse och det ställer i sin tur krav på ökade kunskaper hos vårdare, säger Ann-Marie Svensson. Ann-Marie Svensson har i avhandlingen beskrivit välbefinnande, utifrån de upplevda erfarenheter som de äldre framställt, som tre kvalitativa värden: Ann-Marie Svensson att få behålla sin autonomi genom självbestämmande och deltagande i vardagslivets beslut, behovet av kontinuitet i den egna identiteten och att få vara individuell tillsammans med andra. Fråga den berörde Syftet med avhandlingen var att utforska, beskriva och förstå äldre personer upplevelser och erfarenheter av välbefinnande. – Jag vill med min avhandling lyfta fram de äldres egna erfarenheter av vad välbefinnande innebär. Det är just dessa äldre som kan besvara frågan, men som sällan tillfrågas. Denna kunskap är viktig då den äldre som bor sina sista år på särskilt boende torde få kröna sitt liv med upplevelser av väl befinnande, säger Ann-Marie Svensson. Avhandlingen ger en bredare innebörd av välbefinnande hos den äldre personen, än enbart upplevelser av hälsa. »Det handlar om att se människan bakom sin skröplighet och eventuella funktionshinder.« Äldres välbefinnande kan stödjas i vårdandet och vid äldreboenden genom att man tar hänsyn till den äldres perspektiv. Det kan göras genom att uppmuntra äldre att prata om sitt välbefinnande och aktivt lyssnar på den äldre och dennes berättelser. Personalen bör även omsätta det den äldre pratar om i verkligheten Autonomi är viktigt Välbefinnande kan ske genom interaktionen till de äldre. – Det som framkommit i min avhandling och som de äldre upplever som välbefinnande är att de vill få fortsätta vara en autonom person även när de flyttar till ett särskilt boende, de vill fortsätta vara Duvgården HVB • Flickor 14-18 år med begynnande beroende, missbruk, kriminalitet och psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter, individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • 5 platser. Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö Tel 0292-44050, 070-443 01 06 www.duvgarden.se 30 | www.ssil.se en person som man räknar med, säger Ann-Marie Svensson. Vårdpersonalen har en framträdande roll i att möjliggöra detta, då det är de som träffar de äldre kontinuerligt. I den praktiska omvårdnaden kan personal beakta äldres autonomi genom att låta den äldre få vara självbestämmande eller åtminstone medbestämmande i olika beslut. – Min åsikt är att man bör vara tillåtande och bejaka den äldre människan. Det handlar om att se människan bakom sin skröplighet och eventuella funktionshinder. En människa skapar sin identitet under hela livet, vilket innebär att den äldre människan är inte bara en gammal vårdbehövande individ. Hon är så mycket mer men det krävs att man ser och låter den äldre få vara den unika person som hon är, säger Ann-Marie Svensson. Kom ihåg att äldre är individer Ett problem och som kan vara ett hinder för att den äldre skall uppleva välbefinnande är att äldreboendet är både den äldres hem men även en vårdinstitution – Det finns regler och normer redan när man flyttar in. Då måste den äldre anpassa sig till boendet istället för att boendet anpassas efter den äldre som vi andra gör när vi flyttar in i ett nytt hem, säger Ann Marie Svensson. Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård. Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla Tel: 0292-714 00, Fax: 0292-713 00 www.mangsbohvb.se Foto: Istockphoto För att uppnå välbefinnande hos äldre behöver personalen lyssna till dem och låta dem få medbestämmande över sitt eget liv. Äldre behöver få bevara sina intressen och sin individualitet. Hon ger som exempel att de aktiviteter som finns på äldreboendet ofta är sådana som personal tror att de äldre önskar delta i, men det är sällan de äldre tillfrågats. För att den äldre ska uppleva välbefinnande krävs att boendet upplevs som ett hem, där den äldre kan känna sin egenmakt. – Innehållet i omvårdnaden bör handla om att stödja den äldres jag-känsla och identitet. Denna identitetsupplevelse baseras på livsloppets individuella upplevelser av och i relationer med andra människor, förklarar Ann-Marie Svensson. Alla som arbetar med äldre bör ha en insikt i hur man pratar och ska agera i interaktionen med de äldre. – Jag tror att många inte tänker på hur de kommunicerar med äldre, man får inte glömma bort att människor på boenden befinner sig i en utsatt situation. De har inget annat val än att bo på ett äldreboende. Om strävan är att den äldre ska få leva sina sista år och må så väl som möjligt, då måste både personal och biståndsbedömmare lyssna till personen säger AnnMarie Svensson Beslut ska inte tas ovanför den äldres huvud. – Strukturen på äldreboende bör förändras så att det finns utrymme till samtal och att lyssna till vad de äldre vill, menar Ann-Marie Svensson. Behövs mer kunskap i vården – Det är för lite utbildning om äldre människor i vårdutbildningarna, säger hon. Fokuset ligger på den fysiska vården, för lite fokus ligger på hur man bemöter människor. – Bara 3,6 procent av sjuksköterskorna som arbetar inom den kommunala vården och omsorgen har en specialistutbildning i geriatrik, läran om åldrande. Det är värdefullt för vårdandet av de mest sköra äldre, att sjuksköterskor har sådan vidareutbildning då de har en handledande uppgift gentemot vårdpersonalen. Studier av relationers- och om vårdandets interaktiva betydelse borde ingå i all omvårdnadsutbildning. Detta gäller även kunskaper om hur välbefinnande skapas i relationer och vilken betydelse kommunikationen och språket har för välbefinnande, menar Ann-Marie Svensson. ● EN RESURS FÖR BARN OCH UNGA www.ssil.se | 31 REPORTAGE RIDTERAPI Ridterapi som en del av behandlingen Hästen Lilja hjälper Lovisa att sluta skada sig själv I två års tid har Lovisa mått dåligt och skadat sig själv för att hantera ångesten. Med hjälp av ridterapi har hon lärt sig fokusera och återfinna lugnet från hästryggen när paniken slår till. TEXT & FOTO: MARIA LINDBERG 32 | www.ssil.se Lilja står alldeles still när Lovisa lägger handen på hennes nosrygg. De delar en stilla stund tillsammans innan Lovisa borstar och sadlar. www.ssil.se | 33 REPORTAGE RIDTERAPI Terapeuten Elisabeth Strid Ege går bredvid Lovisa när hon skrittar runt i ridhuset på islandshästen Lilja. TE R API Med milda och nyfikna ögon tittar islandshästen Lilja upp på Lovisa som står framför henne och mjukt lägger en hand på mulen. Det är ett stilla ögonblick där häst och människa får kontakt, inga krav och ingen prestation – bara vara i nuet. För hästen är det naturligt, för människan är det inte alltid lika lätt. Men Lovisa känner sig trygg bredvid Lilja och kan slappna av. – När jag umgås med hästen känner jag mig glad. Jag är trygg och känner att jag har kontroll över vad jag gör. Det har jag inte alls när jag börjar må dåligt, så det är en häftig känsla, förklarar Lovisa. Lovisa har hon gått i ridterapi i fyra 34 | www.ssil.se ånader, men hennes dåliga mående börm jade redan två år tidigare. – Jag visste inte riktigt varför eller vad det var som hände med mig. Men det var då jag började mitt självskadebeteende, och det blev bara värre och värre vilket slutade med att jag hamnade på låst avdelning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Fri tillgång till häst Lovisa har fått diagnosen bipolär sjukdom och skrivits in på behandlingshem. Stallet ligger nära behandlingshemmet, så de boende kan umgås med hästarna när de vill. Lovisa sadlar och tränsar Lilja tillsammans med terapeuten Elisabeth Strid Ege. Den lilla islandshästen står lugnt bredvid de andra två hästarna i mitten av det runda stallet. Personerna runt hästarna pratar stundtals med varandra, och det skrapar i golvet när någon av hästarna flyttar ett ben. I övrigt är det påtagligt tyst och lugnt. Innan ridningen får Lovisa gå och leda hästen bredvid sig, när det känns bra sitter hon upp i sadeln. Det är lite kyligt och Lovisa får låna en jacka för att inte frysa. – Jag tänkte inte på att det alltid är kallt i ridhus, ler hon. Hon får sitta på hästryggen och känna efter, känns det bra? Är hon jämn i kroppen? De skrittar runt i ridhuset. Terapeuten håller emot under Lovisas fot och hon får trycka mjukt med benet. Efter en kvart på hästryggen är det nog för den här gången. Varje terapitillfälle ser olika ut beroende på hur Lovisa mår, hur hästen beter sig och vad terapeuten bedömer är lämpligt att göra. – Ibland är det mer som en vanlig ridlektion och ibland handlar det mer om att känna och prata om känslor. En ny erfarenhet Lovisa har aldrig varit någon hästtjej, inte ridit på ridskola eller hängt i stallet. Men hon tycker om djur och när frågan om ridterapi dök upp kände hon att hon gärna ville prova. – Men jag var lite skeptisk till en början och tänkte att hur ska hästar kunna hjälpa mot psykiskt dåligt mående? Men jag tycker om djur och tänkte att det kunde vara kul att prova. Redan första gången kände dock Lovisa att det vara mer än kul – det gav henne faktiskt något. För att kunna hantera och använda hästen måste man koncentrera sig och vara i nuet. Det gäller att kunna hålla sig lugn eftersom hästar påverkas av vårt känsloläge. Lovisa berättar om hur hon till en början kunde vara rädd många gånger, särkilt när det gick fort i trav eller galopp. – Jag fick panik och skrek rakt ut. Men med terapeutens hjälp lärde hon sig hur hon skulle sitta på hästen, att hon skulle andas lugnt och hitta sin balans. Plötsligt märkte Lovisa att hästen reagerade på det, när hon var lugn höll hästen sig också lugn. Det var en aha-upplevelse. – Jag fick kontroll över hästen och över situationen. Bara jag hittade mitt inre lugn så fungerade det. Det var en härlig känsla. Den känslan av kontroll kan Lovisa ta med sig ut i livet. – Nu vet jag att det går att få kontroll över de obehagliga känslorna. Genom att andas och hitta tillbaka till den känslan, lugnet och koncentrationen så kan jag komma ur paniken. Snabbar på resultaten Hon menar att hon säkert hade kommit till den punkten med den vanliga terapin också, men ridterapin fungerar som ett väldigt bra komplement och gör vägen mot ett bättre mående lite lättare. – Ridterapin har gjort att jag har kommit dit jag är nu ännu snabbare. Jag har gjort en stor utveckling på ganska kort tid och jag tror jag kommer fortsätta så med hjälp av hästarna. ● Fotnot: Lovisa heter egentligen något a nnat. Elisabeth Strid Ege driver det ridterapeutiska centret på Sjöhagens gård och arbetar både med ridterapi och ger lektioner i centrerad ridning. www.ssil.se | 35 REPORTAGE RIDTERAPI Vad händer när ett flyktdjur blir en del av terapin? Forskningen visar att hästen speglar våra känslor Forskaren Catharina Carlsson har studerat hur hästen används i socialt arbete och ridterapeuten Elisabeth Strid Ege använder ridterapi på prestationsinriktade tjejer med ångest. TEXT & FOTO: MARIA LINDBERG – Alla som är med i min studie, både klienter och terapeuter, är överrens om att hästen fungerar som en emotionell spegel – att den speglar vår känslostämning, berättar Catharina Carlsson. TE R API Fler aktörer på banan Hon har forskat om hästens roll i socialt arbete genom att intervjua terapeuter och unga tjejer på behandlingshem. C atharina menar att när man tar in hästen i terapin så blir det plötsligt tre parter som ska förhålla sig till varandra – klienten, terapeuten och hästen. Det kan ändra rollfördelningen och göra att saker händer som inte hade hänt i ett vanligt terapisamtal. – Det blir en växelverkan, det kan vara olika individer som sätter agendan och avgör vad som ska göras. Om exempelvis hästen ska tvättas i spolspiltan och den börjar gå fram och Catharina Carlsson ■ Aktuell med en avhandling om hästens roll i socialt arbete. Catharina är socionom i grunden, har en magisterexamen i folkhälsa, adjunkt och Ann-Marie doktorand vid LinneuniSvensson versitetet. Hon undervisar även vid universitetet och är utbildad ridterapeut. tillbaka och är orolig istället för att lugnt stå still, då tvingar hästen både klienten och terapeuten att reglera sina känslor och reagera utifrån det hästen gör. – Hästen agerar inte i första hand på vad vi säger och visar med vårt kroppsspråk utan på hur vi känner. Precis som andra flyktdjur så har den ett väldigt välutvecklat luktsinne som kan lukta sig till de förändringar i hormonhalter som sker när vi blir rädda. Är jag trygg och känner tillit till hästen kommer den att vara trygg med mig, är jag rädd blir hästen obekväm och orolig i mitt sällskap, förklarar Catharina Carlsson. Direkt terapi Elisabeth Strid Ege driver behandlingshem och ridterapicenter. – I vanlig terapi pratar vi mycket om vad som har hänt och vad som ska hända. I ridterapin gör vi saker och är i ■ Om man vill prova denna metod eller vill att en klient ska prova den kan man vända sig till IRT – Intresseföreningen för ridterapi, deras hemsida är www. irt-ridterapi.se. Man kan även själv gå in på Föreningen Ridterapi för allas hemsida www.ridterapiforalla.se och där klicka sig vidare till länkar och hitta ridterapeuter i den del av landet man själv bor. nuet, det blir väldigt direkt och konkret, konstaterar Elisabeth. Miljö utan prestationskrav Hon arbetar mycket med unga tjejer med höga prestationskrav och ångest. För dem kan det vara fantastiskt att upptäcka stallmiljön, där man bara får vara. – Ridterapin hjälper också den som har svårt att säga nej, med en häst är du tvungen att markera ”nej, det här är mitt område” annars blir du översprungen. Hästen ifrågasätter heller aldrig ditt värde, menar Catharina Carlsson. – En häst kan aldrig säga att du är dålig. Den dömer inte. Den kan reagera och visa om den tycker att något inte känns okej, men den säger inget elakt. När du ändrar ditt beteende och gör rätt kommer hästen att reagera positivt, den bryr sig inte om att du misslyckades tidigare – hästen är otroligt förlåtande. ● Elisabeth Strid Ege ■ Driver det ridterapeutiska centret Sjöhagens gård strax utanför Västervik. Hon är utbildad ridterapeut och grundutbildad psykoterapeut. Till SjöhaAnn-Marie gens gård kommer både Svensson personer på remiss från olika vårdinrättningar och privatpersoner som vill ha lektioner eller ridterapi. Tillsyn IVO ELISABETH STRID EGES BEHANDLINGSHEM Egehem har haft tillsyn av IVO två gånger de senaste åren. Vid båda tillsynstillfällena fanns inga anmärkningar på hemmet. Från ridterapiverksamheten finns inga tillsynsbeslut hos IVO. Öppenvården granskas inte lika regelbundet som HVB för ungdomar, uppger IVO. 36 | www.ssil.se Catharina Carlsson forskar om socialt arbete med häst och menar att hästen speglar våra känslor även om vi försöker dölja dem. www.ssil.se | 37 AKTUELLT Simmaren Anders Olsson förlamades och hamnade i tablettmissbruk efter smärtlindring och år av felbehandling. Under Vårddagen berättade han om sin revansch och resa tillbaka till livet. Han fick ett stort tack för sin inspirerande historia av förbundsdirektör Dan Nilsson. ”Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke” Svenska vårdgalan gav inspiration och tid till eftertanke Det blåser snålt inom vården, men det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke, sa Svenska Vårds ordförande Lelle Hagström när han inledde Svenska vårdgalan och de två föreläsningsdagarna Vårddagen och Trygghetsdagen. Dagar tänkta att inspirera till nytänk och innovationer i vårdbranschen. Svenska vårdgalan och de två sammanhängande dagarna Vårddagen och Trygg38 | www.ssil.se hetsdagen är ett tillfälle för Svenska Vårds medlemsföretag att mötas. Dagarna är till lika stor del ett tillfälle att inspireras och lyssna till föreläsningar som en möjlighet att mingla med ”kollegor” från andra vårdföretag. En stor del av inspirationen stod föreläsaren Anders Olsson för när berättar om sitt väg från sängliggande – till pallen i Paralympic. Han gav en fängslande fö- reläsning om sin mardrömsresa genom vårdbranschen där läkares misstag kostat honom både hans förmåga att gå och år som försvunnit i ett smärtsamt töcken. skadade Anders Olsson ryggen när han fick en skivstång över sig, han trodde att idrottandet var över men fick höra av läkare att simning, rodd och cykel var alternativ för honom. Med hjälp SOM UNG Hederspristagaren Sabina Gómez Jansson premierades för sitt väl genomförda arbete som samordnare mot våld i nära relationer. För andra året delade Svenska Vård ut priset till Årets vårdgivare. I år delas priset av Integrerad närsjukvård i Malmö, INM, som bedriver psykiatrisk vård och Gästhemmet Edsby slott som är ett äldreboende för personer med demensdiagnos och/eller fysiskt omvårdnadsbehov. av smärtlindring fortsatta träningen fram tills en kronisk inflammation satte stopp, hans rygg stelopererades. – När jag kom hem från operationen och satte mig på en stol small det till i ryggen. Något gick sönder berättar Anders Olsson. Läkarna ville först inte Anders Olsson tro honom när han beskrev händelsen utan ordinerade istället allt högre doser av morfin. Efter sex månader var smärtan outhärdlig, En muskel i ryggen hade släppt och en blödning härjade i ett halvår fritt i hans rygg. Men felbehandlingen slutade tyvärr inte där. Anders Olsson råddes till en bantningsoperation för att minska vikten och belastningen på hans kropp. – Under operationen sattes en sond fel och magsyra frätte sönder mina lungor. Väl i simbassängen fick han ett tryck över bröstet. – Det går inte att träna för att du äter så mycket tabletter sa min tränare. Jag bestämde mig för att sluta medicinera rakt av, något läkarna sa var omöjligt efter sju år på morfin. Men med en envishet och en oförmåga att förstå orden jag kan inte så övervinner an det mesta. Anders Olsson avgiftade sig själv genom att cykla och träna sig igenom tiden. – Jag fick en kick på endorfiner istället. I åtta månader tränade jag var tredje timma dygnet runt, till sist var jag morfinfri. Det var min största seger någonsin. Vilket är stort sagt från en man som både simmat Vansbro och tagit flera paralympiska guld därefter. – Det går inte att säga orden jag kan inte efter en sådan föreläsning, menar Dan Nilsson som tidigare i år tillträdde som förbundsdirektör i Svenska Vård. – Vårddagen har både varit allvarsam och bjudit på många skratt. SJUKHUSVISTELSEN blev lång, läkarna läste i journalerna om patientens stora ryggsmärtor och ville underlätta genom att ge ryggmärgsbedövning, istället stack de hål i ryggmärgen och efter den sjukhusvistelsen är Anders Olsson förlamad och rullstolsburen. – Två års sängliggande tog sin början. Efter år av smärtlindring med morfin led Anders Olsson av ett tablettmissbruk, han var enligt läkarna för sjuk för rehabilitering och han var en uträknad man. – Jag bestämde mig att jag skulle upp, jag hade ändå haft tur, min familj fanns kvar. jag skulle träna mig bra, säger A nders Olsson. DAN NILSSONS vision är att Svenska Vård ska växa från dagens 150 till 250 medlemmar på ett par år. – Det är fem nya medlemmar per månad, en utmaning, men efter Anders Olssons tal så känner jag att det löser vi. Lyckas vi, så får vi mer resurser och kan anställa fler och göra ännu mer nytta för våra medlemmar. – Den nya politiken har spritt oro bland våra medlemmar. Men vi kommer att köra på. Svenska Vård tror på att fristående verk- samhet kommer att behövas även i framtiden oavsett regering, säger Dan Nilsson. Dan Nilsson har över 10 års erfarenhet från arbete med hälso- och sjukvård. – Jämfört med andra vårdområden så finns det inom Svenska Vård en tydligare empati för sitt jobb än jag upplevt förut. Våra medlemmar är affärsmässiga men tydliga med att de ska göra ett bra jobb för omsorgstagarna. ATT KVALITET är viktigt visade även Svenska vårdgalan, då det utöver underhållning, middag och mingeltillfälle, även delades ut pris till Årets vårdgivare. – Syftet med priset är att uppmärksamma goda exempel och bra verksamheter, säger Dan Nilsson Årets pris delas mellan Integrerad närsjukvård i Malmö, INM, som bedriver psykiatrisk vård och Gästhemmet Edsby slott som är ett äldreboende för personer med demensdiagnos och/eller fysiskt omvårdnadsbehov. Svenska Vårds hederspris gick Sabina Gómez Jansson, Samordnare mot våld i nära relationer i Kristinehamns kommun. Pristagaren är utsedd av styrelsen i Svenska vård med motiveringen att Sabina har varit med om och utvecklat arbetet mot våld i nära relationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå ... Hon är en stor inspiratör och står upp för de svaga i samhället. Sabina valt att skänka prispengarna, 10 000 kronor, till Brottsofferjouren Östra Värmland. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM www.ssil.se | 39 AKTUELLT Benjamin Kainz och Arvid Morins från Ung omsorg inspirerade Svenska vårds deltagare med en föreläsning om hur de lockar ungdomar till ett jobb i vården. I dag står 1300 unga i kö för ett arbete inom deras äldreomsorgsföretag. Deras affärsidé lockar unga till vårdyrken Företaget Ung Omsorg har det vinnande konceptet att både sätta guldkant på de äldres vardag och samtidigt locka ungdomar till vårdbranschen. När unga erbjuds sitt a llra första extrajobb vid äldreboenden får de upp ögonen för en karriär inom vård och omsorg. Ung omsorg och grundarna Benjamin Kainz och Arvid Morins affärsidé bygger på att unga ska få möjlighet till sitt första extrajobb genom att finnas som en resurs på äldreboenden. De unga behöver erfarenhet och vill prova att jobba, de äldre vill ha sällskap och bli aktiverade. organiserar Ung omsorg ungdomar på äldreboenden utspridda över hela landet. Ungdomarna fikar, promenerar och pratar med de äldre. – Vi ger de äldre lite guldkant i var dagen samtidigt som ungdomarna får I DAG 40 | www.ssil.se prova på att ha sitt första extrajobb på helger och lov, berättar Arvid Morin. – Många äldre vill ha sällskap och många unga villa arbeta, så jag gick med idén till politiker och fick möjlighet att prova den en sommar i Växsjö, berättar Benjamin Kainz. SEDAN DEN sommaren har projektet växt, under studenttiden värvades vännen Arvid Morin och i samarbete med Vardaga provkörde de projektet på 40 äldre boenden. – Till en början trodde vi att projektet kunde gå runt med sponsring. Men insåg snabbt att ska idén överleva så måste det finnas en efterfrågan på denna bemanningstjänst, i dag betalar bland andra Vardaga och Stockholms stad för Ung omsorgs tjänster, säger Arvid Morin. Ung omsorg är numer ett landsom fattande tjänsteföretag som ger jobb till nära 600 ungdomar mellan 14 till 24 år och ytterligare 1 300 unga står i kö för att få möjligheten till sitt första vårdjobb. Företaget tar hand om inskolning, har en uppbyggd aktivitetsbank och egna teamledare som finns som stöd då tanken är att ungdomarna ska vara självgående och inta ta av boendepersonalens dyrbara tid. av 1980-talet sökte 18 000 ungdomar till gymnasieprogram inom vårdoch omsorg, i dag är motsvarande siffra knappt 3 000 sökande. Efter att ha fått prova på vårdbranschen säger 100 procent av Ung omsorgs anställda att de kan tänka sig att jobba extra i äldrevården och hela 39 procent kan tänka sig ett framtida yrkesliv inom vård eller omsorg. – Vi tror att det här är ett bra sätt att få in ungdomar i vården, säger Benjamin Kainz. I BÖRJAN TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM ranarp_annons_NY.pdf 11-03-10 14.53.11 Storsättra Gård HVB-Hem Utveckling genom samspel C NY MEDARBE TARE SÖKES! Länk via vår hemsida M Verksamheten vänder sig till: Y • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut/skyddat boende. CM MY CY CMY Föreståndare Katinka Hemmingsson, Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50 e-post: info@storsattragard.se Hemsida: www.storsattragard.se K PROFFS PÅ SOCIALT ARBETE Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län Familjebehandling sedan 1987 "Jag tror inte vi hade kunnat hitta något bättre åt klienten" Kommentar från SIL Kvalitetsindex SIL Kvalitets index 8,8 073-311 39 02 Hemsida: www.valbo.nu Telefon nr: 011-664 44 E-post: info@valbo.nu SAXAKULLEN HVB i kombination med Resursskola! Caremore Skogsbrynet erbjuder HVB i kombination med egen Resursskola! Hos oss finner du ett nära samarbete mellan pedagoger och behandlare och vi arbetar aktivt för att skapa helhetslösningar för att tillgodose ungdomens behov inom behandling och skolgång. Vi tar emot ungdomar mellan 13 och 20 år med psykosocial problematik eller med neuropsykiatriska diagnoser. Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se caremore Vi bryr oss mer! www.ssil.se | 41 AKTUELLT Brister i vården vid benskörhet Skärpta bemanningskrav på äldreboenden – dygnet runt NY RAPPORT Benskörhet drabbar cirka hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män. Men få får sin sjukdom diagnostiserad och behandlad med läkemedel. Det enligt en utvärdering från Socialstyrelsen. Benskörhet, eller osteoporos leder till omkring 70 000 frakturer om året. – Hälso- och sjukvården kan bidra till att minska antalet frakturer som beror på benskörhet genom att diagnostisera fler i riskzonen och behandla fler med läkemedel. Fysisk träning och förebyggande av fallskador behöver dessutom prioriteras, säger Inger Lundkvist, på Socialstyrelsen. Endast 12 procent av de patienter som drabbats av en fraktur på grund av benskörhet fick läkemedel under 2012. MN Foto: White Nytt vårdbygge kostar 1,2 miljarder kronor Förstärkning vid sjukhuset. UPPSALA Skanska ska uppföra en ny vård- och behandlingsbyggnad vid Akademiska sjukhuset. Avtalet som slutits med Landstingsservice i Uppsala län är värt 1,2 miljarder kronor. Nybyggnationen ska ge nya lokaler för avancerad vård- och behandlingsverksamhet inom onkologi, strålbehandling och kirurgi. Den nya byggnaden, som ska stå färdig 2017, får nio våningar och kommer att innehålla 96 vårdrum, 34 mottagningsrum och 60 dagvårdsplatser. MN Mjölk kan förkorta livet FORSKNING Budskapet att mjölk ger straka ben är många av oss uppvuxna med. Nu visar en studie att personer som dricker mycket mjölk, tre glas eller mer, inte har förbättrat skydd mot frakturer. Tvärtom löper de ökad risk att drabbas. Studien visar även ett samband mellan hög konsumtion av mjölk och ökad dödlighet. I studien, Milk and mortality, gjord vid Uppsala universitet ingår 110 000 kvinnor och män. Studien ifrågasätter starkt att det är bra för hälsan att dricka mycket mjölk i vuxen ålder. Det behövs fler studier innan det kan bli tal om nya kostrekommendationer. MN Av: Maria Nordholm (MN) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 42 | www.ssil.se Föreskrifterna liknar och ska ersätta de regler Socialstyrelsen tidigare tagit fram för personer med demens. – Nu har vi utvidgat regelverket så att det även omfattar den tredjedel av de äldre på äldreboende som inte är demenssjuka. Rätten till individanpassad omsorg och hjälp även nattetid gäller alla som har så stora omvårdnadsbehov att de bor på äldreboende, säger Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen. DE BINDANDE reglerna förtydligar socialnämndens ansvar genom krav på tydliga beslut om vilken service och omvårdnad varje person som flyttar till äldreboende ska få. Utifrån det ska boendet ta fram en plan för hur och när insatserna ska genomföras, och anpassa bemanningen efter det. Socialnämnden ska sedan föl- Foto: Istockphoto Nästa år ska alla äldreboenden vara bemannade efter de äldres individuella behov och ha p ersonal dygnet runt. Det ska o ckså vara tydligt för de äldre vilken omsorg de ska få. Det föreslår Socialstyrelsen i nya föreskrifter. Rätten till individanpassad omsorg och hjälp även nattetid ska gälla alla som har så stora omvårdnadsbehov att de bor på äldreboende. ja upp att äldre får den omsorg de har rätt till. – Det får inte längre vara så att svårt sjuka äldre lämnas ensamma under nätterna eller att personalens schema avgör om de får gå ut, som tillsynen visat. Arbetssätt och bemanning måste anpassas så att v arje p erson får leva ett säkert och meningsfullt liv på sina villkor – hela livet, säger Sayran Khayati, jurist på Socialstyrelsen. rekommenderar även att personalen på äldreboendena har minst gymnasie kompetens inom vård och omsorg om äldre. SOCIALSTYRELSEN De nya kraven på tydliga beslut, genomförandeplaner och uppföljning beräknas kosta 70 miljoner kronor i engångskostnad och därefter kring 52 miljoner om året. Kravet på bemanning nattetid kan kosta 258 miljoner till 1 miljard kronor. Om regeringen lämnar sitt medgivande så träder föreskrifterna i kraft den 31 mars 2015. MN Läs mer: Föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden finns att ladda ner på Socialstyrelsens hemsida. App hjälper unga att sluta röka BEHANDLING Mer än hälften av alla unga som röker vill egent ligen sluta. Nu finns appen Fimpaa! för unga som vill sluta röka. Den är framtagen av UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet i samarbete med Non Smoking Generation och Psykologer mot tobak. Appen ska fungera som en personligt anpassad och stöttande coach. Var tredje tjej och var fjärde kille i årskurs två på gymnasiet röker. Appen är utvecklad i samarbete med unga och utgår ifrån situationer som de upplever som jobbiga som grupptryck och känslan av att hamna utanför om man inte röker. stöttar, ger verktyg och förmedlar en känsla av att du klarar av att sluta röka. För att skapa din egen profil får du först ta ställning till ett antal påståenden om din rökning. Du sätter ett stoppdatum och får sedan personligt anpassade meddelanden som förbere- APPEN der rökstoppet, påminner och ger tips. visar appen hur länge du varit rökfri och hur mycket pengar du sparat. Appen finns att ladda ner gratis både för iphone och android-mobiler. MN EFTER RÖKSTOPPET HVB för flickor 12-18 år LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner Telefon: 0530-301 23 info@stubben.se www.stubben.se Med vår hjälp får du kraften till förändring Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65 www.holmen27.nu info@holmen27.nu Högspecialiserad behandling för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma. Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska utredningar. Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan. Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. finjagarden.se T. 0451 451 40 Format 90 x 65 mm för SIL Annonsoriginal från ireo.se 0708 76 55 00 Lövstagården Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder Lövstagården är naturskönt beläget i Lövstabruk i norduppland, med närhet till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården består av 8 lägenheter samt 3 utslussningslägenheter. Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt § 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som innehåller någon form av daglig sysselsättning. En grundläggande pedagogisk uppgift är att ge kunskaper i vardagslivets grunder, så som att sköta hygien, att hantera egen ekonomi eller att fungera i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk. Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett eget boende, eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss. Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064, kontakt@strukturen.se Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk, www.strukturen.se Vi finns på småländska höglandet i Aneby kommun en idyllisk miljö. Vi arbetar individuellt och med stor delaktighet för att på yttersta sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har yttersta fokus på individens egna önskemål utifrån uppdraget. Vi har förmånen att få arbeta med djur, som vi kallar från ”Frö till Busfrö” då en del av vår sysselsättning är hästuppfödning i mindre skala med inriktning mot hoppning. Vi ser detta som en stor möjlighet och resurs för våra boenden att få vara med och uppleva detta, samtidigt som att vara delaktiga i skötsel av stall och hästar (frivilligt). Stallet ihop med andra aktiviteter gör att det är gott om sysselsättning. Vi hoppas på föl 2015! Våra målgrupper är för män och kvinnor från 21 år till 55 år. Verksamhetens mål – alla ska få tillvaron att bli begriplig och hanterbar. Prioriteringen är på högsta nivå för att tillgodose en meningsfull vardag och en förutsättning för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande under längre eller kortare vård/ behandlingstid hos oss. Husdjur är välkomna efter prövning. Välkomna för mer information och studiebesök! www.ekotopia.info | 0380-49 69 68 www.ssil.se | 43 AKTUELLT STÖD Nu finns nya kunskapsmaterial om adhd – ett resultat av fem myndigheters samarbete kring psykisk ohälsa. Materialet är ett stöd för de verksamheter som möter personer med adhd och deras anhöriga. Materialet finns på www.kunskapsguiden.se och omfattar bland annat fickbroschyrer med information om adhd som kan delas ut till personer med adhd och deras anhöriga I materialet ingår även film och handledningsmaterial till elevhälsan om förhållningssätt och bemötande vid adhd samt broschyrer för utredande personal inom hälso- och sjukvården som sammanfattar hur en utredning går till och hur man ställer diagnos. MN 200 volontärer behövs till öppet julfirande HÖGTID Jul i Gemenskap är ett alter- nativt helgfirande som sker i Imma nuelskyrkan i Stockholm under julhelgen. Gästerna bjuds på mat, sång och musik, julspel, julklappar och en öppen gemenskap. För de som vill delta i firandet som volontär gäller det att vara snabb. Alla ideella uppdrag till Jul i Gemenskap är nu släppta på volontarbyran.org och passen blir snabbt fulla. Varje år deltar mer än tvåhundra volontärer och femhundra gäster. MN Vill ha ny reform för kris KATASTROFSTÖD Den ideella organisationen POSOM som arbetar med krishanering har begärt att Regeringen ska ändra i Förordningen om frivillig försvarsverksamhet för att möjliggöra att organisationens krisgrupper ska bli en nationell stödstyrka som kan sättas in vid katastrofer och stora olyckor. I skrivelsen till Regeringen riktas kritik för att kommuner, som ansvarar för krishantering, har stora brister i organisation och ledning. Erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland visar att samhället är beroende av frivilliga insatser vid en allvarlig kris. – För att samhället ska kunna planera för användning av frivilligas insatser i sin krishantering föreslår vi att POSOM Mikael ska kunna kallas Johansson. in vid katastrofer och olyckor, säger Mikael Johansson, generalsekreterare i POSOM. Organisationen hanterar cirka 350 krishändelser per år och deras nätverk består av psykologer, psykoterapeuter, präster med flera. MN Examan för besökshundar ger fler omsorgsgivare i vården Intresset är stort när Troja, Freja och Fingal tillsammans med sina förare avlägger sin examen som besökshundar inom äldreomsorgen. Trots omgivande besökare så klarar de proven med glans. Hundarna har just avslutat en utbildning för hundar i vården och är nu redo att börja jobba som besökshundar på äldreboendena Kullegården och Furulund i Partille. – Jag är jättestolt och glad. Fingal skötte sig bra, särskilt med tanke på att han inte är på hemmaplan. Han arbetar ju i vanliga fall på Furulunds äldreboende och känner ingen här, säger ägaren och föraren Eva Anneblad efter examen som ägde rum på Kullegårdens äldreboende. KURSEN till besökshund är på sex månade och omfattar övningar där olika grundmoment och konster varvas med praktiskt arbete på de äldreboenden där hunden ska jobba. – Det första steget före utbildningen är att lämplighetstesta hundarna så att de passar för uppdraget som besökshund. Därefter följer utbildningen där de ska lära sig vissa grundmoment, förklarar Line Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 44 | www.ssil.se – Jag tycker mycket om hundarna och träffar dem så ofta jag får tillfälle. Vi brukar träna tillsammans, säger Stig Erlandsson. Steffensen som driver hundskolan där ekipagen fått sin utbildning. Sedan finns det sex moment som hunden ska klara av för att få sin examen. PARTILLE KOMMUNS syfte med hundar i omsorgen är främst att motivera och aktivera de äldre. Genom att umgås med hundarna får de äldre möjlighet att träna både grov- och finmotorik med hjälp av olika gester och rörelser. Hundarna bidrar också till att skapa samtalsämnen och engagemang. ofta att de boende tar sig en promenad till den avdelning där besökshunden arbetar för dagen. DET HÄNDER – Vissa äldre vill helst stanna i sängen hela dagen. Men när vi säger att hunden är på besök så går de äldre upp, berättar Helen Börjesson, undersköterska på Kullegårdens äldreboende. MN De sex grundmomenten som besökshundar ska klara av är: 1. Att inte hoppa när de hälsar 2. Gå fint i koppel 3. B yta sida bakom föraren (för komma förbi vid smala passager) 4. G å bakom i trappor 5. A pportering (hämta en leksak som kastas) 6. L igga avslappnat på en bestämd plats Skypesamtal kan hjälpa tjejer Var tredje ung kvinna uppger att hon lider av ångest och oro. Tjejzonens treåriga projekt ”Storasyster via webcam” visar dock positiva effekter. Syftet med projektet har varit att utveckla en struktur för att arbeta med stödjande relationer online via Skype. PSYKISK OHÄLSA mellan 12 och 25 år har erbjudits en några år äldre Storasyster att skypa och chatta med under ett år. TJEJER Av: Maria Nordholm (MN) Foto: Helen Carlbom Nytt nationellt adhd-stöd Resultatet visar att det finns stor potential att förebygga och lindra psykisk ohälsa hos unga med hjälp av stödjande relationer online via webcam. Ett par framgångsfaktorer är att kunna vara anonym och att själv bestämma när och hur man vill prata om det som är svårt. – Tjejerna kan välja att använda webbkameran för att mötas ansikte mot ansikte eller att bara skriva på chatten, säger Maria Munkesjö, projektledare på Tjejzonen. Det möjliggör att skapa en tillitsfull relation till en annan människa, vilket är avgörande för att kunna prata om det allra svåraste. FLERA av tjejerna som vänder sig till Tjejzonen upplever att insatser inom elevhälsa, socialtjänst och psykiatri inte fungerar. Där saknas det flexibilitet i bemötande, och hjälp erbjuds inte på deras villkor. Det gör att många avstår från att söka och ta emot hjälp. MN Korpberget Behandlingscenter erbjuder professionell behandling med 12-stegsbehandling som grund. Alla är värda ett liv utan droger! Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från beroenden redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet. Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se | www.korpberget.se Beroendevård alkohol och narkotika för vuxna män och kvinnor. 12-steg – KBT – MI m.m. Möjlighet att ta med husdjur. Bra kommunikationer. Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar samt familjer som väntar barn. Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt i en miljöterapeutisk anda och utgår från en systemteoretisk grundsyn. Vi arbetar för en positiv, bestående förändring som vi tror utvecklas bäst om man själv är en aktiv del av förändringsprocessen. Behandlingsarbetet utgår från individuella genomförandeplaner. Läs mer på www.kangurun.se Telefon: 08 7783187, fax: 08-7786080 info@visattra.se, www.visattra.se, Björnkullaringen 6 (besöksadress), Box 4079, 141 04 Huddinge. Gråbrödragatan 9 532 31 Skara Tel 0511 – 34 66 70 info@kangurun.se www.kangurun.se Visste du att Russinbacken öppnat eget stödboende i Gävle? Stödboendet Druvbacken ligger i en totalrenoverad fastighet i utkanten av centrala Gävle. Boendet har utbildad personal dygnet runt, åtta platser och tillgång till praktik och studier. Till Druvbacken är du välkommen om du är kille/man, har fyllt 18 år och genomgått primär missbruks- och/eller kriminalitetsbehandling eller annat som bedöms likvärdigt. Välkommen att höra av dig till oss med frågor eller platsförfrågan! Telefon: 026-19 30 60 www.druvbacken.se Vi skapar framgångsrikt bättre liv via våra boenden och vår öppenvård, VändPunkten i hela östergötland. www.visionomsorg.se | 011-400 99 00 www.ssil.se | 45 POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. UTRE DNINGAR Överenskommelser mellan regering och SKL – frivilligt att delta svårt att tacka nej Riksrevisionen har granskat statens styrning genom överenskommelser inom hälso- och sjukvården. Granskningen visar att överenskommelser har blivit ett allt vanligare sätt för regeringen att försöka styra sjukvården. Riksrevisionens samlade bedömning är att regeringen har gjort överenskommelser till ett kraftfullt styrmedel genom att införa tydligare ekonomiska incitament och detaljerade krav. Men frågan är om regeringen tillämpat detta styrmedel på ett ansvarsfullt sätt. Det finns en risk för att överenskommelser bland annat leder till att man tränger undan landstingens egen styrning av vården. Strävan att uppnå överenskommelserna tycks kunna leda till alltför enkla och tillfälliga lösningar på vårdproblem. Överenskommelser medför också ökad administration. Sedan 2006 har staten i allt större omfattning baserat ersättningen i överenskommelserna på prestation. Denna ersättningsform riskerar att motverka målet om en likvärdig vård i hela landet. Landsting som fått liten utdelning under flera år beskriver att de känner sig uppgivna och saknar motivation att förbättra sig. Prestationsersättningen går också på tvärs mot principen om fördelning efter behov som är utgångspunkten för den kommunalekonomiska inkomstutjämningen. RiR 2014:20 FÖRSL AG Förbättrad utbildning inom psykiatri Enligt ett förslag ska riksdagen tillkännage sin mening för regeringen angående motionen om att förlänga psykiatriutbildningen inom läkarutbildningen och verka för att popularisera psykiatriutbildningen. Riksrevisionen konstaterar i sin revision inom högskoleområdet (RiR 2012:4) att det råder brister inom psykiatrin. Bristerna gäller att psykiatriutbildningen inom den ordinarie läkarutbildningen är för kort. Dessutom rådet en brist på psykiatriker då psykiatriutbildningen inte röner den popularitet som tillser att behovet av psykiatriker säkerställs. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att befolkningsmönstret i vårt land motiverar en större satsning inom psykiatrin. Ansvaret för utformningen av läkarutbildningen är fördelat på flera aktörer såsom Socialstyrelsen, staten och enskilda utbildningsanordnare. Detta försvårar åtgärder från statens sida. Det finns dock en rad åtgärder som staten tillsammans med övriga aktörer kan göra för att åtgärda de brister som uppdagats inom psykiatrin. Mot. 2014/15:40 Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården I propositionen föreslås att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem inom primärvården. Landstingen får ha vårdvalssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Inom vårdvalssystemet ska alla utförare behandlas lika, om det inte finns skäl för något annat. Ersättningen från landstinget till utförare inom vårdvalssystemet ska följa den enskildes val av utförare. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Prop. 2014/15:15 REGE RINGSUPPDR AG Preskriptionstiden för sexbrott mot barn bör ses över Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn bör kunna straffas för detta – även efter lång tid. Socialutskottet SoU23 Riksdagen vill ha utredning om tidningen 8 sidor 8 sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska som i dag ges ut av Stiftelsen för lättläst nyhets information och litteratur, Centrum för lättläst. Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om att statens stöd till stiftelsen ska avvecklas och att Myndigheten för tillgängliga medier bör överta ansvaret för statens insatser på området lättläst. I samband med det har regeringen också gjort bedömningen att tidningen 8 sidor bör upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier. Istället för att 8 sidor ska upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier anser riksdagen att regeringen ska utreda frågan om tidningen har en framtid inom ramen för ett public service-uppdrag. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens proposition Lättare att läsa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen. Kulturutskottet KrU11 BESLUT Nya regler om förseningar och assistans inom tåg-, fartygs- och busstrafiken Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till nya regler vid föresningar och vid assistans. EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarför ordningar innehåller regler om ersättning och information till resenärer vid förseningar. De innehåller också åtgärder som ska underlätta resor för den som har en funktionsnedsättning. Nu kompletteras EU-reglerna med svenska bestämmelser om tillsyn och sanktioner. Om resenärer inte får information enligt EU- förordningarna ska de sanktioner som finns i marknadsföringslagen användas. Nya sanktioner införs som gäller regler för biljetter och bokningar samt assistans till resenärer med funktionsned sättning. Regeringen får utse de myndigheter som ska övervaka att reglerna följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också utse bussterminaler där det ska finnas assistans för personer med funktions nedsättning. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Civilutskottet 2014/15:CU3 ÖVRIGT Bekämpandet av global narkotika på agendan vid IPU:s höstförsamling Den 12-16 oktober deltog politiker från 164 av världens parlament vid Interparlamentariska unionens, IPU:s, höstförsamling i Genève. En fråga som på initiativ från Sverige debatterats är bekämpandet av den globala narkotika problematiken. Ämnesförslaget om internationellt samarbete för en integrerad strategi för att motverka den globala narkotikaproblematiken har lagts fram av den svenska IPU-delegationens ordförande Anti Avsan (M). Frågor på agendan för de permanenta u tskotten var cyberterrorism som ett allvarligt hot mot fred och global säkerhet, bildandet av ett nytt system och främjande av parlamentariska åtgärder för vattenförsörjning, internationell lag kopplad till nationell suveränitet, samt mänskliga rättigheter och icke-inblandning i staters inre angelägenheter. Under församlingens generaldebatt med tema jämställdhet mellan könen och stopp för våld mot kvinnor, gick den svenska delegationens andre vice ordförande Ulrika Karlsson (M) upp i talarstolen för att lyfta frågor kring kvinnors rättigheter. Sveriges riksdag Hur riksdagsbeslut fattas: Kommitedirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras. ➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom regeringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4 46 | www.ssil.se För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm och tillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi: AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAM Ny i Sverige Rikskonferens 4-5 februari Vi arbetar enligt AA:s tolvstegsprogram. För mer info: 0151-51 80 90 el. varnas@vfsormland.se Moderna evidensbaserade terapeutiska och pedagogiska metoder – med relationer i fokus • Unga män med missbruk och/eller kriminalitetsproblematik • Familjeterapi • Processdagar för anhöriga • Ungdomsanpassad tolvstegsbehandling • Äventyrspedagogik • Mfl individanpassade metoder Välkommen till rikskonferens i Uppsala med fokus på nyanlända barn och unga. Fortbilda dig inom kulturförståelse, anknytningspedagogik, integration och ta del av ny forskning kring ensamkommande flickor. Ett gediget program med inbjudna forskare och kulturprofiler under ledning av Carl Pether Wirsén, psykoterapeut med lång erfarenhet av arbete med ensamkommande. Mer information och anmälan på www.norrlandsgarden.se www.abilitycare.se 0662-41 000 STIFTELSEN FYRLJUSET – FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa. Villa Lindö Villa Lindö Sörgården Vår familjehemsvård i Sverige och Europa kännetecknas av hög kvalitet, som bland annat innebär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med. Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster. Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet. Behandlingshem Utredning & tjänster Särskilt boende Behandlingshemmet vänder sig till mammor med barn samt gravida kvinnor med psykiatrisk problematik, psykosocial problematik och/eller missbruksproblematik. Vi utför utredningsuppdrag och tar emot akutplacerigar. Målgruppen är förälder med barn, familjer med barn och gravida kvinnor. Verksamheten är förlagd i centrala Kalmar. Vården ges i första hand till människor som är i behov av psykiatrisk vård enligt SOL till medicinskt färdigbehandlade med psykiska funktionshinder. För mer information – kontakta oss gärna! Lena Karlsson 073-951 57 07 Tomas Granberg 073-973 93 92 Kontakt: Anna Karlsson Tel: 0768-77 52 62 anna@casatorcare.se Kontakt: Anna Karlsson Tel: 0768-77 52 62 anna@casatorcare.se Kontakt: Cecilia Friberg Tel: 0701-72 67 64 cecilia@casatorcare.se Jour 073-972 42 72 info@fyrljuset.org www.fyrljuset.org www.ssil.se | 47 GÄSTKRÖNIKA Det behövs 350 000 nya bostäder för äldre DET FINNS få bra och anpassade bostäder till rimliga kostnader för äldre att flyt ta till. Kommunerna brister i sitt ansvar när det gäller att planera för äldres boen de. Så många som en tredjedel av PRO:s medlemmar uppger att de är mycket e ller ganska oroade för sitt boende i fram tiden. Intresset för äldres boende har hittills varit svagt hos stat, kommuner, bygg herrar och förvaltare, både när det gäl ler att tillgänglighetsanpassa befintliga bostäder och bygga nytt. Det har lett till att bristen på bra boende för äldre bara växer. Inom loppet av 15 år behövs det byggas 350 000 nya bostäder – bara för äldre. Det är ett ofattbart antal med tanke på att det i dag råder bostadsbrist i 135 av landets kommuner och brist på hyresrät ter i nästan hela landet. har dålig kunskap om hur deras äldre invånare vill bo i framti den. Långt ifrån alla kommuner har en bostadsförsörjningsplan, vilket de är skyldiga att ta fram under varje mandat period. Visst byggs det. Men både det som byggs nytt och det som anpassas eller re noveras kostar ofta för mycket för den genomsnittliga PRO-medlemmen. Ge KOMMUNERNA 48 | www.ssil.se nomsnittsinkomsten är cirka 14 000 kro nor och då blir det svårt att klara av en hyra på över 8 000 kronor i månaden som en nybyggd tvårummare kan kosta. Det är en välfärdsvinst om äldre bor bra – i första hand för individen, men också för samhället. Ett bra och tillgäng ligt boende gör att äldre kan bo hemma och leva ett självständigt liv högre upp i åldrarna. Det skjuter upp och minskar kostnader för vård och omsorg. Kom munerna måste därför ta ansvar för äld res boende. Det är inte en äldreomsorgs fråga utan det handlar om boende- och bostadspolitik. är vi nära två miljoner pensionä rer. Om 15 år blir vi en halv miljon fler. Det ställer ökade krav på att tillgodose bra boende för äldre. Trots detta är det märkligt tyst i denna fråga i den politiska debatten. PRO har därför tagit fram ett boendepolitiskt program med konkreta förslag för ett bra boende för äldre. PRO:s krav är att regeringen senast våren 2016 ska p resentera konkreta förslag på hur äldre ska ges möjlighet till ett bra boende till rimliga kostnader, i en trygg miljö som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och me ningsfulla aktiviteter. ● Foto: Saga Berlin Att få bo bra på äldre dar är ingen självklarhet. Allt för många äldre människor bor i hus och lägenheter som inte är anpassade för ett liv med minskad rörlighet och ork. Att sitta fast i ett fler familjshus på tredje våningen utan hiss är en bister verklighet för många äldre. KRÖNIK A I DAG Curt Persson Ordförande i PRO. »I dag är vi nära två miljoner pensionärer. Om 15 år blir vi en halv miljon fler. Det ställer ökade krav på att tillgodose bra boende för äldre.« n ar e ! Vi h plats ig led Malvahemmet Skyddat boende för flickor och kvinnor Vi tar emot flickor som behöver skydd för att de är utsatta för heders relaterat våld och förtryck (HRV) eller riskerar bli/har blivit gifta mot sin vilja. Flickorna har möjlighet att stanna kvar på HVB hem met tills de fyller 19 år. Utslussning finns till egen lägenhet med stöd insatser efter behov, det finns också möjlighet till utsluss i familjehem. 072-526 13 00 katrin@malvahemmet.se Hur ser du världen? www.malvahemmet.se Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir ett hinder först när omgivningen inte förstår, saknar kunskap eller misslyckas med att anpassa miljöerna och skapa trygghet. Vi erbjuder gruppboende för LSS personkrets 1 och 2 Vi erbjuder insatser för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) som Dagverksamhet (LSS), Boende för vuxna och barn (SoL & LSS), Kolloverksamhet (LSS) och Korttidsverksamhet (LSS). Daglig verksamhet, fritids, snouezelverksamhet och semesterhuset Villa Benesi Ring gärna så berättar vi mer Kristina Preutz, Verksamhetschef Leona Stehn, Verksamhetschef Tel: 0451 – 599 99 Tel: 0451 – 70 59 25 Alla har rätt till ett bra liv www.humana.se/lss-boende/varalss-boenden/hassleholm-ekeliden/ Nu tar vi ytterligare ett steg i utvecklingen av vårt KBT-inriktade behandlingsarbete! Eila Nilsson-Karlberg, välkommen som vård- och utvecklingschef! Vibor har mångårig erfarenhet av behandling för ungdomar med neuropsykiatrisk, beteendemässig och social problematik. Behandlingen vid HVB baseras på KBT-metodik. Rekryteringen av Eila kommer att innebära en kvalitetssäkring och ytterligare utveckling av innehållet i behandlingsarbetet men även av de insatser som bedrivs inom stödboendeverksamheten. Hon kommer att bidra med sina breda kunskaper och långa erfarenhet av att leda metod- och utvecklingsarbete inom vård och omsorg för människor i alla åldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras olika förutsättningar. HVB Målgrupp pojkar 14 – 19 år neuropsykiatrisk, beteendemässig och/eller social problematik Stödboende Vi har lägenheter i Uppsala stad där vi bedriver strukturerad öppenvård/stödboendeverksamhet med stöd- och omsorgsinsatser utförda av våra boendestödjare/coacher. Eila NilssonKarlberg Leg. Psykolog Leg. Psykoterapeut Specialist inom klinisk psykologi Integration För Ungdomar och mindre familjer med behov av stöd- och integrationsinsatser på sitt eget modersmål Hälsocoachning Strukturerat aktivt stöd för att skapa en hälsosam livsstil genom Kostrådgivning, matlagningsträning och motion Utvecklande stöd genom hela livet Gå gärna in på vår hemsida www.stodochresurs.se och läs om våra olika verksamheter, bland annat Antenn magasin och Astroteatern. Vi skapar förutsättningarna Läs mer om oss på www.vibor.se HVB Vibor KBT AB, Ekeby Bruk ingång A1, 752 75 Uppsala, tel/fax: 018-25 50 90, e-post: info@vibor.se www.ssil.se | 49 BOKHYLLAN Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. Vinn! Den här boken kan du vinna! Sid 54 Äldreomsorgens värdegrund – handbok i vardagen Sedan 2011 finns en nationell värdegrund för äldreomsorgen som ska följas av all personal. Men vad innebär den i praktiken? Hur ser man till att de äldre upplever värdighet och välbefinnande i vardagen? – Det kan handla om att man som äldre känner att man till stor del kan bestämma hur man vill ha sin omsorg utförd, det sker på ”mitt” sätt och inte något ”hemtjänstsätt” eller ”enhetssätt”. För personalen innebär ett lyckat värdegrundsarbete även ökad tillfredställelse och arbetsglädje”, säger Monika Forsman som är aktuell med den nya boken Äldreomsorgens värdegrund – handbok i vardagen. I boken delar Monika Forsman med sig av kunskap, inspiration och tips om hur man kan arbeta för att uppfylla värdegrunden. Det finns också förslag på samtalsteknik och hur man kan uttrycka sig i mötet med de äldre. Boken vänder sig till omsorgspersonal, chefer och värdegrundsledare. Monika Forsman. www.gothiafortbildning.se Norrut åker man för att dö Ibland behöver man en deckare i vintermörkret. Platsen är Västerbotten. Sara och Benjamin har precis träffats och åker runt i en gammal Volvo. På en bensin¬mack skjuter de pojken som står i kassan. Han blir det första offret på deras mordturné. Lávra städar och Karim står i köket på Hotell Skellet när polisen dyker upp i jakt på mördaren. De vet vem de söker. Andreas måste lämna sin älskade Slavoj för att fara hem och begrava sin lillebror. Norrut åker man för att dö kan vara en roman om ett brott, men inte det man först tror. Den kan vara en roman om Västerbotten och om vad vi ärver och hur det påverkar oss. Den kan också vara en översättning av Bruce Springsteens Nebraska. Eller så är Ida Lindes nya roman en plats där skräcken och rädslan får husera fritt. Ida Linde. www.norstedts.se Din för evigt ”Jag var så rädd att du inte skulle få mina brev. Jag vet att det här är på riktigt - inget i mitt liv har känts lika verkligt.” Lorri Davis i maj 1996. ”Lorri, du måste hela tiden föreställa dig att jag är där ute. Jag klarar inte av det längre, så du måste. Jag minns knappt hur det ser ut.” Damien Echols den 17 november 2000. Genom sin kamp, sin förmåga att engagera människor och inte minst genom den starka kärlek som uppstod när Lorri och Damien fick kontakt 1996 lyckades hon befria sin man och hämta hem honom från dödscellen i augusti 2011. Han hade då suttit fängslad i 18 år, oskyldigt dömd för trippelmord. Damien Echols berättelse kan man läsa om i boken Dödsdömd (2013) i Din för evigt får vi ta del av det som led de fram till friheten: kärleken mellan Damien och Lorri, som skildras genom deras intensiva brevväxling under alla år de levde åtskilda. Deras kärlekshistoria bekräftar att kärleken kan övervinna allt. Även döden. Damien Echols och Lorri Davis. www.norstedts.se Vinn! Den här boken kan du vinna! Sid 54 Den dolda dörren Det finns en tystnad kring livets mest fundamentala fråga – det faktum att det tar slut. Den dolda dörren visar olika vägar att möta dödens problem. De flesta skräms av tanken på att de om några år inte längre ska leva och mycket finns skrivet om döendet som process. Terminalvården är väl utbyggd, nedbrytandet och smärtsamma avskedsta ganden går att förhålla sig till. Men vad gör vi med vår undran eller ångest över dödens innehåll – vart vi tar vägen? Owe Wikström resonerar i sin nya bok kring flera aspekter av döden. För den som ibland i vargtimmen vrider sig och inte lyckas undfly frågorna ges här inga svar. Men kanske ord att tänka med. Owe Wikström. www.nok.se 50 | www.ssil.se Hjärnspöken En bok om självhjälp för dig med- eller har anhöriga med psykiska problem Över en tredjedel av världens befolkning drabbas någon gång i livet av psykiska problem som kan ge en diagnos (WHO). Trots att psykiska besvär är så vanliga är det få av oss både inom och utanför vårdapparaten som vet vad psykiska besvär är och vart du ska vända dig för att få enkel information om dessa. Bengt Olausson har skrivit bok en Hjärnspöken som är en självhjälpsbok för dig med psykiska problem eller har anhöriga med psykiska problem. I boken finns exempel på situationer du kan möta i kontakten med psykiatrin. Du får information om psykia triska diagnoser baserat på bakomliggande symtom. En modell ges på hur du själv kan förstå och påverka dina psykiska problem och de olika behandlingsformer som finns. Att öka din kunskap om psykiska problem är det bästa du kan göra för att hjälpa dig själv. En ökad kunskap om psykiska symtom och sjukdomar kan underlätta även för anhöriga. Ökad kunskap kan minska det sociala stigma psykisk sjukdom fortfarande kan ge. Bengt Olausson. www.vulkan.se Tre steg till arbete Journalisten Malena Sjöberg har tillsammans med Lisa Milesson och andra medarbetare inom Misa skrivit boken Tre steg till arbete. Boken som nu finns i ny utgåva beskriver Misas metoder och ger exempel på hur personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att ta sig ut i den öppna arbetsmarknaden. Grundinställningen i boken är att alla människor som vill arbeta kan ha ett lönearbete och en aktiv roll i arbetsli vet. Att ge stöd till arbete handlar i första hand om att se människors förmåga och viljekraft och att matcha det mot lämpliga arbetsgivare och arbeten. Det handlar också om att forma ett fortlöpande stöd för att en person ska kunna behålla sitt arbete. Boken lägger vi tonvikten på konkreta verktyg. Den vänder sig i första hand till dig som arbetar med att stödja människor på deras väg ut i arbetslivet, i synnerhet personer som annars löper risk att hamna i institutionsverksamhet eller sysslolöshet. Malena Sjöberg, Lisa Milesson, m.fl. www.misa.se Vinn! Den här boken kan du vinna! Sid 54 Nyttiga människor En reportagebok om migranter, gränser och människosyn Nyttiga människor knyter ihop säcken på ett decennielångt journalistiskt arbete. Med reportage från Sverige och tolv andra länder ställer David Qviström frågan som bränner i vår samtid: var gränsen för vårt ansvar går när det gäller “de andra” – främlingarna, tiggarna, arbetskraftsinvandrarna, flyktingarna, de som gömmer sig i skuggsamhället. Hur klarar ”vi” mitt i välståndet egentligen klarar av att möta den provocerande fattigdomen vid EU:s yttre gräns – eller för den delen hemma på gatan när tiggarna sträcker fram sin pappmugg? Boken tecknar en efterlängtad helhetsbild av migrationspolitikens moderna historia, från flyktingamnestin till Tobias Billströms tal om ”sänkta volymer”. Det är en bred kör av migranter av alla slag, som tillsammans lyfter in migrationsfrågan i det etiska gränsland där den hör hemma. Vad ska en människa göra för att få korsa en gräns? Var drar Sverige gränsen för sitt ansvar? Och vem är egentligen nyttig? David Qvistrom. www.nok.se Motiverande samtal i arbete med ätstörningar Det finns lovande resultat om att MI, motiverande samtal, förstärker behandling vid ätstörningar när den används som samtalsmetod och adderas till annan intervention. Likaså innan behandling – för att motivera till att delta i den. Boken Motiverande samtal i arbete med ätstörningar ger läsaren samtalsverktyg för att motivera till förändring, utforska ambivalensen och hantera motstånd. Boken varvar teoretiska introduktioner med exempel, bland annat så innehåller den exempel på dialoger som visar hur motiverande samtal om ätstörningar kan förstås och användas. Boken vänder sig till de som möter patienter med ätstörningar och som vill arbeta praktiskt med motivation till förändring. Liria Ortiz. www.gothiafortbildning.se Vinn! Den här boken kan du vinna! Sid 54 www.ssil.se | 51 RECEPT Glutenfritt julbröd Maria Blohm och Jessica Frej har tillbringat månader i provkök för att ta fram recept på glutenfria bröd och bakverk. Här delar de med sig av två favoritrecept på saftiga bröd som de har tagit fram. Båda passar perfekt i juletider. AV: ANNIKA RÅDLUND KÄLLA: MARIA BLOHM OCH JESSICA FREJ »Det finns ju inget mjöl som man bara kan byta till istället för vetemjöl. Kanelbullar och saffransbullar var svårt för att de har en sån slags vetemjölskänsla. Vi gjorde verkligen massor av degar och provsmakade hur mycket som helst. Ett recept var till exempel perfekt då det var nybakat, och vi var överlyckliga, men sen, efter fem minuter, så var den snustorrt.« Julbröd Ett kryddat bröd med julens smaker som tar fram julkänslan i dig. Saftigt och mjukt i konsistensen, passar även på frukost bordet underjulhelgerna. 52 | www.ssil.se 1 bröd Gör så här: 500 g mjölk 20 g jäst 100 g mörk sirap 300 g bovetemjöl 50 g maizena 1 1/2 tsk salt 2 tsk malda kryddnejlikor 1 tsk ingefära 3 tsk pomerans 3 tsk brödkryddor 40 g psylliumfröskal Bovetemjöl till utbakning Bovetemjöl att strö över brödet 1. Blanda alla ingredienser utom psylliumfröskal till en slät deg, använd en visp. 2. Tillsätt psylliumfröskalen under vispning så inga klumpar bildas. 3. Låt degen jäsa i 2 timmar i en bunke övertäckt med plast. 4. Sätt ugnen på 175 grader. 5. Ta upp degen och forma till en limpa, pudra över bovetemjöl. 6. Grädda direkt i 45 minuter. 7. Låt brödet svalna helt innan du skär i det. Lussekatter Med det här receptet är det enkelt att forma släta och fina lussekatter. Som vanligt är de godast när de är helt nygräddade, men om de är någon dag gamla: värm dem någon minut i ugnen eller micron så blir de nästan som nya igen. 18 st 150 g rismjöl 50 g majsmjöl 150 g potatismjöl 100 g strösocker 1 tsk vaniljsocker 2 paket saffran (1 g) 1/2 tsk salt 75 g smör 350 g mjölk 20 g jäst 10 g xantangummi 10 g fiberhusk russin till dekoration 1 uppvispat ägg Gör så här: 1. Lägg alla ingredienser utom fiberhusken och xantangummit i en bunke. 2. Vispa ihop allt med elvisp, eller med vingen till degblandaren i cirka 5 minuter. 3. Tillsätt fiberhusken och xantangummit och vispa ytterligare ett par minu ter så det blandas väl. 4. Låt degen jäsa i en bunke övertäckt med plast i cirka 2 timmar. 5. Sätt ugnen på 200–225 grader. 6. Dela degen i 18 delar och forma dem till lussekatter. 7. Lägg lussekatterna på en plåt med bakplåtspapper och låt jäsa i ungefär 30 minuter. 8. Pensla med uppvispat ägg och tryck i russinen. 9. Grädda i 15 minuter. 10. Låt svalna nästan helt, det tar cirka 30 minuter, innan du äter dem. www.ssil.se | 53 ndö shem met vänder med barn nor med matik, ematik sproblematik. 62 e.se TÄVLING Vinn en bok med Omtanke Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 50 och 51. Bokvinnare i förra numrets tävling är: Barbro Hodén, Bollnäs. Lena Thor Antonsson, Trångsviken. Ulla Arwidson, Trollhättan. Stort grattis till er, boken kommer på posten. Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna? Villa Lindö Sörgården HVB för flickor 12-18 år LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner Utredning & tjänster Särskilt boende Vi utför utredningsuppdrag Vården ges i första hand till och tar emot akutplacerigar. människor som är i behov av Målgruppen är förälder med psykiatrisk vård enligt SOL till barn, familjer med barn och medicinskt färdigbehandlade gravida kvinnor. med psykiska funktionshinder. Verksamheten är förlagdENi RESURS FÖR BARN OCH UNGA Figur centrala Fyll iKalmar. rätt sidnummer 1 till rätt annons: 2 1 3 4 Telefon: 0530-301 23 5 info@stubben.se Figur 2 Figur Figur www.stubben.se 3 4 Figur 1:a - 4:e pris 5 Periodens Våra över 175 nöjda kunder finns inom Namn: utvalda böcker Adress: Kontakt: Anna Karlsson Postnr / ort: 52 62 Tel: 0768-77 anna@casatorcare.se Telefon: Kontakt: Cecilia Friberg Tel: 0701-72 67 64 cecilia@casatorcare.se Texta tydligt! Fyll i talongen här intill och skicka eller faxa den senast 30/12 2014 till: ”Tävling 8/14” Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal. Fax: 0651-133 33. Det går även bra att mejla svaren och begärda uppgifter till maria.nordholm@ssil.se Vi vill tacka alla våra läsare och annonsörer för det gångna året och önska er God Jul & Gott Nytt År Maria, Carola, Karin med övriga redaktionen 54 | www.ssil.se Vill du vara säker på att få tidningen Omtanke i brevlådan? Omtanke Ny Tidning! TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG n SiL har bytt nam till Omtanke! Omtanke Ny Tidning! TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG n SiL har bytt nam till Omtanke! Bakom låsta dörrar Utbildning i fokus Få expertens bästa tips på hur du säkrar kontor och patientlokaler Pebbles Karlsson Ambrose: ”Jag vill ge svar på hur en psykos ser ut” Alice Åström: ”Utan ärlighet har man inte en chans att förändra någonting” Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka Samarbete ger arbetsro De skapade en skola för fler när socialtjänsten släpptes in i skolan Fältsekreteraren är stolt över att vara en förebild Meditera dig nykter Ta kontroll över alkoholsuget med AHA-metodens internetprogram Äldres vårdkvalitet Lyckat försök med samordnare och vårdplanering i hemmet Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG ”Personalen är otroligt viktig och inga piller kan ersätta dem” Ny Tidning! n Undersökning Privat anställda trivs bättre än offentligt anställda Omtanke Valenkät: TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Framtidens vård och omsorg SiL har bytt nam till Omtanke! Om att inte passa in Innanför murarna ”Svarta människor var så ovanligt att jag själv vände på huvudet när en svart man passerade” ”Den som tränat yoga lär sig att stanna upp och reflektera innan man agerar” Tema Kriminalvård: Torbjörn: ”Det finns inget Prinsen Efter frigivning sov Roger Karlsson Uhrman på golvet i KRIS lokaler Historien om den rotlöse pojken som fann sin familj skyddsnät” Stärk barns rättigheter UNICEF verkar för att Sverige ska göra Barnkonventionen till lag Bygg miljövänligt Norrköpings första passivhus står klart – ett genomtänkt LSS-boende hittar hem Tid till arbete Allt mer av en Socionoms arbetstid ägnas åt administration En ögonöppnare för publiken Astroteaterns halsbrytande föreställning krossar fördomar Prenumeration Nettan Yngvesson 0651-69 90 90 (Mån-Fre 8-10) pren@svenskamedia.se www.svenskamedia.se/prenumerera KALENDARIUM Kalendarium 2014-2015 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang. DECEMBE R Rehabilitering av äldre 2014 Stockholm 1-2 december. Arrangör: Conductive Seminarium: Tvångspsykiatrisk vård Stockholm 4-5 december. Arrangör: IMR AB Resursfördelning i omsorgsförvaltningen Stockholm 1-2 december. Arrangör: TI Ledningssystem i syfte att uppnå en god kvalitet Stockholm 8 december. Arrangör: KUI Återhämtning mot psykisk hälsa Ronneby 2 december. Arrangör: BKC Socialnämnders och vårdgivares ansvar i arbetet med våld i relationer Göteborg 2 december, Malmö 3 december, Alvesta 9 december. Arrangör: Socialstyrelsen Bipolär sjukdom 2014 Stockholm 2-3 december. Arrangör: TI Chefsdagarna psykiatri Stockholm 2-3 december. Arrangör: Conductive Chefsdagarna psykiatri 2014 Stockholm 2-3 december. Arrangör: Conductive Juridik LSS – barnhandläggning Stockholm 3 december. Arrangör: TI Hjärnkoll på jobbet – mötesplats för psykisk hälsa i kommun och landsting Arlanda 3 december. Arrangör: SKL Ekonomiskt bistånd Stockholm 11-12 december. Arrangör: CKU Sjuksköterskornas smärtdagar Stockholm 4-5 februari. Arrangör: Conductive Administratör och handläggare i offentlig förvaltning Stockholm 11-12 december. Arrangör: CKU Motiverande samtal Stockholm 4-5 februari samt 11 februari. Arrangör: KUI Konferens om hbtq-perspektivet i teori och praktik Stockholm 8 december. Arrangör: Socialstyrelsen Psykisk ohälsa hos personer inom LSS-verksamhet Stockholm 12 december, Stockholm 29 maj. Arrangör: KUI Små barn och trauma Sundsvall 5 februari. Arrangör: Allmänna barnhuset Självskadebeteende, risktagande på nätet, sex och prostitution Stockholm 8-9 december. Arrangör: CKU Program för uppföljning av privata utförare Stockholm 16 december. Arrangör: SKL Ergonomi och förflyttningsteknik Stockholm 9 december. Arrangör: KUI Läkemedelshantering i HVB-verksamheter Stockholm 17 december. Arrangör: IMR Att schemalägga för hälsa och effektivitet i vård och omsorg Stockholm 9 december. Arrangör: Metodicum Integritet och mänskliga rättigheter i HVB Stockholm 9 december. Arrangör: IMR Social dokumentation för chefer inom äldreomsorgen Stockholm 9 december, Malmö 11 december. Arrangör: Gothia Fortbildning BBIC för utbildare och arbetsledare Stockholm 9-10 december. Arrangör: Socialstyrelsen JANUARI Webbaserad introduktion för personal inom äldreomsorg Kursstart sker den 5 januari, 2 februari, 2 mars, 6 april, 4 maj, 1 juni och 6 juli. Arrangör: KUI Utvecklingsdagar för äldreomsorgen Stockholm 21-22 januari. Arrangör: Metodicum Nya föreskrifter om dokumentation i socialtjänsten Stockholm 22 januari. Arrangör: KUI Om integration – inspiration och arena för samtal Stockholm 6 februari. Arrangör: SKL Hot och våld inom vården Stockholm 6 februari. Arrangör: KUI Idrott och mångfald: dolda funktionsnedsättningar – kan alla vara med? Stockholm 11 februari. Arrangör: SKL Värdegrundsledare – fördjupning i att leda och integrera värdegrundsarbetet Stockholm 12 februari. Arrangör: KUI Läkemedelshantering i HVB-verksamheter Stockholm 18 februari. Arrangör: IMR AB Säkrare uppföljning av biståndsbeslut – äldreomsorg Stockholm 19 februari. Arrangör: KUI Ledare men inte chef Stockholm 10-11 december. Arrangör: Conductive Social dokumentation enligt ICF för chefer inom äldreomsorgen Stockholm 27 januari. Arrangör: KUI Morgondagens LSS-boende Stockholm 3-4 mars. Arrangör: CKU Översiktskurs inom socialtjänstlagstiftningen Stockholm 11 december. Arrangör: IMR Att åldras med utvecklingsstörning Stockholm 28 januari. Arrangör: KUI Ett salutogent och värdegrundat förhållningssätt i arbetet Stockholm 6 mars. Arrangör: KUI Upphandlingsforum 2014 Stockholm 4-5 december. Arrangör: Informa sweden IBC Ledningssystem i syfte att uppnå en god kvalitet Stockholm 11 december. Arrangör: KUI Psykisk O-Hälsa – Samhällets barn och unga Stockholm 28-29 januari.. Arrangör: Expo Medica Systematisk uppföljning med barnet i centrum Stockholm 4-5 december. Arrangör: Gothia fortbildning Social dokumentation för chefer inom äldreomsorgen Malmö 11 december. Arrangör: Gothia fortbildning Chef LSS-boende Stockholm 3-4 februari. Arrangör: Conductive Samarbete i den mångkulturella arbetsgruppen Stockholm 4 december. Arrangör: Metodicum Nordiskt forum – Äldre & psykisk ohälsa Stockholm 4 december. Arrangör: Expo Medica 56 | www.ssil.se FEBRUARI MARS För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör. Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET Björn Ogéus Linköping 5 februari 2015 För femte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö. Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker inom kommun, landsting och kriminalvård. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se VÅLD OCH HOT I ARBETSLIVET Stefan Sandström Stefan Sandström är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Grundande medlem av Sandström – psykologi & friskvård AB. Han är också författare och transaktionsanalytiker med högsta internationella behörighet som kliniker, handledare och utbildare (TSTA-p). Han har skrivit två böcker om våld och hot i yrkeslivet och en bok om ungdomsvåld. ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION Jakob Carlander Vinnare i lotteriet på SSILs seminarium i Borås: Sportbag • Susanne Matta, Värnamo Ryggsäck • Susanne Karlén, Götene Badhandduk • Nylösegården Böckerna gick till • Sofia Hassan Omar Göteborgs stad SDF Lundby, Charlotte Bergvall, Borås, Louice Ekunger, Ulricehamn, och Nectar Systems AB Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal Överläkare på Enheten för Psykosomatisk Medicin i Västerås. Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk verksamhet inom offentlig sjukvård. Han har också skrivit böckerna ”Läkebok för trasiga själar” och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktning med traumatiserade klienter. • Tel: 0651-160 40 • Leg. psykoterapeut, har skrivit boken ”Att lämna svåra besked”, Gothia förlag. Som socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas gå emot någons önskan eller förhoppning med ett oönskat besked, samtidigt som vi ska upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet? Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se NÄSTA NUMMER Omtanke nummer 1: Ute den 26 Foto: Peter Fredriksson Januari Anhörigstöd för alla? Annika Nilsson är medberoende och an hörig till sin pappa som numera är nykter alkoholist. För fem år sedan söp han n ästan ihjäl sig, och när han senare kom till sjuk huset ställdes diagnosen alkoholdemens. Läs om vilket anhörigstöd hon och andra har rätt till och vilken nytta som finns nytta hon haft av nättjänsten Gapet, skapad Alltid i Omtanke • Aktuella branschnyheter • Ny forskning • Gästkrönika • Reportage Omtanke R VÅRD TIDNINGEN FÖ ing! Ny Tidnnamn OCH OMSORG SiL byter nke till Omta g MTFC-behandlin mit in “Hade jag inte kom lingen så på den här behand a med hade det kunnat slut se” gel att jag suttit i fän ämma ”Låt barnen best lp med” vad de vill ha hjä av och för anhöriga. Lär dig även mer om vad anhöriga har rätt till från kommunalt håll. När Maria Cavallis pappa tynade bort i Alzheimers kände hon sig ensam med sina problem. Med de e rfarenheterna i ryggen har hon tillsammans med sin man skapat e-tjänsten Gapet för anhörigstöd. • Bokuppslag • Tävling • Kalendarium ....och mycket mer! Vill du nå samtliga beslutsfattare inom social omsorg? Hör av dig till mig så hittar vi den lösning som passar dig bäst! Monica Hartzell: Träffa psykologen som ohälsa Ungas psykiska och behandling Ge rätt bemötande de vid självskadebeteen 58 | www.ssil.se rade barn i nära 30 år har hjälpt traumatise Hemtjänst a sig åt omsorg “Låt personalen ägn a på klockan” istället för att titt Annonsbokning Carola Persson 0651-76 04 34 carola@svenskamedia.se Konsultindex Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete. I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare STOCKHOLMS LÄN Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Danderydsteamet Nordström & Ternström HB • • • • • • • • • Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, karin.nordstrom@transit.se Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk • • • • • • • • • • • Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, erik.netterberg@bredband.net MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Pia, Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Gunnar Törngren FKC AB • • • • • • • Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se ADHD Coaching • • • • Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com UPPSALA LÄN Danderydsteamet Nordström & Ternström HB • • • • • • • • • Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, karin.nordstrom@transit.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Pia, Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se SÖDERMANLANDS LÄN Danderydsteamet Nordström & Ternström HB • • • • • • • • • Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, karin.nordstrom@transit.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com ADHD Coaching • • • • Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin ild ion: t Utb a ult ns Ko l: a te: e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t : tve kry Re lig u kling n c ve rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe v c t pu utve up Gr kaps ing: n rs da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare SÖDERMANLANDS LÄN (FORTSÄTTNING) Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Pia, Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com ÖSTERGÖTLANDS LÄN KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Danderydsteamet Nordström & Ternström HB • • • • • • • • • Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, karin.nordstrom@transit.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com JÖNKÖPINGS LÄN Barnvux AB • • • • • • • • • • Lilla Kyrkogatan 21, 503 35, Borås, 033-15 26 96, 070-322 30 89, kent.karlsson@barnvux.com Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se KRONOBERGS LÄN Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare KALMAR LÄN Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se GOTLANDS LÄN EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se BLEKINGE LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584, , Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se SKÅNE LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se HALLANDS LÄN Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin ild ion: t Utb a ult ns Ko l: a te: e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t : tve kry Re lig u kling n c ve rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe v c t pu utve up Gr kaps ing: n rs da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare HALLANDS LÄN (FORTSÄTTNING) MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Vertebra Handledning AB • • • • • • • Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148 Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Barnvux AB • • • • • • • • • • Lilla Kyrkogatan 21, 503 35, Borås, 033-15 26 96, 070-322 30 89, kent.karlsson@barnvux.com HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com Vertebra Handledning AB • • • • • • • Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148 Gunnar Törngren FKC AB • • • • • • • Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se VÄRMLANDS LÄN Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se ÖREBRO LÄN Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare ÖREBRO LÄN (FORTSÄTTNING) Danderydsteamet Nordström & Ternström HB • • • • • • • • • Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, karin.nordstrom@transit.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Gunnar Törngren FKC AB • • • • • • • Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se VÄSTMANLANDS LÄN Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Danderydsteamet Nordström & Ternström HB • • • • • • • • • Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, karin.nordstrom@transit.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se DALARNAS LÄN HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Curativa AB • • • • • • • • • • • 703 41, Örebro, 070-318 22 38, curativa@telia.com ADHD Coaching • • • • Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se GÄVLEBORGS LÄN Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Danderydsteamet Nordström & Ternström HB • • • • • • • • • Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, karin.nordstrom@transit.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin ild ion: t Utb a ult ns Ko l: a te: e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t : tve kry Re lig u kling n c ve rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe v c t pu utve up Gr kaps ing: n rs da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare GÄVLEBORGS LÄN (FORTSÄTTNING) MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se ADHD Coaching • • • • Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• •• Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, karin@isback.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se JÄMTLANDS LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se VÄSTERBOTTENS LÄN Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se NORRBOTTENS LÄN MoA Socionomkonsulterna AB • • • • • • • • Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, info@moasoc.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Snabba fakta från SSIL SSIL förmedlar mer än 2000 placeringar årligen. Över 7000 boendeplatser i vår databas. www.SSIL.se Läs mer på www.konsultindex.se : ap rsk da Le : : ete ljö arb Mi : : alt tet ali soci bete g: Kv ri ar sor iat ialt om yk c Ps t so ete & ing: n n rb mä ialt a gled ä All c &v t so rig bete r: Öv r ma lt a cia ngdo So & u ri: rn t Ba kia sy ttp iatri: k Rä p: psy tri: ka ns rig Öv sykia vete e p nd uro Ne tee be rig : i Öv p: log ka cio i: ns So g ete olo ndev yk Ps etee b m. All Utbildningar BETEENDEVETENSKAP Handledning och Kompetensutveckling• • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut• • • • Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses• Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Swea Familjehem AB• • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se PSYKIATRI ADHD Coaching• Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Handledning och Kompetensutveckling• Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut•• • Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses• Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com SOCIALT ARBETE Handledning och Kompetensutveckling• • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut• •• • Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses• • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Swea Familjehem AB • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Vertebra Handledning AB •• • Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148 LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE Handledning och Kompetensutveckling • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut•• • Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Swea Familjehem AB•• • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Vertebra Handledning AB• Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148 Inbjudan till Kostnadsfritt Seminarium! Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Linköping 5 februari 2015 Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se Läs mer på www.konsultindex.se r Å t t y N t t o G & l God Ju önskar vi på SSIL - För vård och omsorg Vi vill tacka alla våra användare och kunder för visat förtroende under 2014 och vi önskar er alla ett framgångsrikt 2015! POSTTIDNING B Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare IT-stödet som växer med verksamheten Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.
© Copyright 2024