Vi satsar stort på att höja kunskapsnivån”
03 INNEHÅLL LEDARE TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG 04 32 FORSKNING 44 PÅ G I POLITIKEN 56 BOKHYLLAN 62 TÄVLING 64 KALENDARIUM FOTO:MARIA NORDHOLM ALLTID I OMTANKE: Krönikan: FOTO: MARK HARRIS ” A r b e ts k ra ft s r es e r v e n ä r li te n ” 20 10| »Är det arbetskraftinvandrare, flyktingar, studenter eller de som kommit till Sverige för kärlekens skull som ska arbeta inom omsorgsOuti Luiro: yrkena?« Vi har träffat Mohammed Assaf som flytt till Sverige Intervjun Sjuksköterskan Outi Luiro ville skapa en arbetsplats som hon själv drömde om. Resultatet blev Zest Care – ett bemanningsföretag inom vården där personalen trivs. 16| Tekniknyheter Hälsa och teknik i kombination. Inom vården finns en uppsjö av nya lösningar som ska förbättra såväl vårdtagarens som omsorgsgivarens vardag. Informationskonceptet består av webbplats, spel, filmer, trycksaker och barnbok. vill veta” 34| ”Jag Nytt projekt hos Brottsoffermyndigheten ska hjälpa barn att berätta om brott. I fjol anmäldes 19 100 misshandelsbrott och 3 150 våldtäkter mot barn under 18 år. Många barn har svårt att berätta. ”Vi satsar stort på att höja kunskapsnivån” Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Pia Joelsson, vice ordförande Föreningen Sveriges socialchefer och omvårdnadschef i Falu kommun. Läs hennes krönika på 38| Bostäder Bostadsbristen ökar, trots ökat byggande. FOTO: PLAKAT I väntan på asyl 46| Pimpar socialtjänsten Föreningen Maskrosbarn skapar en hemtrevligare känsla på landets socialkontor, där utformningen av samtalsrummen ska fungera som en isbrytare vid svåra samtal. sidan 52 Zest Care är topp 10 bland Sverigeshjälp bästa arbetsgivare Vilken erbjuds? I väntan på � Asylboende Debatten har varit hård kring att fastighetsägare väljer att starta asylboende och tjäna pengar på människors missär. Men är det så lättförtjänta pengar? Alfta Quren – Hotellet som blev asylboende har ett 20-tal anställda på cirka 180 boende, jämfört med Migrationsverkets krav på 1 anställd per 100 boende. Möt flyktingen Mohammas Assaf som har kommit till byn Alfta. Fler asylboenden att vänta, enligt Migrationsverket, som fortsätter att upphandla privata platser. Barn vet inte alltid vad brott är Projektet ”Jag vill veta” ska hjälpa barn att berätta Omslagsbild Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Tema yl/ Maskrosbarn pimpar trista rum Skapar en tryggare socialtjänst som inbjuder till samtal www.ssil.se | 3 NUMMER 5• SEPTEMBER 2015 • ÅRGÅNG 9 Omtanke Världens barn flyr - vad innebär det för oss som möter dem? Vi ger vårens uppskattade föreläsningsserie i repris! Tre dagar, kl. 9-16, med olika fokusområden. Dag 1 ger Annicka Lang, leg psykolog och forskare med vidareutbildning inom kris och trauma, en inblick i hur trauma och migrationsrelaterad stress kan yttra sig och hur vi bäst bemöter detta. Dag 2 har fokus på vad som utmärker de olika kulturer som nu möts i Sverige, och vi möter föreläsare med god insikt genom egna erfarenheter. När vi pratar om andra kulturer, så kommer vi osökt in på området hedersrelaterad problematik, och dag 3 ägnas åt "Heder och hederskulturer” där våra erfarna föreläsare delar med sig av sina kunskaper. Utbildningen vänder sig till alla som arbetar inom människovårdande verksamheter där man i sitt arbete möter ensamkommande barn och ungdomar. Välj en, två eller tre dagar! Orter och datum Malmö, 12-14 oktober 2015 Stockholm, 10-12 november 2015 Luleå, 9-11 december 2015 För mer information och anmälan: http://www.humana.se/individ-och-familj/utbildning/aktuella-evenemang Varmt välkommen! Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 14 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se. FOTO:MARIA NORDHOLM INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM FOTO: MARK HARRIS 03 04 32 44 56 62 64 20 FOTO: PLAKAT 10| Intervjun Sjuksköterskan Outi Luiro ville skapa en arbetsplats som hon själv drömde om. Resultatet blev Zest Care – ett bemanningsföretag inom vården där personalen trivs. »Är det arbetskraftin vandrare, flyktingar, studenter eller de som kommit till Sverige för kärlekens skull som ska arbeta inom omsorgs yrkena?« Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Pia Joelsson, vice ordförande Föreningen Sveriges socialchefer och omvårdnadschef i Falu kommun. Läs hennes krönika på 16| Tekniknyheter Hälsa och teknik i kombination. Inom vården finns en uppsjö av nya lösningar som ska förbättra såväl vårdtagarens som omsorgsgivarens vardag. Informationskonceptet består av webbplats, spel, filmer, trycksaker och barnbok. vill veta” 34| ”Jag Nytt projekt hos Brottsoffermyndigheten ska hjälpa barn att berätta om brott. I fjol anmäldes 19 100 misshandelsbrott och 3 150 våldtäkter mot barn under 18 år. Många barn har svårt att berätta. 38| Bostäder Bostadsbristen ökar, trots ökat byggande. 46| Pimpar socialtjänsten Föreningen Maskrosbarn skapar en hemtrevligare känsla på landets socialkontor, där utformningen av samtalsrummen ska fungera som en isbrytare vid svåra samtal. sidan 52 Vilken hjälp erbjuds? Omslagsbild Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Tema yl/ I väntan på as Asylboende Debatten har varit hård kring att fastighetsägare väljer att starta asylboende och tjäna pengar på människors missär. Men är det så lättförtjänta pengar? Alfta Quren – Hotellet som blev asylboende har ett 20-tal anställda på cirka 180 boende, jämfört med Migrationsverkets krav på 1 anställd per 100 boende. Möt flyktingen Mohammas Assaf som har kommit till byn Alfta. Fler asylboenden att vänta, enligt Migrationsverket, som fortsätter att upphandla privata platser. www.ssil.se | 3 NUMMER 5• SEPTEMBER 2015 • ÅRGÅNG 9 ALLTID I OMTANKE: LEDARE En främling kommer till byn – Livet på ett svenskt asylboende LE DAR E Under de senaste åren har det varit en diskussion i medierna där det låter som att vinsten från asylboenden kommer helt utan motkrav – när det i själva verket krävs boende, mat, personal och en hel del medmänsklighet för att kunna driva ett asylboende för nyanlända flyktingar. Istället för att diskutera storleken på vinsten så är det kanske läge att titta på vad man får för pengarna. Kanske ska Migrationsverket ställa högre krav? Kanske är dagens krav helt rimliga. Det vi vet är att Migrationsverket i dag har ett stort behov av tillfälliga bostäder för asylsökande då de lägenheter verket förfogar över inte räcker till. Vi vet också att de hotell som omvandlas till asylboenden vanligen är dåligt belagda och i vissa fall under konkurshot när de väljer att gå över från turism till att ta emot flyktingar. FÖR FASTIGHETSFÖRETAGET kan omvandlingen till asylboende vara en möjlighet att ha kvar byggnad, verksamhet och personal i en annan form istället för att lägga ner all verksamhet. Så detta borde vara en affär där alla är vinnare. Ändå är ortsbefolkningen många gånger negativ till ett asylboende i sin kommun. Ibland känns det som att många som skriker högst på vissa orter föredrar att lägga ner verksamheten och bli arbetslösa före att välkomna en främling till byn. Läs om AlftaQurens uppgång och fall. Asylboendet som vände en ort från negativ till positiv. Ägarna som startade boende av ekonomiska skäl men vill driva det vidare av medmänsklighet och möt den boende, flyktingen, som själv berättar om livet på en flyktingförläggning. VI BERÄTTAR även mer om Migrationsverkets rimliga och helt orimliga krav på dem som driver asylboenden. Ger svar på vem som betalar vård, skola och omsorgsnotan och hur framtidsutsikterna ser ut för de privata asylboendena. LÄS MER i vårt tema: I väntan på asyl, där vi skriver om tillfälliga Asylboenden – vinstmaskiner eller flyktingstöd. Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till maria.nordholm@ssil.se att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala • Tel 0651-150 50, 073-816 00 41 Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 12 eller 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50, Fax: 0651-133 33 4 | www.ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör Tel: 073-81 600 41 maria.nordholm@ssil.se Henrik Fitinghoff Journalist henrik.fitinghoff@svenskamedia.se Annika Rådlund Journalist/Fotograf annika.radlund@ssil.se Layout Svenska Media DOCU AB post@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare Tel: 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se Utges av: SSIL - För vård och omsorg Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel: 0651-160 40, Fax: 0651-71 19 80 info@ssil.se, www.ssil.se Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 800 ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Kvinnohemmet Rosen har sedan några år ett utvecklat samarbete med Lis Bodil Karlsson, Filosofie Doktor i Socialt arbete & lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Lis Bodil Karlsson följer och dokumenterar personalens erfarenheter av att arbeta med våldsutsatta kvinnor. Helhetsfokus. Att bryta destruktiva livsmönster. Integrationsterapi kombinerar arbete med beteenden i vardagen med djupgående känslomässig bearbetning, vilket leder till tydliga och varaktiga förändringar. Det är en terapi som hjälper personer med: • Relationsproblem: Konflikter och gräl, svårigheter att etablera långvariga relationer, ambivalens (”ska jag stanna eller gå?”) och liknande bekymmer. • Känslomässiga besvär såsom: Bristande självkänsla, nedstämdhet, social ångest, ilskeproblem • En jobbig barndom som gör sig påmind genom känslor, rädslor och destruktiva beteendemönster. • Hur destruktiva beteendemönster utvecklas när ett barns behov inte blir mötta. • Hur även ”mindre” brister i uppväxtmiljön kan få bestående konsekvenser för vuxenlivet. Exempel kan vara föräldrar som arbetar för mycket, eller som fokuserar på bestraffning istället för kärlek och uppmuntran. • Varför det kan vara så svårt att förändra beteende- och relationsmönster. • Varför människor ofta väljer en partner som på något sätt liknar föräldrarna eller familjesituationen. • Hur det kommer sig att samma konflikter kan upprepas gång på gång i relationer (parrelationer såväl som vänskapsrelationer). • För att förändra sådana här mönster behöver man: Kartlägga vad som händer i vardagen, ändra tankar och beteenden, och möta de underliggande känslorna. Återbesöka det barn man var, med detta menas att minnas vad som hände, och låta känslorna komma fram till hundra procent. • Att bli medveten • Att uppleva såret • Våga ta risker att bryta det destruktiva livsmönstret och den falska tryggheten. www.kvinnohemmet-rosen.se • lena.stenberg@kvinnohemmet-rosen.se • 0290-76 68 50 018 10 05 11 Vi tar emot ensamkommande flyktingbarn och ungdomar med behov av särskilt stöd integrationsboende.se Utgångspunkten i vårt arbete är inlärningsteori och KBT. Vi har utbildade ART-instruktörer som aktivt arbetar med våra undgomar. Vi har samarbete med traumacenter, BUP och resursskola. Vi har bred kulturkompetens i arbetslaget. Vi kan oftast hämta ungdomen/barnet på kort varsel. Vi hämtar vid akuta situationer dygnet runt 010 209 90 09 Hoppet har tilldelats första pris i tävlingen ”Quality innovation of the year 2013” för sin behandlingsmetod KOBTIVA® Kognitiv- och beteendeträning i vardagen, en evidensbaserad behandlingsmetod för ungdomar med sociala problem. en m m o k Väl å p s s o l til ! a i p o ot Ek med un en idyllisk miljö. Vi arbetar individuellt och Vi finns på småländska höglandet i Aneby komm har vi ik, emat probl tt behov och integritet oavse stor delaktighet för att på yttersta sätt tillgodose n uppdraget. yttersta fokus på individens egna önskemål utifrå föreligger tillsammans kunnig, erfaren personal Individuellt anpassat utifrån den problematik som vara gör att Ekotopia är det som vi utger oss för att med mångårig erfarenhet inom våra områden pia. Ekoto /boende har lämnat mycket goda betyg på – ett boende med kvalité. Samtliga uppdragsgivare andra med n som finns vilket är frivilligt tillsammans Hästar och avel är en del av fritidssysselsättninge lda man vill. KBT har vi två dagar i veckan, enski utbud vilket gör att möjligheterna är många om sessioner. Våra målgrupper är för män och kvinnor från 21 år till 55 år med: • ADHD, Tourettes- och Aspergers syndrom samt övriga autismspektrumstörningar. • Schizofreni och övriga psykostillstånd • Affektiva syndrom • Ångestsyndrom • Personlighetsstörningar • Samsjuklighet • LRV- 1991:1129 • LPT- 1991:1128 Arbetsmetoder • KBT (Kognitiv beteendeterapi) • ESL- ett självständigt liv Verktyg • ADL skattningar • BPRS – skattning • Madrass – skattning en gedigen bakgrund inom Johan Eldin arbetar här som kurator, han har Moström, han är här psykiatrin i Jönköping och psykiatriker är Marc regelbundet för besök och uppföljning. tillsammans med psykolog och Neuropsykiatriska utredningar görs på uppdrag läkare. i egna fina lägenheter (25-28 Vi lägger stort fokus på kvalité, boendet sker y med mikrovågsugn och tv i kvm) med egen dusch och toalett, mindre pentr lägenheterna. bli begriplig och hanterbar. Verksamhetens mål – alla ska få tillvaron att en meningsfull vardag och dose tillgo Prioriteringen är på högsta nivå för att nde under längre eller finna välbe t en förutsättning för ett psykiskt och fysisk efter prövning. mna välko är jur Husd kortare vård / behandlingstid hos oss. Välkomna för mer information och studiebesök! | www.ekotopia.info Gröna Vägen 1-3, 578 31 Aneby | 0380-49 69 68 J ag har fått tillbaka energin att leva och är inte längre rädd för att maten ska fastna i halsen. Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker och synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott samtal ¬ en stund som blir en av dagens höjdpunkter. När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter drar sig undan och slutar efterhand att försöka äta. De ger upp, går ner i vikt och lever ofta i en ensam kamp för att hitta ett nytt sätt att leva. Med konsistensanpassade produkter och utbildning skapar Special Foods matglädje där livet sätter begränsningar. Produkterna ser ut som den vanliga maten. De finns i ett brett utbud för att kunna varieras efter den vanliga menyn och väcka en slocknad aptit. För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller specialfoods@se.findus.com. Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods. Upplev skillnaden Den 8 oktober deltar vi på SSIL-seminariet i Örebro. Ta chansen att träffa oss där om ni har möjlighet, eller kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon 0290-508 76. ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete? idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter! Kontakta oss för att boka tid för en presentation! Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se ISOX 2000 version 6 byter namn till idok ISOX 2000 version 6 byter namn till idok ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok! Outi satsar på kompetensutveckling för att personalen ska bli trygg. 10 | www.ssil.se INTERVJU OUTI LUIRO Här får vårdpersonal flexibla scheman och bättre trygghet FOTO: STUDIO STOCKHOLM Sjuksköterskan Outi Luiro ville skapa en arbetsplats som hon själv drömde om. Med den visionen bildades Zest Care – ett bemannings- och utbildningsföretag inom vården där personalen trivs. 2014 blev bolaget utnämnt till topp 10 bland Sveriges bästa arbetsgivare. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: ULF BÖRJESSON/ERNST HENRY I N T E R VJ U Outi Luiro ansvarar för Zest Cares utveckling. Hon menar att man vid planeringen av arbetet måste utgå ifrån personalens behov och att var och en har olika krav och förväntningar. Alla människor önskar inte en fast anställning och många vill kunna jobba var som helst i landet. Precis som andra, vill vårdanställda också ha möjlighet till ett normalt liv och kunna hämta sina barn på eftermiddagarna, träna samt umgås med familj och vänner på ett rimligt sätt. – Våra ledord är flexibilitet och skräddarsydda tjänster, säger Outi Luiro. Hon menar att alla inte vill ha fast anställning och att kommuner och landsting måste ha större respekt för sin arbetsstyrka och bygga utifrån individen när de lägger sina scheman. Stress och press skapade idén Outi Luiro var sjuksköterska och jobbade inom äldrevården. Hon älskade att arbeta med människor, men kände sig ofta stressad. Samtidigt såg hon hur kollega efter kollega vantrivdes och ville sluta. I lunchrummet pågick ständigt diskussioner om sköterskeflykten till grannlandet Norge. Outi Luiro Ålder: 50 år Yrke: Utvecklingschef på Zest Care AB Bor: Malmö och i Stockholm Aktuell: Zest Care placerade sig som en av de tio bästa i den årliga undersökningen Sveriges Bästa Arbetsgivare. Det första bemanningsföretaget inom vård i Sverige som hamnat på listan. www.ssil.se | 11 »Jag bestämde mig för att skapa en arbetsplats där jag själv skulle vilja jobba « Outi Luiro Outi Luiro kände sig manad att åstadkomma en förändring av den allt sämre situationen. – Jag bestämde mig för att skapa en arbetsplats där jag själv skulle vilja jobba. Sagt och gjort. 2006 startades Zest Care i Malmö. Sedan dess har det positiva ryktet om företaget spridits och de har vuxit till att i dag vara Malmö stads största leverantör av vårdpersonal. Bolaget har över 600 sköterskor i sitt stall och finns på flera orter i Sverige. Genom att lägga extra mycket kraft på att lyssna på varje individ har Zest Care blivit ett företag där de anställda trivs. I den årliga undersökningen Sveriges Bästa Arbetsgivare röstade de anställda 2014 fram verksamheten som det sjunde bästa bland medelstora företag, det enda bemanningsföretaget inom vård som någonsin hamnat på rankingen. Trygghet och utbildning Utöver flexibilitet är trygghet en nyckelfaktor som Zest Care har satsat på för att skapa nöjda medarbetare. 12 | www.ssil.se – De får bättre villkor hos oss. Vi betalar högre lön, ger bättre förmåner och bättre försäkringar. Zest Care satsar även på förebyggande friskvård. Företagsledningen vill hjälpade anställda innan de blir sjuka, vilket är en win-win-situation för både bolaget och den enskilde individen. – Förra året hade vår personal bara en handfull sjukdagar. Prevention är alltså lönsamt. Nu i höst drar företaget igång ett livsstilsprogram för personalen och de har bjudit in en rad namnkunniga föreläsare. Bland annat kommer Jonas Colting, triathlonutövare, att föreläsa om en hälsosam livsstil. Bitten Johnson är alkoholist och sockerberoende och ska lära personalen om kost och hälsa. Hon menar att många tyngre beroenden startar utifrån ett sug efter socker. Mia Lundin som skrivit boken Kaos i kvinnohjärnan kommer att tala om hur man uppnår hormonell balans genom hela livet. – Vi satsar också stort på att höja kunskapsnivån hos de som arbetar hos oss. FOTO: PRIVAT INTERVJU OUTI LUIRO Outi Luiro är entreprenör och ser ständigt nya möjligheter. Senaste projektet är äldreboenden värda att längta efter. www.ssil.se | 13 INTERVJU OUTI LUIRO Sjuksköterskan Outi Luiro ville skapa en humanare arbetsplats för sig och sina kolleger. Sköterskorna ska kunna känna sig trygga i det medicintekniska när de möter patienterna. Utöver föreläsningar om välbefinnande och kompetenshöjande kurser har Zest Care även ett stort socialt program där sjuksköterskorna får träffa varandra. – Vi arrangerar afterwork och andra gemensamma aktiviteter. På ett beman14 | www.ssil.se ningsföretag hoppar många runt på olika arbetsplatser, därför är det extra viktigt att de får träffa sina kollegor. Stoppar sköterskeflykten Förutom drivkraften att skapa en vettig arbetssituation vill Outi Luiro minska den stora sjuksköterskeflykten till Norge. – Sverige bekostar varje år utbildning- ar för cirka 4 000 sjuksköterskor. Och nära hälften av dem söker norsk legitimation. Det är skrämmande, när vi samtidigt har kris i Sverige och inte lyckas bemanna våra egna avdelningar. Zest Care annonserar i norsk press med en uppmaning att de ska komma hem igen. Outi Luiro berättar att de flesta som flyttar till Norge gör det framför allt på »Sverige bekostar varje år utbildningar för cirka 4 000 sjuksköterskor. Och nära hälften av dem söker norsk legitimation.« grund av att det är bättre betalt. De som nappar erbjuds därför ”norsk lön”. Utbildningar och äldreboende För ett år sedan bildade koncernen ett systerbolag som skapar och genomför utbildningar inom demens, palliativ vård, värdegrund och ledarskap. – Vi har utbildat all personal inom vården i ett tjugotal kommuner runt om i Sverige. Alla är supernöjda och nu ska vi lansera detta i större skala. Outi poängterar vikten med att utbilda samtliga medarbetare samtidigt. Vill man uppnå bestående kvalitetsförbättringar för helheten räcker det inte att bara skicka enskilda individer på kurs. Alla måste vara delaktiga för att det ska bli en genomgående förändring. Precis som alla entreprenörsföretag har Zest Care ständigt nya projekt på gång. Just nu för de en dialog med investerare och fastighetsbolag för att kunna dra igång ett tredje ben i koncernen. – Vi vill skapa ett äldreboende som in ger en ”där vill jag bo”-känsla. Det ska finnas möjlighet att välja aktiviteter och få sällskap om och när de boende önskar. I stället för att uppleva skräck när det börjar bli för tungt att bo kvar hemma vill jag att det ska finnas en längtan dit. Om allt går enligt plan är det första boendet färdigt för inflyttning om cirka tre år. ● Outi Luiro Behöver ni kvalitativa konsulentstödda jour- och familjehem? Vi har över 20 års erfarenhet av socialt arbete, vi bedriver även stödboenden, integrationsboenden, skyddade boenden och öppenvårdsverksamhet. Vi har lediga platser. Kontakta oss för mer information. 073-250 97 01 | 073-250 97 02 info@sidavidsida.se | www.sidavidsida.se www.ssil.se | 15 TEKNIKNYHETER Av: Maria Nordholm, maria.nordholm@ssil.se Teknik som förbättrar hälsa Förbättra sömnen med en app FOTO: TENA Intelligent blöja ska underlätta inkontinensvården FOTO: METSÄ TISSIER Susanne Börjesson, HSL-chef på Tre Stiftelser visar upp det intelligenta skyddet. Äldreboendet i Göteborg kommer efter sommaren att vara först ut med att börja använda skyddet i sin verksamhet. Det har kommit en ny typ av inkontinensskydd med inbyggda sensorer som mäter när och hur mycket personer som inte själva kan styra över sina toalettbesök, kissar. Via en dosa på framsidan av skyddet loggas mängd och tidpunkt för läckaget. Datan skickas sedan trådlöst till en dator där en rapport ställs samman. Data från skyddet används för att planera toalettbesök och ta fram rätt inkontinensskydd inom främst äldrevården. Med hjälp av den nya tekniken hoppas man kunna individanpassa inkontinensskyddet efter den äldres behov, vet man vid vilka tidpunkter den äldre brukar kissa så finns möjligheten att de äldre kan få hjälp till toaletten dessa tider och rentav slipper att använda blöja. Den intelligenta blöjan heter Tena identifi och fungerar som ett verktyg vid en inkontinensutredning och används inte dagligen. Äldreboendet Tre Stiftelser i Göteborg är först ut med att använda blöjan i sin verksamhet. De kommer att börja använda den nu efter sommaren. Pris: Kostnaden för blöjan är uppdelad i två delar. Det utgår både en årlig serviceavgift på 700 kronor per brukare och en kostnad på 1500 kronor för de 12 skydd som används under den 72 timmar långa testperioden. www.tena.nu En av fyra personer lider av försämrad sömn och svårigheter att somna och det problemet växer. Yogainstruktörerna Magnus Fridh och Martin Wikfalk, som står bakom svenska appföretaget MindApps har därför tillsammans med ett team beteendepsykologer utvecklat Sömnappen – För Bättre Sömn. Appen är ett KBT-baserat verktyg som ger vägledning i hur man med nya bättre vanor kan komma tillrätta med problemet. Stress och allmän ohälsa påverkar vår sömn negativt. Appen, som ska hjälpa dig att hitta nya bättre rutiner, innehåller guidade övningar att lyssna till för att minska stressnivån eller när du är i sängen men inte kan somna. I appen hittar du fakta om sömn och du kan se över hur dina dagliga aktiviteter påverkar din sömn. I appen finns också en Sömnskola och möjlighet att göra en egen Sömnplan. Om traditionella sömnappar i allmänhet fungerar är omtvistat men denna app är ett KBT-baserat verktyg som ska hjälpa dig att ändra dina egna sovvanor och den kan vara värd att prova för den som lider av dålig sömn. Sömnappen är tillgänglig på AppStore. Pris: 29 kronor. www.mindapps.se Ny webbplats ska förbättra nordbornas handhygien Läkare och radiopersonlighet gästar Digital Health Days i höst Att hålla en god handhygien är ett enkelt sätt att undvika sjukdomar. Särskilt viktigt är det på offentliga platser som arbetsplatser, skolor, sjukhus och inom omsorgen. Vill du ha hjälp på traven kan du kika in på webbplatsen www. thehandeffect.com. Där kan man bland annat läsa att åtta av tio infektionssjukdomar sprids direkt eller indirekt via händerna och kan härledas till en bristfällig handhygien och att virus kan överleva i upp till 72 timmar på vanliga ytor som kranar och diskbänkar. På hemsidan finns konkreta tips, nyheter och råd för att förbättra din handhygien. The Hand Effect är ett initiativ som startats av varumärket Katrin. – Vi ser det som vår uppgift att informera Åtta av tio infektionssjukdomar kan härledas till en bristfällig om hur man kan förbättra sin handhygien för handhygien. att förebygga smittspridning. Genom The Hand Effect hoppas vi informera om, och engagera människor i, just handhygien. Vi vill helt enkelt hjälpa människor att förstå vikten av att hålla sina händer rena och därmed få en friskare och gladare vardag, säger Kajsa Rinman, marknadschef för Katrin. www.thehandeffect.com Dr. Brian Goldman är en förebild inom digital hälsa och i höst kommer han till Digital Health Days där han är en av årets huvudtalare. Dr. Brian Goldman är en läkare och radiopersonlighet som rönt uppmärksamhet för sitt hyllade TEDX – tal ”Doctors make mistakes. Can we talk about that?” som hittills haft närmare 1,1 miljoner lyssnare. Han har också uppmärksammats för sitt engagemang för frågor inom vårdkulturen samt ny teknik. Hans seminarium har fokus på läkare Dr. Brian Goldman. och hur digital teknik kan användas för att förebygga och hjälpa vår hälsa. Digital Health Days pågår 23-24 september på Stockholmsmässan i Älvsjö. 16 | www.ssil.se FOTO: CHRIS WAHL Hälsa och teknik i kombination är inne just nu. Den digitala hälsobranschen växer så att det knakar. Nu erbjuds allt från enkla hälsoappar till avancerade digitala vårdsystem. Den egna hälsan kan kartläggas och förbättras med hjälp av ny teknik och inom vården finns en uppsjö av nya lösningar som ska förbättra såväl vårdtagarens som omsorgsgivarens vardag. Här tipsar vi om några digitala nyheter. Adonia Omsorg Ett idédrivet omsorgsföretag! ENGAGEMANG . PROFESSIONALITET . ÖDMJUKHET Vi erbjuder stödboende för ensamkommande ungdomar 18–21 år. Vi vänder oss främst till kommuner i västra Sverige. Familj - Ungdomar - Öppenvård - Resursskola Ekekullen utredning och behandlingshems verksamheter är belägna på natursköna omgivningar i Blekinge. Vi erbjuder en helhetslösning för dig som uppdragsgivare. Våra lägenheter håller en god standard och vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten med • individuella genomförandeplaner • färdighetsträning och utbildning • kontinuerlig utvärdering Vår idé grundar sig i en stark tro på integration. Målet med verksamheten är att ungdomarna, genom ett personligt kontaktmannaskap och med förnyat förtroende för andra människor, får förutsättningar till ett självständigt liv. Idag har vi möjlighet att ta emot nya placeringar! För mer info, ring placeringsansvarig: Gabriel Johnsson tel. 031- 75 75 110 Vi består av följande verksamheter: » HVB Björklyckan, Familjer med barn 0-13 år » HVB Spjutsbygd, Ungdomar 13-18 år » Resursskola » Öppenvårdsenhet Inom kort startar vi ett nytt HVB för ungdomar 13-18 år i Eslöv, Skåne. Kontakta oss på 0455-45550 eller besök vår hemsida. www.hvbekekullen.se www.adoniaomsorg.se Ursprung Kvalificerad familjehemsvård speciellt riktat till människor med multikulturell bakgrund Familjehemmens ursprung och kompetenser skapar en brygga till svenska samhället. Språk Ett gemensamt språk förenklar kommunikationen och snabbar på integrationsprocessen. Kultur Förståelsen för religion, tradition och kulturskillnader skapar förutsättningar för en bra integration. Tobbe Öhman tobbe@multikulturell.se 076 –765 09 33 Isabel Domberg isabel@multikulturell.se 070–317 90 80 www.multikulturell.se | Hushållargatan 5, 33 733 40| Sala | Tel 0224–167 00 Gruvvägen 8, 733 Sala Tel 0224-167 00 Är det ingen som förstår? VISION UTREDNINGSHEM TÅSJÖ är ett HVB-hem för unga män och kvinnor i åldrarna 15 till 21 år. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebeteende, psykiska problem och social problematik. www.visionutredningshem.se Helhetsperspektiv för elev och uppdragsgivare! Helhetsperspektiv för elev och!Social träning, behandling av psykisk ohälsa & neuropsykiatriska handikapp.! uppdragsgivare! ! och uppdragsgivare Helhetsperspektiv för elev ! BÄTTRE OCH SÄKRARE BEHANDLING SOM FÖLJER TONÅRINGENS UTVECKLING OCH BEHOV. PSYKOLOGUTREDNING OCH MEDICINSK BEDÖMNING NÄR DET BEHÖVS UNDER PLACERINGENS GÅNG! Under behandlingstiden erbjuder vi: Social träning, behandling av psykisk ohälsa ! & 10 års jubileum och mer än någonsin!!! neuropsykiatriska handikapp.! • Terapiteam medAktuellt DBT, kognitivterapi och ridterapi. • Professionella team med socionom, lärare, socialpedagog, ! behandlingspedagog, läkare, psykolog & sjuksköterska. KOSTNADSFRIA FÖRELÄSNINGAR FÖR ATT ÖKA SAMVERKAN OCH FÖRSTÅELSE BARN & UNGA MED PSYKISK OHÄLSA! • 11KRING grundutbildade terapeuter som jobbar i behandlingen ! ! BÄTTRE OCH SÄKRARE BEHANDLING SOM FÖLJER TONÅRINGENS • Social träning. UTVECKLING OCH BEHOV. PSYKOLOGUTREDNING OCH MEDICINSK BEDÖMNING NÄR DET BEHÖVS UNDER PLACERINGENS GÅNG! ! ! ! KOSTNADSFRIA FÖRELÄSNINGAR FÖR ATT ÖKA SAMVERKAN OCH !• Familjearbete. 10 års jubileum och mermed Aktuellt än någonsin!!! • Skola med stöd integrerad kommunens skolor. • Uppföljande psykolog utredningar . MED PSYKISK OHÄLSA! FÖRSTÅELSE KRING BARN & UNGA och förstärker det terapeutiska arbetet i vardagen. • Tät bemanning. • Helhetsperspektivet förbättrar och säkerställer att Egehem ger bemötande, träning och behandling som följer individens utveckling. AKTUELLT JUST NU 25behandlingspedagoger års erfarenhet och utveckling av behandlingsarbetet gör Egehem till ! Föreläsning•för Fm; ungdomars psykiska behandling vid psykisk ohälsa & neuropsykiatriska handikapp ohälsa och samverkan i vården. Em; bipolärt syndrom. ett högaktuellt behandlingshem för vår målgrupp. !• Psykiatrisk både långsiktigt och akut av samma läkare. APRIL! ! ! ! MAJ Öppen föreläsning för professionella om självskadebeteende och suicidalitet. AKTUELLT UNDER Föreläsning HÖSTEN 2015 för familjer med ungdom under behandling om! 8 SEPTEMBER: APRIL! AKTUELLT JUST NU MAJ självskadebeteende och suicidalitet. 26 NOVEMBER: MÖT OSS PÅ MÄSSA PSYKISK (O)HÄLSA NORR GEMENSAM ORGANISATIONSUTBILDNING FÖR Återkommande föreläsningar om suicidprevention för psykologer, Föreläsning för behandlingspedagoger Fm; ungdomars VÅR & HÖSTpsykiska EGEHEMS PERSONAL specialistläkare Ii LULEÅ psykiatri, terapeuter och behandlare. !! ! !! Föreläsning för familjer med ungdom under behandling om! 22 DECEMBER: ÖPPEN UTBILDNINGSDAG FÖR YRKESVERKSAMMA självskadebeteende och suicidalitet. ! Tema: Hur hanterar man och förstår ilskna och aggressiva ! ohälsa och samverkan i vården. Em; bipolärt syndrom. 15 DECEMBER: SUICIDPREVENTIONSUTBILDNING FÖR EGEHEMS 22 SEPTEMBER: Öppen REGIONDAG FÖR ST-LÄKARE PÅ RIDTERAPEUTISKT föreläsning för professionella om självskadebeteende och MAJ PERSONAL CENTER OCH EGEHEM suicidalitet. Är du intresserad att delta i föreläsning kontakta Maria Dahlqvist mail: fouu@egehem.se! MAJ 29 OKTOBER: VÅR & HÖST Återkommande om suicidprevention för psykologer, barn? Utbrott - vadföreläsningar göra? specialistläkare i psykiatri, terapeuter och behandlare. LILLJUL ÖPPET ”JULEHUS” PÅ EGEHEM FÖR INSKRIVNA OCH GAMLA ELEVER !! 30 OKTOBER: UTBILDNINGSDAG FÖR ANHÖRIGA Mycket välkomna att lyssna och delta! Tema: Hur hanterar man och förstår ilskna och aggressiva ! barn? Utbrott - vad göra? Är du intresserad att delta i föreläsning kontakta Maria Dahlqvist mail: fouu@egehem.se! !! 16 NOVEMBER: IVO-DAGEN I JÖNKÖPING !! Välkommen med dina Placeringsfrågor till: Elisabet Ege, vc@egehem.se Utbildningsfrågor till: Maria Dahlqvist, fouu@egehem.se 18 | www.ssil.se TEMA I VÄNTAN PÅ ASYL/ASYLBOENDE ASYLBOENDEN Vinstmaskiner eller flyktingstöd Hur ser det ut i fortet Europa kontra i lilla Sverige? Var söker sig flyktingar idag och hur många söker skydd i Sverige? I detta numer har vi tittat närmare på vilken hjälp och stöd landets asylsökande erbjuds och djupdykt i bostadsfrågan. Debatten har varit hård kring att fastighetsägare väljer att starta asylboende och tjäna pengar på människors misär. Men är det så lättförtjänta pengar, vad krävs egentligen för att driva ett boende för människor som kommer från kris och konflikt? Hur ser ägarna på Migrationsverkets krav – är de rimliga? Följ med oss till det nedläggningshotade Alfta Quren och se ett boende inifrån. Möt ägarna, läs om vilka krav som boendena har på sig och hör om hur ett fel vid ansökan kan göra att 180 personer behöver ryckas upp med rötterna och 20 personer riskerar att förlora sitt jobb. Möt även Mohammed Assaf som flytt till Sverige och få hans syn på livet i väntan på asyl. Hör hans åsikt om hur det är att bli slussad till en by på landet långt ifrån stadens puls, affärer och vårdinrättningar. Är det omänskligt förvar eller en lisa för skälen att hamna i en lugn by. Få svar på frågor som: Vad mer finns att önska från både boenden och Migrationsverket. Vem betalar prislappen för boende, skola, vård och omsorg när asylboendet kommer till byn? Hur tas asylboenden emot av lokalbefolkningen? Vilka krav ställer Migrationsverket på privata boenden, vad betalar de och hur ser prognosen ut för privata asylboenden. Kommer behovet att öka eller att minska? TEXT OCH FOTO: MARIA NORDHOLM www.ssil.se | 19 TEMA I VÄNTAN PÅ ASYL/ASYLBOENDE Det är besöksdag på Alfta Quren och hela familjer vågar sig ut i den jättelika uppblåsbara kanan. Hotellet som omvandlades till asylboende gick från folktomt till fullbelagt på under ett år. Alfta Quren – hotellet som blev asylboende När kronor och ören förvandlas till människoliv Allt fler hotell eller vandrarhem omvandlas till asylboenden. Konkurshotade verksamheter har i brist på turister omvandlats till fullbelagda vinstmaskiner, men är det enbart lättförtjänta pengar? Följ med till Alfta Quren och se ett boende inifrån. TEXT OCH FOTO: MARIA NORDHOLM 20 | www.ssil.se Det är tvära kast när man driver asylboende. Ena stunden har Alfta Quren ett lukrativt avtal med Migrationsverket, nästa riskerar man stängning och flytt av 180 personer på grund av ett enda saknat papper. TE MA I dag myllrar det av liv på gården, det är besöksdag på asylboendet, ortbefolkning och asylsökande hoppar i hoppborgar och hela familjer vågar sig utför den enorma uppblåsbara rutschkana som satts upp för festligheterna. Vinstintresse var grunden De gula husen bär det talande företagsnamnet Fastigheterna på kullen AB. Ortsbefolknigen känner det som Alfta Quren, ett gammalt rehabiliteringscenter som i trettio år gav människor stöd på sin väg tillbaka från sjukdom eller olyckor. När landstinget började hålla hårdare i pengarna lades rehabiliteringen ner och husen såldes till makarna Sofie Berglen och Magnus Granberg. Efter ett års misslyckat hotellprojekt har de sadlat om till asylboende och affärerna vände åter uppåt. – Det var enbart av ekonomiska skäl som vi startade asylboende. Redan när vi köpte hotellfastigheten så hade vi den möjligheten i åtanke om det inte gick att få ekonomi i hotellet, säger Magnus Granberg. I perioder när flyktingströmmarna ökar har Migrationsverket inte tillräckligt med egna bostäder för de asylsökande. Varje år upphandlas tusentals tillfälliga bostäder i privata asylboenden. Debatten har varit hård kring att vinsterna till fastighetsägarna varit stora, samtidigt som de privata verksamheterna på kort sikt fyller behovet av tak över huvudet för människor som varit på flykt. Så fungerar ett asylboende Asylboendet Alfta Quren ligger i tätorten Alfta i Hälsingland. I dag bor cirka 180 personer i det gamla hotellet. När hemmet var fullbelagt bodde nära 300 asylsökande under de gula husens tak. Boendet erbjuder helpension till sina gäster; frukost, lunch och middag serveras i den något föråldrade matsalen. Väggarna i korridorerna är lite slitna men rena och golvet täcks av en brun heltäckningsmatta. Entrén är ljus, luftig och fylld med människor. I receptionen finns Birgitta Aronsson. Hon beskriver tjänstvilligt hur boendet är uppbyggt. Det finns tolkar, måltidspersonal och receptionen är öppen fyra timmar per dag. Tre personer delar på att bemanna disken, städa allmänna utrymmen och att vara värdinna eller värd i restaurangen. – Det roliga är att vara ute bland de boende; vi spenderar tid med dem och lär känna dem, säger hon i ett andetag medan www.ssil.se | 21 TEMA I VÄNTAN PÅ ASYL/ASYLBOENDE Magnus Granberg, som är en av ägarna till asylboendet, menar att boendet startade av ekonomiska skäl. Men önskan att driva verksamheten vidare handlar mer om att slippa flytta på de 180 vuxna och barn som rotat sig och börjat skola och förskola i byn. De boende kommer främst från Syrien, Eritrea, Ukraina men några kommer även från Ryssland. – De flesta är ungdomar och barnfamiljer. Vi fick även hit en ensamkommande pojke men honom tog socialtjänsten genast hand om då han var under 18 år. ta jobbet. Det är frustrerande att enbart gå och trampa. När de asylsökande kom hit sades det vara tre månaders handläggningstid hos Migrationsverket; nu har flera av dem varit här i ett år, säger Magnus Granberg. Flera av de boende har lämnat familjen vid gränsen och har inte sett dem på väldigt lång tid. – Många väntar på att få ta hit familjen som anhöriga. Jag förstår att de blir frustrerade när handläggningen tar tid, fortsätter han. Aktiviteter för de boende Oroligt den första tiden Barnen tillbringar sina dagar i skolan eller i förskolan men för de vuxna är dagarna mestadels väntan. I källaren finns det tillgång till ett gym och för barnen finns det lekrum och leksaker. Några av de som bor här har tagit sig ut på praktik, andra som har fått sitt uppehållstillstånd har börjat på sin kurs i SFI, men de flesta bara väntar. Många erbjuder sig att hjälpa till med att städa anläggningen för att ha något att göra med sin tid, säger Birgitta Aronsson. När de asylsökande anlände förra året så kom de direkt från Italien, de hade rest långväga med bil eller båt och var rätt medtagna och flera mådde dåligt och behövde läkarvård eller psykiskt stöd. Då behövdes asylboendets nattpersonal mer, bråk uppstod lätt bland vissa och andra mådde psykiskt dåligt och behövde prata av sig om nätterna. Nu är situationen lugnare men för att vardagen ska fungera så krävs det en hel del personal. – Jag skulle aldrig vilja driva ett asylboende med så låg personalmängd som Migrationsverket kräver, det skulle inte fungera, det blir oroligt om man har för hon i nästa hejar på kollegor, ställer frågor till en kille i korridoren och visar vägen till matsalen för att vi ska få en lugn stund för intervju. De asylsökande Tärande väntan – Att sysselsätta de boende är det störs22 | www.ssil.se lite personal, säger Magnus Granberg. Kravet från Migrationsverket ligger på en heltidspersonal per 100 boende, och två heltidtjänster per 200 asylsökande. – Alla bolag gör inte som vi som har ett 20-tal anställda. De som arbetar här är tolkar och kan de boendes språk, men när vi anställde tittade vi också efter lugna individer som sprider lugnet kring sig. Luddiga kunskapskrav Den gamla hotellpersonalen och delar av rehabiliteringspersonalen arbetar också kvar på boendet – Genom att de har jobbat med rehabilitering så har de sett en del och har vana av att ta människor som har varit igenom mycket, förklarar Magnus Granberg. Det finns inte preciserat från Migrationsverket vad de anställda ska kunna. – Det står enbart att personalen ska ha erfarenhet från liknande verksamhet när man ansöker om att öppna asylboende. Men många som kommer från kris och konflikt behöver psykologiskt stöd. Det viktigaste är dock att vara medmänniska och lyssna, säger han. De betalar för vård och omsorg Kommunen och landstinget är skyldig att »I början var det en hel del protester mot oss. Men nu när vi kan tvingas att stänga så demonstrerade istället byn för att få ha oss kvar.« Magnus Granberg Birgitta Aronsson är något av en mamma på boendet, hon delar sin tid mellan att vara receptionist, städare, värdinna i matsalen och att vara ute bland de asylsökande. – Det roliga i jobbet är att spenderar tid med de boende och lär känna dem, säger hon. ge skola, vård och omsorg till de asylsökande som bor i kommunen. Men de får i sin tur betalt av Migrationsverket för den samhällsservice de asylsökande nyttjar. – Till en början tog vi hit vårdcentarlen, så att vi inte störde vårdcentarlens ordinarie verksamhet. Genom att huset tidigare har varit ett rehabiliteringscenter så har vi tillgång till förberedda mottagningsrum i våra lokaler, berättar Magnus Granberg. Byn har gjort en helomvändning Att inte nyttja vårdcentralen och andra av ortens resurser så mycket den första tiden kan ha varit ett smart drag av Alfta Qurens ägare. Trots att en total stängning av det före detta hotellet skulle ha lett till att flera personer förlorade jobbet så var ortsbefolkningen skeptisk till asylboendet före starten. – I början var det en hel del protester mot oss. Men nu när vi kan tvingas att stänga så demonstrerade istället byn för att få ha oss kvar, berättar Magnus Granberg. Alftaborna fyllde gårdsplanen under Migrationsverkets senaste besök vid boendet. Alfta Quren har ortens stöd. – Vi är en av få asylboenden som fått ut två av våra grabbar på älgjakten, sådant händer bara i en liten by, säger Magnus Granberg. Trygg och krävande kund Magnus Granberg menar att Migrationsverket är en trygg kund, så länge man har ett avtal med dem. Avtalen skrivs dock på korta perioder om ungefär tre till fyra månader i taget och vid varje bryt ska en ny ansökan in. Asylboendet är nu nedläggningshotat och planen är att stänga den 18 juni. – Allt på grund av en miss från vår sida, vi har registrerat bolaget som driver verksamheten men glömt att ansöka om F-skattsedel, säger Magnus Granberg. Migrationsverket kräver F-skattsedel av de bolag som driver asylboenden. Efterhandskompletteringar tillåts inte och att Alfta Quren betalat sina skatter och Sociala avgifter anses inte som tillräckligt. Myndigheten gör inga undantag, saknas något när ett anbud lämnas in så upphandlar man boendeplatser från andra aktörer. Vill driva vidare av humanitära skäl När vi besöker Alfta Quren arbetar Magnus Granberg på att få behålla alla de 180 personer som bor på asylboendet här tills Migrationsverkets beslut om att lägga ner är överklagat. – Många barn har börjat skolan här och de och flera föräldrar vill vara kvar, säger han. Magnus Granberg förstår att Migrationsverket måste följa sina regler till punkt och pricka och vet att de normalt inte tar emot kompletteringar på ansökningshandlingar. Men han menar också om att det är människor man pratar om. – Just nu skickas skrivelser fram och åter mellan oss och Migrationsverket. Det känns som att det här kan hålla på hur länge som helst och mot Migrationsverket känner man sig maktlös, säger Magnus Granberg. Han har blivit tvungen att säga upp den personal som för bara något år sedan fick behålla sina jobb tack vara att hotellverksamheten gick över till att bli ett asylboende. På en liten ort som Alfta finns inga mängder av jobb. Magnus Granberg uttrycker också en oro för de boende om de förflyttas till andra anläggningar. – Egentligen tycker jag att alla asylboenden skulle vara kommunala eller statliga för att komma ifrån den vinsthets som i dag gör att få stora bolag köper upp och ska driva ett 50-tal boenden till minimikostnad och med liten personalstyrka. Dessa stora boenden blir enbart förvar, uttrycker han. ● Migrationsverkets upphandlingar av tillfälliga bostäder NÄR ASYLSÖKANDE kommer till Sverige erbjuds de i första hand någon av de bostäder Migrationsverket hyr. När dessa bostäder inte räcker till sluter verket ramavtal för tillfälliga bostäder som de kan avropa vid behov. Om dessa bostäder inte heller räcker till, så kan Migrationsverket direktupphandla boenden. ■ Migrationsverket garanterar inte att den som får ett tilldelningsbeslut kommer att bli anlitad under ramavtalstiden. ■ Har verket ramavtal med en leverantör och platserna behövs så skrivs ett avtal på tre till fyra månader i taget. KÄLLA: MIGRATIONSVERKET TEMA I VÄNTAN PÅ ASYL/ASYLBOENDE Mohammed Assaf flydde från storstaden Damaskus till Alfta i Hälsingland. I den lilla byn har han funnit ro. Att det kan vara längre resväg från asylboenden in till staden, Migrationsverkets kontor eller en affär ser han inte som något problem. Behovet av lugn väger tyngre än närheten till storstadspuls. 24 | www.ssil.se Mohammed Assaf – flykting Mohammed Assaf är en 29-årig man från Syrien. I sin myllrande hemstad Damaskus arbetade han i nio år på ett internationellt företag som redovisningsekonom. Sedan brakade helvetet lös. I dag är det karriärinriktade affärslivet utbytt mot lugnet i Alfta, en liten by i Hälsingland. TEXT OCH FOTO: MARIA NORDHOLM – Jag kom hit på grund av kriget i Syrien, berättar Mohammed Assaf. När skottlossning smattrar och bomber börjar falla över staden finns inte mycket till framtid för en högskoleutbildad ekonom. För att överleva kriget och inte bli en av alla de 190 000 som finns i dödsstatistiken, valde han att göra som nära hälften av Syriens 22 miljoner invånare gjort och fly landet. Kvar där hemma blev hans mor. Den övriga familjen, som ännu finns i livet, hade redan vandrat över nationsgränsen och tagit sig till tryggare länder. TE MA Ett eget rum är vardagslyx I hans lilla rum finns en säng, tre udda fåtöljer, ett vardagsrumsbord en liten tv ovanpå byrån. Två madrasser uppställda mot väggen vittnar om att han inte alltid har varit den enda som bott i rummet. När asylboendet var fullbelagt så bodde tre vuxna män på en yta motsvarande ett litet studentrum. – Tidigare fanns en våningssäng i rummet, så vi fick plats, säger Mohammad Assaf. Det har gått bra att bo tillsammans med andra främlingar på den lilla ytan. – Blir det problem får man be personalen om hjälp att byta rum. Trivs man tvärtom tillsammans och delar allt så blir man som bröder. Liknande livsöden från krig och flykt tillsammans med trångboddhet binder människor samman. – Det känns ändå skönt att ha ett singelrum, nu när vi enbart är 180 personer kvar i boendet kan man få den lyxen, säger Mohammed Assaf. Det finns få personliga ägodelar i rummet. Böcker, papper, en laptop, en arbetsväska och lite kläder berättar om den man som bor där. Det ser ut att tillhöra en ambitiös, arbetsam man eller kanske en student. På väggen hänger några gosedjur som bryter av illusionen. – Jag fick en av dem från min brorson, säger Mohammed med stolthet i rösten. I en annan del av Sverige finns hans bror och den sexåriga brorsonen. Familjen är viktig. Så får han tiden att gå Företagsspråket på Mohammed Assafs forna arbete var engelska så mannen mitt emot mig pratar obehindrat av någon tolk på om hur hans liv ser ut i dag. Livet är ganska enformigt, för barnen finns skola eller förskola men för de vuxna så krävs det att man ordnar sina egna aktiviteter för att fördriva tiden. Under en vanlig dag spenderar Mohammed förmiddagen i gymmet och eftermiddagen läser han en hel del. Efter ett års väntan på uppehållstillstånd så både läser och förstår Mohammed Assaf en del svenska, men han känner sig inte bekväm med att prata språket ännu. – Jag kan bara lite svenska, säger han ödmjukt. Självlärd i svenska Åtskilliga timmar har spenderats framför svenskakurser på Youtube. Kurser i Svenska för invandrare, SFI, kan påbörjas först den dag man fått uppehållstillstånd. Alltså har han börjat lära sig på egen hand. – Att kunna språket i det land man bor är viktigt, understyrker Mohammed Assaf. Boendet i Alfta har även haft turen att ha en före detta engelsklärare bland de boende, så tidigare hölls språkkurser för alla intresserade och asylboendet anordnar även språkkaféer där de boende och ortsbefolkningen får chans att mötas. I tio månade väntade Mohammed på besked om uppehållstillstånd. – Det är inte lätt att vänta, man tänker www.ssil.se | 25 TEMA I VÄNTAN PÅ ASYL/ASYLBOENDE I rummet bodde tre personer när asylboendet var fullbelagt, idag när enbart 180 personer bor på Alfta Quren har Mohammed Assaf eget rum. På väggen i hans lilla rum hänger gosedjuren. Koalabjörnen är en present från hans sexåriga brorson. så mycket, jag saknar min familj, tänker på kriget, flykten och oroar mig för vad som kommer att hända framöver. Han ser ändå optimistiskt på framtiden och är säker på att han finner ett jobb och att han en dag får se sin familj igen. – En dag kommer jag att få leva ett gott liv. Otålig att få börja ett nytt liv Mohammed har sedan några veckor fått uppehållstillstånd i Sverige, han söker nu lägenhet och helst skulle han vilja stanna kvar i Alfta men både bostad och försörjning är svårt att finna på orten. – Jag skulle helst arbeta, att jobba är 26 | www.ssil.se mitt liv, men vi har informerats om att det krävs att man läser två år Svenska för invandrare, SFI, innan man kan söka jobb här. Går det verkligen inte att finna ett arbete här när man talar engelska? säger Mohammed Assaf frågande. Han hoppas på att finna ett extrajobb att fylla tiden med och få en extra inkomst ifrån. Under tiden man läser SFI får man 308 kronor per dag i daglön, ingen jätteinkomst men det kommer ändå att vara en milsvid skillnad mot de 700 kronor i månaden som han fått ut under tiden på asylboendet. Pengar som han under sju månader sparat för att köpa en begagnad laptop. – Det var en utmaning till mig själv att spara ihop till den, vi både äter och bor gratis och jag väljer bort att resa in till staden eller andra nöjen, man måste sträva efter att förbättra sin situation, en laptop är lika viktig i dagens samhälle som mat och vatten är, menar han. Med laptopens hjälp och Skype kan han hålla kontakten med familjen och yttervärlden, han kan finna nyheter, information och söka sig ett nytt liv. Föredrar lugn framför storstadspuls Det händer att han saknar de myllrande gatorna i Damaskus, där 100 000-tals personer kan bo på en enda gata. »Det är inte lätt att vänta, man tänker så mycket, jag saknar min familj, tänker på kriget, flykten och oroar mig för vad som kommer att hända framöver.« Mohammed Assaf – Jag saknar ljudet av staden, maskinerna och människorna, ljudet av det som är hemma, säger han. Ändå trivs han i det lilla samhället Alfta. – Här är det lugnt och rent, det finns inga föroreningar. Att bo i en liten by ger ro för skälen. Alfta är ett bra ställe att hela sig på. Mohammed Assaf förklarar att människor som söker asyl verkligen behöver lugn i sinnet för att tänka över sina liv, sitt förflutna och sin framtid. Därför föredrar han byns lugn framför storstadens puls. Trots att det kan vara en längre resväg till affären eller Migrationsverkets kontor. – Vi som har flytt behöver lugnet för att kunna rehabilitera oss. En plats att hela sig på Just detta asylboende Alfta Quren har innan sin tid som asylboende varit både hotell och rehabiliteringscenter. En del av personalen från centret arbetar ännu kvar, de är vana att möta och stötta människor i kris. – Jag har haft tur som hamnade här, det här är ett bra ställe att återuppbygga sig själv på, säger Mohammed Assaf. Han talar om både asylboendet och orten Alfta. Ortsbefolkningen har han sett från deras vänliga sida. Några fördomar har han inte mött. – Människorna som bor här är vänliga och tro mig, fick jag chansen att jobba här så skulle jag gärna stanna. Jag vill arbeta och göra ett bra jobb, det får mig att känna mig levande. Karriären är en del av min personlighet. Ett bra liv för mig är ett bra jobb och lugn i sinnet och det skulle jag kunna finna här, säger han. Med ett skratt tillägger han att i framtiden innehåller ett bra liv även en fru. ● Säviq Kvinnobehandling är ett HVB-hem i södra Dalarna med specialinriktning på kvinnligt missbruk/beroende. Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges missbrukare vilket innebär att behoven av kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför andelen kvinnliga missbrukare ökar finns inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer. Många kvinnliga missbrukare lever dolt och upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för allvarligt försämrad hälsa. Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och våra behandlingsmetoder. www.saviq.se Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . info@saviq.se www.ssil.se | 27 Migrationsverket: ”Fler asylboenden att vänta” Vem ansvarar för asylsökandes boende, vård och omsorg? Trots att Migrationsverket skruvar ner sina prognoser för flyktingmottagande under 2015 och 2016 är trycket fortsatt högt. Myndigheten fortsätter därför att upphandla platser i privata asylboenden av varierande kvalitet. Är kraven på landets asylboenden rimliga, får flyktingar det stöd de behöver och vem ansvarar för deras vård och omsorg? TEXT: MARIA NORDHOLM 28 | www.ssil.se FOTO:TOMISLAV STJEPIC TEMA I VÄNTAN PÅ ASYL/ASYLBOENDE Trots att färre flyktingar än väntat kommer till Sverige i år enligt Migrationsverketas senaste prognoser så kommer verket även fortsättningsvis att behöva upphandla tillfälliga asylboenden. För de tillfälliga platserna betalar verket 350 kronor per person och dygn för kost och logi. TE MA Konflikterna i Syrien, Irak och runt Afrikas horn gör att flyktingströmmarna till Europa är fortsatt stora, samtidigt har färre flyktingar än väntat sökt skydd i Sverige i år. Migrationsverket justerade i våras ner sina prognoser från 80 000 – 105 000 till 68 000 – 88 000 asylsökande som väntas komma till Sverige i år. Samtidigt som det totala antalet asylsökande väntas bli lägre än i tidigare bedömningar, så ser antalet ensamkommande asylsökande barn ut att öka. Prognosen skrivs upp från 7 800 till 8 000 för 2015 och väntas ligga på samma nivå under 2016. Att färre söker sig till Sverige beror till stor del på att asylsökande från Syrien nu i större utsträckning tar sig till Tyskland som sedan förra året har en snabbprocess för att hantera asylärenden just för personer som flytt från krigets Syrien. Sveriges allt längre handläggningstider för både asyl och anhöriginvandring gör också att landet blivit mindre attraktivt som asylland. Flyktingar som när de anlände till Sverige fick höra att handläggningstiden var runt tre månader har nu väntat i över ett år på asyl. För tillfälliga boenden betalar Migrationsverket ett maxpris på 200 kronor för logi och 150 för kost per person och dygn. De större boendena tar emot maximalt 350 personer, vilket vid ett fullbelagt asylboende ger en intäkt på 122 500 kronor per natt. 2013 fick det bolag som hade störst vinst på asylboenden Hewall fastigheter 32,5 miljoner kronor utbetalt från Migrationsverket. Det är en rörelsemarginal på 56 procent vilket är långt utöver det de flesta fastighets- eller hotellföretag kan räkna med. Fastighetsägarna har också ett ekonomiskt skydd i form av en garantiersättning när de skriver avtal med Migrationsverket. Om minst en asylsökande bor på anläggningen så betalas logipriset ut för 50 procent av det antal personer asylboendet har åtagit sig att ta emot. Vid en upphandling av boendeplatser lämnar leverantören det pris han eller hon erbjuder. Så vad verket verkligen betalar per plats i ett asylboende varierar. Alla asylboendets kostnader ska vara inräknade i det anbud leverantören – asylboendet lämnar. Befintliga bostäder räcker inte till Migrationsverkets krav Men trots att färre flyktingar väntas komma till Sverige så kommer Migrationsverket även fortsättningsvis att behöva upphandla tillfälliga asylboenden. Målet är att asylsökande ska bo i de hyresrätter som verket har kontrakt på. – Men så som verkligheten ser ut i dag räcker inte våra lägenheter till för alla asylsökande. Därför behöver vi upphandla tillfälliga boenden för att klara vårt uppdrag, vi löser situationen så gott det går, säger Guna Graufelds, kommunikatör på Migrationsverket. För de pengar som Migrationsverket betalar till asylboendet så ställs bland annat krav på att de boende ska få fem kvadratmeter eget utrymme i ett rum som kan delas av maximalt fyra vuxna. Asylboendet ska även tillhandahålla en dusch respektive en toalett per 15 personer. Den boende ska ha tillgång till klädförvaring och ett låsbart utrymme för värdesaker. Migrationsverket ska även ha tillgång till ett kontor på minst 12 kvadratmeter. Det finns även krav på att det ska finnas gemensamma utrymmen och minst en tv med kanaler från SVT/TV4 och fem andra kanaler. Barnen ska ha tillgång till lekrum eller en lekhörna och lämpliga CE-märkta leksaker. Städning av toaletter och allmänna Så mycket kostar de tillfälliga bostäderna Privata tillfälliga boenden är ofta inrymda i hotell, vandrarhem eller lägenhetshotell. NÄR DET ÄR KOMPETENSEN SOM AVGÖR Gotlands Vård AB . 0498-49 71 00 info@gotlandsvard.se . www.gotlandsvard.se Rehabiliterings- och serviceboende på södra Gotland www.ssil.se | 29 TEMA I VÄNTAN PÅ ASYL/ASYLBOENDE trymmen ska ske dagligen och leveranu tören ansvarar för att ohyra och skadedjur hålls borta. Fyra timmar till samhällsservice Anläggningen ska också placeras inom fyra timmars restid enkel väg, med kollektivtrafik eller boendets transporter, från Migrationsverkets kontor. Samma maximala restid gäller för resor till allmänna serviceinrättningar, såsom förskola, skola, tandläkare, vårdcentral och affär och de boende ska kunna ta sig till dessa anläggningar minst en gång i veckan. – Jag kan inte svara på om fyra timmar är en rimlig restid. Det är den övre gräns vi har satt, men det är inte önskvärt att det ska vara så långt. Vid upphandlingar så måste vi sätta en gräns och den har landat på fyra timmar, säger Guna Graufelds. Låga bemanningskrav Asylboenden ska bemannas med minst en tjänst som platsansvarig åtta timmar per dag under dagtid. Under övrig tid ska en personal finnas tillgänglig för att åtgärda fel och brister samt ta emot nyanlända. Över 200 platser ska anläggningen bemannas dygnet runt. Utöver platsansvarig samt städ- och måltidspersonal ska anläggningen bemannas med minst en heltidsanställd till och med 100 platser. Därefter ökar bemanningen med en halvtidsanställd per 50 platser. En anläggning med 300 personer ska med andra ord bemannas av 3 personer. – Detta är den nedre gräns vi har satt för hur mycket personal som måste finnas på boendet, men det finns inget tak, de som driver boendet får anställa fler, säger Graufelds. Det är upp till leverantören att anställa den personalmängd som krävs för att bedriva en väl fungerande verksamhet. När det kommer till personalens kunskaper blir kraven än mindre specifika. Enligt Migrationsverkets förfrågningsunderlag ställer de krav på relevant erfarenhet. Vad innebär egentligen relevant erfarenhet? – Det har jag inte ett bra svar på, säger Graufelds. Återigen är det upp till leverantören att ha personal som kan hantera jobbet. Boende och ägare till flera privata asylboenden vittnar om att den första ti30 | www.ssil.se den vid ett boende ofta är orolig. Migrationsverket hänvisar i första hand till polisingripande eller bevakningstjänst vid oroligheter på ett boende. Ställer Migrationsverket för låga personalkrav på privata asylboenden? – Vi har satt en undre gräns i personalantal, sedan är det upp till boendet att sköta sitt jobb och hålla lugnet. Vi köper en tjänst som innebär ett väl fungerande boende. Om saker inte sköts så får leverantören en påpekan från Migrationsverket, säger Graufelds. Migrationsverkets personal gör regelbundna besök ute på asylboendena ser de brister som inte omedelbart åtgärdas så får leverantören en skriftlig anmodan från Migrationsverket där det står vad som brister och när detta ska vara åtgärdat. – Sker inte åtgärderna kan vi häva ett avtal. Vi ställer höga krav på de leverantörer som driver boenden, kan de inte leva upp till detta så får de inte driva asylboende, klargör Graufelds. Så det kommer inte att ställas krav på högre bemanning? – Nej, inte i nuläget, när det kommer till de officiella krav vi ställer på leverantörer, uppger Graufelds. Tar hand om traumatiserade och oroade människor Dagligen möter personalen asylsökande som kommer från krig och kontliktområden och allt vad de bär på. Det finns varken krav på att de anställda ska ha kompetens inom traumabearbetning eller några krav på att ett asylboende ska kunna erbjuda tillgång till legitimerade psykologer, kuratorer eller annat professionellt psykiskt stöd. – Det är främst en uppgift för landstinget att se till att de asylsökande som är behov av stöd får detta. Det är sjukvårdens uppgift att ge stöd vid traumabearbetning. Men det är ändå viktigt att de som jobbar på asylboenden är medmänniskor och visar medmänsklighet, menar Graufelds. Om psykolog inte finns att tillgå på mindre orter så beskriver de som driver asylboenden att personalen får skjutsa den som mår dåligt till närmaste psykiatriska akutmottagning. Där släpps den sjuke ofta ut efter bara någon dag då de anses för stabila för att vara kvar inom akutvården. Ofta lämnar de sjukhuset utan vare sig behandlingsplan eller tillgång till vidare stöd och personen mår snart sämre igen. – Man hoppas att de som mår dåligt fångas upp av vården. Men det finns utrymme både för Migrationsverkets personal och för vården att bli bättre på att fånga upp personer som mår dåligt i ett tidigare skede, säger Graufelds. De ansvarar för skola vård och omsorg Alla asylsökande har rätt till ett samtal om sitt hälsotillstånd i den kommun de placeras. I det samtal ska såväl sjukdomar, fysisk och psykisk hälsa diskuteras. – Där bör eventuell psykisk ohälsa fångas upp, säger Graufelds. Det är sedan landstinget som ska följa upp om vidare vård behövs. Kommunen respektive landstinget ansvarar för att asylsökande har tillgång till skola, vård och omsorg precis som för landets övriga invånare. – Kommunen får ersättning från Migrationsverket för de asylsökande som bor i kommunen, ersättningen ska täcka kostnader för skola, omsorg och annan samhällsservice. Landstinget får i sin tur ersättning för all den vård de asylsökande kan behöva, informerar Guna Graufelds. Till sist frågar vi oss om det är rimligt att fastighetsägare som normalt driver hotell ska axla statens ansvar och ta hand om traumatiserade människor som kommer från krig och konflikt? – Det rimliga är att vården tar hand om de som mår dåligt, det här är en större fråga än vad en privat leverantör som driver ett asylboende kan tackla, menar Graufelds. Ser ni en risk i att vissa företag enbart ser till de pengarna och glömmer bort att det är människor de ska ta hand om? – Det är verkligen inte bra i de fall den situationen uppstår. Vi försöker vara ute på boendena och fånga upp detta. Det är verkligen inget vi vill se att företag enbart driver jättestora asylboenden enbart i ett vinstdrivande syfte. Men vi på Migrationsverket har också ett ansvar att se till att människor som söker asyl inte hamnar på gatan. Men vi kan alltid bli bättre, säger Graufelds. ● STIFTELSEN FYRLJUSET – FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa. TRYGG HEMKÄNSLA MED NATURLIG GEMENSKAP Vår familjehemsvård i Sverige och Europa kännetecknas av hög kvalitet, som bland annat innebär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med. 1938-2015 Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster. MÅLGRUPP Män och kvinnor med psykiska och/eller sociala handikapp. Även LVM, LPT och LRV. Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet. BEHANDLINGSMETOD För mer information – kontakta oss gärna! Tomas Granberg Administration Jour 073-973 93 92 073-951 57 07 073-972 42 72 Socialpsykiatrisk med psykodynamisk och kognitiv inriktning. info@fyrljuset.org www.fyrljuset.org www.solviken.se 0495-20106 ® ® LifeRing LifeRing Sekulär Självhjälp till Sekulär Självhjälp till Nykterhet och Drogfrihet Nykterhet och Drogfrihet ® ® LifeRing är sekulära självhjälpsgrupper för alla som vill bli och fortsätta hålla sig nyktra och drogfria. LifeRing är sekulära självhjälpsgrupper för alla som vill bli och stämmer fortsätta hålla sig nyktra och drogfria. Metoden väl överens med behandlingar som bygger på motiverande samtal (MI) samt Metoden stämmer väl överens kognitiv beteendeterapi (KBT). med behandlingar som bygger på motiverande samtal (MI) samt kognitiv beteendeterapi (KBT). Projekt LifeRing drivs av Skyddsvärnet med finansiering av Arvsfonden. Projekt LifeRing drivs av Skyddsvärnet med finansiering av Arvsfonden. I höst erbjuder vi kostnadsfria utbildningar för att bli mötesledare. I höst erbjuder vi kostnadsfria utbildningar för att bli mötesledare. Mer information om LifeRing och mötesledarutbildningarna hittar du på lifering.se. Mer information om LifeRing och mötesledarutbildningarna hittar du på lifering.se. FORSKNING FORSKNING Tillsammans med Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) och Socialstyrelsen, har SiS gjort en studie om hur SiS-placerade ungdomars problematik och livssituation förhåller sig i relation till andra ungdomar. 650 SiS-ungdomar och 1052 slumpmässigt utvalda ungdomar i åldrarna 13-20 år har svarat på frågor med hjälp av intervjuformuläret Adolescent Drug Abuse Diagnosis, (ADAD). ADAD ger med hjälp avungdomarnas svar kunskap om ungas livssituation på ett flertal områden som skola, fysisk & psykisk hälsa, alkohol & droger, brottslighet, fritid & kamrater samt familjen. publicerade i SiS-rapporten SiS-placerade ungdomars problematik i relation till andra ungdomar av Helene Ybrandt, universitetslektor på Umeå uni- RESULTATEN ÄR versitet och Stefan Nordqvist, utredare hos SiS. För de flesta ungdomar är tonåren en komplicerad och konfliktfylld tid. Det gäller för både SiS-placeHelene Ybrandt rade ungdomar och andra unga. Båda grupperna har alltså samma typ av problem som hör just ungdomsåren till, men digniteten och komplexiteten av problem är avsevärt högre hos SiS-ungdomarna. – Tonåren är en turbulent tid där majoriten genomgår en period av normbrytande beteende. Många begår brott som klotter, skadegörelse eller Stefan Nordqvist snatteri och en hel del testar droger, säger Stefan Nordqvist. FOTO: JUDIT HADNAGY Alla ungdomar befinner sig i obalans någon gång under tonåren. För de flesta är normbrytande beteende en övergående fas. Endast en mindre andel av alla ungdomar utvecklar en allvarlig antisocial problematik. Statens institutionsstyrelse, SiS, har i en studie tittat på ungdomars problematik och livssituation. FOTO: MATTIAS PETTERSSON Tonåren en normbrytande fas för alla ungdomar STUDIEN VISAR att SiS-gruppen särskiljer sig på flera områden, vilket inte är förvånande i sig. Ungdomarna blir tvångsomhändertagna på grund av kriminalitet, missbruk eller antisocialt beteende. Många har begått flera olika typer av brott som narkotikabrott och våldsbrott. I referensgruppen dricker ungdomarna oftare alkohol än SiS-ungdomarna som däremot Behandlingshemmet för kvinnliga missbrukare Selene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi har vår verksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland. Målet är att stärka självkänsla och kompetens hos klienterna så att de ser, och vågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktiva livsmönster. Behandlingen utformas efter den enskildes behovsbild. Ett litet ställe med bara sex platser för dem som behöver lugn och ro. Gruppsamtal, enskilda samtal, föreläsningar, symboldrama och taktil stimulering är inslag i behandlingen. www.selene-kollektivet.se Tel. 0498-481076 32 | www.ssil.se använder narkotika i större omfattning. Sju av tio ungdomar i referensgruppen dricker alkohol någon gång per månad, en tiondel använder cannabis och ett fåtal har använt annan narkotika under samma tidsperiod. Hälften av SiS-ungdomarna uppger att de använder cannabis under en typisk månad, en tiondel amfetamin, och nästan lika många använder kokain eller LSD under en typisk månad. SiS-ungdomarna är påtaglig. Tre femtedelar uppger att de har minst tre olika fysiska hälsoproblem vilket kan relateras till drygt en tredjedel av referensgruppen. Problemen berör alltifrån syn-, hörsel-, tand- eller viktproblem till en psykosomatisk problematik. I genomsnitt uppger SiS-ungdomarna dubbelt så många psykologiska och emotionella problem (11,6 stycken) som ungdomarna i referensgruppen (5,9 stycken). Det handlar exempelvis om att känna sig utanför, att inte lita på folk, en känsla av hopplöshet och att ha svårt att kontrollera sitt beteende. OHÄLSAN BLAND FLICKOR RAPPORTERAR fler fysiska och psykiska problem än pojkar, det gäller båda grupperna. SiS-placerade flickor upp- ÄLVSTORPS VÅRDHEM AB ETT HVB HEM / MISSBRUK Drivs i samma regi sedan år 1975. Vi är bra på udda och komplicerade individer då vi har duktig personal. Vi ”bryr” oss och är engagerade Du når oss på vår hemsida www.vardhem.se E-postadress: info@vardhem.se Adress: Box 14, 713 21 Nora Telefon: 0587-13130, 0587-13134 Fax: 0587-133 00 FOTO: STOCKSNAP.IO Rapporten SiS-placerade ungdomars problematik i relation till andra ungdomar visar på flera skillnader mellan ungdomar som är SiS-placerade och en referensgrupp med andra ungdomar. Bland annat så anger en mycket högre andel SiS-ungdomar att de inte trivts i skolan redan från låg ålder. Fler unga ur referensgruppen dricker alkohol i jämförelse med de SIS-placerade ungdomarna där färre dricker alkohol medan fler tar narkotika. ger dock en mer allvarligare problematik än flickor i referensgruppen. Åtta av tio SiS-ungdomar har sex eller fler skolproblem, jämfört med tre av tio i referensgruppen. Det handlar om skolmisslyckande, svårt att hänga med i skolan, skolk, konflikt med lärare och inställningen till skola. Av SiS-ungdomarna uppger 15 procent att de redan i lågstadiet inte alls trivdes i skolan. I högstadiet trivs inte 23 procent i skolan. I referensgruppen är skillnaden försumbar, från fyra procent i lågstadiet till fem procent i högstadiet. Tre av fem SiS-ungdomar i gymnasieålder (16 år eller äldre) har hoppat av eller inte påbörjat gymnasiet, vilket kan jämföras med referensgruppen där fler än nio av tio fortsätter till gymnasiet. OM MAN misslyckas i skolan ökar risken för framtida psykosociala problem, kriminalitet och missbruk. Ju tidigare detta sker desto sämre är framtidsutsikterna. – Det vi ska ta till oss av svaren är att ungdomarna som kommer till SiS inte är en stigmatiserad grupp. Det är jobbigt att växa upp och det tillhör tonåren att gå igenom perioder med tuffa problem, säger Stefan Nordqvist. omständighet som blir tydlig i rapporten är att problem uppstår tidigt och för SiS-ungdomarna börjar de tidiga- EN VIKTIG re än för referensgruppen. – Brister i den sociala kontrollen gör att en del unga faller igenom. Resurser finns inte kring alla barn och ungdomar. Om ingen fångar upp problemen i tid accelererar de i stället. Skolproblemen förvärras, umgänge i antisociala kretsar ökar och droger och brottslighet kommer in i bilden, säger Stefan Nordqvist. TEXT: MARIA NORDHOLM Fakta: ■ Statens institutionsstyrelse, SiS är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård, utredning och behandling. Varje år tar SiS emot cirka 1 000 ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem och 1 000 personer över 18 år med livshotande missbruk. Vården bedrivs vid 25 särskilda ungdomshem och 11 LVM-hem över hela landet. SiS ansvarar också för ungdomar som dömts till Duvgården HVB • Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter, individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • 5 platser Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö Tel 0292-440 50, 070-991 67 60 www.duvgarden.se sluten ungdomsvård. SiS erbjuder individuell behandling och vården är differentierad utifrån olika gruppers särskilda behov. SiS är också huvudman för skolan som har en central roll i ungdomsvården. En viktig del i SiS uppdrag är också att utvärdera resultaten av vården, utveckla metoderna och initiera forskning på området. Chef för SiS är generaldirektör Kent Ehliasson. Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd och psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård. Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se www.ssil.se | 33 REPORTAGE JAGVILLVETA.SE ”Jag vill veta” Projekt ska hjälpa barn att berätta om brott I fjol anmäldes 19100 misshandelsbrott och 3150 våldtäkter mot barn under 18 år. Mörkertalet är stort och många barn berättar inte om brott som de blivit utsatta för. Det vill Brottsoffermyndigheten ändra på bland annat med hjälp av den webbplatsen jagvillveta.se. TEXT: MARIA NORDHOLM 34 | www.ssil.se R E PO R TAG E – Vi vill att barn ska veta vad som är brottsligt, att de ska känna till sina rättigheter och veta var de kan få hjälp. Det ökar chanserna att de vågar berätta för en vuxen om vad de har blivit utsatta för, säger Annika Öster, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten. Brott i skolan, psykisk misshandel, hedersrelaterat våld, sexuella övergrepp och hatbrott är exempel på brott som barn och unga utsätts för – i flera FOTO: PLAKAT fall utan att veta att det handlar om ett brott. Projektet och webbsidan ”Jag vill veta” tydliggör vad ett brott är och informerar målgruppen om hur de kan få stöd och hjälp via exempelvis BRIS, elevhälsan, eller genom att vända sig till socialtjänsten i sin kommun. Webbplatsen är framtagen på uppdrag av regeringen i samarbete med Barnombudsmannen och riktar sig till barn och unga i åldern 4–17 år. Den är FOTO: PLAKAT Informationskonceptet består av en webbplats, spel, filmer, trycksaker på nio olika språk och barnboken Liten. anpassad för tre olika åldersgrupper: 4–7 år, 8–13 år och 14–17 år. – D et var en utmaning att ha den åldersspridningen på materialet, vi valde att dela in barnen i tre åldersgrupper för att göra det mer anpassat, Hanna Nentzell säger Hanna Netzell, projektledare för ”Jag vill veta”. Brottsoffermyndighetens uppdrag var att ta fram information för barn om brott, det var inte specificerat vilka delar som skulle ingå så myndigheten har valt att informera om de mest vanliga brotten som barn utsätts för. – Fokus har lagts på brott i nära relationer och brott som sker i skolmiljö. Mobbning kan till exempel vara brott som misshandel eller ofredande, säger Hanna Netzell. Projektet lyfter även fram och www.ssil.se | 35 FOTO: PLAKAT REPORTAGE JAGVILLVETA.SE ”Jag vill veta” är anpassat för att barn själva ska kunna söka information och få kunskap om var de kan få hjälp om de blivit utsatta för brott. eskrivervanliga brott som sker på inb ternet där många barn och unga finns på till exempel sociala medier. – För de äldre målgrupperna, 8-13 år och 14-17 år informerar vi också om hatbrott, brott som att köpa sex mot ersättning och även om våld i nära relationer som är vanligt bland äldre ungdomar eller yngre vuxna, förklarar Hanna Netzell. En bok för dom yngsta All information som tagits fram i samband med projektet finns samlad på webbplatsen. Utöver detta finns också informationsfoldrar på nio olika språk och en bok för de yngsta. – B arnboken som är gjord tillsammans med Stina Wirsén, riktas till barn mellan 4-7 år. Den är tänkt som ett samtalsunderlag i förskoleundervisningen, den beskriver bland annat hur det är när föräldrar bråkar hemma. Boken ska öppna upp för prat om hur det känns i magen när föräldrarna bråkar, vad gör du och hur blir det efteråt? När barn får ord på känslorna är chansen större att de själva berättar om de råkar ut för någonting liknande det som händer i boken, säger Hanna Netzell. Boken är utskickad i 25 000 förskolor över hela landet. Den är även spridd 36 | www.ssil.se till socialtjänst, kvinnojourer, brottsofferjourer, bibliotek och säljs i handeln. Den kan även beställas via Brottsoffermyndighetens webbplats. – För de yngsta barnen handlar det om att en vuxen måste förmedla informationen för att den ska nå dem, endera via boken eller via det spel vi tagit fram som finns på webbplatsen ”Jag vill veta”, säger Hanna Netzell. De äldre barnen kan själva läsa sig till informationen på hemsidan. Texterna är både språkligt och innehållsmässigt anpassade för respektive målgrupp. – D et vi skrivit för barn 8-13 år har enklare ord och innehåller enbart den viktigaste informationen. För den äldsta målgruppen har vi mer djupgående information och beskriver även fler brott. Barn med skyddad identitet En viktig del av projektet har varit att ta fram information om barn med skyddad identitet. – D et fanns nästan ingen information för dessa barn tidigare. Informationen finns nu att läsa både i folder och på hemsidan och den ritar sig både till barnen som lever med skyddad identi- Det här kan du göra som vuxen: n Våga fråga – och lyssna. n Ta barnet på allvar. n Anmäl till socialtjänsten om du misstänker att ett barn far illa. n Arbetar du i en verksamhet som möter barn och får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är du skyldig att genast anmäla det till socialtjänsten. n Mer information finns i fem informationsfoldrar som myndigheten tagit fram. En av dem riktar sig till barn och tar upp ämnet brott. Den andra riktar sig till yrkesverksamma som i arbetet möter barn, en tredje tar upp hur en rättegång går till och de två sista riktar sig till barn med skyddad identitet respektive vuxna som har barn med skyddad identitet. Samtliga finns att beställa på brottsoffermyndighetens hemsida. n Läs mer på www.jagvillveta.se KÄLLA: JAGVILLVETA.SE tet och till deras föräldrar, berättar Hanna Netzell. Informationen finns också att ta till sig via filmer eller ljuduppspelningar, de är dels tänkta att lätta upp texten men riktar sig även till nyanlända som kan ha svårt med det skrivna svenska språket. Regeringsuppdraget slutredovisade i juni 2014. Därefter prioriterades att nå ut med boken ”Liten” till landets förskolegrupper men sedan i våras fokuserar brottsoffermyndigheten på att nå ut till de äldre målgrupperna med att informationen och hemsidan finns. – I det arbetet är vi vuxna viktiga informationsbärare, säger Hanna Netzell. Det är barn själva som uttryckt att de behöver information i undersökningar som Barnombudsmannen genomfört. FOTO: ANDREAS NILSSON Fysiskt våld före sin 18-årsdag Utsattheten hos barn och unga är betydligt högre än det som återfinns i den årliga brottsstatistiken. I en studie vid Nationellt centrum för kvinnofrid uppger 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen att de varit utsatta för upprepat fysiskt våld före sin 18-årsdag. 27 procent av kvinnorna och 11 procent av männen i samma studie uppger att de varit utsatta för sexuella övergrepp före sin 18-årsdag. – Trots att barn har rätt till en trygg och säker uppväxt växer många upp med våld i sin vardag. Det är oacceptabelt och något vi måste sätta stopp för. Annika Öster Ett första steg är att unga ska känna till vad som är brottsligt, säger Brottsoffermyndighetens generaldirektör Annika Öster. Studien visar också på en påtaglig koppling mellan utsatthet för våld i barndomen och utsatthet senare i livet, och det oberoende av vilken typ av våld de har utsatts för som unga. Det gäller både kvinnor och män. Tidiga insatser är med andra ord nödvändiga av flera olika skäl. – ”Jag vill veta” ger barnen möjlighet att söka information och mod att agera. Men det innebär också att vi vuxna måste ta vårt ansvar och ge utsatta barn och unga det stöd som de behöver, säger Annika Öster. ● Källor: Barnmisshandel, statistik från BRÅVåldtäkt och sexualbrott, statistik från BRÅVåld och hälsa, rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid. Söker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus på kvalitetssäkring? Safe Care Svenska AB är den största leverantören av dokumentationssystem till privata vårdgivare i Sverige och har en god förankring i den kommunala sektorn. Safe-Doc används dagligen av behandlingshem, friskoch sjukvård, äldre- och handikappomsorg samt IFO. 30 000 användare har redan gjort sitt val. - Välkommen du också! Ring oss för en visning över Internet eller hos er. Safe Care Svenska AB 0431-445890 www.safecare.se www.ssil.se | 37 FOTO: ANNA SJÖSTRÖM AKTUELLT Cirka 40 procent av kommunerna anger att de har riktlinjer för bostadsförsörjning antagna under förra mandatperioden och fram till januari 2015. Byggandet ökar – liksom bostadsbristen Bostadsbyggandet ökar och under förra året påbörjades 20 procent fler lägenheter jämfört med året innan. Men det räcker inte. I år uppger hälften av kommunerna att de har brist på bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Unga och nyanlända är andra grupper som kommunerna har svårt att ta fram bostäder åt. Med hjälp av underlag från landets 290 kommuner presenterar Boverket Bostadsmarknadsenkäten 2015 som ger en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2015 och 2016. Enkäten visar att byggandet ökar, men även bostadsbristen. 38 | www.ssil.se 63 procent av kommunerna uppger att de har bostadsbrist, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med året innan. 28 procent upplever en bostadsmarknad i balans och 9 att det finns ett överskott. Hälften av landets kommuner uppger att de har brist på bostäder med särskilt service för personer med funktionsnedsättning. Och läget har försämrats jämfört med föregående år. Enligt enkäten, där samtliga av Sveriges kommuner svarat, är det de små kommunerna som har bäst balans i utbudet. Men tillskottet på bostäder med särskilt service för personer med funktionsnedsättning förväntas öka. Drygt hälften av kommunerna uppger att det kommer att påbörjas cirka 2 400 sådana bostäder under 2015 och 2016. Ungdomar är en av de grupper som har det svårast att få en bostad på bostadsmarknaden. I år uppger 76 procent av landets kommuner att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Det är en ökning med 14 procentenheter jämfört med förra året då 62 procent av kommunerna gav detta svar. Cirka 40 procent av kommunerna anger att de har riktlinjer för bostadsförsörjning antagna under förra mandatperioden och fram till januari 2015. Det är en tydlig ökning jämfört med tidigare år, då det hållit sig runt 25 procent av kommunerna. TEXT: ANNA SJÖSTRÖM Statistik ■ Hur är utbudet i kommunen av bostäder för personer med funktionsnedsättning som behö ver särskilt boende? Balans på bostadsmarknaden: 126 Underskott på bostäder: 154 Överskott på bostäder: 3 Ej lämnat svar: 7 ■ Bedömer kommunen att arbete kommer att påbörjas med särskilda bostäder för personer med funktionsnedsättning (enligt LSS eller SoL) genom nybyggnad eller ändring av byggnad under 2015 eller 2016? Ja: 152 Nej: 129 Ej lämnat svar: 9 ■ Finns det trygghetsbostäder i kommunen? Ja: 149 Nej: 133 Ej lämnat svar: 8 ■ Fanns det lediga trygghetsbostäder i kommu nen 1 januari 2015? Ja, i en stor del av beståndet: 3 Ja, i en liten del av beståndet: 25 Nej: 98 Saknar underlag för en sådan bedömning: 21 Ej lämnat svar: 143 (133 kommuner har uppgett att de saknar trygghetsbostäder och har inte besvarat frågan) Nej: 91 Ej lämnat svar: 24 ■ Bedömer kommunen att arbete kommer att påbörjas med trygghetsbostäder genom ny byggnad, ändring av byggnad eller omvandling av särskilda år 2015 eller 2016? Ja: 94 Nej: 183 Ej lämnat svar: 13 ■ Hur bedömer ni läget för nyanlända på bo stadsmarknaden? Balans på bostadsmarknaden: 41 Obalans på bostadsmarknaden – Underskott på bostäder: 244 Obalans på bostadsmarknaden – Överskott på bostäder: 2 Ej lämnat svar: 3 ■ Hur bedömer ni för närvarande utbudet av särskilt boende för äldre? Balans på bostadsmarknaden: 143 Underskott på bostäder: 122 Överskott på bostäder: 16 Ej lämnat svar: 9 ■ Bedömer kommunen att arbete kommer att påbörjas med särskilda boenden för äldre genom nybyggnad eller ändring av byggnad under 2015 eller 2016? Ja: 130 Nej: 151 Ej lämnat svar: 9 ■ Kommer behovet av särskilda boendeformer för äldre att vara täckt om 5 år? Ja: 175 ■ Hur bedömer ni läget för ungdomar på bo stadsmarknaden? Balans på bostadsmarknaden: 59 Obalans på bostadsmarknaden – Underskott på bostäder: 219 Obalans på bostadsmarknaden – Överskott på bostäder: 8 Ej lämnat svar: 4 ■ Bedömer kommunen att arbete kommer att påbörjas med särskilda ungdomsbostäder genom nybyggnation eller ändring av byggnad under 2015 eller 2016? Ja: 29 Nej: 254 Ej lämnat svar: 7 Läget för olika grupper: Nyanlända: 244 kommuner uppger att de har ett underskott, vilket är 48 kommuner fler än i 2014 års bostadsmarknadsenkät. Den vanligaste orsaken till underskottet är att det är saknas hyreslägenheter i kommunerna, 214 kommuner har angett denna orsak. Andra orsaker är underskott på lägenheter, att det saknas lägenheter med rimlig hyresnivå och hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning för att bevilja ett hyreskontrakt och att det saknas lägenheter i centrala lägen. Ungdomar: 219 kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Det är 39 kommuner fler än i 2014 års bostadsmark nadsenkät. Orsaker är bland annat att det finns för få lägenheter, och att de lediga lägenheter som finns är för stora eller för dyra för ungdomar. I 120 av kommunerna görs särskilda insatser för ungdomarna, exempelvis ett ökat generellt byggande, nyproduktion eller ändring av bostä der för ungdomar, hyresrabatt och regler som underlättar att två eller flera att hyra en lägenhet tillsammans. Studenter: 27 av landets 43 högskolekommuner svarar att det finns ett underskott på studentbo städer. Det är i huvudsak de större högskolekom munerna som uppger detta. Totalt 15 kommuner bedömer att bostadsmarknaden för studenter är i balans. Det förväntas byggas studentbostäder i 38 kommuner under åren 2015 och 2016. Totalt förväntas cirka 8 110 studentbostäder påbörjas. Trygghetsbostäder: I dag finns det trygghets bostäder i drygt hälften av landets kommuner. Enligt bostadsmarknadsenkäten uppgår antalet trygghetsbostäder till närmare 9 700 lägenheter. Av totalt 149 kommuner med trygghetsbostä der svarar 98 kommuner att de inte hade några vakanser den 1 januari 2015. Totalt 94 kommuner bedömer att det kommer att påbörjas närmare 3 100 trygghetsbostäder under åren 2015–2016. Det är en ökning jämfört föregående år då 80 kommuner uppgav att totalt 2 200 bostäder beräknades tillkomma under åren 2014–2015. Merparten, cirka 2 150 lägenheter, beräknar man ska påbörjas under 2015. Särskilda boendeformer för äldre: I år uppger 122 kommuner att de har ett underskott, vilket är 45 kommuner fler än i 2014 års bostadsmark nadsenkät. Totalt 130 kommuner bedömer att det kommer att tillkomma närmare 5 000 bostä der i särskilda boendeformer för äldre under åren 2015 och 2016. Cirka 2 600 bostäder förväntas bli påbörjade under 2015 och cirka 2 400 har plane rad byggstart 2016. Merparten, 4 600 bostäder, förväntas tillkomma genom nybyggnad och 400 bostäder utgör ett nettotillskott genom ändring av byggnader. Seniorbostäder: I årets bostadsmarknadsenkät uppger kommunerna att det finns cirka 30 000 seniorbostäder i Sverige. Totalt 182 kommuner, det vill säga två tredjedelar av landets kommuner, svarar att de har seniorbostäder i kommunen idag. Totalt 60 av landets kommuner bedömer att det kommer att börja byggas totalt 2 100 seniorbostäder under de närmaste två åren. Det handlar huvudsakligen om nybyggnad. Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning: Drygt hälften av landets kommuner, 53 procent, uppger att de har underskott på bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Det är en försämring av situationen jämfört med föregå ende år då 45 procent av kommunerna uppgav att de hade ett underskott på den här formen av bostäder. Drygt hälften av landets kommuner, totalt 152, uppger att det kommer att påbörjas cirka 2 400 bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning under åren 2015–2016. Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2015 www.ssil.se | 39 AKTUELLT KRIMINALKVÅRD I juni kom en ny rap- port från Kriminalvården som visar att de inte har någon specifik vård att ge till de som har begått hedersrelaterat våld. Kunskapsluckorna är förvånansvärt stora, varken nationellt och internationellt finns det någon forskning inom behandling på området. – Det finns därför inget system för hur man ska behandla förövarna, förklarar Jenny Yourstone, forskare och en av författarna bakom en Kriminalvårdens forskningsrapport om hedersrelaterat våld och förtryck. Fokus inom forskningen har tidigare varit på offren vid hedersrelaterat våld, inte förövaren. Men för att kunna ta fram återfallsförebyggande åtgärder och en relevant vård krävs att man vet mer om förövarna. Därför vill nu kriminalvården att mer forskning sker på området. MN Fortsatt hög efterfrågan på platser inom SIS VÅRD Det är fortsatt högt tryck från socialtjänsten på platser på SiS institutioner. SiS har det senaste halvåret ökat kapaciteten att ta emot ungdomar och vuxna missbrukare på uppdrag av den kommunala socialtjänsten. Det har skett genom om- och tillbyggnad av befintliga institutioner. Efterfrågan på platser fortsätter att vara rekordhög. Därför fortsätter arbetet för ökad kapaciteten. Ökningen sker både genom enstaka platser och genom att hela avdelningar öppnas. Ökningen omfattar samtliga SiS verksamhetsområden. SiS centrala placeringsenhet anstränger sig för att erbjuda en lösning i varje enskilt ärende. Så långt det är möjligt arbetar man enligt närhetsprincipen och har fortsatt beredskap dygnet runt. MN ”Inför legitimationskrav för kuratorer snabbare” FÖRSLAG Socialutskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att snabba på arbetet med att ta fram ett förslag om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Utskottet vill att regeringen i budgetpropositionen för 2016 meddelar att ett sådant förslag kommer snarast och när ett legitimationskrav kan börja gälla. Utskottet konstaterar att kuratorer inom hälso- och sjukvården har en yrkesroll med direkt patientkontakt och patientansvar. Patienten ska kunna känna sig säker på att kuratorn är lämplig och har tillräcklig kompetens. MN Av: Maria Nordholm (MN) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 40 | www.ssil.se Migrationsverkets högste chef anmälde sin egen myndighet Migrationsverkets generaldirektör anmälde i juni sin myndighet till åklagare för tjänstelfel. En man som sökte asyl på grund av hot blev inte trodd. Han nekades asyl och utvisades, kort efter att han återvänt till hemlandet mördades mannen. Mannen uppgav att han var hotad av myndigheterna i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Men varken Migrationsverket eller domstolen trodde honom. Enligt uppgifter till Migrationsverket, dödades mannen i Tjetjenien några månader efter att han återvänt dit. – VI SER oerhört allvarligt på det som skett. När uppgifterna om att mannen hittats död kom till Migrationsverkets kännedom initierade vi en intern utredning. Den visar att det finns misstanke om att tjänstefel har begåtts. Då är det min skyldighet som myndighetschef att anmäla det, säger Anders Danielsson. Mannens asylärende prövades först av Migrationsverket. Efter att han fått avslag överklagade mannen beslutet till förvaltningsrätten. som även de gav avslag och den högsta FOTO: TOMISLAV STJEPIC Ingen vård för förövare som begått hedersbrott Anders Danielsson, generaldirektör vid Migrationsverket. instansen, kammarrätten, tog inte upp ärendet. Under hösten förra året återvände mannen till Moskva och tog sig sedan vidare till Tjetjenien. Några månader senare dödades han av myndigheter i den ryska delrepubliken, enligt uppgifter som Migrationsverket bedömer som trovärdiga. Hur kunde bedömningen av mannens skyddsskäl bli så fel? – Det är precis den frågan vi vill ha svar på och det är därför vi anmäler oss själva. Migrationsverkets utredning tyder på att interna instruktioner och riktlinjer inte följts under handläggningen. – Jag har anmält själva händelsen, inte någon person. Nu är det upp till åklagare att bedöma om det finns någon misstanke om brott och vem som i så fall är misstänkt, säger Anders Danielsson. Vad har du som generaldirektör ansvar för det inträffade? – Jag har det yttersta ansvaret för allt som sker på Migrationsverket. Mitt ansvar är att se till att vi har stabila system, verktyg och rutiner, så att chefer och beslutsfattare kan tillämpa dem. Anders Danielsson uppger också att Migrationsverket kommer att tillsätta en utredning för att se över myndighetens rutiner. MN Misshandlade emojis slår hårt HJÄLP ATT UTTRYCKA SIG Bris har utvecklat en app som ska få fler barn och unga att våga tala om övergrepp och svåra känslor. Appen Abused E moji innehåller 15 symboler som bland annat föreställer barn som varit utsatta för våld och ledsna barn. Syftet är att få barn att berätta för någon annan om vad de upplever. Emoji-bilderna har blåögon, plåster, ser ledsna eller arga ut. Appen tog sig i för- BARNEN PÅ ra veckan upp till tredje plats i svenska App store, och har spritt sig som över hela världen. – Vårt mål med kampanjen är att få fler barn att våga berätta om svåra ämnen. Att barn upplever svåra situationer och kan vara utsatta för våld är inte ett specifikt svenskt problem. Vi hoppas att emojisarna kan hjälpa barn världen över att sätta ord på det de upplever, säger Silvia Ernhagen, kommunikationschef på Bris. Emoji-bilderna föreställer bland an nat barn med blåmärken, barn med plåster och barn som är arga och ledsna. APPEN ÄR både ett verktyg för barn som behöver hjälp att börja berätta, och ett sätt för Bris att sätta ljus på barnrättsfrågor i samhället. MN Förstärkt familjehemsvård på KBT-grund utredning – behandling - eftervård Förstärkt familjehemsvård för ”komplex problematik” – ett mer normaliserat alternativ till institutions- och behandlingshemsplacering. Möjlighet till en komplett vårdkedja – från jourplacering, utredning, behandling i familjehem till utsluss och eftervård. Målgrupp: Barn och ungdomar med komplex beteendeproblematik, neuropsykiatri mm Målgrupp: Föräldrar-barn-placeringar för utredning alt behandling ______________________________________________ KBT-förstärkt familjehemsvård med ACT-fokus • Familjehem i hela landet • Hög servicenivå • Teamledare handleder, samordnar och behandlingsplanerar • Skriftliga behandlingsrapporter • Föräldracoaching • Familjearbete parallellt med placeringen • Dygnet-runt-jour Fabriksgatan 54 c 702 23 Örebro vx 019 – 760 45 80 info@teamactum.se www.teamactum.se Org.nr: 556765-3372 ANDERSSON-PILTZ UNGDOMSHEM -DET LILLA HEMMET MED DEN STORA KOMPETENSEN Välstrukturerad och trygg vardag! Vi erbjuder pojkar mellan 13 och 21 år en trygg, utvecklande och välstrukturerad vardag. Vi har fyra platser och arbetar intensivt med den mindre gruppen. Vi har ett gott samarbete med grund- och gymnasieskola. Vi erbjuder psykolog- och psykiatrisk utredning. Målgruppen är ungdomar med psykosocial, neuropsykiatrisk, relations- och identitetsproblematik som har behov av ett litet boende. Vår ambition är att ge dessa ungdomar både plats och tid att utvecklas i egen takt och efter egen förmåga. Behandlingen är indelad i tre delar: 1. Relations-/iaktagelsefasen: utan relation till den unge har behandlare och vuxna inga verktyg. Vi utför aktiviteter tillsammans och upplever saker tillsammans och knyter band. Ungdomen känner självförtroende och styrka i att förhoppningsvis få annat att tänka på. Behandlarna lär känna ungdomen och kan göra en bedömning kring hur arbetet skall gå vidare. 2. Behandlingsfasen: med relationen i grunden kan arbetet börja med att bearbeta ungdomens upplevelser och egna tillkortakommanden och tillsammans med oss behandlare omvandla dem till erfarenheter och få ungdomen att känna igen sig i någon annan. 3. Konsoliderings-/avslutningsfasen: att hjälpa ungdomen att hitta ett nytt sätt att orientera sig i livet utifrån nya insikter, erfarenheter och möjligheter! Att orka med en ny riktning i livet och inte falla tillbaka i destruktiva mönster eller tankar. 311 65 Vessigebro peter@andersson-piltz.se Villa Andrum i Söderköping har öppnat för Ensamkommande flyktingbarn med riksintag. Vi har avtal med 67 Ni är varmt välkommen att kontakta oss för mer information! 0704-39 40 90 Trustorp 125 Vi skapar framgångsrikt bättre liv via våra boenden och vår öppenvård, VändPunkten i hela Östergötland. kommuner www.andersson-piltz.se www.visionomsorg.se | 011-400 99 00 www.ssil.se | 41 AKTUELLT Allt färre tas in i svenska fängelser. KRIMINALVÅRD Sedan 1989 har antalet nyintagna i svenska fängelser minskat med 42 procent. Förra året nåddes det lägsta antalet nyintagna i modern tid. Det visar Kriminalvårdens statistikrapport Kriminalvård och statistik. Inte sedan 1950-talet har antalet nyintagna klienter i fängelserna varit så lågt. Förra året var de 8 943, 1989, över 15 000. – Minskningen av antalet klienter i anstalt är genomgående inom samt liga huvudbrott och då framförallt inom rattfylleri och våldsbrott. Vi kan även se en utveckling av kortare strafftider, särskilt inom narkotikabrott, säger Johanna Hallin, chef för Kriminalvårdens statistiksektion. Strafftiden för narkotikabrott eller smuggling, som var de vanligaste brotten 2014, har nästan halverats från två till ett år under en tioårsperiod. MN Förändingar hos hälsooch vårdmyndigheter ANSVARSFÖRDELNING Från den 1 juli har tre myndighetsstrukturer ändrats. Arbetet med kunskapsöversikter har övergått till Statens beredning för medicinsk utvärdering. De har nu samlat ansvar för att utvärdera metoder inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Värdskapet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har flyttat från Kammarkollegiet till Socialstyrelsen. Delar av Socialstyrelsens verksamhet inom smittskydd har flyttat till Folkhälsomyndigheten som nu har samordningsansvar för smittskyddsfrågor och vaccinationsprogram med mera. Socialstyrelsen fortsätter att ansvara för smittskyddsrelaterade frågor som vårdhygien, blodsäkerhet och sprutbyten med mera. MN Ny gemensam författningssamling SAMMANSLAGNING Från och med i juli ger sju myndigheter inom området hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa ut sina författningar i en gemensam författningssamling. Den nya författningssamlingen inkluderar myndigheternas tidigare föreskrifter. MN Av: Maria Nordholm (MN) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 42 | www.ssil.se Många missar bidrag för bostadsanpassning av hemmet Många äldre svenskar känner sig tvingade att flytta hemifrån i onödan, eftersom de inte vet vilka möjligheter som finns att tillgänglighetsanpassa bostaden för dem som har svårt med rörligheten. Dessutom känner många inte till att detta kan finansieras med hjälp av bostadsanpassningsbidrag från kommunen. Det visar en undersökning som Kalea Lifts har låtit genomföra. ÄLDRE KÄNNER ofta oro kring sitt boende och för hur deras åldrande ska påverka förmågan att röra sig fritt. Över hälften av de tillfrågade svenskarna mellan 60 och 80 år känner inte till vilka möjligheter som faktiskt finns i och med bostadsanpassningsbidragen. Samtidigt visar undersökningen att många är oroliga för att tvingas flytta hemifrån och ser dålig tillgänglighet och sin ekonomi som de största hindren för att bo kvar. FOTO: KALEA LIFTS FOTO: KRIMINLAVÅRDEN Rekordfå nya i fängelse En tredjedel av de tillfrågade i Kaleas undersökning hade aldrig hört talas om Bostadsanpassningsbidrag och över hälften visste inte vad bidraget innebar eller att man kan få ekonomiskt stöd för att anpassa sin bostad. – Brist på information i kombination med denna oro leder till att fler än nödvändigt ser en flytt som det enda alternativet. I Sverige har vi behovsprövade bostadsanpassningsbidrag som innebär att kommunen står för 100 procent av den billigaste lösningen för att tillgänglighetsanpassa en bostad, vill man kosta på utformningen lite mer kan man lägga till några tusenlappar, säger Börje Fransson, sälj- och marknadschef på Kalea Lifts. – DET FINNS tyvärr, i de flesta kommuner, inte så många bostäder att flytta till som passar rörelsehindrade. Då är den bästa lösningen att anpassa den bostad man i övrigt trivs med, och då måste kännedomen om bostadsanpassningsbidrag öka. Det illustrerar också vikten av att det behöver byggas nya tillgängliga bostäder, säger arkitekt Fredrik von Platen, SPF Seniorernas sakkunnige i bostadsfrågor. MN Fler tvångvårdas för missbruk Statistik från Socialstyrelsen visar att antalet tvångsvårdade inom missbruks- och beroendevården ökat med tio procent sedan år 3013. Statistiken presenterar också siffror om insatser som getts på grund av andra orsaker, så som hemlöshet eller anhörigs missbruk. BEROENDEVÅRD redovisas statistik över socialtjänstens insatser för vuxna personer med missbruk och beroende år 2014. De som ingår i statistiken hade minst ett beslut om insatser enligt SoL eller LVM på grund av sitt missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller lösningsmedel. Undersökningen I RAPPORTEN följer upp läget den 1 november varje år. personer hade insatser inom heldygnsvård den 1 november 2014, vilket var en minskning med fem procent jämfört med antalet den 1 november 2013. Antalet tvångsvårdade personer på institution (enligt LVM) uppgick till 342 personer. Antalet tvångsvårdade har ökat med drygt tio procent jämfört med året innan. DRYGT 2 400 ANTALET PERSONER med frivillig institutionsvård enligt SoLuppgick till drygt 1 900 personer vilket var en minskning med drygt två procent. Antalet vårdade i familjehem var 186 stycken, en ökning med drygt sex procent från 2013. Drygt 6 000 personer med missbruk och beroende hade bistånd som avser boende, vilket innebär en minskning med två procent. Cirka 10 900 personer hade någon form av individuellt behovsprövade öppna insatser. Ungefär 77 procent av de vuxna med missbruk och beroende som mottog bistånd som avser boende den 1 november 2014 var män andelen kvinnor var 13 procent. Både bland personer som fick öppna insatserna och bland de som tvångsvårdades enligt LVM så var 69 procent män. MN Botorp behandlingshem etbl. 1990 ...det räcker. Placeringsbehov? SoL & LVU 13-20 år! www.botorp.com Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete. Utbildning, Handledning, Bemanning och Behandling Kontakta oss idag för fördjupad info om Islandsmodellen och olika behandlingsvägar. Dagligen ser vi hur människor som upplevt sig som hopplösa fall går från en mardrömslik tillvaro till det värdiga sociala liv som vi alla förtjänar... BERGSLAGENS BEHANDLINGSHEM DENNICKETORP. www.dennicketorp.se 0590 106 10 UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik Utredning, Akutplacering, Behandling Metoder – MI, CRA, HAP, ART Rikstäckande transportservice Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i Uppsala! Trygghet och tillit Trygghet och framtid Trygghet och omsorg 073-311 39 02 . tomas@saxakullen.se . www.saxakullen.se Kontakt: Föreståndare Fabian Lindesjö Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46 www.utslussen.se VÅRLJUS familjecentrum BEHANDLINGSAVDELNING tar emot familjer med barn 0–16 år för intensiv behandling under vanligtvis 3–12 månader. VÅRLJUS MOBILA TEAM VÅRLJUS UTVECKLINGSTEAM arbetar med utredning, stöd bedriver psykosocialt och behandling på hemmaplan behandlingsarbete i form hos familjer med barn/ av familjebehandling och ungdomar 0–20 år. föräldrastöd i familjer. Fyra enheter under samma tak - samarbete för bästa resultat! Enhetschef 08-603 35 03 Akut & Utredning 08-603 35 00 Behandlingsavdelning 08-603 35 29 Mobila Team 070-663 31 45 www.varljus.se Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola. Målgrupp: pojkar 7-21 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU. Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola med inspiration från Waldorfpedagogiken. För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering. Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg, Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com www.dor msj oskolan.c om arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer med barn 0–16 år. Även stöduppdrag förekommer. Utredningstid 4–8 veckor beroende på familjens storlek och uppdragets utformning. www.petitdesign.se AKUT OCH UTREDNING www.ssil.se | 43 POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. UTRE DNINGAR Ny utredning ska titta på reglerna för finansiering av privat utförd välfärd I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Riksdagen ansåg att denna utredning är problematisk och uppmanade därför regeringen att så fort som möjligt tillsätta en ny utredning. Den nya utredningen ska utreda utvecklade och delvis nya regler som ska garantera valfrihet, mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. Utredningen bör bland annat behandla tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, kravställande och uppföljning av kvalitet samt skarpare sanktioner vid misskötsel. En utgångspunkt ska vara att det ska ställas likadana krav på både privata och offentliga utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina förslag i slutet av 2016. Finansutskottet 2014/15:FiU32 REGE RINGSUPPDR AG Alkobommar vid gränshamnar utreds De senaste åren har det gjorts försök med alkobommar i svenska hamnar, där förare som körde av färjorna fick testa sin nykterhet innan de fick köra vidare. Uppföljningar har visat att alkobommarna har fungerat väl och att informationen om automatisk nykterhetskontroll har minskat antalet onyktra förare betydligt. Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att skyndsamt undersöka hur permanenta alkobommar skulle kunna införas i gränshamnarna. Trafikutskottet betänkande 2014/15:TU8 Reglerna för villkorlig frigivning av återfallsförbrytare skärps Regeringen ska komma med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet. Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet. Justitieutskottet 2014/15:JuU17 Kraven för fotboja vid kontaktförbud bör utredas Riksdagen uppmanar regeringen att utreda om kraven för elektronisk fotboja vid kontaktförbud kan vara för höga. Justitieutskottet 2014/15:JuU18 Uppdrag att undersöka kroniska sjukdomar Socialstyrelsen har inom ramen för ett nytt reger- ingsuppdrag om att identifiera kroniska sjukdomar där behovet av kunskapsstöd är stort valt ut endometrios, epilepsi och psoriasis. – Uppdraget ger oss möjlighet att närmare undersöka vilka behoven är och vilka insatser som skulle kunna förbättra vården för dessa patienter, säger Marcus Gry, enhetschef vid Socialstyrelsen. Beroende på vilka problem som identifieras avgörs om det är lämpligt att utveckla nationella riktlinjer för något av dessa områden. Resultatet av förstudierna redovisas i mitten av december. BESLUT Polisens arbetsuppgifter renodlas Riksdagen har sagt ja till tre beslut rörande polisfrågor. Polisens arbetsuppgifter ska renodlas. Idag gör polisen en mängd sysslor som inte tillhör deras brottsbekämpande verksamhet, exempelvis utfärdar pass eller hanterar hittegods och nu ska regeringen jobba för att dessa arbetsuppgifter tas bort från polisarbetet. Det beslutades också att regeringen ska verka för att myndigheter lättare ska kunna utbyta information med varandra, i syftet att bekämpa grov organiserad brottslighet och att regeringen ska se över reglerna för hantering av vapenlicensärenden. Justitieutskottet 2014/15:JuU16 Färre överenskommelser mellan regering och landsting Riksrevisionen har granskat överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården och bedömer att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt så att balansen mellan stat och landsting rubbats i styrningen av vården. Regeringen tänker vidta åtgärder, ambitionen är att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av prestationsbaserade ersättningar till landstingen. Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder. Socialutskottet 2014/15: SoU13 Haagkonventionen kompletteras med svenska regler Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands. Civilutskottet 2014/15:CU18 Brottsoffer får ökad rätt till tolkning och översättning Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. Riksdagen beslutade om följande änd- ringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler: • Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången. • Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt. • En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång. Ändringarna börjar gälla den 1 november i år. Justitieutskottet 2014/15:JuU21 ÖVRIGT Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet I slutet av juni kom ett remissvar från barnombudsmannen angående ett förslag om förändrad assistansersättning. Barnombudsmannen har ingen synpunkt kring de belopp och uträkningar som utgör en del av utredningen. Däremot ställer barnombudsmannen sig frågande till att utredningen inte vidare diskuterat de konsekvenser som förslagen kan innebära för barn. Artikel 23 i barnkonventionen handlar om att ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till särskild omvårdnad och bistånd. Med hänsyn till att ett barn med funktionsnedsättning har särskilda behov ska biståndet vara kostnadsfritt. Barnets behov sa tillgodoses oavsett vilken ekonomi föräldrar eller vårdnadshavare har. Barnombudsmannen saknar en barnkonsekvensanalys i utredningen som diskuterar de konsekvenser som förslagen kan innebära för barn. En sådan barnkonsekvensanalys ska grundas på kunskap om barns behov, utveckling och intressen inom det aktuella området. I analysen ska de intressekonflikter som gäller barnets bästa i förhållande till andra intressen föras fram, till exempel vårdnadshavarens eller samhällsekonomins intressen, samt hur tungt dessa ska väga i förhållande till barnets bästa. Även vinster ska konkretiseras med utgångspunkt i barnkonventionens artiklar. Analysen bör dessutom innehålla uppgifter om barnets eller barnens behov, intressen eller rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser. S2014/1703/FST Hur riksdagsbeslut fattas: Kommittédirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras. ➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom regeringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4 44 | www.ssil.se ranarp_annons_NY.pdf 11-03-10 14.53.11 C M Y CM Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från beroenden - redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling. MY CY Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet. CMY K VÄXA FÖR LIVET VI ÄR: ETT AKTIVT STÖDBOENDE I CENTRALA STOCKHOLM FAM-huset För familjen – med barnet i fokus Utredning och behandling Erfarenhet, stabilitet och kompetens. Kvalitativa utredningar under kort tid. ETT ALTERNATIVT HEM FÖR UNGDOMAR MELLAN 15-20 ÅR EN STRUKTUR, OMSORG OCH TRYGGHET FÖR DE SOM BOR HÄR PÅ PLATS 24 TIMMAR OM DYGNET. ÅRET OM. fralsningsarmen.se/locus I locus@fralsningsarmen.se I 08 667 21 82 Storviksgårdens Kvinnobehandling är ett behandlingshem för kvinnor från 18 år och uppåt. Vi arbetar med enskild terapi och gruppterapi. Vi fokuserar på skam, skuld, övergrepp, relationer, attityder och beteenden. Vi jobbar med beroendet och framförallt det bakomliggande problem till varför kvinnan behöver ta till sinnesförändrande som alkohol och droger. Vi har certifierad sorgbearbetare samt alkohol och drogterapeuter. Målgrupp: • Alkohol/Narkotikamissbruk. • Läkemedelsmissbruk. • Blandmissbruk. • Relationsstörningar. • Kriminalitet. • Blivit utsatt för fysisk o psykisk misshandel. • Destruktiva beteenden och mönster, rädsla och låg självkänsla. Telefon: 033-210162 www.fralsningsarmen.se/fam-huset HVB i kombination med Resursskola! Caremore Skogsbrynet erbjuder HVB i kombination med egen Resursskola! Hos oss finner du ett nära samarbete mellan pedagoger och behandlare och vi arbetar aktivt för att skapa helhetslösningar för att tillgodose ungdomens behov inom behandling och skolgång. Vi tar emot ungdomar mellan 13 och 20 år med psykosocial problematik eller med neuropsykiatriska diagnoser. Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se Besök gärna våran hemsida www.storviksgarden.se Är ni intresserad av att placera en kvinna på Storviksgården så kontakta oss gärna på telefon 0290-31600, 0290-31604 eller maila på info@storviksgarden.se caremore Vi bryr oss mer! www.ssil.se | 45 REPORTAGE Maskrosbarn pimpar socialtjänsten För de flesta ungdomar är det en skrämmande upplevelse att möta socialtjänsten. Att bli satt i kala, sterila lokaler och förväntas öppna sig inför en främmande människa kan kännas som en omöjlighet. Föreningen Maskrosbarn ser från barnens perspektiv och skapar en glad, trygg och hemtrevlig känsla i samtalsrum runtom landet. De menar att pimpade rum kan göra skillnad. TEXT OCH FOTO: MARIA NORDHOLM 46 | www.ssil.se R E PO R TAG E Maskrosbarn är en ideell förening vars syfte är att hjälpa de hundratusentals unga som växer upp i en familj där en förälder har ett missbruk eller mår psykiskt dåligt. Föreningen vill hjälpa ungdomarna att bryta sitt sociala arv och växa upp till välmående vuxna. Maskrosbarn är en barnrättsorganisation som bedriver stödarbete och för fram barns röst till myndigheter och beslutsfattare. En del av Socialtjänsten i Stenungsund får sitt samtalsrum pimpat av föreningen Maskrosbarn, målet är att skapa ett samtalsrum som utstrålar trygghet och glädje. Rummet ska kunna fungera som isbrytare vid en svår samtalssituation där en ungdom har något tungt att berätta. deras verksamhet går ut på att överbrygga det motstånd som många unga känner inför myndighetskontakter. – De pimpade rummen är en del av att göra socialtjänsten mer tillgänglig, säger Therése Eriksson som är grundare och utvecklingschef på den ideella föreningen Maskrosbarn. En av de saker som föreningen gör är att ändra om socialtjänstens mötesrum så att de ska bli mer hemtrevliga. Hela inredningsprocessen sker utifrån ungdomars önskemål. – Vi gjorde en intervjustudie som handlade om ungas erfarenheter av att möta socialtjänsten. De fick svara på allt från om de fått det stöd de behöver till hur de upplever den fysiska miljön inom so- cialtjänsten. Ungdomarna svarade uteslutande att de kände sig som att de var på ett sjukhus eller i en fängelsemiljö när de i själva verket satt i rum tänkta för samtal, konstaterar Therése Eriksson. Ungdomarna fick frågan om vad de ville göra åt detta och det enhälliga svaret var att skapa en mer hemtrevlig och trygg samtalsmiljö och att socialkontoren behövde hjälp i det arbetet. Föreningen Maskrosbarn har därför tagit kontakt med flera av Sveriges Socialkontor och erbjudit sig att hjälpa till i förändringsarbetet. Ungdomarna ville känna sig välkomnade när de sätter sin fot i Socialtjänstens lokaler – De vill känna att någon har gjort det här för min skull. Det visar respekt för den man möter att ha rum anpassade för de möten man ska ha, säger Therése Eriksson. Så går processen till I inredningsprocessen finns alltid ungdomar med ut till socialtjänstens kontor, de får bestämma ett tema som inredarna utgår ifrån och tar ut svängarna på. – I rummen tar vi i med färg och form, de teman vi har gjort varierar från djungel till karibisk sandstrand och orientalisk solnedgång, beskriver Therése Eriksson. Rummen ska vara uppseendeväckande, positiva, varma och gärna fungera som en isbrytare vid svåra samtal. – Ingen kan låta bli att bli glad eller reagera när det är hundra papegojor på www.ssil.se | 47 REPORTAGE En del av föreningens Maskrosbarns arbete är att skapa en positiv bild av socialtjänsten så att de blir enklare att kontakta för ungdomarna, det kan ske via om bonade pimpade rum eller via att Socialtjänsten bjuder på fika. – Vi vuxna gör ofta det här krångligare än det behöver vara, säger Therese Eriksson. väggarna, konstaterar Therése Eriksson. – Kommuner har till och med använt rummen som en motivation till familjer som har ett motstånd mot att besöka socialtjänsten. ”Vi har pimpat vårt rum, kom åtminstone och titta” har de sagt och de orden har fungerat och lett till en början på kontakt mellan den utsatta familjen och socialtjänsten, säger Therése Eriksson. Ett rum görs om på samma sätt som på tv:s ”home makeover”-program. Personalen på socialtjänsten får varken vara med och bestämma hur rummet ska utformas 48 | www.ssil.se eller se det förrän det står klart. – Vid öppningen har vi en liten ceremoni med inbjudna politiker och socialtjänst, det klipps band och dricks Pommac. Mottagandet har alltid varit positivt och personalen säger ofta att det här är det finaste rummet i huset. Flera kommuner har vid öppningen bjudit in lokalpressen för att visa upp en positiv bild av socialtjänsten. – Vilket vi gärna medverkar till, den bild media ofta ger är att socialtjänsten är katastrof. Får unga enbart höra negativa saker om den myndighet som ska hjälpa till när det krisar så skapar det ett större motstånd mot att söka deras hjälp, konstaterar Therese Eriksson. Välkomnande kontor en början/Därför pimpas kontoren Enligt föreningen Maskrosbarns egna beräkningar utsätts flertalet av barnen de möter för psykiskt våld, hälften av barnen utsätts för fysiskt våld varav cirka 15 procent utsätts för sexuella övergrepp och flertalet har även en ekonomisk utsatthet. – Vi har hört sägas att socialtjänsten inte ska vara mysig, men i den svåra situa- Maskrosbarn DEN IDEELLA föreningen Maskrosbarn har funnits i tio år och har idag tolv heltidsanställ da och ett 100-tal volontärer och arvoderade ledare inom projekt och uppdrag runt i landet. DERAS HUVUDSAKLIGA uppgift är att erbjuda stöd till ungdomar vars föräldrar har ett missbruk eller psykisk ohälsa. Ungdomarna ska få kunskap om sina rättigheter, skapa sig en egen identitet, meningsfulla relationer och forma sig sin egen framtid. ARBETET SKER bland annat genom läger där ungdomarna får komma hemifrån i några dagar, huvudkontoret i Stockholm har även en ”ungdomsgård” dit unga som själva iden tifierar sig som maskrosbarn är välkomna. Föreningen har tillgång till kuratorer, de har vuxna coacher som kommer från liknande uppväxtförhållanden som ungdomarna och kan vara till stöd på vägen mot vuxenlivet. tion barnen är i när de lever i en dysfunktionell familj, så måste vi vuxna kunna göra det lättare för barnen att prata. Innebär det att ha en mysig soffa och bjuda på läsk så måste vi kunna göra det – vi vuxna gör det ofta svårare än det behöver vara. De pimpade rummen behöver inte vara någon dyr historia. – Rummen görs om med liten budget och vi använder oss mycket av second hand eller återvunnet material. När vi köper in nya möbler tar vi det billigaste märket, förklarar Therése Eriksson. Det är även föreningspersonalen och inte hantverkare som utför arbetet. – Vi har blivit duktiga på att sätta upp fototapeter och måla. Det behöver inte vara så svårt att förändra, det är bara vi vuxna som tänker fel och krånglar till saker, menar Therése Eriksson. Positivt mottagande Projektet har fått ett väldigt positivt mottagande från de familjer som besöker samtalsrummen. – Barnen och familjerna känner att de är viktiga, att man har gjort fint och ansträngt er för deras skull. Att sitta i en soffa med en filt skapar en större trygghet och tillit än på en hård kontorsstol i ett konferensrum, återberättar Therése Eriksson. Projektet att pimpa socialtjänstens rum är en pågående satsning. – Det här kommer vi att fortsätta med, får vi nya uppdrag så gör vi dem. Pre- I FÖRENINGEN finns även barnombudsmän, som är socionomer och deltar i ungdomens möten och kontakter med Socialtjänsten och andra myndigheter. – Barn som växer upp i ett hem med missbruk eller psykisk ohälsa vill ofta ha en utomstå ende vuxen med sig som stöd vid möten på socialtjänste, då barnen sällan har någon vuxen som de litar på i sitt eget nätverk, förklarar Therese Eriksson. ÅRLIGEN STÖTTAR föreningen cirka 500 ung domar och under de år de har varit verk samma så har de nått cirka 100 000 unga via föreläsningar. En av deras viktiga satsningar är deras samarbete med Socialtjänsten. För att nå ut till socialtjänstkontoren har de pimpade rummen varit en viktig del som senare lett till vidare samarbete mellan flera socialkontor och föreningen Maskrosbarn. LÄS MER OM FÖRENINGEN PÅ: WWW.MASKROSBARN.ORG cis som när det gäller allt annat vi sysslar med så får kommunerna komma med förslag om var de vill ha vår hjälp. Vi har gjort rum på ungdomsmottagningar och vår högsta dröm är att få göra ett anhörigrum på psykiatrin där man samtalar med barnfamiljer, för denna miljö är bland det ”läskigaste” som finns, menar Therése Eriksson. Hon tar en kort paus och uttrycker att Socialtjänsten finns till för att hjälpa människor som är i kris. – Jag ifrågasätter att det blivit så att kommunen fastnat i pappersarbete och byråkrati, det är för en del människor viktigare att kommunens möbler är färgkodade och att var sak finns på sin plats. Vi får inte glömma att det viktiga inte är www.ssil.se | 49 REPORTAGE Hantverksarbetet utför föreningen på egen hand, Sandra Patel Seropian målar över den typiska sjukhus randen med ett lager färg. Det blir starten på en hemtrevligare känsla i rummen som lyfts ytterligare av fototapet, växter, ljus varm belysning och mjuka möbler. papperen - utan att se människan. Många barn som har levt med våld eller övergrepp vågar aldrig berätta. – Det handlar om att på många små sätt ge barnen förutsättningar att våga berätta så att vi kan hjälpa dem. Att inte kunna vara ärlig med socialtjänsten hör ihop med problematiken som familjen har. Här kan vi på Maskrosbarn som en yttre part hjälpa till. Vi får ärliga svar från ungdomarna och kan på så sätt hjälpa till med de här processerna. Idag finns maskrosbarnens pimpade rum i ett tiotal kommuner. I hälften av dessa kommuner har samarbetet därefter fortsatt. Bland annat så är Maskrosbarn ute på skolor tillsammans med socialtjänsten och informerar om socialtjänsten och vad unga kan göra om de lever i en familj som har problem eller om de är oroliga för en vän. Maskrosbarn samverkar också med kommuner i olika former av brukarundersökningar och direkta stödinsatser till ungdomar. – I våra projekt ser vi ungdomarna som socialtjänstens brukare, när myndigheten släpper in oss gör de ungdomarna mer delaktiga. Det finns så många saker inom socialtjänsten som skulle kunna bli bättre 50 | www.ssil.se på enligt våra ungdomar och vi på Maskrosbarn kan medverka till att lösa en del av de här problemen. Vi kan ge kommunerna en direktlänk till barnperspektivet eftersom vi är en ungdomsorganisation där ungdomar medverkar i alla beslut. Föreningen Maskrosbarn förmedlar vad ungdomar anser krävs för att skapa större trygghet, så att barnen vågar tala öppet, i mötet med socialtjänsten. – Bjud till exempel på fika och för de flesta unga är inte det kaffe och kaka, det är Coca cola. Så lägg ner sockerresonemanget, i det här sammanhanget är det mindre viktigt. En ungdom Therése Eriksson har mött satte ljus på barnets perspektiv på ett bra sätt när en chef sa att ”Här i vår kommun har vi ett hälsoperspektiv och kan inte bjuda på läsk.” ”Om jag blir bjuden på Coca cola här på Socialtjänsten så är inte det värsta jag varit med om, svarade ungdomen.” – Det visar så tydligt hur fyrkantigt vi vuxna ibland tänker och att vi ofta gör det svårare för barn att berätta än det behöver vara när vi fokuserar på fel saker, tänk som ett barn, säger Therése Eriksson. ● Therése Eriksson, grundare och utvecklings chef för föreningen Maskrosbarn. Fem tips! SÅ KAN DU skapa ett tryggt samtalsrum för barn och unga. ■ Införskaffa något mjukt, antingen en fåtölj eller soffa. ■ Välj om du vill stoppa dit en kudde eller en filt. ■ Släck lysrörsbelysningen och köp två lampor på valfritt billigt ställe. ■ Bjud på fika. För de flesta unga är inte det kaffe och kaka, det är Coca cola, så lägg ner sockerresonemanget. I detta sammanhang är det mindre viktigt. ■ Tänd ett ljus! KÄLLA: THERESÉ ERIKSSON, GRUNDARE OCH UTVECKLINGSCHEF PÅ DEN IDEELLA FÖRENINGEN MASKROSBARN. Har du hög belastning av ärenden som rör barn och familjer? På Drömhus i Lillviken välkomnar vi pojkar och flickor i åldrarna 12-20 år med neuropsykiatrisk problematik, skolproblematik och/eller relationsproblematik samt psykosocial problematik. Vi tar även emot elever med ovanstående problematik i kombination med begåvningshandikapp. Placeringar sker enligt SoL och LVU. Då är vi tjänsteföretaget som hjälper dig med utredning eller handläggning. Tel: 0381-800 70 mail@hvbdromhus.se www.hvbdromhus.se Vill er grupp ha kreativ påfyllning i handledning? Välkommen att ta del av vad vi kan erbjuda! Storsättra Gård HVB-Hem Utveckling genom samspel NY MEDARBE TARE SÖKES! Länk via vår hemsida VI DRIVER EN VÄLPLANERAD HEMTJÄNST! Verksamheten vänder sig till: Big Care Hemservice och Big Care City utför hemtjänst på uppdrag av Stockholm stad och erbjuder även tilläggstjänster. Vi utgår från våra lokaler på Friherregatan 24 i Hässellby och Västmannagatan 28 i city. • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut/skyddat boende. Kontakta oss för mer informtion! hemtjanst@bigcare.se eller ring 08-471 96 09 www.bigcare.se Föreståndare Katinka Hemmingsson, Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50 e-post: info@storsattragard.se Hemsida: www.storsattragard.se Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län Familjebehandling sedan 1987 SecuraNova informationssystem DIGITALT JOURNALSYSTEM SecuraNova journalsystem underlättar • Kvalitetssäkring av dokumentationen • Planering, uppföljning och utvärdering • Arbete med evidensbaserade metoder • Rättssäkerheten för brukare • Systematisk kvalitetsledning • Insyn för uppdragsgivare och tillsynen • Patientsäkerhet • Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar SecuraNova stöder journalföring och övrig dokumentation för HVB, LSS, öppenvård, assistansanordnare, särskilda boenden, hemtjänst, familjevård, socialtjänsten m fl. FAMILJEHEM MED MÅNGFALD, KUNSKAP OCH HJÄRTA Våra familjehem finns i städer och på landsbygden. Många talar flera språk och gemensamt för allihop är att de är eldsjälar som vill göra skillnad. Familjehem i fokus erbjuder stöd dygnet runt, regelbunden handledning, utbildning och tillgång till psykolog. Vi tar emot placeringar av barn och unga mellan 0-18 år, ensamkommande flyktingbarn och barn med komplexa behov. 020-20 29 30 www.familjehemifokus.se Vi utbildar våra ca 200 kunder i systemet, i journalföring, planering, uppföljning samt BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Läs gärna mer på vår hemsida. NYHETER I VERSION 3 Exempel på nyheter är: • Avvikelsehantering med statistikkoppling • Journalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, rapportering etc • Stöd för ASI och ADAD • Integration med Alfa E-recept • Stöd för schemaläggning/tidrapportering • Integration med Kvalitetsledningssystem • Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex Läs gärna mer på hemsidan! Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37 info@securanova.se www.securanova.se Dokumentationssystem sedan 1996 GÄSTKRÖNIKA Hur ska kommunerna klara sitt uppdrag inom den sociala omsorgen om 20 år? Det demografiska problemet är gigantiskt. Teknikutveckling är en mindre del av lösningen, men vi måste också bli fler som arbetar inom branschen. Kommer invandrarna att lösa problemet? Inom äldreomsorgen, där jag arbetar, brukar man säga att vi har tio år på oss att lösa personalbristen. Man brukar också säga att räddningen finns bland de människor som av olika anledningar invandrar till vårt land. Jag är inte så säker på det. Är det arbetskraftinvandrare, flyktingar, studenter eller de som kommit till Sverige för kärlekens skull som ska arbeta inom omsorgsyrkena? KRÖNIK A PERSONER SOM invandrar på grund av kärleken fixar oftast arbete på egen hand. De flesta arbetskraftinvandrare har utbildning, men kan få vänta orimligt lång tid för att få utöva sitt yrke i Sverige. Är det flyktingar – som kanske själva behöver stöd – som ska arbeta inom äldreomsorgen eller socialtjänsten där man dagligen möter människor som behöver stöd och där personalen med all sin kompetens är den största resursen? Förutom uppenbara hinder som invandrare möter på väg in till arbetsmarknaden, som språk, utbildning och sätt att klä sig, behöver vi se över hur våra värderingar och fördomar också sätter upp hinder. använder ett exempel med Aoch B-yrken när hon träffar elever och EN KOLLEGA 52 | www.ssil.se FOTO: MARK HARRIS Inte troligt att invandringen löser personalbristen pratar om integration. Alla elever tycker spontant att stylist är ett A-yrke och sopåkare ett B-yrke. Men vad händer om alla som arbetar som stylister försvinner? Alla som arbetar som sopåkare? Tänk om det fanns arbetsuppgifter inom omsorgsyrkena som skulle kunna utföras av personer som ännu inte lärt sig svenska och som inte har en omvårdnadsutbildning. Nej, det blir en uppdelning i A- och B-yrken, skulle några hävda, där invandrare får skitjobben. JAG HÄVDAR att det skulle bli ett steg in på arbetsmarknaden i riktning mot ett mer kvalificerat arbete samtidigt som man tryggar sin försörjning. Jag jämför med min egen resa genom arbetslivet från städning, barnpassning, affärsbiträde, sjukvårdsbiträde utan och med utbildning, undersköterska, sjuksköterska, MAS, föreståndare, förvaltningschef … Varken jag eller någon annan har ansett att jag haft ett A- eller B-yrke. ARBETSKRAFTRESERVEN ÄR ganska liten och de flesta andra länder, förutom Kina och den afrikanska kontinenten, har liknande problem gällande framtiden och arbetskraften. När vi går här hemma och tror att invandrarna kommer att lösa personalbristen inom den sociala omsorgen undrar jag varifrån de personerna ska komma. Hur kan vi tro att vår bransch är den mest lockande? Och varför ska man åka till Sverige och arbeta när nästan hela världen skriker efter arbetskraft? ● Pia Joelson vice ordförande Föreningen Sveriges socialchefer och omvårdnadschef i Falu kommun. »Hur kan vi tror att vår bransch är den mest lockande? Och varför ska man åka till Sverige och arbeta när nästan hela världen skriker efter arbetskraft?« HVB för flickor 12-18 år LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner Telefon: 0530-301 23 info@stubben.se www.stubben.se Med vår hjälp får du kraften till förändring Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65 www.holmen27.nu info@holmen27.nu Högspecialiserad behandling för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma. Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska utredningar. Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan. Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. finjagarden.se T. 0451 451 40 Format 90 x 65 mm för SIL Annonsoriginal från ireo.se 0708 76 55 00 Erfarenhet och kvalitet – hela vägen! Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor AKUT i mån av plats UTREDNING med plats för 7 flickor BEHANDLING i boende med plats för 2 flickor eller i boende med plats för 5 flickor Välkommen in på vår hemsida www.risingegarden.se S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar samt familjer som väntar barn. Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt i en miljöterapeutisk anda och utgår från en systemteoretisk grundsyn. Vi arbetar för en positiv, bestående förändring som vi tror utvecklas bäst om man själv är en aktiv del av förändringsprocessen. Behandlingsarbetet utgår från individuella genomförandeplaner. Läs mer på www.kangurun.se Gråbrödragatan 9 532 31 Skara Tel 0511 – 34 66 70 info@kangurun.se www.kangurun.se www.ssil.se | 53 Kostnadsfritt Seminarium! Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till l l i t n a d u j b n I Inbjudan till ttirfsdantosK !muiranimeS Seminarium! ! m u i r a n i m e S Seminarium! Välkommen till! gen adintressant tnasser tndag! i ne llit nemmokläV Välkommen till en intressant dag! SSIL T–ERFör AVSNAvård REVÖ AToch T TA NAomsorg TU DÖTS UD REinbjuder G ÅS till kostnadsfritt i suégO nröjseminarium B SSILn–eteFör hnE åvård p erakälroch evÖ omsorg inbjuder nickostnadsfritt ideM ksitamosokysP rseminarium öf till Örebro 8 oktober 2015i .såretsäV i SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET redujbni grosmo hBjörn co dOgéus råv röF – LISS Överläkare SÅi m GERuDU irSTÖD aniUTAN meATT s tTA tirÖVER fsdpåANSVARET aEnheten ntsok llit för Psykosomatisk Medicin Björn Ogéus i Västerås. Överläkare på Enheten Björn 20 r års 5102 rebo kharoöver 8o berfarenerÖ förtPsykosomatisk Medicin -nerafre srå 02 revö rah nröjB het av klinisk verksamhet i Västerås. inom offentlig sjukvård. Han har över 20 års erfarenarälupop aråv iv raregnaBjörn rraockså d arskrivit i teråböckerna etmef röF har het av klinisk verksamhet anrekcöb tenligt ivirks åsett kco beprövat rah seminarier koncept och ”Läkebok för trasiga hco tpecnok tavörpinom eb ttoffentlig e tgilnesjukvård. reirsjälar” aniHan mes ”rfemte alvälkända äjs agiåret sart röföreläsare. kobearrangerar käL” För ifrad vi våra populära med och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren har också skrivit böckerna . e r a s ä l e r ö f a d n ä k l ä v d em nerå oit etsanes eD .”raläjs ansliv röf kobtraK” hco har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktseminarier enligt ettldbeprövat koncept och ”Läkebok för trasiga själar” -tkivåra rni ksitseminarier amosokysp gikan yt ddu emträffa tatebrakollegor, nröjB rah lyssna på På ning med traumatiserade klienter. med välkända.reföreläsare. åp anssyl ,roch oge”Kartbok llok affför ärtvilsna ud nsjälar”. ak reDe irasenaste nimes tio arååren v åP tneilk edaresitamuart dem gnin intressanta föreläsare, möta representanter från olika har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inrikta k i l o n å r f r e t n a t n e s e r p e r a t ö m , e r a s ä l e r ö f a t n a s s e rtni På våra seminarier kan träffa lyssna på ning med traumatiserade klienter. behandlingshem och ätadugott, alltkollegor, i en trevlig miljö. tehmaskrev8 ksinoktober ilk va teh Örebro 2015 För arrangerar vi våra populära naHfemte .dråvkuåret js giltinrad effo m oni .öjlim gilveATT rt n e i tSTARKA lla ,ttoKÄNSLOR g atä hcI oETTmehsgnildnaheb MÖTA intressanta föreläsare, T TE I ROLSmöta NÄK AKrepresentanter RATS ATÖM T TA från olika MÄNNISKOVÅRDANDE ARBETE Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreteETEBRäta A EDgott, NADRallt ÅVOKiSen INNtrevlig ÄM behandlingshem och miljö. -eterkeslaicos lATT lit MÖTA dnahSTARKA atsröfKÄNSLOR i gis reIdETT näv anreiranimeS Maria Bauer rare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker reuaB airaM r e k i t i l o p h c o r e f e h c a g i r a v s n a , e r a m ö åtsib ,erar Beteendevetare, MÄNNISKOVÅRDANDE ARBETE debsdnhandleder Seminarierna första hand till socialsekreteinom kriminalvård. redelkommun, dnah ,eratvänder evlandsting edneetsig eB i och och utbildar personal . d r å v l a n i m i r k h c o g n i t s d n a l , n u m m okinom moni Maria Bauer monbiståndsbedömare, i lanosrep radlibtu hco ansvariga chefer och politiker rare, vård, omsorg, sociala, Beteendevetare, handleder Heldagsseminariet ,alaicos ,grosmoär ,drhelt åv kostnadsfritt. Material, inom kommun, landsting och kriminalvård. ,lairetaM .ttirfsdantsok tlesäkerhets h rutbildar ä teiroch anpersonal ipedagogiska messginom adleH och aksigogadep hcförmiddagsfika o stehrekäs morgonkaffe, inkl. smörgås, lunch yrken. vård, omsorg, sociala, h c n u l , s å g r ö m s . l k n i a k fi s g a d d i m r ö f , e ff a k n o grom .är nekhelt ry kostnadsfritt. Material, Heldagsseminariet Maria har särskilt riktat in sitt och säkerhets och pedagogiska ttis neftermiddagskaffe, i tatkir tliksräs rah airaMingår. . r å g n i , e ff a k s g a d d i m r e t f e hcklio arbete på mötet med svåra inkl. smörgås, lunch yrken. -imorgonkaffe, lk aråvs dem tetöförmiddagsfika m åp etebra enter och har lång erfarenhet Maria har särskilt riktat in sitt tehneeftermiddagskaffe, rafre gnål rah hco retneingår. och från kriminalvård, rättspsykiatri och psykiatri. arbete på mötet med svåra klienter och har lång erfarenhet från kriminalvård, rättspsykiatri och psykiatri. .irtaikysp hco irtaikyspsttär ,dråvlanimirk nårf Läs mer och anmäl DEKSEB ANMOKLÄVO ANMÄL T TA Läs merwww.ssil.se och NOITALanmäl ER DOG NE A LLÅHEB HCO dig på rednalraC bokaJ h ,tuepawww.ssil.se retokysp .geL di grapå aråvs anmäl ttA” nekob tivirks lämna hco r em säL es.li ss.www åp gid ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED Jakob Carlander psykoterapeut, har OCH BEHÅLLA EN GOD Leg. RELATION skrivit boken ”Att lämna svåra Jakob Carlander besked”, Gothia förlag. Som Leg. psykoterapeut, har socialsekreterare ställs man inskrivit boken ”Att lämna svåra för situationer då man tvingas besked”, Gothia förlag. Som gå emot någons önskan eller socialsekreterare ställs man införhoppning med ett oönskat för situationer då man tvingas besked, samtidigt som vi ska gå emot någons önskan eller upprätthålla en möjligt god relation och arbetsalförhoppning med ett oönskat lians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp besked, samtidigt som vi ska och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet? upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet? moS .galröf aihtoG ,”dekseb -ni nam slläts erareterkeslaicos sagnivt nam åd renoitautis röf relle naksnö snogån tome åg taksnöo tte dem gninppohröf aks iv mos tgiditmas ,dekseb -lastebra hco noitaler dog tgiljöm ne allåhttärppu ppoh tom slläts dekseb aråvs rän rednäh daV .snail ?telatmas adog ted iv ranräv ruH ?etebramas hco Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se es.liss.www • es.liss@ofni • 08 91 17-1560 :xaF • 04 061-1560 :leT • ladsujL 23 728 ,A 2 natagsgniT Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till LSS-Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Göteborg 3 december 2015 Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö. Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs me r och dig på www.sanmäl s il.se ANTISOCIALT BETEENDE OCH AUTISM HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH DAMP Björn Hofvander Anders Moberg Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit. Föreläsningen belyser förhållandet mellan antisocialt beteende, där aggressivitet, normbrytande beteende och kriminalitet ingår, och autism. Vad vet vi om risken att utveckla ett antisocialt beteende hos personer med autismspektrumtillstånd? Hur vanligt förekommande AUTISM - I HJÄRNAN PÅ RAIN MAN HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH TRAUMASITUATIONER Sven Bölte Alla känner Rain Man, road movien från 1988 om den autistiske ”savant” Raymond Babbitt och hans listige, sportbilnördige bror Charlie (Tom Cruise). Raymond är baserad på Kim Peek och spelas i filmen av Dustin Hoffman. Han tillbringade mycket tid med Peek inför filmen och lärde sig intensivt om hans speciella tankegångar som lägger grunden till de beteenden och upplevelser vi kallar autism. Vad är det som Hoffman fick lära sig och var finns förankringen i hjärnan? I Håkan Nyman Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man pågående psykiska symptom från normala reaktioner i krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller Vinnare i lo tteriet på SSILs LSS-semin arium i Kis ta: Sportbag • Jo sefine Eklu nd, Hässelb Ryggsäck y-Vällingb • Hanne Bri y n kh ammar, No Badhandd rrköping uk • Salbo heds Gym nasiesärsko la Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se BOKHYLLAN Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. Liten Brottsoffermyndigheten och Stina Wirsén ger små barn en berättelse om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. Berättelsen om Liten uppmuntrar barn att berätta för en vuxen när det inte känns bra hemma. Boken om Liten handlar om en liten person som är rädd hemma. I Litens familj blir bråken stora, för stora. Till slut berättar Liten om hur det är hemma för fröken på förskolan. De flesta barn har erfarenhet av att vuxna i familjen bråkar ibland och vissa barn upplever våld hemma. Det är inte farligt att tycka olika och det är inte farligt att bli arg, men det finns gränser när bråk inte är bråk utan brott. Barn som läser Liten får veta att det finns många vuxna som ska hjälpa barn och att det finns andra barn som inte har det bra hemma. Genom att prata med barn om hur det är hemma och hur det kan kännas när vuxna bråkar får barnen möjlighet att dela med sig av sina upplevelser. Boken är anpassad för barn från fyra till sju år. Stina Wirsén. www.bonniercarlsen.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 62 Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 62 Affektfokuserad psykodynamisk terapi Boken beskriver affektfokuserad psykodynamisk terapi på svenska. Våra grundaffekter styr vår uppmärksamhet och förbereder oss för handling. De berättar vad som är viktigt och hjälper oss att kommunicera det till andra. Hur vi hanterar våra affekter beror dock till stor del på vilka relationella erfarenheter vi gjort. En affektfokuserad psykoterapi ger möjligheten att i en nära och förtroendefull relation uppmärksamma och närma sig sina affekter på djupet så att en ominlärning och integration kan ske. För att få mer kontakt med sina genuina känslor och behov behöver patienten få hjälp att se och släppa de försvar som inte är adaptiva, för att kunna ersätta dem med mer balanserade sätt att reglera affekter och ångest. Därför är terapeuten aktiv, fokuserad och så upplevelsenära som möjligt. Boken är skriven för studerande inom psykoterapi och för verksamma psykoterapeuter – och för alla som vill veta mer om affektfokuserat arbete i psykoterapi. Katja Bergsten (red.), Peter Lilliengren, Patrik Lindert, Kristoffer Pettersson, Linda Hellquist, Lasse Almebäck. www.nok.se Drömmen om Sverige Av Syriens 22 miljoner invånare är nästan hälften på flykt. Människor smugglas genom det stängda Europa, ofta på dyra och farliga vägar. Många av de syriska flyktingarna hoppas på att komma till Sverige, till det lugnaste landet i världen. Men nålsögat är litet. Niklas Orrenius reportage tar läsaren från syriska gränsen via Beirut och Genève, till svenska småorter som Bjärnum i Skåne. Texterna publicerades ursprungligen i Dagens Nyheter. Boken innehåller även ett nyskrivet uppföljande reportage. Niklas Orrenius. www.nok.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 62 Projekt perfekt Om utseendekultur och kroppsuppfattning Ett konstant flöde av vackra människor, alltifrån reklamens hårt retuscherade annonser till poserande självporträtt på sociala medier, förser oss med en outsinlig källa av bilder att jämföra oss med. Överallt förmedlas en bild av kroppen som formbar – ett projekt perfekt. Utifrån aktuell forskning beskriver författarna till boken Projekt perfekt hur kroppsuppfattningen skapas under barndom, tonår och vuxenliv samt vilket inflytande kultur, media, familj och vänner har. De belyser även kroppsuppfattning tvärkulturellt och berättar om träningens både positiva och negativa inverkan. Utvecklingspsykologiska och sociokulturella perspektiv samt genusfrågor löper som en röd tråd genom boken. Projekt perfekt är skriven för studerande och yrkesverksamma psykologer, socionomer, lärare, idrottsledare, folkhälsovetare och beteendevetare. Ann Frisén, Kristina Holmqvist Gattario, Carolina Lunde. www.nok.se 56 | www.ssil.se Kristina Sund, tel; 070-837 69 37 Lena Maria Grandin, tel: 070-837 21 78 Välkommen till oss i monter B8! Vi informerar om: A! NY HARMONI trygghetslarm särskilt boende A! NY 0431-78170 www.hagagostorp.se Vi är specialister inom psykiatriskt vuxenboende i kombination med samsjuklighet. Hagagården i centrala Båstad i Skåne, Göstorpsgården på landet i Laholm och Halland. Vi tar emot placeringar enligt SoL samt permissioner enligt LPT,LRV samt LVM enligt paragraf 27. Vi arbetar med HSL. Din dag är viktig! Välkommen till oss! SYMPHONI larmmottagare ordinärt boende A! NY DIGITAL Medicinhantering signering www.telenta.se 031-762 64 00 Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns! info@mogard.se | www.mogard.se 010-471 66 00 www.ssil.se | 57 BOKHYLLAN Vardagskompassen – ett stöd för att underlätta vardagen för barn med ojämna förmågor Barn med ojämna förmågor har svårt att klara vardagens alla krav. De hamnar i svårhanterliga situationer vilket leder till att självkänslan sjunker till botten. För att hjälpa dessa barn att utvecklas behöver man förstå de bakomliggande orsakerna till själva beteendet. Nu släpper Gothia Fortbildning boken Vardagskompassen, ett kartläggningsmaterial som ger överblick och strategier för att kravanpassa och kompensera olika situationer i vardagen. En kartläggning ger förståelse för de bakomliggande orsakerna till svårigheterna hos barn med ojämna förmågor. Utifrån den kan föräldrar och professionella kravanpassa och kompensera olika vardagssituationer samt hjälpa barnet att träna och utvecklas. I Vardagskompassen finns alla de verktyg som behövs för att underlätta vardagen beskrivna som ett sjökort som ska stödja och lotsa barnet. Vardagskompassen riktar sig till habilitering, olika verksamheter inom LSS och socialtjänst, anhöriga och övriga som möter barn med ojämna förmågor. Anna Sjölund, Lena W Henrikson. www.gothiafortbildning.se Blogga tryggt Nya medier i tjänsten Kommunikation och relation är två väsentliga begrepp som alla människor måste förhålla sig till. Den goda kommunikationen mellan två människor handlar bland annat om ansvar och om vad vi är skyldiga varandra. Professionella yrkesutövare inom människovårdande yrken har ofta ett behov av att berätta om möten och upplevelser. Men att använda nya medier i tjänsten för att uttrycka åsikter och ventilera attityder kräver eftertanke eftersom det finns risk för att det som publiceras inte är etiskt genomtänkt. Utgången kan bli tragisk för de inblandade i flera avseenden. Att använda sociala medier på nätet kräver kunskap och insikt. Medvetenhet, respekt och ett etiskt förhållningssätt är därför viktigt hos den som twittrar eller bloggar på nätet. Boken innehåller robusta råd och många exempel från verkligheten som handlar om att använda nya medier i tjänsten. Den är tänkt att ha i beredskap när du bäst behöver råd i etiska,juridiska och praktiska situationer. Jörgen Lundälv. www.Studentlitteratur.se På ditt Samvete I detta nummer tipsar vi om en läsvärd roman. En militant antiabortgrupp härjar i Stockholm. Brutala trakasserier av barnmorskor och gynekologer stör försommarfriden. Samtidigt har Kristdemokraterna fått en ny partiledare, en karismatisk kvinna som framgångsrikt driver en värdekonservativ politik och utmanar den sittande statsministern. Anna Sager är numera överläkare för Sveriges rättspsykiatriska flaggskepp, Helix. Emre Oktan arbetar som journalist och gör research för ett stort porträtt på kristdemokraternas partiledare. Anna och Emre från Jenny Åkervalls debutroman Jag tjänar inte möts igen. På ditt samvete är ett spännande samtidsdrama som sätter fingret på en brännande politisk fråga, och en skildring av den moderna kvinnans svåra balansgång mellan moderskap, familj och yrkesliv. Jenny Åkervall. www.norstedts.se Sagan om Anna Idag finns många böcker som hanterar svåra livsöden och död. Carolina Molse berör läsaren med Sagan om Anna där hon tar oss med på en resa genom det ofattbara, den fruktansvärda tragedi det är när ett barn dör. Författaren skildrar sin unga dotter och familjens kamp mot cancern med fullkomlig kärlek och tonsäkerhet. Kasten mellan chock, sorg, hopp och de små glimtarna av ljus i mörkret. Sagan om Anna är en bok om sjukdom, hopp, liv och död som beskriver en verklighet få känner till, men det är på samma gång en bok om den vackraste av gåvor, allt det som Anna representerade för sin familj, de ljusglimtar och minnen som aldrig bleknar. Boken skildrar hur familjen försöker leva i förhållande till det som drabbat dem och ordna en fungerande vardag. Anna ville hålla en loppmarknad till förmån för Barncancerfonden tillsammans med sin bästa vän, men blev för svag för att kunna genomföra den. Därför skänks allt överskott av bokförsäljningen till just Barncancerfonden som ett sätt att uppfylla Annas önskan. Carolina Molse. www.vulkan.se 58 | www.ssil.se - Bemanning i socialt arbete Diö HVB - Chefer i socialt arbete - Socionom- & utredningskonsulter - Ledningsstöd Välkommen med er förfrågan www.kronanab.se info@kronanab.se Tel: 0738-153777 Stjärnbacken HVB BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36 Jeanette Carlsvärd, föreståndare 070-558 44 37 Jeanette@stjarnbacken.se Behandlingshem för pojkar och flickor med gränsöverskridande/normbrytande beteende Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse. www.Stjarnbacken.se 13-18 år Södra Sverige! ! Tydliggörande pedagogik! KBT! MI! rePULSE! ADAD! Ledig lgh Älmhult Stödboende Från 17 år! ! KvaliÞcerad insats! Fullt utrustad Lgh! Jour-personal 24h/dygn! Placeringsinformation 010-20 99 700 www.crewford.se Opalen Vuxenboende VI ERBJUDER INDIVIDANPASSADE LÖSNINGAR Moderna lägenhet er med bra läge! EN GESTALTAD MILJÖ EN ENGAGERAD MEDARBETARGRUPP Stiftelsen Opalen www.stiftelsenopalen.se Föreståndare Sofia Edgren 070 - 77 57 785 VUXENBOENDE . www.ssil.se | 59 ! RECEPT Nyttig frukost Behöver du få i dig lite mer nyttigheter efter semestern? Viktor Ingemarsson, som är matkonstnär och passionerad rawfood kock, har tagit fram det här näringsrika frukostreceptet. Ät den som den är eller använd krämen som pålägg på ett gott bröd eller på kex. Avokado- och bananfrukost Ingredienser 2 personer 2 st avokado 2 bananer 1/2 dl skalade hampafrön 1/2 dl pistagenötter 1-2 st lime 1 st skalad och finhackad broccolirot 3 tsk flingsalt 1/2 msk hampaprotein 1 dl solroskärnor (blötlagda 2h) 1-2 dl alfagroddar 1 dl gojibär 2 st schalottenlökar 70 g strimlad spenat 60 | www.ssil.se Gör så här: Börja med att blötlägga solrosfrön i cirka 2 timmar. När de svällt, mosa banan och avokado med en gaffel eller en ballongvisp i en bunke. Pressa ner lime och blanda i finhackad broccolirot och schalottenlök. Schalottenlöken skall vara fint skuren i bågar. Blanda alla torra ingredienser väl i en separat bunke och rör sedan ned det i banan- och avokadoröran med resterande ingredienser tills allt har blandat sig väl. Nu är det bara att luta sig tillbaka och njuta av en himmelsk frukost. Att börja dagen med en näringsrik och god måltid är det bästa sättet att garantera en fortsatt bra dag. Tillsammans med en morotssmoothie har du den perfekta frukosträtten. FOTO: JOHAN PETTERSSON AV: ANNIKA RÅDLUND KÄLLA: VIKTOR INGEMARSSON Edeby gård är ett LSS boende för ungdomar 13-21 år med svårigheter som förutom funktionshindret också påverkas av diagnoser och miljöfaktorer, där omvårdnaden försvåras av de beteendeproblem som ofta är en följd av sådan samverkan. Skolplats ordnas i samarbete med Kajan Friskola. Rundelns stödboende är ett alternativ när insatser med stöd av LSS inte är aktuellt, placering sker enligt SoL. Rundelns stödboende erbjuder centralt belägna lägenheter och individuellt anpassade stödinsatser. Målgruppen är unga vuxna med ett stödbehov som kräver en individuell anpassning som kan vara svår att genomföra i ett kollektivt boende. När hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning Till oss kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa. Vill du veta mer om oss? Ring eller besök vår hemsida. Välkommen att kontakta oss för mer information! Jan-Åke Karlsson 070-949 13 38 jan-ake.karlsson@cvo.se www.cvo.se Omtanke : Krönikan OMSORG R VÅRD OCH TIDNINGEN FÖ a ”Vill allela äldre sp ” Bingo? Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se Vill du nå samtliga beslutsfattare inom social omsorg? Hör av dig till mig så hittar vi den lösning som passar dig bäst! någon ”Jag önskar att ss barn” o hanundg föräldoerm er? tagit drabbas av alzheim en r stödet nä Carolina: Var finns skrosbarn Hon är ett ma siktar högt Entreprenören som t alla odds och reser sig mo misshandel Våga fråga om d ökar när frågan Upptäckten av vål hälsovården dra mö m ino lls stä Annonsbokning Carola Persson 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se www.ssil.se | 61 pekar på flera samverkande faktorer. Många kvinnliga missbrukare lever dolt och TÄVLING upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för allvarligt försämrad hälsa. Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och våra behandlingsmetoder. Vinn en bok med Omtanke Bokvinnare i förra numrets tävling är: Daniel Lenell , Mora Yvonne Holm, Göteborg Det finns hjälpattatt få…och att ge! Böckerna som du kan vinna genom delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 56 och 58 . Lennart Hasselteg, Alingsås www.saviq.se Vi är topp 3 bland de mest använda metoderna enligt Socialstyrelsens undersökning 2013. 5000 rePULSE-handledare har utbildats sedan 1998. Utbildning om NPF* Stort grattis till er, boken kommer på posten. te räcker till Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna? 0431-78170 www.hagagostorp.se Allt fler tror att de inte kan påverka sin situation. ende eller som avlastning Vi är specialister inom psykiatriskt vuxenboende i Vi erbjuder både öppna kontrollera ch äldre människor med rePULSE visar att det är möjligt att kombination med samsjuklighet. kurser och skräddarsydda sina impulser och dessutom hur man gör! demens. Vårt omvårdnadsutbildningar om ADHD, Hagagården i centrala Båstad i Skåne, Att hantera distraktioner och lära sig att fokusera på landet i Laholm och Halland. autism, Tourettes syndrom i fokus och syftar till att uppmärksamheten på rätt sakerGöstorpsgården är nödvändigt Vi tar emot placeringar enligt SoL samt permissioner enligt etc. för personal inom skola, med andra nsla för det unika hos varjeför att kunna skapa goda relationer LPT,LRV samt LVM enligt paragraf 27. Vi arbetar med HSL. vård och omsorg. och må bättre. 1 Din dag är viktig! rePULSE har ett 2 brett tillämpningsområde 3 och Välkommen till oss! passar människor i alla åldrar med olika problem. ida. rePULSE tydliga och dess individualitet . Ulvshyttan Säviq Behandlinghem 31struktur Borlänge Figur Figur Figur Figur Fyll i rätt .sidnummer gör att metoden är mycket uppskattad av både . n 0243-25 11 05 Fax 0243-25 13 50 info@saviq.se till rätt annons: handledare och 1 deltagare. 2 3 4 4 gen 5, 0225-59 59 Adress: 70 b.se Figur 5 1:a - 3:e pris Periodens utvalda böcker Aktuella kurser se www.repulse.se Postnr / ort: Skräddars uppdrags Kontakta o utbildning@ eller telefo *neuropsykiatriska5funktionsnedsättningar rePULSE har konkreta kompletterande ”hjälpverktyg” i form av arbetsböcker, spel och appar. Namn: Höstens k www.atten Telefon: Fyll i talongen här intill och skicka den senast 16/9 2015 till: ”Tävling 5/15” Tidningen Omtanke, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala. Texta tydligt! Det går även bra att mejla svaren och begärda uppgifter till maria.nordholm@ssil.se Vi ställde denna fråga till 100 personer: Totalleverantör av markna Vi ställde denna fråga till 100 personer: ds information Hur länge har du arbetat påinom vård och omsorg din nuvarande tjänst? Hur länge har du arbetat på SSIL - För vård och omsorg din nuvarande 18 % Mertjänst? än 4 år Det finns hjälp att få…och att ge! Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra nitton år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård. 34 % Vi är topp 3 bland de mest använda metoderna enligt Socialstyrelsens undersökning 2013. 5000 rePULSE-handledare har utbildats sedan 1998. 22 % 2 - 4 år 18 % Vi har ca 100,000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige. Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag. 1 - 2 år 34 % 26 % Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till. Mindre än 1 år 2 - 4 år Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare och personliga assistenter. 22 % Allt fler tror att de inte kan påverka sin situation. Mer än 4 år Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar, Vi ställde denna fråga till 100 personer: 1 - 2 år LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter, 26 % rePULSE visar att det är möjligt att kontrollera rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad, hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram, samt även www.SSIL.se sina impulser och dessutom hur man gör! valfrihet du (LoV) som kan innefatta, särskilt boende, dagligtill verksamhet/sysselsättning Vi ställde denna fråga 100 personer: Mindre än 1 år Hur länge har arbetat på och stödboende. Att hantera distraktioner och lära sig att fokusera din nuvarande tjänst? Hur länge har du attarbetat på Med vår långa erfarenhet och kunskap finns möjligheten skräddarsy uppmärksamheten på rätt saker är nödvändigt marknadsföringsinsatser för just er verksamhet. din nuvarande tjänst? för att kunna skapa goda relationer med andra Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen. och må bättre. 18 % Mer än 4 år Våra tjänster: 34 %18 % rePULSE har ett brett tillämpningsområde och Mer än 4 www.SSIL.se år 2 - 434 år% passar människor i alla åldrar med olika problem. 22 % rePULSE tydliga struktur och dess individualitet gör att metoden är mycket uppskattad av både handledare och deltagare. 26 % • Förmedla förfrågningar. • Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen. • Kvalitetsindex/kundnöjdhet. • Marknadsstudier. • Kundunika marknadsaktiviteter. • Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt. 2 - 4 år 1 - 2 år 22 % 1 - 2 år 26 %Mindre än 1 år Mindre än 1 år rePULSE har konkreta kompletterande ”hjälpverktyg” i form av arbetsböcker, spel och appar. www.SSIL.se Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal Aktuella kurser se www.repulse.se 62 | www.ssil.se • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se www.SSIL.se Svenska V å r dga lan Prisutdelning & inspiration Utbildningsda ge n För personal & ledning 9-10 nov - 2015 Mer info och anmälan www.svenskavard.se 26 NOVEMBER 2015 | KULTURENS HUS | LULEÅ PSYKISK (O)HÄLSA NORR För första gången kommer Psykisk (O)hälsakonferensen till Norr och Luleå. Psykisk (O)hälsa Norr är konferensen som samlar ledande expertis inom ämnet och riktar sig till alla som arbetar med psykisk ohälsa av olika slag. Du får möjlighet att välja mellan tre parallella spår under denna dag. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Vad vet vi om hjärnans roll vid beteenden och känslor, minnen och tankar, utveckling och personlighet – vad händer när någonting inte fungerar? Åke Pålshammar, fil dr, neuropsykolog, senior universitetslektor Bara jobbig eller personlighetsstörd Maria Bauer, beteendevetare, handledare, föreläsare och författare Själens längtan – om skuld, skam och beroende Göran Larsson, präst, leg psykoterapeut Utmaningar i utredning av våld i familjer med patriarkala strukturer Riyadh Al-Baldawi, docent i psykiatri, leg psykoterapeut, handledare, vd för Orienthälsan Ensamkommande ungdomars psykiska (o) hälsa – alla är tonåringa och alla får inte PTSD Marie Balint, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut Ett unikt HVB-hem för utåtagerande pojkar 14-18 år Essagruppen sätter alltid individen i fokus genom att vara flexibla och anpassa sig efter BBIC. Vi arbetar med en familjärkänsla där gemenskap är A och O och att varje individ ska bli delaktig i det svenska samhället. Vi arbetar både med SoL samt LVU placeringar och erbjuder åtta platser i två olika hus. Grunden i behandlingen hämtas från KBT, med kompetens inom ART, HAP m.m. Spetskompetens inom den Romska kulturen och mångkulturella grupper. Essagruppen har personal med kompetens inom flera olika språk och kulturer. Kontakta föreståndare för platsförfrågan, både akut samt behandlingsplacering på: 076-8686541 eller e-post: kenneth.ekholm@essagruppen.se Så kommunicerar du rätt med psykiskt sårbara personer Daniel Frydman, leg psykoterapeut Komplexa fall inom psykiatrin: Neuropsykiatriska patienter med psykiatrisk samsjuklighet Isidora Bubak, medicinskt ledningsansvarig läkare, Norra Stockholms Psykiatri Att utsättas för andras utsatthet – och konsten att bevara sig själv Göran Larsson, präst, leg psykoterapeut Självmordsrisk vid dubbeldiagnos Isidora Bubak, medicinskt ledningsansvarig läkare, Norra Stockholms Psykiatri Deltagaravgift: 1 995:– i priset ingår för-/eftermiddagskaffe samt lunch. Priset är exklusive moms. Anmälan och mer information: Telefon: 08-23 73 10, e-post: info@expomedica.se eller webb: norr.psyoh.se Arrangör: Essagruppen i Stockholm AB Journummer: 0768-68 65 44 E-post: info@essagruppen.se Mediapartner: HELA PROGRAMMET HITTAR DU PÅ NORR.PSYOH.SE www.ssil.se | 63 KALENDARIUM Kalendarium 2015 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang. SEPTEMBER Funktionshindernätverk Karlstad 2 september. Arrangör: FoU välfärd Föreningen FoU välfärds årliga konferens – På spaning i välfärden Karlstad 3-4 september. Arrangör: FoU välfärd 6:e internationella anhörigkonferensen Göteborg 3-6 september. Arrangör: FoU välfärd Social dokumentation enligt ICF – för chefer inom äldreomsorgen Stockholm 8 september, 23 september. Arrangör: KUI Effektiv handläggning i socialtjänsten Stockholm 8-9 september. Arrangör: Conductive Att möta människor med ett rättshaveristiskt beteende Stockholm 9 september. Arrangör: Expo medica Nya föreskrifter om dokumentation i socialtjänsten Stockholm 10 september. Arrangör: KUI Ensamkommande flyktingbarn – Personlig tragedi och professionell utmaning Stockholm 10 september. Arrangör: Expo medica Mediahantering Stockholm 15 september. Arrangör: Svenska vård Att åldras med utvecklingsstörning Stockholm 16 september. Arrangör: KUI Strategisk press- och mediehantering Stockholm 16-17 september. Arrangör: Conductive Trygghetsdag Stockholm 22 september. Arrangör: SKL När det onda fått fäste – Sverker Belin Stockholm 22 september, Malmö 1 oktober. Arrangör: Svenska vård Chefsdagarna personlig assistans Stockholm 22-23 september. Arrangör: Conductive Utbildning i markörbaserad journalgranskning inom somatisk vuxenvård Stockholm 23 september. Arrangör: SKL Trauma och psykisk ohälsa hos flyktingar Göteborg 23 september, Stockholm 10 november. Arrangör: Expo medica Konflikthantering och besvärliga beteenden Stockholm 23-24 september. Arrangör: Conductive Ofrivillig traumatisering vid bemötande av traumatiserade personer Stockholm 10 september. Arrangör: Expo medica Digital Health days Stockholm 23-24 september. Arrangör: Stockholmsmässan m. fl. Traumadagen Stockholm 9 september. Arrangör: Expo medica Utveckling inom LSS-verksamheten Stockholm 23-24 september, Göteborg 22-23 oktober. Arrangör: TI Beroendedagen Stockholm 10 september. Arrangör: Expo medica Säkrare uppföljning av biståndsbeslut – för bistånds bedömare inom äldreomsorgen Stockholm 15 september. Arrangör: KUI 64 | www.ssil.se Psykisk O-Hälsa VÄST Göteborg 24 september. Arrangör: Expo medica Säkrare uppföljning av biståndsbeslut – LSS Stockholm 29 september. Arrangör: KUI Nationell primärvårdskonferens 2015 Jönköping 29-30 september. Arrangör: SKL Genomförandeplan – en del av den sociala dokumentationen inom LSS-verksamhet Stockholm 22 oktober. Arrangör: KUI OKTOBER Leda och styra för hållbar jämställdhet: Hälso- och sjukvård Stockholm 6 oktober. Arrangör: SKL Forskning pågår – Barn och unga Integration Uppsala 6 oktober. Arrangör: FoU välfärd Rikskonferens: Kvalitet inom LSS-området 2015 Stockholm 7 oktober. Arrangör: KUI LSS – Grundkurs Stockholm 7-8 oktober. Arrangör: KUI SVUF-konferens – utvärderingars värde – värden i utvärderingar Stockholm 7-9 oktober. Arrangör: FoU välfärd Professionellt medberoende Stockholm 13 oktober. Arrangör: KUI Resursfördelning i omsorgsförvaltningen Stockholm 13-14 oktober. Arrangör: SKL Äldreomsorgsdagarna 2015 Stockholm 15-16 oktober. Arrangör: Gothia fortbildning Unga och sexbilder på nätet Stockholm 16 oktober. Arrangör: SKL NOVEMBER Framtidens psykiatrivård Stockholm 4-5 november. Arrangör: Conductive Svenska Vårdgalan Stockholm 9 november. Arrangör: Svenska vård Tillämpningsdagen Stockholm 10 november. Arrangör: Svenska vård Socialtjänstforum 2015 Stockholm 11-12 november. Arrangör: SKL Socialt utsatta EU-medborgare – Kommunens roll Stockholm 11-12 november. Arrangör: Conductive Hemmasittare Göteborg 12-13 november, Stockholm 24-25 november. Arrangör: TI Äldre och missbruk Stockholm 13 november. Arrangör: KUI Social dokumentation i LSS-verksamhet Stockholm 17 november. Arrangör: KUI Bipolär sjukdom Stockholm 17-18 november. Arrangör: TI Ledningsansvaret för HVB Stockholm 19 oktober. Arrangör: IMR AB Vi blir också äldre– livsvillkor för personer med utvecklingsstörning Stockholm 18 november. Arrangör: FoU välfärd Effektiv förändringsledning Stockholm 19-20 oktober. Arrangör: Conductive Ledare men inte chef Stockholm 18-19 november. Arrangör: Conductive Leda och styra för hållbar jämställdhet: Social omsorg Stockholm 20 oktober. Arrangör: SKL Seniormässan Stockholm 20-22 oktober. Arrangör: Numera mässor AB För en plats i kom mande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör. ING DN BIL UT CAN Camberwell Assessment of Need Utbildningsdag för bedömning av behov hos personer med olika former av psykiska funktionsnedsättningar. CAN ger underlag för en mer systematisk utredning och bedömning inför val av insatser och behandling samt uppföljning av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Information och anmälan: www.canskattning.se Utbildning om NPF* Vi erbjuder både öppna kurser och skräddarsydda utbildningar om ADHD, autism, Tourettes syndrom etc. för personal inom skola, vård och omsorg. Höstens kursprogram: www.attention-utbildning.se Skräddarsydd uppdragsutbildning: Kontakta oss på e-post utbildning@attention-riks.se eller telefon 08-120 488 32. *neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vi söker Enhetschef till vårt HVB vårdkedja som stödjer barn och ungdomar 0-23 år till en fungerande vardag genom individanpassad vård. - Alpklyftan Vård erbjuder en Öppenvård 031- 50 81 13 HVB 031-50 81 00 www.alpklyftan.se Adonia 1995-2 Alpkly 015 ftan V ård fi rar HVB 20-års jubile Familjehemsvård um Öppenvård Träningslägenheter Migration - stöd-/referensboende Familjehemsvård 031-788 01 13 Migration 031-50 87 77 info@alpklyftan.se FÖRESTÅNDARE Vi söker föreståndare till LSS-verksamheterna inom Stiftelsen Vindrosen, Sjöbo kommun i Skåne. Verksamhetsbeskrivning: Vindrosen är en verksamhet som erbjuder helhetslösningar för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och/eller inom autismspektrat, i form av boende och skolgång i samverkan. Metodiken utgår från ett waldorf- och läkepedagogiskt förhållningssätt. Inom LSSinsatserna erbjuder vi boende, vidare korttidsvistelse och -tillsyn, samt daglig verksamhet för unga vuxna. För information: se www.stiftelsenvindrosen.se Omsorg Färdig med myndighetsutövning? Vi söker en föreståndare Söker du ny personal eller vill du marknadsföra din utbildning? Hör av dig till mig så hjälper vi dig att synas! - Carola Persson, 0651-76 04 34, carola.persson@ssil.se PLATSTORGET Creator : DragonArt dragonartz.wordpress.c som vill hjälpa oss att utveckla vår verksamhet med boendestöd i träningslägenheter för ensamkommande flyktingungdomar i Göteborg. http://creativecommons.org/licenses/by Vi söker dig som har öga för det möjliga och brinner för att se andra utvecklas. Du har tidigare erfarenhet av liknande uppdrag och uppfyller kraven på föreståndare för HVB-hem från IVO. För mer info, besök vår hemsida: www.adoniaomsorg.se/arbeta-hos-oss Kontakt: Gustav Bobeck 031-75 77 110 personal@adoniaomsorg.se www.ssil.se | 65 NÄSTA NUMMER Omtanke nummer 5: Ute den 2 FOTO: ISTOCK Oktober Tema: Mat ”Många äldre lider av undernäring” Att tillaga och servera mat för äldre innebär flera utmaningar. Men det kanske viktigaste är att se till att rätterna är aptitliga och näringsrika. Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund menar att det finns ett stort kunskapsglapp på många ställen. Risken för sjukdom, skador och funktionsnedsättningar ökar med stigande ålder och därmed ökar också risken för sjukdomsrelaterad undernäring. Alltid i Omtanke • Aktuella branschnyheter • Ny forskning • Gästkrönika • Reportage • Bokuppslag ...och mycket mer! Tema Mat Hemmabergets HVB-hem är ett familjeföretag och har funnits sedan 2002 och är vackert beläget vid sjön Lappträsk mitt i ett litet bysamhälle på gränsen mellan Haparanda kommun och Kalix kommun (totalt ca 2,5 tim från Arlanda). Hemmet riktar sig till flickor och pojkar från 15 år till och med 20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. Totalt antal platser är 5 stycken. Kärnan i behandlingen är att ge ungdomen möjlighet att växa och utvecklas som enskild individ utifrån sina egna resurser och förutsättningar. Denna process är helt individuell och bygger på äkta personlig utveckling och inte bara ytlig färdighetsträning, därför kan behandlingstiden inte förutsägas. Viktigt för oss är att alla inblandade parter är införstådda med att fokus på ungdomens välmående går i första hand. Vi på Hemmabergets HVB-hem jobbar efter filosofin att alla ska känna sig som en del av en storfamilj, med allt vad det innebär av att ta hänsyn, stötta och hjälpa varandra. Vi har en unik situation där 80% av personalen bor på gården, vilket gör att ungdomarna ständigt har gott om vuxna att vända sig till dygnet runt. Förutom det har vi mängder av möjligheter till olika sorters hobby´s. Allt ifrån motor relaterade sporter till att låta kreativiteten flöda via målning, sömnad, fotografering eller genom att utrycka sig musikaliskt via flertalet instrument, bland annat i vår musikstudio. Vi har även eget gym. Vi utformar all behandling individuellt, utifrån varje ungdoms egna förutsättningar. Vårt mål är att bryta destruktiva beteenden, genom att byta ut dem mot positiva tankar/upplevelser, för att stärka självkänslan och ge ny energi/motivation. Vi börjar alltid med att bygga en fungerande nära relation till ungdomen vi hjälper. Behandlingsprogrammet byggs individuellt tillsammans med ungdomen själv, en genomförandeplan upprättas och revideras allt eftersom behandlingsprocessen fortlöper enligt uppdrag. 66 | www.ssil.se Vår ledstjärna är: Struktur i vardagen för att hitta den inre drivkraften och motivationen i livet. Vårt mål är: att återanpassa ungdomarna till samhället i motsats till att bara fungera som en tillfällig förvaring av dem. Mer ingående information finner ni på hemsidan www.hemmabergetshvbhem.se Omsorg24 Skapar kontroll över ditt HVB-hem och LSS-boende • Smart schema • Automatisk tidsrapportering • Underlag för lönehantering • Elektronisk signering • Ärendehantering • Dokument • HR-system www.omsorg24.se POSTTIDNING B Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal Hallå! ”... men det är nog något mer ...” Ofta uppstår frågan kring hur våra barn och ungdomars problematik egentligen ser ut. Ungdomar i konflikt som skär sig, agerar ut, som straffar ut sig – hur hjäper vi dem bäst? Vi vill inte gissa. Ungdomar som är inskriva hos oss erbjuds neuropsykiatrisk utredning för att de skall få rätt hjälp. För mer information, kontakta: Attendo Älvgården, Matilda Lindström, matilda .lindström@attendo.se, 070-366 08 17 Attendo Broarp, Jennie Sandh, jennie.sandh@attendo.se, 0730-66 00 59 För information om våra övriga tjänster, ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00. Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof Scanna koden med din smartphone och läs mer.
© Copyright 2024