1. No category

#22 Fredag 11 september 2015
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen
tidningensyre.se
”Det främsta hotet
är inte de onda
människornas
ondska utan de
goda makthavarnas passivitet”
Lennart
Fernström
Glöd – Ledare
Miljontals ton plast hamnar i haven varje år • Zoom 13-18
Kampen mot plasten
GLÖD Under ytan: László Gönczi om sin egen flykt från Ungern • Maria Wetterstrand om flyttvång
RADAR Refugees welcome – ökat tryck för förändring • Solenergi lyfter by i Chile
ENERGI Så här kan du hjälpa flyktingarna • Lägg in grönsaker till vintern • Sudoku
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
De vill rädda
världshaven
från plast
Varje år flyter omkring åtta miljoner ton plast ut i världshaven. En del av plasten bryts ner till mikropartiklar som
påverkar havets ekosystem, det marina djurlivet och oss
människor. Men är det möjligt att rädda världshaven eller är
det för sent?
V
Text: Sebastian van Baalen
i känner igen synen; vackra sandstränder, klart vatten, rundade klippor – och så skräp. Nedskräpade
stränder är en alltför vanlig syn i många av världens
länder, inklusive Sverige.
Men en stor del av världshavens plastföroreningar består av mikropartiklar.
– Mikroplaster i haven är ett hot mot både människor och miljö och det sprids från många olika källor, påpekade klimat- och
miljöminister Åsa Romson enligt regeringens hemsida när hon gav
Naturvårdsverket i uppgift att undersöka problemet.
Men var kommer plasten ifrån? Vilka är hoten? Och är det möjligt att rädda världshaven eller är det för sent?
Haven är överfulla av så kallat marint avfall. Det kan handla om trä,
metall, glas, gummi, textiler och papper – och framförallt plast.
– I stort sett alla undersökningar som har gjorts visar att mer
än hälften av allt marint skräp är plast, i Sverige och globalt, säger
13
14
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Eftersom en ”betydande del” av
plasten kommer
från internationella källor krävs
också att Sverige
engagerar sig i
internationella
samarbeten.
Johanna Eriksson
Foto: Maja Kristin Nylander/
Havs- och vattenmyndigheten
Johanna Eriksson, utredare på Havsoch vattenmyndigheten.
En studie som presenterades i tidskriften Science tidigare i år kom fram
till att plastnedskräpningen var ännu
värre än tidigare befarat. Enligt forskarnas beräkningar hamnade hela
åtta miljoner ton plast i haven 2010 –
och siffran kan vara såg hög som 12,7
miljoner ton. Deras uppskattningar pekar också på att mängden plast
som hamnar i haven kommer att öka
tiofaldigt det kommande decenniet
om inget görs.
Skadar den marina miljön
När plasten flyter med havsströmmarna hamnar den i havens strömvirvlar
och bildar väldiga ”plastöar”. Dessa
”plastöar” är inte öar i vanlig bemärkelse och är inte direkt synliga, utan
består av stora ansamlingar av makro- och mikroplast strax under havsytan. Enligt forskare på organisationen
5Gyres flyter det omkring ofantliga
5250 miljarder plastpartiklar i haven
med en total vikt på 268 940 ton. Den
plast som hamnar på havets botten är
i princip omöjlig att städa upp.
Enligt Havs- och vattenmyndighetens remissversion om god havsmiljö (2015) bedöms Sverige inte följa
miljökvalitetsnormen för marint avfall. Det leder till sociala, ekonomiska
och ekologiska utmaningar. Städning
av svenska stränder längs framförallt Bohuskusten kostar stora summor årligen och är ett problem för såväl turism- som fiskenäringen. Marina
ekosystem är känsliga och kan ta skada av plastnedskräpningen. Djur som
fastnar i gamla fiskeredskap drunknar
och dör. Globalt skadar plasten korallrev och påverkar ljusinsläppet till
havsbotten. Ett annat stort problem
är att djuren äter plast.
– Ett exempel är den albatrossbesläktade stormfågeln i Nordostatlanten som får i sig plastbitar när den
äter från havsytan, berättar Johanna
Eriksson. Av de som hittas döda har
90 procent plast i magen.
När fåglar och andra djur får i sig
plast upplever de att de är mätta och
riskerar därför att svälta ihjäl. Fö-
remålen kan också orsaka invärtes
skador.
Än så länge vet forskarna inte exakt på vilket sätt mikroplast påverkar
djur, men man är orolig för att plastpartiklar som fastnar i till exempel gälar och vävnader ska släppa ifrån sig
farliga miljögifter. När djur längre ner
i näringskedjan, som musslor och fiskar, får i sig plast löper andra arter högre upp i kedjan samma risk. Det innebär att även människor i förlängningen
riskerar att få i sig plastpartiklar.
Svårt att städa upp
För att förbättra Sveriges marina miljö
krävs insatser som förhindrar tillförsel och tar hand om existerande marint skräp. Liknande åtgärder krävs
internationellt. Eftersom en ”betydande del” av plasten kommer från
internationella källor krävs också att
Sverige engagerar sig i internationella
samarbeten. Plastnedskräpningen är
ett klassiskt globalt problem som kräver såväl globala som lokala lösningar. Havs- och vattenmyndigheten re-
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
15
Överfulla soptippar i fattiga länder
som ligger vid kusten, som Hulene
i Moçambique, är en vanlig källa till
plastföroreningar.
Detta kan du göra
• Återvinn alltid plast
Experternas råd
• Sluta med onödig användning av mikroplaster i hudvårdsprodukter
• Satsa på bättre filtrering av
avloppsreningsverk och dagvattensystem
Foto: Sebastian van Baalen
kommenderar bland annat fördjupat
samarbete inom havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom och ”avfallsförebyggande åtgärder” på nationell
och lokal nivå.
Den plast som redan hamnat i haven är svår, kanske omöjlig, att städa
upp. Det finns dock en rad kreativa
forskar- och medborgarledda initiativ.
Flera olika forskargrupper har upptäckt bakterier som kan bryta ner
plast. Mycket forskning återstår dock
innan sådana bakterier kan odlas för
att rena haven och potentiella risker är
ännu okända. Ett annat initiativ kommer från organisationen Clean Oceans
International som jobbar med att kommersialisera existerande teknik för att
omvandla plast till bränsle. Liknande
initiativ fokuserar på att samla in och
återvinna marint plastavfall.
Paradoxalt nog är tanken att avancerad teknik kan hjälpa oss del av samma modernitetstänkande som orsakat
nedskräpningen i första taget. Martin
Hassellöv är professor i marinkemi vid
Göteborgs universitet och forskar om
mikroplast i svenska vatten.
• Undvik plastprodukter till
sjöss eller på stranden
• Delta i strandstädningsprojekt
• Kasta inte cigarettfimpar på
marken
• Kommunala satsningar på
fler soptunnor och frekvent
tömning
• Undvik kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster – håll utkik efter ordet
”poly” eller förkortningen
”PE” i innehållsförteckningen
• Företagspolicy mot exempelvis gratis ballongutdelning
• Tvätta fleece och syntetkläder mindre ofta
• Satsningar på strandstädning
• Byt slitna tampar på båten
och återvinn de gamla
Källa: Johanna Eriksson, Martin Hassellöv
Källa: Havs- och vattenmyndigheten,
Naturskyddsföreningen
– Det är vanligt i vår del av världen
att hoppas på att tekniken ska lösa
våra problem istället för att förändra vår livsstil. Vad som krävs är att vi
minskar vår användning av plast i vissa användningsområden och skiftar
till mer biologiskt nedbrytbara material i till exempel förpackningar och
andra engångsartiklar.
Enklare lösningar
Avancerade tekniska lösningar tenderar också att få större uppmärksamhet än enklare och mer kostnadseffektiva alternativ som strandstädning
och bättre filtrering av dagvattenavrinning. Martin Hassellöv är inte kritisk till att använda sig av teknik, men
anser att tekniska lösningar fungerar
bäst när de kombineras med enklare
lösningar. Som exempel nämner han
projektet Strandstädarkartan på Bohuskusten; en funktion där frivilliga
strandstädare kan markera var de städat och få skräpet hämtat.
– Det är viktigt att samla in plasten
på stränderna, för när det väl har bli-
vit mikroplast är det i princip omöjligt
att städa upp, påpekar Martin Hassellöv. Men det är klart att avancerade
tekniska lösningar kan framstå som
fräckare.
Han är också positiv till förbättrad reningsteknik på reningsverk och
dagvattenavlopp och bättre filter på
tvättmaskiner. Johanna Eriksson håller med. Hon tycker visserligen att
de flesta städinitiativ är positiva, men
poängterar att det viktigaste är att
jobba så nära avfallskällan som möjligt för att minska tillförseln av plast
till haven.
– Det finns en viss risk att om man
utvecklar bättre teknik för att städa
upp plasten så glömmer man att fokusera på varför den hamnar i haven
i första taget. Jag skulle hellre se att
man till exempel tar fram tvättmaskiner och reningsverk som plockar upp
plastfibrer så de inte hamnar i vattnet. Och att man ibland plockar upp
och återvinner andras skräp.
Sebastian van Baalen
sebastianvanbaalen@gmail.com
Martin Hassellöv
Foto: Johan Wingborg/
Göteborgs universitet
”Det är viktigt att
samla in plasten på
stränderna, för när
det väl har blivit
mikroplast är det i
princip omöjligt att
städa upp.”
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Foto: NOOA
16
En strand på Hawaii, som ligger nästan mitt i den nordliga Stillahavsströmmen där flytande skräp, som plast, tenderar att samlas.
Vart tar all plasten vägen?
5-12 miljoner ton
plast varje år
Foto: NOOA/David Burdick
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
90 %
Zoom
17
av alla hittade
döda stormfåglar i
Nordostatlanten har
plast i magen
Foto: Chris Jordan
Mycket plast hamnar troligtvis på havsbotten och är då mycket svår att städa upp.
Fåglar som äter plastbitar riskerar att svälta ihjäl eller
få allvarliga skador i matsmältningssystemet.
Grafik: Erik Nylund
18
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Holländare vill fånga
in plasten med nät
Redan som 12-åring byggde
det holländska underbarnet
Boyan Slat raketer. Idag
driver han världens största
projekt för att rena världshaven från plast.
Foto: The Ocean Cleanup
Det sägs vara omöjligt att städa haven på plast. Men den
20-åriga holländaren Boyan Slat har siktet inställt på att försöka. Nästa år inleder hans organisation The Ocean Cleanup
världens första försök att rena haven från plast.
I
Text: Sebastian van Baalen
”Frågan är hur
man skapar samma mobilisering
kring en mer hållbar användning av
plast.”
dén föddes när Boyan Slat var
på dyksemester i Grekland
och såg fler plastpåsar än fiskar. Han ställde sig frågan om
det inte vore möjligt att rena
haven från plast. Sedan dess har den
20 år gamla ingenjören från Nederländerna grundat den icke-vinstdrivande organisationen The Ocean Cleanup och samlat in över två miljoner
dollar i startkapital genom gräsrotsfinansiering. 38 000 finansiärer från
160 länder har bidragit till projektet.
I en rapport sammanställd av 70
forskare och ingenjörer under Boyan
Slats ledning lägger han fram sin plan
för att städa upp hälften av det så kallade stora Stillahavssopområdet.
– Alla sa till mig att ’det inte går att
göra något åt plasten när den väl hamnat i havet’ och jag undrade om det
verkligen stämde, berättade han för
BBC förra året.
Tidigare antogs det att det vore omöjligt att städa världshaven då det skulle
ta tusentals år och generera enorma
koldioxidutsläpp att ”dammsuga” haven på plast med hjälp av fartyg. Men
enligt Boyan Slat kan havsströmmarna göra jobbet åt oss. Tanken är att
statiska, flytande barriärer som pla-
ceras ut i havsströmmarna ska filtrera
ytvattnet på plastpartiklar. Enligt organisationens egna beräkningar kan en
100 kilometer lång uppsamlingsbarriär samla in 42 procent av Stillahavssopområdet inom tio år. Det rör sig om
uppskattningsvis 70 320 ton plast.
Projektet har fått stor uppmärksamhet och Boyan Slat har hyllats
som underbarn. Men listan på kritik från etablerade forskare kan göras lång. Skeptikerna fokuserar framförallt på de tekniska utmaningarna.
– Tekniskt är det en enorm utmaning att förankra något på 4000 meters djup långt ute till havs, förklarar
Martin Hassellöv.
Liknande kritik har framförts mot konstruktionens hållbarhet i hårt väder.
Men än mer svidande kritik har riktats
mot projektets grundidé – att plasten
kan samlas in vid ytan på havsströmmarna. Ny forskning tyder nämligen
på att plasten är betydligt mer utspridd
än vad The Ocean Cleanup hävdar. Enligt Martin Hassellöv har liknande halter av plastpartiklar uppmätts i Skagerak som i ”sopöarna”.
– Öarna är inte heller så koncentrerade på plast som det verkar, mycket
av plasten flyter en bit under ytan.
Enligt Martin Hassellöv innehåller strömvirvlarna visserligen betydligt högre halter av plast än omkringliggande havsområden, men jämfört
med kustnära hav är skillnaden mindre. Fördelen i kustområdena är att
plasten kan samlas in när den flyter iland. Även åtgärder som förenklar för fiskare att återvinna plast som
fastnar i näten är viktiga.
Nästa år lanserar The Ocean Cleanup
sitt pilotprojekt utanför den japanska ön Tsushima – en över två kilometer lång flytande barriär som under
två år ska samla in plast utanför öns
kust. Pilotprojektet är ett samarbete
mellan organisationen, lokala myndigheter och öns invånare. Samtidigt
pågår ett lokalt forskningsprojekt som
ska se över huruvida plastpartiklarna
kan utnyttjas som en energikälla. Och
trots kritiken tycker inte Martin Hassellöv att man ska bortse från projektets positiva sidor.
– Det är givetvis kul att en person
får stöd för visionen, det är väldigt
positivt. Boyan Slat är enormt duktig
på att mobilisera. Frågan är hur man
skapar samma mobilisering kring en
mer hållbar användning av plast.
Grafik: Erwin Zwart/The Ocean Cleanup
Nästa år lanseras The Ocean Cleanups pilotprojekt
utanför den japanska ön Tsushima för att testa de
flytande barriärernas långsiktiga potential.