Nu även på tisdagar
Fredag 10 juni 2016 - nr 33 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen #71 tidningensyre.se ”Vi lever i den rikaste av tider i ett av de rikaste länder och ändå är alla inte garanterade en inkomst.” Mattias Gönczi Glöd – Ledare Nu även på tisdagar tidningensyre.se/nummer Sidorna 30-31 Syre följer med på tångvandring i Bohuslän • Zoom 12–18 Havets grönsaker GLÖD Under ytan: Jerker Jansson om frihetlig marxism • Wetterstrand: Demokratin behöver inga piskor RADAR MP-toppar petas • Färre vargar i år än i fjol • Historisk presidentkandidat i USA ENERGI I blickfånget: Ulf Lundkvist • På trumresa med Nike • Korsord 2 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Ledare Amin, Lillemets, Mutt och Schlyter står rakryggade när det blåser. Starkt! I MP tycks det vara högt till topp men lågt till tak. Basinkomst gör jobb i omsorgen hållbart I Medborgarlön är en så övergripande samhällsförändring att vi tvingas att diskutera – inte bara om det går runt eller ej (det gör det om vi vill det). Vi kan inte bara diskutera vad som händer med skattetrycket, med försäkringarna eller med räntorna. Helt krasst kan man inte bara räkna kronor och ören, vi måste också diskutera vad som händer i steg två. Hur människor reagerar på att få en garanterad lägstainkomst. Det vill säga, vi tvingas prata om de ”dynamiska effekterna” av medborgarlön. Det går inte att diskutera medborgarlön utan att samtidigt prata om det samhälle vi vill se i framtiden, om de faror vi ser och framför allt om våra visioner. Det är därför synd att inget riksdagsparti nappat på frågan. Med basinkomst finns det element som borde tilltala såväl Vänsterpartiet som Liberalerna och Centern. Miljöpartiet har haft skrivningar till förmån för, eller med direkt stöd för, medborgarlön sedan sitt första partiprogram, Foto: Stig-Åke Jönsson/TT söndags röstade nära var fjärde väljare ja till basinkomst i Schweiz. Även om det var den första folkomröstningen om medborgarlön är frågan långt ifrån ny. Redan på 60- och 70-talet genomfördes framgångsrika försök med medborgarlön i Nordamerika och idén har diskuterats mycket längre än så. Det är inte heller en diskussion som kommer att gå över eller försvinna. I takt med att produktionen ökar utan att arbetslösheten minskar, när klyftorna ökar och färre ska arbeta åt allt fler, då måste diskussionen om basinkomst följa. Egentligen är det rätt absurt, när man tänker på det, att vi lever i den rikaste av tider i ett av de rikaste av länder och ändå är alla inte garanterade en inkomst. Vi konsumerar kultur på ett sätt som aldrig förr, ändå har den som vill skriva en bok ingen rätt till försörjning. Vi har ett skriande akut behov av lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor men ändå måste den som redan fullföljt en utbildning i sitt liv bekosta omskolningen själv. Basinkomst ger Ann-Charlotte Marteus möjlighet att jobba i äldreomsorgen. ändå har du näppeligen hört ett språkrör uttala stöd för tanken de senaste 15 åren, åtminstone. Det är synd, för vi skulle inte bara få en samhällsdebatt om dynamiska effekter, vi skulle också få en mer dynamisk samhällsdebatt. Senast av dem som ändå anslutit till debatten om medborgarlön och därmed dess dynamiska effekter är Ann-Charlotte Marteus, som i en ledare i Expressen oroar sig för vad som skulle hända med äldreomsorgen om man införde medborgarlön. Marteus konstaterar att om hon fick en basinkomst skulle hon jobba kvar i det yrke hon har nu, men inte i det yrke hon hade förr. Inte inom äldreomsorgen. Hennes tanke är alltså att som det är i dag är det så pass hemskt att arbeta med våra äldre att ingen skulle kunna tänka sig att göra det om de fick en medborgarlön som de kan leva på. Om vi vill ha anställda kvar inom äldreomsorgen ställs vi i princip inför två alternativ. Antingen måste vi begrava medborgarlön som idé eller så måste vi göra något åt arbetsförhållandena. Det senare ägnar Marteus ty- värr inte ett ord åt i sin ledare. Vi pratar alltså om det yrke som har flest sjukskrivna per år, men också om ett arbete som inte kan ersättas. Den sista tiden man har i livet kan man (såvitt jag erfarit) aldrig få tillbaka. Ironin i att Marteus med dagens system utan medborgarlön ändå valde att lämna äldreomsorgen är slående. Det är svårt att inte uppfatta en viss cynism i att människor ska tvingas kvar inom ett yrke som skadar dem, ett yrke de inte trivs i, enbart för att de inte har råd att göra något annat. Jag skulle istället önska att förhållandena ändrades. Att en ännu större del av personalen inom äldreomsorgen kände att de ville gå till jobbet. Medborgarlönen skulle kunna vara en del i att tvinga fram den samhällsförändringen. Kanske är det så att med medborgarlön skulle också Ann-Charlotte Marteus ha velat vara kvar inom äldreomsorgen. Mattias Gönczi sommarvikarierande ledarskribent Omslagsfoto: Mari Dahl Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033 Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering: Björn Danielsson och Lotta Silfverbrand • E-post: fornamn.efternamn@ tidningensyre.se Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570 Miljömärkt trycksak 3041 0673 Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Sidan tre Glöd Per Gahrton Det är fint att Åsa Romson blir halvt rehabiliterad, men varför genom en utrensningsaktion som nu skapar olust och tvivel i hela Miljöpartiet och åter ger partiet negativa rubriker om bisaker när man just lyckats ta sig ur ett delvis självförvållat moras (...) Jag fattar inte hur de ansvariga MP-ledarna tänker. Jag kunde skriva mycket om negativa effekter av överdrivna partipiskor, om behovet av mångfald i en riksdagsgrupp, om risken med överdrivna anpassnings- och lojalitetskrav. Men jag nöjer mig nu med en maktpolitisk-taktisk fråga till MP-ledningen: Hur i hela h-e ska man kunna återvinna förtroendet för att regerandet ska handla om att få igenom grön politik när man än en gång drar igång ett destruktivt persongräl som omgående får alla fiender av grön politik att vrida sig av hånskratt? (...) En sak kan jag lova: Om man, inte för att man tagit strid om gröna idéer utan för att man slafsat och inbördesbråkat om personfrågor, driver ut det parti ur riksdagen som jag tog initiativ till 1981, så kommer jag inte att rulla tummarna. MPs grundare Per Gahrton om petandet av Carl Schlyter och Valter Mutt efter att de röstade mot värdlandsavtalet. 3 I Sar Kär hot Det dig Sve säk aldr ens pass vårt St S n m s 4 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Under ytan Frihetlig marxism – funkar det? It’s the economy, stupid! säger Marx på ett demonstrationsplakat utanför klimatmötet i Köpenhamn 2009. Det är Marx sätt att tänka som är relevant, inte allt han råkade tänka, skriver Jerker Jansson på Under ytan. D et var tidigt åttiotal. Vi trodde att vi var marxister. Vi trodde att de märkliga föreställningar om världen vi blivit itutade hade formulerats av Marx. Jag läste halva första bandet av Kapitalet och fattade ingenting. Fick skäll av äldre kamrater i ”rörelsen” för mina borgerliga tendenser när jag sa att jag tänkte studera på universitetet, så jag gick hem och kom aldrig mer tillbaka. Men någonstans i det extremindividualistiska mörkret sitter en upprorisk tonåring som är trött på att bara vara språk och mumlar: ”Jag är marxist. Det finns en verklighet och den går att förändra.” Marxister vill skapa en helhet Jerker Jansson är beteendevetare, författare och mediemångsysslare. Hans stora passion i livet är musik, framför allt gör han egensinnig popmusik under namnet Miljonmysteriet. För det mesta kallar han sig frihetlig marxist. Foto: Malin Bergendal Frågan är bara vad det är att vara marxist och vilken bäring det har på dagens samhälle? Och på vilket sätt kan Marx ligga till grund för frihetligt tänkande? Det skrämmer livet ur mig, som alltid när jag ska skriva om honom, men jag tänkte försöka besvara de frågorna. Marxister, i något slags allmän bemärkelse, gör allt för att skapa en helhet, en ideologi och världsåskådning som är fullkomlig. Den stora teorin om allting. Men Marx var själv ingen systematisk tänkare, han var inte ute efter att förklara allt. Tvärtom, han var en antisystematisk tänkare. Det är i princip bara i Kommunistiska manifestet, som egentligen inte var en marxsk text, utan ett beställningsjobb till Kommunisternas förbund, och Till kritiken av den politiska ekonomin, som han försöker skriva något ordnat, sammanhållet. Det är det som är mest tydligt nu när jag läser om en del av Marx texter. Det spretar åt alla håll. Och det är det som är grejen. Den sammanhållna Marx. Den vetenskapliga socialismens skapare. Världsförklararen. Han finns inte. Har aldrig funnits. Få har läst Marx Man behöver inte läsa särskilt mycket Marx för att inse det. Det räcker att veta att när den moderna socialismen skapades på slutet av artonhundratalet så hade man tillgång till ungefär en tredjedel av Marx filosofiska texter. Än i dag bygger socialistiskt och kommunis- tiskt tänkande på det urvalet. Frågan är hur man kan snacka om marxism utan att känna till Marx? Men så är det. Få marxister har läst Marx. Jag skrev ett reportage för drygt tio år sen om vänsterns relation till Marx. Ringde runt till olika vänsterprofiler. Knappt någon ville prata om honom. Många erkände att de aldrig hade läst något av honom. Typ Kommunistiska manifestet. För länge sen. Vi har alltså en snubbe som ingen har läst, en ideologi som skapades under en tid då man inte hade tillgång till mer än ett urval av hans texter och en rörelse som bygger på att man gör tvärtemot vad snubben själv ville göra. I själva verket skulle tanken att marxismen skulle fungera som en heltäckande ideologi för alla livets skeenden, likt en religion, antagligen vara en skräck för Marx. Frågan är hur han skulle ha reagerat på att det överhuvudtaget finns marxister idag? Plocka russin ur kakan Traditionellt har marxismen ansetts bestå av värdeteorin – Marx studier av hur ekonomiska värden kommer till, historiematerialismen, som säger att historien bäst förklaras utifrån folks materiella villkor och i värsta fall anser sig kunna förutspå framtiden, den dialektiska materialismen, en naturfilosofisk teori och olika idéer om praktisk politik. Det går att hävda, som till exempel Wayne Price gör i essän Libertarian Marxism’s Relation to Anarchism, att det inte går att plocka russinen ur kakan, att marxism är summan av dessa beståndsdelar och att den som ser sig som frihetlig marxist lika gärna kan bli anarkist. Men det är att bakvägen acceptera den naiva, inskränkta marxism som dominerade nittonhundratalet och som egentligen bäst beskrivs som bolsjevism. Leninism. En medveten misstolkning av Marx som förvandlade en idé om hur framför allt arbetarklassen skulle befrias till en metod för att skapa statskapitalistiska förtryckarsamhällen. Poängen är att det är extremt lämpligt att plocka russin som marxist. Eller. En levande marxism är ett hängivet ideologiskt russinplockande med utgångspunkt från några mycket enkla, grundläggande insikter. Förut- Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Under ytan Glöd 5 Bild: John William Waterhouse bilder: Heidelberg heimer oc skakar han står Jürgen handen ge remy J Sha mons 3.0 Medan Od rad vid ma sirenernas darna vid öron. om dem finns inget beständigt, inget bestämt. Teorier om värden Marx var besatt av att teoretisera om värden. Ekonomiska värden. Han försöker vetenskapliggöra den process som gör att arbetaren blir fråntagen frukten av sitt arbete. Det blir som tydligast i första bandet av Kapitalet, där han till och med ställer upp ekvationer för denna process. Han menar att den som arbetar under en arbetsdag först arbetar ihop till priset för råvaror och maskinell utrustning och sen arbetar gratis, producerar mervärde, pengar som egentligen borde tillfalla dem som arbetar, men som kapitalisten snor. Detta ägnar han massor av sidor åt. Ofta i polemik med andra tänkare. Inte konstigt. Det är en enormt viktig princip. Grunden för mitt politiska tänkande. Vem skapar egentligen saker? Vem tillhör egentligen vinsterna? Och i förlängningen, vad är egentligen pengar och hur ska de fördelas? Marx ger ett glasklart svar. Frukten av det som produceras tillhör dem som producerar det, som kollektiv, och borde fördelas solidariskt. Faktum är att min marxism tar slut ungefär där. Resten av mitt politiska tänkande är så sammanflätat med och befruktat av andra teorier och politiska idéer att det inte längre går att se som marxism. Jag tror inte en sekund på historiematerialismens förmåga att förutspå framtiden, den dialektiska materialismen intresserar mig överhuvudtaget inte och Marx och Engels idéer om politiska strategier är knappast användbara i dag, om de ens var det då. Marx sätt att tänka Eller. Någonstans där kvicknar min marxism till. För om vi släpper det krampaktiga greppet om den auktoritära socialismens bild av Marx och inser att det stora med honom är sättet han tänker på och inte allt han råkade tänka, så kan vi inspireras, applicera hans metod på andra områden och ideologiska fält än det rent ekonomiska. Genus. Etnicitet. Funktionsgrad. Sexualitet. Bortom jiddret, det stalinistiska principtuggandet, den stelnade socialismen, finns It’s the economy, stupid! säger Marx på ett demonstrationsplakat utanför klimatmötet i Köpenhamn 2009. Det är Marx sätt att tänka som är relevant, inte allt han råkade tänka, skriver Jerker Jansson. en grundläggande insikt hos Marx. En insikt som är själva grundvalen för allt mitt tänkande kring människor och samhällen. Människan är en social varelse. Ett kollektivt djur. Allt vi är och blir är och blir vi i relation till andra människor. Lägg ett nyfött barn i gräset och gå därifrån. Det dör. Samhället finns före oss och kommer att finnas efter oss. När vi föds blir vi direkt inplacerade i en mängd strukturer som vi inte kan påverka särskilt mycket som individer. Det är som grupper, som rörelser eller varför inte som klasser vi kan påverka. Ifrågasätta all makt Då blir marxism att ställa sig frågan om vilka maktstrukturer det finns och om hur det vi behöver uppstår och fördelas. En av de mest intressanta radikala feministiska tänkare jag vet är Anna Jónasdóttir. Hon tar sin utgångspunkt i socialistisk feminism, men lägger till begreppet kärlekskraft till de faktorer som hon anser påver- kar samhällsutvecklingen och människors liv. Kvinnors liv, som individer och som grupp, påverkas inte bara av deras roll i arbetslivet, deras relation till produktionen och av deras ekonomiska roll, utan också av kärlek, både i omsorgen om andra och i den erotiska kärleken. Kärlekskraften är för Jónasdóttir något som kan exploateras, precis som människors lönearbete, och som fungerar som en drivkraft för historien tillsammans med klassiska marxska faktorer. Det är möjligt att applicera en modern marxsk metod på mängd områden. Inse att kapitalismen är en komplex struktur, sammanflätad och sammanlänkad med en massa andra strukturer, och att det inte går att angripa en av dem utan att samtidigt angripa de andra. På så sätt blir tanken på en permanent revolution något annat än att skicka ut intellektuella på landet för att bli kassa lantarbetare. Det blir idén om att ständigt ifrågasätta all makt som människor utövar över varandra. Och där finns grunden för ett frihetligt marxistiskt tänkande och ett skäl till att anarkism, hur charmig den än är, inte räcker till. Ideologi och moral Den moderna vänstern lider av ett enormt problem. Den har förväxlat ideologi med moral och inbillar sig att personliga erfarenheter är viktigare än en systematisk och intellektuell analys. Etnicitet, sexualitet, kön. Den som har flest minoritetspoäng vet automatiskt mest. Men de värderingar som vänstern håller fram är inte per definition vänsterståndpunkter. Många av dem är självklara, handlar om ren mänsklighet, men de kan lika gärna delas av stora delar av det ideologiska spektrumet. Om vi fastnar i moraliska överväganden, stirrar oss blinda på en struktur i taget och tror att argument blir giltiga enbart om de förs fram av någon som har en viss erfarenhet har vi i själva verket lämnat en radikal samhällsförståelse i Marx anda bakom oss och blivit bara ytterligare en borgerlig rörelse, om än med regnbågsfärgad flagga. Jerker Jansson Debatt Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Syretältet i Almedalen 2016 6 Glöd Debatt Kom och häng i Syretältet – mötesplatsen för dig som vill förändra världen. Vi har fem temadagar med seminarum och panelsamtal. På kvällarna blir det konserter, dans och brädspelskväll. Här är ett urval av programpunkter och deltagare. Hela programmet kommer på: www.tidningensyre.se/almedalen Mattias Gardell, författare Stina Oscarson, teaterchef och samhällsdebattör Makt och rättigheter åt kvinnor i fredsprocesser USA – TTIP, presidentval och energipolitik Rebecka Bolin, författare Heléne Lööw, författare Unni Drougge, författare och arbetskritiker Cykla – inte bara bra för miljön Foto: Jan-Åke Eriksson Knark – en svensk historia Hur långt sträcker sig människans ansvar? Magnus Linton, författare Det rasistiska våldet Foto Alfonso Jaramillo Ett lapptäcke av åtgärder eller basinkomst? Flyktingpolitiken: Hur kunde det bli så här? Hur vänder vi det? Syre-fest för klimatet med DJs systrarna Markelius Charlotta von Zweigbergk Antje Jackelen, ärkebiskop Foto: Jan-Åke Eriksson Med vilken rätt äter vi djuren? Systrarna Markelius Workshop: Att arbeta för vegonorm Martin Smedjeback, djurrättsaktivist Lennart Fernström, chefredaktör Syre Göran Hådén, MP Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell omvandling vid KTH Det finska basinkomstförsöket Klimatet och välfärden – Hur Sverige kan gå före i en nödvändig omställning för att skapa en uthållig välfärd Peter Söderlund, X-Cons Varför arbetar vi? Behöver vi arbeta i framtiden? Därför granskar vi svenska djurindustrier Konsert med Nike & Röda orkestern Christian Engström, Piratpartiet Trygghetssystemen – en madrass att falla Malin Bergendal, mjukt på eller en Elin Bååth, redaktör på Syre Fi Gotland madrasserad cell? Kommer omställningen uppifrån eller nerifrån? Sofia Härén, redaktör på Syre Karen Austin, krönikör på Syre Om ”klimatdilemman” och hur vi kan bygga ett hållbart och klimatsmart samhälle för våra barn SAQWERTY Daniel Suhonen, debattör Nike Markelius, musiker och skribent Markus Kanerva, från finska tankesmedjan Tänk. Basinkomstförsöken i Finland Vad är en human Brädspelskväll narkotikapolitik? a Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Debatt Glöd 7 Panelen: 3.0 DEBATT Förra våren uppmärksammade media i stora delar av världen att Ásatrúarfélagið, det isländska samfundet för asatro och hedendom, inlett det länge väntade bygget av sitt tempel, det första statssponsrade hednatemplet på 1 000 år. Nyheten väckte inte bara glädje, utan även ilska bland dem som ogillar att islänningarna är inkluderande och bland annat viger samkönade par. Det gick så långt att olika former av hot uttalades mot templet och företrädare för Ásatrúarfélagið. En lovskola bör i så fall vara obligatorisk för alla, annars stämplas redan utsatta elevgrupper på ett förödande sätt. Fördelarna med ett längre skolår är flera, tror jag. De flesta anställda har bara fyra sammanhängande semesterveckor. Som egen företagare, studerande eller arbetslös har du kanske inte alls råd med ledighet. Ett längre skolår ökar förutsättningarna att hitta arbetsro, korta skoldagarna och ge mer utrymme för kontinuitet och repetition. Och för vissa barn är skollunchen den enda lagade maten de får. Kortare sommarlov är helt vansinnigt. Sommarlovet är ju allt ungarna har att se fram emot under ett år i skolträsket. Lovskola för elever som inte når målen kanske kan vara bra, men obligatorisk vete fan. Det är bättre att de får hjälp på annat sätt. Jorunn C Houvenaghel Ordförande i Samfundet Forn Sed Sverige Olle Hilborn, 31 år, språkrör för MP Karlskrona, Jämjö Emma Hernejärvi Vice ordförande i Samfundet Forn Sed Sverige Räv Skogsberg Gode i Samfundet Forn Sed Sverige Per Lundberg Gode i Samfundet Forn Sed Sverige också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en presentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter under pseudonym. Kenneth A re, Äppelb Annette C Aspergerr ra Smålan Kenneth Andersson, 49 år, skogsarbetare, Äppelbo Tyvärr finns det fördomar om hur religion ska vara, och fördomar om den forna seden i synnerhet. Det finns de som tror att om man blotar till nordiska gudar, så måste man vara macho, nationalist eller våldsam. Men vi håller inte med. Vår sed är inkluderande och jämställd. Men för att förtydliga att vi som Sveriges största hedniska trossamfund står upp för allas lika värde och att kärleken är värdefull, så väljer vi att än en gång vandra i Prideparaden i Stockholm. Delta i debatten! Skriv vad du tycker och skicka till glod@tidningensyre.se. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusive mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss Judit Lázá nenasrum Moderata förslaget – där ”lättare för föräldrarna att planera sommaren” anges som en anledning – tycker jag inte håller. För det syftet är arbetstidsförkortning, utökad föräldraledighet eller kommunala aktiviteter bättre alternativ. Jag är inte emot att ha tre terminer men då ska syftet vara tydligt, välmotiverat och gärna ett konkret förslag på pedagogiska vinster, från lärarna. Foto: Pr iva t Även Samfundet Forn Sed Sverige, det registrerade trossamfund som vi tillhör, skrev under manifestationen, och vi har sedan länge tagit ställning för hbtq-rättigheter. Vi höll bröllopsceremonier för samkönade par redan innan lagen erkände samkönade äktenskap, och vi gick i Stockholms Prideparad 2009. Nu är det dags igen att markera att oavsett sexuell läggning, kön eller etnicitet så är du välkommen att blota med oss. Ödet kan se olika ut för oss människor, och vi har inte rätten att lägga oss i ditt sexliv eller ditt könsuttryck. Om du vill gifta dig med någon av samma kön, så är det självklart att Inte ens gudarna följer alltid köns- och heteronormer. Tor klär ut sig till kvinna inför ett bröllop med en jätte för att få tillbaka sin mäktiga hammare. Oden sysslar med den kvinnliga sysslan sejd. Loke föder barn. Och för Freja, den stora kärleksgudinnan, är det en självklarhet att hon alltid väljer själv vem hon gifter sig med. Lena Carlberg, 47 år, journalist, Östhammar Foto: P riv a I det läget slöt en samlad kår av europeiska hedniska och asatroende organisationer upp bakom det isländska samfundet och i en manifestation som till slut kom att samla tusentals människor från hela världen sa vi: “Vi står med Ásatrúarfélagið!”. Hedendomen visade att man inte lät skrämma sig av extremister och mobbare. du också ska i Samfundet Forn Sed Sverige få avlägga löften inför människor och makter. Om du inte känner igen dig i den könsetikett som står i folkbokföringen, så är det upp till dig. När bybo förlorade de de bys tat hus oc fånget, sid Foto: P riv a Därför går vi hedningar i Prideparaden Vad tycker du – ska sommarlovet vara kvar? t Asatroende på Island håller Sigurblót, segeroffer. När byborna land förlora vice startade ett rivningsh byn igen (se 20 och 21). t Foto: Haukurth/Creative Commons I våras föreslog Moderaterna ett kortat sommarlov och tre terminer i skolan. I sitt sommartal den 6 juni lanserade Anna Kinberg Batra ett förslag om obligatorisk lovskola för alla elever i årskurs 6–9 som inte når målen. Här kund stått. Om så vill va vår pane ett mejl t tidninge Skicka m porträttbi in i kame mation om nen du är Vad Om nel s ensy 8 Radar Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nyheter KU-kritik mot brutet avtal med Saudiarabien I sin årliga granskning av regeringen kommer Konstitutionsutskottet (KU) med kritik i en rad frågor. Bland annat kritiserar KU nu S–MP-regeringen för sin bristfälliga kommunikation med Migrationsverket under förra höstens stora våg av människor på flykt och för att inte ha upprättat gränskontroller i ett tidigare skede. Ett annat ärende är Sveriges brutna samarbetsavtal med Saudiarabien, vilket får kritik från KU för att beslutet inte ordentligt hade förankrats i Utrikesnämnden innan det togs. ”Regeringen torde också ha haft skäl att lämna information i Utrikesnämnden i nära anslutning till utrikesministerns inställda tal [i Arabförbundet] och Saudiarabiens hemkallande av sin ambassadör”, skriver KU i sin slutrapport. Det brutna samarbetsavtalet med Saudiarabien hade sin upprinnelse i Ekots avslöjande 2012 om planerna på en vapenfabrik, något som snabbt ledde till den förre försvarsministern Sten Tolgfors avgång och ett opinionstryck emot ett fortsatt svenskt samarbete med diktaturen i Mellanöstern. MP-toppar petas I veckan beslutade Miljöpartiets riksdagsgrupp om ny fördelning av uppdrag för ledamöterna eftersom ”sammansättningen i riksdagsgruppen förändrats i och med regeringsombildningen”. Det innebär bland annat att Carl Schlyter och Valter Mutt tvingas lämna sina poster. Före detta språkröret Åsa Romson tar över som ordförande i EU-nämnden efter Carl Schlyter och Pernilla Stålhammar blir ny utrikespolitisk talesperson efter Valter Mutt. Jabar Amin och Annika Lillemets har avsagt sig sina uppdrag i protest. Avgörande för att Carl Schlyter och Valter Mutt nu tvingats lämna är enligt dem själva att de vägrat följa partilinjen när det gäller värdlandsavtalet med Nato. En slutsats som också dragits av medierna och många av Miljöpartiets medlemmar. Miljöpartiets gruppledare i riksdagen Maria Ferm, vill inte avslöja varför de får lämna sina poster. – Vi har fattat ett beslut i riksdagsgruppen. Vi har haft en gedigen process där valberedningen lagt fram ett förslag som vi tagit ställning till. I övrigt kommenterar jag inte interna processer eller diskussioner, säger hon till TT. I en intervju med SVT säger Carl Schlyter att Miljöpartiet nu lämnar sin demokratiska tradition och att regeringsduglighet tolkas som ”tystnad och lydnad”. – Vi har alltid förespråkat att vi ska stå för bra ideal, att vi ska visa människor hopp om vägen framåt till en bättre framtid. Nu säger man: ”Nej, det finns inte lojalitet med partiprogrammet, med partikongressen, med valmanifestet. Det finns en lojalitet som ska vara 100-procentig med vad regeringen beslutar och med vad riksdagsgruppen beslutar. Andra lojaliteter får inte räknas”, säger han till SVT. Carl Schlyter menar att det inte finns någon koppling till kritik mot hur han har utfört sitt uppdrag som ordförande i EU-nämnden. Valter Mutt menar att skälet till att han petas är att han röstade nej till värdlandsavtalet med Nato. – Ja, det var riksdagsgruppens interna valberedning väldigt tydlig med att det var den frågan. De sade att jag var en mycket kompetent ledamot av utrikesutskottet och en bra talesperson, men det var den frågan, säger han till TT. Miljöpartisterna lämnar sina uppdrag men sitter kvar i riksdagen, dessa platser är personliga. Benita Eklund Klas Lundström Tillgången till bromsmediciner mot aids ökar snabbt. Samtidigt släpar arbetet efter med att nå hbtq-personer. Och vid ett FN-möte om hiv och aids denna vecka har Ryssland tillsammans med Islamiska konferensorganisationen, IKO, stoppat elva hbtq-organisationer från att delta. – Detta är mycket upprörande och syftar till att fördöma och tysta oss, säger Mauro Cabral, som företräder organisationen Global Action for Trans* Equality, Gate, till IPS. Ben Plumley vid hiv-organisationen Pangaea menar att det är särskilt bekymmersamt att generalförsamlingen har tagit beslutet utan att ange något skäl. Tharanga Yakupitiyage/IPS Foto: IPS Hbtq-grupper utestängda från FN-möte Det som återstår av en gata i Aleppo. Nu diskuteras akuthjälp från luften men problemen är många. Riskfylld hjälp i Syrien FN har börjat planera för att släppa hjälpsändningar från luften till belägrade städer i Syrien men uppger att det finns många hinder. lingar kring nya rutter och säkerhetskontroller innebär också fördröjningar och gör det svårare på många håll, säger FN-rådgivaren Jan Egeland. FNs matprogram, WFP, går vidare med sin plan att släppa hjälppaket från luften men det finns ett antal hinder i vägen. – Markleveranser är att föredra. Varje gång en helikopter eller ett plan med humanitär last lyfter är det mycket, mycket riskfyllt, säger Stephane Dujarric, talesperson för FN-chefen Ban Ki-Moon. Leveranser från luften betraktas som mer kostsamma och mindre effektiva än markleveranser. – Jag tror att alla är överens om att det är bättre att leverera 100 ton med lastbil än några ton med helikopter, säger Jan Egeland. Han påpekar att färre tillstånd än väntat har utfärdats i maj vilket betyder att mycket mindre akuthjälp har levererats under månaden jämfört med mars och april. Vaccin, medicinsk hjälp och nödhjälpsartiklar har dock nått fram. Det finns för närvarande 592 000 människor i belägrade områden i Syrien. En av många svårigheter är att få de tillstånd som krävs från den syriska regimen. – Av 19 belägrade områden är 16 belägrade av regeringsstyrkor eller regeringsallierade styrkor. Avsaknad av tillstånd, strider längs vägen, förhand- Lyndal Rowlands/IPS Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nyheter Radar 9 Unik seglats för Världshavens dag Foto: Anders Wiklund/TT Vargstammen minskar i Sverige och det beror bland annat på licensjakten enligt Naturvårdsverket. Färre vargar i år än i fjol Vargstammen minskar i Sverige. Det visar Naturvårdsverkets inventeringsresultat från vintern 2015/2016. Nu finns det cirka 340 vargar i Sverige, att jämföras med 415 året innan. Det kan finnas naturliga orsaker bakom minskningen, menar Naturvårdsverket. Hur många som föds och dör per år kan till exempel ge stora effekter i små populationer. Men licensjakten, skyddsjakterna och den illegala jakten är också anledningar till att vargstammen minskar i år. – I inventeringsarbetet ser vi att det finns många revir men att antalet familjegrupper har minskat som en följd av licensjakten. Nya par har etablerat sig i de gamla reviren men hade inte reproducerat sig under inventeringsperioden, säger Maria Hörnell Willebrand, chef enheten för vil ta nalys i ett pressmeddelande. Inventering av varg pågår i huvudsak från 1 oktober till 31 mars och fokus ligger på familjegrupper och revirhävdande par. Övervakningen sker med hjälp av spårning på snö och från DNA-analyser från främst urin och spillning. Vargen har rödlistats av Artdatabanken allt sedan den första listan togs fram 1990. Den har på senare år gått från kategorin ”Starkt hotad” till ”Sårbar”. Gränsen ligger vid 250 könsmogna individer. Legal jakt riskerar att låsa fast storleken på vargstammen vid en nivå motsvarande ”Starkt hotad” menar Artdatabanken och pekar ut två stora hot: dålig genetisk status till följd av inavel och illegal jakt. När vargen fredades i Sverige 1966 fanns det bara ett fåtal djur, troligen färre än 10, enligt Världsnaturfonden (WWF). Efter en trevande start under 1980-talet har vargen i Skandinavien börjat återta sina gamla jaktmarker. Det är ett stort bakslag att regeringen godkänner licensjakt på arten, menar WWF. Benita Eklund Västsaharisk ledare död Mohammed Abdelaziz, ledare för Västsaharas befrielserörelse Polisario, avled förra veckan efter en lång tids sjukdom. Dödsfallet sker samtidigt som tonläget mellan Marocko och Västsahara trappats upp. som autonom provins eller bli ett självständigt land. Marocko har saboterat varje försök till folkomröstning, bland annat genom politisk förföljelse av självständighetsaktivister och inflyttning av marockaner i det ockuperade Västsahara. Abdelaziz föddes 1948 i staden Smara i dåvarande Spanska Sahara, en koloni som efter den spanska diktaturens fall utlovades självständighet men istället har ockuperats av Marocko sedan 1975. Ett krig mellan befrielserörelsen Polisario (uppbackad av Algeriet, Kuba och Sovjetunionen) och Marocko (med stöd av Frankrike och USA) gjorde Västsahara till en av Kalla krigets många väst–öst-konflikter. Kampen för ett självständigt Västsahara bedrivs främst från Algeriets huvudstad Alger. Abdelaziz avled i ett känsligt skede då Marocko upplever press från bland annat FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon som beskrivit landets närvaro i Västsahara som ”en ockupation”. Något som fick Marocko att utvisa 84 personer ur FNs fredsbevarande mission. Sedan flera år brottas även Polisario med ett växande missnöje kring bristande politiska framsteg. Många förespråkar ett återupptaget väpnat motstånd mot Marocko. Khatri Abdouh väntas bli Polisarios nye generalsekreterare, efter 40 dagars landssorg. 1991 uppnådde FN ett eldupphör. Ett av villkoren var att sahrawierna (västsaharierna), splittrade i ockuperade och befriade zoner avskilda av en 220 mil lång mur byggd av Marocko, skulle få folkomrösta om sin framtid: att tillhöra Marocko Klas Lundström I onsdags inföll Världshavens dag och i samband med detta anlände en grupp polynesiska seglare till New York för att överlämna en uppmaning om behovet av att skydda haven. Sjöfararna hade seglat med hjälp av uråldrig navigationsteknik för att delta vid firandet. Med hjälp av sin båt, en stor kanot, har de åkt runt och inhämtat löften och utfästelser från olika folkgrupper runt om i världen som lovat att göra sitt för att skydda haven. Dessa löften kommer nu att överlämnas till FNs generalsekreterare Ban KiMoon. I 37 månaders tid har båten färdats flera tusen mil över Stilla havet. Med tiden fler männis konsekven -Jag tror att skydda hav skap, tekni människor och lärt kä Nainoa Th den lilla ön -De har fa stjärnorna na och mol larna, säge Benita Eklund Lyndal Rowlands/IPS Allt sämre för den personliga integriteten I tisdags presenterade en parlamentarisk kommitté sina slutsater om användningen av informationsteknologi utifrån frågan: ”Hur står det till med den personliga integriteten?” – Det korta svaret är att det blir sämre och sämre, sade Göran Gräslund, tidigare chef för Datainspektionen, när han presenterade ett delbetänkande från kommittén på en presskonferens. Arbetet har pågått i två år och bland annat har molntjänster, e-förvaltning, kameraö vervakning, sociala medier och FRAs signalspaning kartlagts. Några problem är att uppgifter används för en mångfald syften, ofta till sådant de ursprungligen inte var tänkta för. Ett annat att personuppgifter numer uppstår som en konsekvens av att vi använder oss av olika tjänster. Vi ser en ”eskalerande ökning av personuppgifter inom alla samhällsområden” påpekar Göran Gräslund. – Sist men kanske allra viktigaste när det gäller att begripa utvecklingen; personuppgifter är en handelsvara. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag om ett år. Då presenteras också förslag till åtgärder för att minska de risker som nu identifierats. Benita Eklund Sne Airbn rensen Mikae svar o verket ningse Turkiet ska ännu oklar den 17–18 m eiz och kam. Radar Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nyheter Hillary Clinton En presidentkandidat med många sidor Hillary Clinton är Demokraternas presidentkandidat. Bedriften är historisk, aldrig tidigare har något av de dominerande partierna, Republikanerna och Demokraterna, valt en kvinna till sin presidentkandidat. Clintons cv är redan stort, men kritiker glömmer inte hennes agerande under statskuppen i Honduras. Hillary Clintons största kamp under 1990ta let ägde rum inom sjukvårdssektorn. Planerna med en allmän och nationell sjukvårdsreform föddes under 1992, då Bill Clinton gjorde det till en av sina kärnfrågor inför presidentvalet samma höst. Redan här stod det klart att den amerikanska sjukvårdsindustrin – bestående av försäkringsbolag, läkarlobbyer och storföretag – var en mäktig politisk aktör och skoningslös motståndare. Och när makarna Clintons allmänna sjukvårdsförslag till slut röstades ner var framför allt Hillarys rykte var naggat i kanten. I mellanårsvalet 1994 handlade mycket försnack om paret Clintons ”storstatsvurm”, något som gav effekt på valdagen då Demokraterna led stora nederlag och för första gången sedan 1950-talet lämnade såväl senaten som representanthuset under republikansk majoritet. Men frågan är om president Barack Obamas sjukvårdsreform – ”Obamacare” – hade lyft ifall inte Hillary Clinton hade gått i bräschen och utmanat den amerikanska hälsoindustrin på 1990-talet. Det nära bandet till storkapitalet har plågat Clinton under primärvalet. Hennes motståndare Bernie Sanders har gjort stor sak av hennes dyra talararvoden, bland annat 225 000 dollar för investmentbanken Goldman Sachs som hon talade för några veckor efter att ha lämnat posten som USAs utrikesminister 2013. Det talet etablerade bilden av Clinton som ”vän till Wall Street”, något hon varit tvungen att slå ifrån sig under valdebatter genom att avisera sin vision om en stark medelklass och god tillgång till välfärd för alla amerikaner. Men Clintons ovilja att offentliggöra tal som hållits inför ekonomiska tungviktare har blivit politisk ammunition hos Sanders-lägret som ofta talat om känslan att under primärvalet ha kämpat mot fler motståndare än bara Clinton och hennes stab. Clinton har tryggt lagt beslag på merparten av partiets inflytelserika ”superdelegater”, men det har haft ett pris; många ifrågasätter valsystemets demokratiska legitimitet. Foto: John Locher/AP/TT v”, i Schweiz för en h resulterade 10 Efter en lång kampanj är Hillary Clinton nu Demokraternas presidentkandidat. Hon lade beslag på merparten av partiets inflytelserika ”superdelegater”, men till ett pris: Många ifrågasätter nu valsystemets demokratiska legitimitet. Desto mindre har det talats om Clintons tid som utrikesminister. Hennes e-posthantering av hemliga dokument har uppbringat stor uppmärksamhet och kritik, men hennes – och den amerikanska regeringens – agerande i samband med statskuppen i Honduras 2009 har inte avhandlats ordentligt, anser kritiker. Det blev särskilt tydligt efter den honduranska människorättsaktivisten Berta Cáceres död tidigare i år. Ett dödsfall som sätter fingret på det politiska våld som har kopplat ett järngrepp om Honduras. När den demokratiskt valde presidenten Manuel Zelaya avsattes i en kupp 2009 möttes det av globala protester. USA, med Clinton i spetsen, var enligt läckta Wikileaks-dokument på det klara med att det rörde sig om en militärkupp. Ändå hördes inga fördömanden om Zelayas avsättning. ”Hillary Clinton var antagligen den viktigaste aktören som stödde kuppen”, säger Adrienne Pine, professor i antropologi som arbetat i Honduras och författare till Working Hard, Drinking Hard, till Huffington Post. De mänskliga rättigheterna har kraftigt försämrats sedan kuppen 2009 och Honduras är i dag ett av världens farligaste länder för journalister och MR-arbetare. Men Clinton försva- rar sitt agerande, bland annat i en intervju med Democracy Now: ”När jag ser tillbaka så tycker jag att vi hanterade en väldigt svår situation utan blodsspillan, utan inbördeskrig, så att den istället ledde till nyval”, sa Clinton. I sin biografi Hard Choices medger Clinton att hon delade kuppmakarnas åsikt om den avsatte Zelaya, som snabbt blev ett hot mot amerikanska intressen genom prat om nationalisering av industrier. ”Ordning skulle återinföras i Honduras genom säkra och fria val, vilket skulle göra frågan om Zelayas obetydlig”, skriver hon. Valet bojkottades av oppositionen och stora delar av befolkningen, och ansågs mest rättfärdiga kuppen. Få latinamerikanska länder erkände den nya regeringen. Karen Attiah, krönikör för Washington Post, anser att frågan om Clintons agerande i samband med kuppen i Honduras inte får falla i glömska, särskilt inte nu när Hillary Clinton blir Demokraternas presidentkandidat: ”Hennes tvivelaktiga svar kring sin roll i Honduras bör ljuda som varningsklockor för alla som oroar sig för mänskliga rättigheter och stabilitet i Honduras, Centralamerika och runtom i världen”, skriver Attiah. Klas Lundström Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nyheter Lördag 4 juni. Tvååriga Vicent gråter medan han tillsammans med sina föräldrar deltar i en protest mot föroreningarna av Marapendi-la gu nen i Rio de Janeiro, Brasilien. En ledande brasiliansk biolog som har kämpat för sanering av Rio de Janeiros förorenade vattendrag vädjar till interim-presidenten Michael Temer att skapa krisfonder för att rena den giftiga lagunen som omgärdar Olympic Park där Olympiska spelen ska gå i sommar. Foto: Leo Correa/TT Radar 11 12 Zoom Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Tång är havets grönsak. Rena supermaten full med vitaminer, mineraler, proteiner och fettsyror. Dessutom är den klimatsmart och kan ersätta fossila råvaror. Nu lär sig entusiaster att plocka och ta tillvara tång för matlagning och forskare testar odling i stor skala. Snart kanske vi ser riktiga tångbönder utmed vår kust. Text och foto: Mari Dahl Klimatsmart tång D et är i slutet av april, regnet hänger i luften och det är bara några få grader i vattnet. Några entusiastiska nybörjare i tångplockning vandrar runt på klipporna utanför Grebbestad i norra Bohuslän. Utrustade med sax och påse lär de sig plocka lite av den tång som växer vid klippornas kant. I Sverige är vi ännu inte så vana vid att äta tång, även om den japanska maträtten sushi banat vägen för vårt intresse. I Asien är det en helt annan sak. Där är tång en självklar ingrediens i matlagningen och i bland annat Kina, Japan och Korea har man ätit tång i århundraden. Den tång vi kan köpa i svenska butiker är ofta importerad just från Asien, trots att det finns i stort sett samma tångsorter längs den svenska västkusten. – Tången kan enkelt plockas och tas tillvara på olika sätt. Vi har lika fin tång här som i Asien, så vi behöver egentligen inte importera, berättar Linnéa Sjögren, som leder tångvandringen. Hon och sambon Jonas Pettersson plockar tång sedan någ- Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom Maria Gröndal plockar rörhinna som hon sedan ska torka. Passar bra att strö över ris, grönsaker och fisk. 13 14 Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom Jonas Pettersson visar sockertång. Gott att steka med grönsaker, torka och mala och använda i brödbaket eller torka till chips i ugnen. par är rädde. Karlien De Temmermen upptäcker att färsk rörhinna inte smakar särskilt mycket. är den ckas. det är kas. makar ptäcker ycket. avssall fisk. ertång. h mala chips i plock- rhinna tt strö ckar5 åstång ersson, e Temdal. knings- ng vid uslän. ”Vi är måna om att plocka på ett bra sätt och inte ta för mycket eller rycka upp rötterna. Tång tar lång tid på sig att växa ...” ra år tillbaka, både för eget bruk och till försäljning. Och så håller de kurser för mat- och miljöintresserade. – Jag älskar havet och vår baktanke med de här vandringarna är att om man lär sig att ta upp och använda det som finns i havets skafferi, då tror vi att man är mer benägen att bry sig om havet och kanske inte skräpa ner så mycket, säger Linnéa Sjögren. – Vi är måna om att plocka på ett bra sätt och inte ta för mycket eller rycka upp rötterna. Tång tar lång tid på sig att växa så det är viktigt att plocka varsamt, fortsätter hon. Tångvandrarna börjar med att känna och smaka på några tångsorter. Det är blåstång, knöltång, sockertång, fingertång och rörhinna. Ett fint litet skott från blåstången smakar som ett friskt sommarbad. Annars smakar tången inte så mycket, bara lite salt och mineral. När Linnéa och Jonas plockar själva gör de det antingen till fots eller med kajak. De tar hem, rensar och tar bort sådant som inte bör ätas. Sedan använder de tången färsk i mat- lagningen eller torkar för att mala eller bryta i mindre bitar. – Jag har ingen direkt favorittång, det beror på vad jag ska göra, men jag har alltid en skål torkad tång stående vid spisen så det bara är att slänga ner några bitar i maten. Tången gör maten både smakrik och snygg, menar Linnéa Sjögren. Dröm om tångodling Drömmen för Linnéa Sjögren skulle vara att få starta en egen tångodling. Så som i till exempel Kina och Japan. Där odlar man tången på rep i havet. Repen blir som en klimatsmart trädgård som varken behöver bevattning eller gödsling. I Sverige räknas tångodling i dag som ”vattenverksamhet” med en komplicerad och långsam tillståndsprocess jämfört med till exempel musseloch fiskodling. Sedan två och ett halvt år tillbaka pågår dock forskningsprojektet Seafarm, utanför Kosterfjorden i norra Bohuslän, och sannolikt kommer Jordbruksverket förenkla regler- na för tångodling när forskningsprojektet är slutfört. Det ska pågå i fem år och ska, förutom att titta på tång som mat, även utveckla tekniker för att odla tång i svenska vatten. – För enskilt bruk kan man plocka den vilda tången utmed vår västkust, men om man ska satsa kommersiellt och behöver tonvis med tång då blir det för stora ingrepp i ekosystemet. Framtiden ligger i odling, berättar Fredrik Gröndahl, som är projektledare för Seafarm och docent på Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH. Minskar övergödning Enligt Fredrik Gröndahl finns det många fördelar med tångodling. Tången kräver ingen tillförsel av energi och ger inte ifrån sig några ämnen, men tar däremot upp näring ur vattnet och minskar därför effekter av övergödning. Dessutom kan den locka till sig olika marina arter och bidra till en biologisk mångfald. – Linornas fästpunkter blir som ett Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se 15 Foto: Fredrik Gröndal Zoom Dags att skörda sockertång vid forskningsprojektet Seafarm i norra Bohuslän. konstgjort rev och kan kanske locka exempelvis hummer och andra skaldjur, säger han. Men projektet går längre än så och tittar även på hur man kan använda algerna för ett hållbart samhälle och en biobaserad ekonomi. Forskarna undersöker helt enkelt alternativa vägar för att minska vårt oljeberoende och ersätta fossila råvaror. I detta ingår att forska kring vilka andra material man kan framställa av tång, till exempel plaster, lim, förpackningsmaterial eller kosmetika och kring möjligheten att utvinna biobränsle. – Titta till exempel på USA där man producerar majs för att tillverka etanol. Det är ett enormt slöseri med den jordbruksmark som behövs för att odla grödor till föda. Odlar man tång konkurrerar man inte med jordbruksmarken. Det är ju inte nytt i världen, men vi hoppas att det ska bli möjligt att odla i Sverige också, säger Fredrik Gröndahl. Linnéa Sjögren och Jonas Pettersson, som ser ett ökande intresse av att lära sig plocka, ta hand om och tilla- ga tång, hoppas på att det ska bli trendigt att bli tångbonde också. Och Fredrik Gröndahl säger till och med att han tror att det inom en snar framtid kommer att finnas ett antal tångbönder utmed den svenska västkusten. – Jag tror att till exempel fiskare och musselodlare kommer att ha tångodling som komplementnäring, säger han. Ingen farlig havstång Men än så länge går tången bara att plocka vilt, så som tångvandrarna lär sig. De vadar i kanten av klipporna och lyfter nyfiket på några tångruskor. Är det kanske blåstång? Eller knöltång? Blåstången växer alldeles i vattenytan och knöltången någon decimeter längre ner. Den som vill skörda sockertång får vada längre ut, ungefär till brösthöjd. I dag är det alldeles för kallt för det. Det småpratas lite och någon frågar om det kan vara farligt att äta tång. Linnéa Sjögren försäkrar att det inte finns någon farlig tång. Däremot ska den som är jodkänslig inte äta mer än åtta gram torkad tång om dagen, eftersom tång innehåller mycket jod. Och så är det förstås viktigt att plocka den i fint vatten. Men hur är det med tungmetaller? Tar inte tången upp dem? – Jo, tången tar upp en del tungmetaller, men de är så hårt bundna till cellväggarna att våra kroppar inte klarar av att dra ur dem, de följer med ut, det finns det vetenskapliga undersökningar som visar, berättar hon. Efter några timmars vandring på klipporna börjar påsarna fyllas av främst blåstång och rörhinna. Rörhinna smakar inte särskilt mycket i färskt tillstånd, men om den torkas får den en starkare och helt annan, förvånande smak. Då smakar den skaldjur. Snart kommer dagens tångfångst att torka hemma hos vandrarna och användas som extra krydda eller tillbehör i matlagningen. Kanske blir det färsk friterad blåstång som förrätt till middagen eller den goda blåstångslöken som Linnéa Sjögren tipsar om. Text och foto: Mari Dahl ”Framtiden ligger i odling, därför tittar vi på om det är möjligt att odla i svenska vatten.” Här odlas tång på linor i forskningsprojektet Seafarm i norra Bohuslän. Foto: Fredrik Gröndal 16 Zoom Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Tång i andra länder Kina: I Kina kan tångodlingarna producera tolv miljoner ton föda om året, utan åkermark, sötvatten eller gödning. I kinesiska böcker daterade 2700 f.Kr finns texter som beskriver algernas funktion i folkmedicinen. Japan: Japansk kelp är världens mest odlade tångart, men de radioaktiva läckagen från kärnkraftverket i Fukushima har gjort att Japan tittar mot Europa när det gäller tångproduktion. På ön Okinawa utanför Japan äter man mycket tång. Där är medellivslängden bland de längsta i världen. Skottland: I Skottland regleras tångplockning hårt och kusten indelas i speciella rutor som man får komma tillbaka till efter några år. Island: Ari Jónsson, som studerar produktdesign, har tagit fram en experimentflaska av tång som bryts ned snabbare än plast. Den behåller sin form tills den är tom då den börjar brytas ner. Blåstångens spröda knoppar är goda att äta råa eller stekta med lök och grädde. Linnéa Sjögren berättar att havssallad är god som pesto eller stekt i smör till fisk. Norge: För att inte störa ekosystemet har Norge reglerat plockningen utmed kusten. Svenskar besöker Lofoten för att plocka tång. Här växer den finaste tången i det renaste vatten. Danmark: Har tidigare i år startat ett litet projekt med kolonilotter i havet där man för några hundra danska kronor kan hyra en kolonilott och odla tång eller musslor. Knöltång växer uppifrån, så det är bara den spröda övre delen som ska plockas. Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom Tång eller alg – vad heter det egentligen? Kärt barn har många namn. Inte minst tång. Rent vetenskapligt tillhör tång gruppen alger. Inom gruppen alger finns mikroalger och makroalger. Mikroalger är encelliga och blommar under sommaren. Växer i havet, men odlas på land, även i Sverige. Kallas alger. Makroalger är stora alger som växer eller odlas i havet. De kallas alger eller tång. På västkusten kallas de även för tare eller klödder. Ibland säger man kelp och syftar då speciellt på sockertången. Makroalgerna delar man upp i grönalger, brunalger och rödalger beroende på färg. Goda blåstångslöken Stek 1–2 dl blåstångsskott med 2–3 hackade rödlökar på låg värme i cirka 10 minuter. Häll på lite havre- eller sojagrädde, soja och eventuellt några droppar sesamolja. Låt allt bli varmt. Tången blir krispig och god. Tångvandrarna hittar både blåstång och rörhinna. Från vänster: Jonas Pettersson, Johan Åslund, Elias Gröndal, Karlien De Temmermen, Linnéa Sjögren och Maria Gröndal. 17 18 Zoom Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Linnéa Sjögren visar att det är den yttersta delen av knöltången som ska plockas. i e. Plocka tång för matlagning • På västkusten hittar du rörhinna, knöltång, sågtång, sockertång, blåstång, sargassosnärja, fingertång, havssallad, sudare, karragenalg och purpurtång. • Plocka alltid i friskt och rörligt vatten. Plocka inte mer än vad du orkar rensa och behöver. Skölj och rensa helst i saltvatten, så bevaras sältan i tången. • Plocka inte tång som har kraftig påväxt av djur. • Undvik alger som är tunna som hårstrån. • Undvik alger som växer i sötvatten, de är oftast olämpliga som föda. • Ät tången färsk. Stek eller låt koka med i gryta. Torka och strö över maten eller använd i brödbak. Tången går också att frysa. Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom 19 ANNO 20 Energi Redaktör:Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Sofia sofia.haren@tidningensyre.se Redaktör: Sofia Härén, Härén, sofia.haren@tidningensyre.se I blickfånget I blickfånget: Ulf Lundkvist "Det har blivit över 6 000 seriestrippar i DN" Ulf Lundkvist har tecknat i hela sitt liv, tusentals seriestrippar till olika tidningar. Mest kända har serierna om korven Assar som utspelar sig i Nollberga blivit. Nu har boken ”Äntligen” kommit ut vilken – en samling av det bästa han gjort. I sommar är han även aktuell med en utställning på Seriegalleriet i Stockholm. U lf Lundkvist föddes i Norrköping 1952 och vid nio-års ålder flyttade han med sina föräldrar till Trångsund utanför Stockholm. – Trångsund var nästan den yttersta utposten av Stockholm på den tiden. Det var stora flyttningar på grund av arbete och folk från hela landet hamnade där, berättar Ulf Lundkvist. Ulfs pappa jobbade på SJ och mamman på Posten. På gymnasiet gick han Humanistisk linje med estetiskt tillval i Gubbängen i södra Stockholm. – Det var enklast att komma in på den linjen. Jag har aldrig varit en studiebegåvning, säger han. Efter grundskolan började han på Grundskolan för konstnärlig utbildning som låg på Gamla Brogatan i centrala Stockholm. Utöver andra elever med liknande intressen lärde han känna en lärare som blev som en mentor för honom. – Jag har fortfarande kontakt med min grafiklärare därifrån, han heter Hasse Lindroth och är en väldigt duktig grafiker och konstnär. Han har följt mig genom livet. Det Hasse sa angående bilder ”att det är bara att göra” påverkade mig. Efter Grundskolan för konstnärlig utbildning började Ulf Lundkvist på Grafisk formgivning (tidigare Reklam) på Konstfack. – Jag insåg tidigt att reklam inte var min grej. Det är bra att ta reda på vad man inte vill, säger Ulf. Han tyckte att det var kul att gå på Konstfack. Möten med nya människor i olika åldrar berikade och han kom in i nya sammanhang. Det hela gav någon slags överblick. Samtidigt kände Ulf att det var en konstig tid. I klassen över honom fanns inga lärare utan man kastade mest pil och i de sista två klasserna gick det fortfarande reklamnissar. – Jag tillhörde inte toppeleverna, men det var kul att komma in i en ny värld. Ibland är det kontakter med människor som påverkar, som en mening som någon säger som stärker en. Jag föredrar att avdramatisera och inte krångla till allt för mycket. Det är tillräckligt krångligt ändå, menar Ulf. Första boken När han gick sista året på konstfack började han jobba extra några dagar i veckan som fritidsledare i ett allaktivetshus på Gamla Brogatan. Efter en tid omformades verksamheten och mindre bete på Konstfack. Författares Bokmaskin bildades 1972 som ett verktyg för att författare själva skulle kunna producera böcker utan förlag. Där kan man göra små upplagor och för att få ner tryckkostnaden får man själv vara med och tillverka böckerna. – Det var väldigt lärorikt, säger Ulf . ETC blev en ingång Ulf Lundkvist är aktuell med boken “Äntligen”. enheter skapades där folk kunde jobba med snickerier, keramik och smide bland annat. Huset var öppet för alla och Ulf började jobba som handledare på Bilverkstan. – Det var väldigt lärorikt och skojigt, jag jobbade där fram till 1983 någongång. Det var under det sista året på Konstfack som Ulf Lundkvists första bok, Välkommen, kom ut. Han gjorde den tillsamman med Alf Tjällskog som var en kamrat på Konstfack. De tryckte upp den själva på FFörfattares Bokmaskin. Det blev deras examensar- Efter Konstfack (1978) gick Ulf in på tidningen ETCs redaktion i Gamla stan och mötte grundaren Johan Ehrenberg. Ulf frågade om något behövdes illustreras. – Johan tyckte att en tidning ska ha en serie, så jag gjorde en ful gubbe med hårig näsa. Det var väldigt skojigt, och när jag började komma in i någon slags vardag blev det ännu skojigare, och sedan rullade det på, berättar han. Ulfs förebilder när det gällde serier är Kalle Anka, Fantomen och Seriemagasinet. Han växte upp med seriekulturen men läste även böcker som barn, bland annat Hjortfot, en indianbok som han tyckte om. Bilder i böcker har påverkat honom. Ulf jobbade inte heltid för ETC. Han ägnade också mycket tid åt sina egna saker, främst må- Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Redaktör: sofia.haren@tidningensyre.se Redaktör: Sofia Sofia Härén, Härén, sofia.haren@tidningensyre.se Redaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.se I blickfånget Energi 21 Om Ulf Lundkvist Är serietecknare, konstnär och illustratör Bor i Krokek utanför Norrköping Om Fjäll Född 1952 i Norrköping En ideell fö mar som b områdets ö Aktuell med boken “Äntligen”, en samlingsbok med utvalda serier, samt med en utställning på Seriegalleriet i Stockholm senare i sommar. Byservicek • uthyrning konferens • möjlighet • språkcafé Förebilder: Fantomen, Kalle Anka och Hjortfot • turistinfor Om• utställning Ulf Lun • försäljning YRKE • kemtvätt Serietecknare, gravvård och•illustratör • byvaktmä BOR skottning med mera Krokek utanfö ping• uthyrning Hemsida: b FÖDD Facebook: F 1952 i Norrköp AKTUELL MED Boken “Äntlige Bild en samlingsbo byns ny valda serier ha är Marg Ulf Lundkvist är mest känd för serien Assar som utspelar sig i Nollberga, ställer ut bilder ur sin samling på Seriegalleriet i Stockholm senare i sommar. lande och grafik. I början målade han i olja men så småningom gick han över till akryl. Det var tack vare ETC han fick illustrationsuppdrag på Dagens Nyheter. Det började med en gästserie på fem veckor. Men det bara fortsatte, och blev mer. Sedan 22 år tillbaka har han haft en seriestripp publicerad varje vardag samt en i söndagsbilagan. Totalt har det blivit över 6 000 seriestrippar i DN. Alla är numrerade. – Jag var tvungen att numrera för att hålla ordning på dem. Det finns inget register. Jag är en dålig bokhållare, säger han. Den serie Ulf blivit mest känd hos allmänheten för är den om korven Assar som bor i Nollberga. – När jag började göra serier var det ganska B. Det är kul att ha Margareta Mårtensson (till vänster) hälsar en av byns nyfödda välkommen. varit med om utvecklingen från subkultur till finare salar. Sedan har ju sådant där kommit och gått i vågor. Ulf berättar om en gång när han ställde ut på en konstförening och blev intervjuad av en lokaltidning. – Jag minns att reporten frågade "Vad menar du med din konst?” Jag svarade “Ja det där är en hund och det där en kanin." Hon såg förvånad ut och jag förstod att hon hade ett annat referensmaterial på utställare. Äntligen – en samling Nya boken Äntligen innehåller ett urval av vad Ulf gjort de senaste 40 åren. Det var Johan Ehrenberg som gjorde urvalet. – Det var bara några som jag ville ta bort. Det kändes bättre att Årets Fjällsjöbor blev Birgitta Segersten och Maria Berggren, systrarna som engagerat sig för byns flyktingar och deras familjer. "Äntligen" kom ut 20 maj på Bokförlaget ETC. någon annan satte ihop innehållet, än att jag skulle gjort det själv, säger Ulf. Sommarutställning Ulf Lundkvist vet ej om det kommer fler böcker. Han har visserligen mycket opublicerat material och lite små idéer, men nu jobbar han med etsningar och grafik. Har haft en hel del utställningar genom åren, nästa blir på Seriegalleriet på Södermalm senare i sommar. – Jag jobbar inte inför en utställning. Jag plockar ihop av det som har blivit genom åren. För mig är det ett sätt att avdramatisera. Dessutom blir det ju som en liten inventering, så jag får en överblick vad jag gör. Jag brukar tänja på begreppen. En del ställer bara ut original, men jag tyck- er det är så tråkigt. – Själv brukar jag blanda. Det är ju betraktaren som ska se något. Ulf har alltid med sig en anteckningsbok och en penna för att skriva ner det han ser och upplever. Ibland handlar det bara om att skriva ner ett ord. Det mesta han gör utgår från någon slags verklighet, saker som han har sett. – Människor har olika drivkrafter. En del vill bli filmstjärnor men om man inte har de ambitionerna blir det ju lättare att försöka bevara sig själv och någon slags glädje i att man tycker det är kul att göra grejer, säger han. Text och foto: Frippe Nilsson bytröjan Utställning på Bild 2 leriet i Stockho Birgitta re i sommar. Berggre gagerat FÖREBILDER och der Fantomen, Kal Bild och Hjortfot Michael ICA-han Årets se sprungl men de livsstil. Backe m blev IC tiebolag Bilderna är frå Framtids sen Lindber där olika – prise De Bilderna är ta Margare Persson, Fjäl servicelots. Anna-Lena oc byns ICA-hand serviceperson från Stockholm miljö och livsst till Backe med blev ICA-hand heter Livskvali "Det säger väl Mårtensson. Foto: Ulla Andesong 22 Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Energi Följ med Nike Markelius via replokal under Näckrosens tunnelbanestation till pukor som galopperar fram. st SheObama rk area Jan. 12, of the poster e Giant AP Pho- n På trumresa med Nike J ag satte mig vid ett trumset för första gången när jag var 16 år. I en replokal under Näckrosens tunnelbanestation när vi startade punkbandet USCH 1978. Vi fick vara förband till Ebba Grön redan efter ett par månader och jag blev fast. Från trumpallen syntes mig världen allra bäst. När jag sen blev trummis i Tant Strul ett par år senare växte jag rejält som instrumentalist och vi turnerade flitigt i några år fram till sista spelningen på Roskildefestivalen inför 25 000 personer i publiken. Genom åren har jag spelat i olika konstellationer och numera spelar jag vilda och fria trummor i glamrockbandet Juka Soma & the Future of Chemistry. Att spela trummor är att vara motor, att sköta dynamiken, att styra musikens intensitet, in i och ut ur olika partier. Det är lite som att dansa, sy ihop alla instrumenten till en helhet, att omfamna musiken och ge den ett rum att gnist- ra i. Det är att ge de andra musikerna en stadig grund att stå på. Det är att lyssna intensivt och förenas med en basgång, och bilda en stabil svängig rytmsektion. Att spela trummor är också fantastiskt förlösande fysiskt, att känna mjölksyran svida som eld i musklerna, att svettas floder, slå sönder knogarna och få blåsor i händerna. Bakom trumsetet är jag fri. Här kan jag njuta av trästockarnas tyngd i händerna och kraften bakom slagen, att kunna piska musiken framför mig, driva på de andra och få det att svänga. Att spela trummor kräver god simultanförmåga. Om en sjunger samtidigt är det fem saker att hålla reda på och hålla i gång samtidigt. Då är det bra att kunna sätta svänget – trumspelet – på autopilot. Trummorna har en egen ljudbild, från den skarpaste diskanten i toppen till den djupaste basen i golvet. Jag håller grundpulsen i högerbenet, med den stora bastrum- man som öppnar sig med ena skinnsidan ut mot publiken och in mot mig med den andra. En pedal mellan min fot och skinnet. Den har en hårt spänd fjäder mellan fotplattan och pedalarmen som klubban sitter fast i. Jag spelar på tå. Trycker till klubban så den träffar skinnet med en snärt. Ett fett slag med ett litet klick träffar publiken och bandet rätt i bröstet. Vänsterfoten håller ihop hi-hatlocken. Med foten på fotplattan är precisionen viktig i samarbete med högerhandens stock. Trycker jag locken tätt ihop blir taktslagen korthuggna, lite späda och ljusa. Lossar jag lite på kraften släpper hi-hatcymbalerna greppet om varandra, rasslar och glider mot varandras kanter tills ljudet löses upp och blir större och skramligare. Öppnar jag helt står de och slår mot varandra, och slagen blir stora med vid efterklang. Snabba koncisa öppningar i kompet med regelbundenhet får svänget stuffigare. Det är av stor betydelse vilken kraft jag lägger bakom varje slag, om jag är stel eller mjuk i handleden, hur jag väljer att låta stockens yttersta droppe träffa stålet och var på cymbalen jag väljer att slå, långt ut mot kanten eller nära klockan på mitten. Om jag väljer att träffa med raksidan på stocken är det svårare att spela nyanserat. Men det blir å andra sidan råare och skramligare vilket kan vara att föredra om jag spelar punk. Mellan knäna har jag virveltrumman som vänsterhanden sköter för det mesta. Denna snärtiga trumma piskar musiken framför sig. Djupa (tjocka) virvlar har ett fett tungt sound, med mycket botten och mellanregister. Tunnare och uppstämda virvlar får ett vasst och tunt ljud. På underskinnet sitter en sejamatta. Den består av små korviga ståltrådar som bildar en långsmal »matta« som är spänd från sarg till sarg. Om underskinnet är väl spänt brukar sejamattan vibrera lagom mot det och sjunga med fint. Redaktör: Sofia sofia.haren@tidningensyre.se MalinHärén, Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Kultur med Nike Mat med Jenny Energi 23 Nike tipsar: Slagverk mot patriarkatet Den feministiska musikföreningen Rrriotsamba består av tre sanslöst svängiga slagverksgrupper som spelar på fester, demonstrationer, manifestationer, bröllop och annat. Musikerna är kvinnor och transpersoner som organiserar sig genom slagverkandet för att krossa patriarkatet, störta kapitalismen och riva gränser. Se var de spelar och boka på rrriotsamba.se Kv ga Foto: Anders Wiklund/TT Foto: Jerker Nilsson Med Tant Strul på Liseberg 2012. Överskinnet brukar jag ha lågt stämt för att få ett varmt mjukt ljud. Pukorna stämmer jag i en fallande treklang. Från höger till vänster om du står i publiken. Jag brukar ha två hängpukor fästade ovanpå bastrumman och en golvpuka som står på egna ben. Även pukorna håller jag lågt stämda med dämp. De ska låta trä och djup med ett piggt anslag och ett stort reverb som efterklang. Många trummisar gör rundpallar på pukorna. Fill-ins på virvel och pukor som styr musiken åt olika håll och kan varieras i oändlighet. En kan också skapa pukarrangemang i kompet som alternativ till vanliga hi-hat-komp. Pukor som galopperar fram eller rinner som vatten. Det kan få musiken att rulla fram med ett stuffigare sväng. Cymbalerna brukar delas upp i crash och ride. Mindre och tunnare crashar ger ett ljusare ljud. Större och tjockare och ger ett mäktigare ljud. Ett slag på en av crasharna avslutar ofta rundpallar och fills. Enstaka slag markerar och tydliggör övergångar till olika partier i låtarna. Crasharna används också till crescendon men även till stämningsljud eller lugn puls. Riden har ett öppnare ljud och används ungefär som hi-haten, för att markera sextoneller åttondelar. När David Bowie spelar Starman i Top of the Pops 1972 (finns på YouTube) sitter trummisen Mick Woodmansey längst fram och Bowie själv samt de andra musikerna står bakom och runt honom och på så sätt syns hela bandet lika mycket. Det är en gammal ohejdad vana och dålig uppställningsnorm på rockscenerna att trycka in trummisen i bakgrunden. Fram för mer ljus på instrumentalisterna och att sätta kraftpaketet och energikällan där alla kan njuta av den; längst framme vid scenkanten. Nike Markelius Monica Zetterlund. Nike tycker: Skamligt att regeringen stoppar systemet med livslånga konstnärslöner som fungerat som en trygghet för utvalda konstnärer sen 70-talet. Många konstnärer lever långa liv med låga inkomster, utan pensionsförsäkringar och annat som många andra tar för givet. Ett sånt här system med riktad inkomstgaranti är alldeles nödvändigt för att ha ett blomstrande kulturliv bortom kommersiella krafter. Systemet borde tvärtom byggas ut, för att kunna omfatta fler. Bland tidigare innehavare finns till exmepel. Birgit Nilsson, Käbi Laretei, Monica Zetterlund och Sara Lidman. 24 Energi Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Syre tipsar Foto: Jerry Wennström Foppatofflor? Foppatofflor av gammstövlar mycken t, Var vel igen eller ciellt den. as/AP/TT Foto: Petros Karadji- t och nna m är ch I Facebookgruppen Återbruka mera! hittade jag det här tipset, inlagt av Jerry Wennström. ”I Norrland så köp vi int’ nå kinatofflen, vi skär till nå gammstövlen vä kniven”, skriver han. Någon mer beskrivning behövs inte, det är bara att vara lite säker med kniven. Foto: Moe Rubenzahl/Creative Commons 3.0 Från en manifestation på Cypern 2013 för fred i Syrien. Vägen mot fred i Syrien Muscovadosocker. ”Har vi inte fått nog av våld på den här planeten redan? Det är dags att lägga ner vapnen, sluta peka finger och göra vad vi kan för att arbeta för freden. Den 12 juni börjar vi en fredsmarsch från Sverige, genom Europa, mot Syrien. Syftet är världsfred. Målet är världsfred. Och vi behöver hjälp av varenda människa på hela jorden för att det ska bli så. Snälla du, sprid det här. Gör vad du kan för att skapa fred i ditt liv, i din familj, bland dina vänner, på ditt jobb, i din regering. Vi kan inte passivt stå bredvid när människor dödar andra människor, när människor förstör skogar, floder, hela ekosystem. Det är därför vi marscherar för fred. Och vi bjuder in dig att vara med. Läs mer på www.walk2peace.eu.” Så – fast på engelska – skriver Walk2peace på sitt Facebook-event. Marschen för fred börjar i Varberg den 12 juni och alla är välkomna att vara med. Man kan ansluta var som helst längs vägen och gå med så långt man vill. På Walk2peaces hemsida – walk2peace.eu – finns mer information och en blogg där man kommer att kunna se hur långt marschen har kommit. Organisatörerna rekommenderar deltagarna att ha med sig dricksvatten, campingutrustning, vegomat, musikinstrument och vänner, men inte alkohol eller tobak och ingenting olagligt. En socka på sockret Muscovadosocker är en sorts saftigt och smakrikt råsocker från Mauritius. Det smakar mer än vanligt råsocker och finns att köpa Krav- och Fairtrade-märkt. Men man ska helst hålla sockret fuktigt, för annars torkar de saftiga sockerkristallerna ihop till en ohanterlig, hård klump. Ett praktiskt sätt att hålla sockret fuktigt är att hälla det i en glasburk, blöta ner en strumpa – förslagsvis en udda sådan – och trä den över öppningen. Strumpan behöver fuktas igen med ett par dagars mellanrum, men det gör inget om du glömmer det. Även om sockret hinner torka ihop blir det mjukt och saftigt igen efter några timmar i fuktig atmosfär. Syre tipsar Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Snott och blandat Energi 25 Snott från Åke Brilioth. Snott från Lekstrand. Snott från skyltat. Snott från Lekstrand Snott från Sie Marion. Snott från Martin Arnsten. Snott från omni. Snott från Daniel Spiik. 26 Energi Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Allvarligt talat Villfarelser Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Ny startar vi Syre Göteborg - Var med från starten Energi 27 Fredagen den 2 september startar vi i samarbete med Camino Magasin Syre Göteborg. Syre Göteborg kommer ha samma frihetligt gröna inriktning och bred som Syre men med ett lokalt fokus. Syre Göteborg kommer vara ett väl fungerande och fullvärdigt lokalt nyhetsmagasin i sig själv men också fungera utmärkt tillsammans med Syre om du väljer att ha båda tidningarna. Väljer du att prenumerera på båda tidningarna kommer du få tidningarna ihop i brevlådan på fredagarna. Teckna en prenumeration redan nu så är du med från starten. Som vanligt väljer du själv pris. Skickas till (inget porto behövs) Syre c/o Mediehuset Grönt Svarspost 20664138 110 04 Stockholm Om du inte får plats här, fyll i på hemsidan tidningensyre.se/gift eller skicka med ett separat papper. Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: Per månad autogiro: Introduktion/prova på 44 kr Ordinarie 58 kr Stöd 88 kr Ett år (50 nr): Introduktion/prova på 518 kr Ordinarie 690 kr Stöd 1036 kr Ge bort provprenumerationer till vänner Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad 30 kr 2 månader 59 kr 3 månader 88 kr Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad 30 kr 2 månader 59 kr 3 månader 88 kr Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad 30 kr 2 månader 59 kr 3 månader 88 kr Underskrift: 28 Energi Läsarnas Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Foto: /TT Klockan 21.23 den 28 februari 1986 blev statsminister Olof Palme mördad i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan. Läsarnas: Bönfaller dig kära fru Demokrati José Romero, vandrande poet i Hammarkullen, har skrivit en dikt till fru Demokrati, där han ber henne att ta bättre hand om folket. Har du någon dikt, någon tanke, någon bild eller annat som du vill dela med Syres läsare? Välkommen att skicka den till malin.bergendal@tidningensyre.se! Damen min, jag bönfaller dig att lämna din arbetsplats Damen min, jag ber! Sluta tillverka mördande kulor de som gjorde slut på kroppen klockan 23.21 en mörk februarinatt mellan Sveavägen och Tunnelgatan. Damen min, fru Demokrati, jag vet att avsked är omedelbart ett jobb mindre vad mer ges, när man lämnar sin anställning? Din familj får sluta att äta idag! Och med samma kula får en annan familj gå på begravning av sin älskade. Damen min, jag bönfaller dig i mödrars namn, som då bör anse de blev brända levande, därför att de strejkade för att återvinna demokratin. Mödrar då, de svängde om torget för att återvinna och åter omfamna sina barn och barnbarn. José H Romero Vandrande poet i Hammarkullen Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Energi 29 30 Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Energi Du missade väl inte tisdagstidningen? F ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer a Glöd – Ledare Malin Bergendal Barn behöver få vara något annat än elever tidningensyre.se/nummer Radar – Nyheter Lundin Petroleum utökar sin oljeproduktion i Norge Nej till basinkomst i Schweiz kju- Antikorruptionsminister avgår efter korruptionsanklagelser Nato Men t pp. mokulle la- Översvämningar sätter press på EU Dödsoffer, tusentals evakuerade och stängda nationalmuseer – Frankrike drabbas återigen av ett trauma, men den här gången är det inte terrorism, utan en veckas ihållande nederbörd som återigen försatt landet in i katastroftillstånd. Samtidigt pekar ny forskning på behovet av bättre samarbete inom EU. Radar – Veckan i bild Foto: Andre Penner/AP/TT Syre ger dig veckans nyhetshändelser i bilder. Dilma Rousseff omgiven av fackföreningsledare på Hillary Clinton firar segern. Clinton har delegaterna som krävs Presidentaspiranten Hillary Clinton har de delegater som krävs för att bli Demokraternas presidentkandidat. – Det här är början på slutet på den demokratiska nomineringsprocessen, säger statsvetaren Chris Galdieri. Foto: TT Förstörda tågnät, översvämmade odlingar och stängda museer. Priset för översvämningarna i Frankrike kommer att bli högt. Foto: Ingvar Karmhed / TT Foto: Jerome Delay/TT Brasiliens nytillträdde antikorruptionsminister Fabiano Silveira blev inte långvarig i Michel Temers nya regering, som endast består av vita, välbeställda män. Detta var den andra ministern på kort tid som lämnar på grund av korruptionsanklagelser. Foto: John Locher/TT Norska staten gav i slutet av förra veckan klartecken för svenska oljebolaget att lägga beslag på 15 procent av oljefältet Edward Grieg i Nordsjön. I söndags blev Schweiz det första landet att rösta om en basinkomst för alla invånare. En majoritet röstade nej men ja-förespråkarna ser ändå resultatet som en seger. – Sverige är ett registersamhälle, men det bygger på att vi litar på dessa register. Det här skulle kunna rubba hela det systemet, säger Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet. DNA-register kan öppnas för polisen Regeringen vill se över möjligheterna att använda det så kallade PKU-registret för att lösa grova brott. Miljontals svenskar finns i registret, som innehåller blodprover från alla som är födda 1975 eller senare. I slutet av maj grep säkerhetspolisen i Ukraina, SBU, grep en 25-årig fransman i Jagodin nära den polsk-ukrainska gränsen. Fransman rustade sig i Ukraina En fransk medborgare har gripits av ukrainsk säkerhetstjänst som misstänker att han planerat att utföra terrorattacker under fotbolls-EM i Frankrike. Forskaren Hans Brun ser allvarligt på mängden vapen och sprängämnen som den misstänkte hade skaffat. Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Energi 31 Zoom Det är honom alla kommer att minnas Syres granskning av de allmänna pensionsfonderna visar att Andra AP-fonden samarbetar med gruvbolag i Brasilien som fördrivit ursprungsfolk och använt sig av slavarbetskraft. Andra AP-fonden hänvisar till ”en dialog med bolaget sedan ett bra tag tillbaka”. Foto: Fairphone/Flickr ”2013 avslöjade Latinamerikagrupperna att Vales kolindustri och dammprojekt lett till sjukdomar, tvångsförflyttningar och miljöförstöring i delstaten Maranhão i Amazonas. I planetens största regnskog finns även världens största järnmalmsgruva.” Muhammad Ali var precis som Zlatan, om Zlatan vunnit Champions Leauge tre gånger och sedan blivit politisk aktivist. På sextiotalet vägrade Ali att åka till Vietnamkriget eftersom ”ingen vietnames någonsin kallat mig nigger”. För sin vapenvägran blev han fråntagen sin världsmästartitel i boxning. Fairphone 2 med hållare. Energi – Recension Glöd – Unni Drougge De nya statarlängorna ”Utmärkande för denna medelklasstrop är ett trängande behov av att kompensera den tur de haft i livets lotteri med att inför varandra bekräfta diverse behjärtansvärda bedrifter gentemot de oturligt lottade.” Foto: Filippo Piva/wired.it Energi – I blickfånget Pensionspengar till modernt slaveri i Brasilien Kombuc avh Unni Drougge fristående krönikör i Syre Köp en jobbig dyrgrip I maj meddelades att Fairphone 2, nästa generation av denna (låt vara småskaliga) revolution i branschen, har sålt 100 000 telefoner och lagerförs i Europa. Ett sjysst alternativ på marknaden, med en socialt, miljömässigt och till och med tekniskt sett hållbar lur. Energi – Syre tipsar Foto: Leo Correa/TT Ryskt Ivan chai på mjölkört Demonstranter kräver att Vale tar ansvar för de skador som uppkom när Bento Rodrigues-dammen brast. En Mjölkört är en rödlila blomma som växer vid vägkanter, på banvallar och hyggen i hela Sverige. Förr gav man den till kor för att de skulle ge mer mjölk, och därav har den fått sitt namn. Än i dag är mjölkörten en matnyttig växt. Nä Vad Så här läser du tisdagstidningen Du läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/ nummer. Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på www.tidningensyre.se/lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot. Får du inget mejl kan det bero på två saker: • Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till prenumeration@tidningensyre.se så fixar vi det. tidningensyre.se/nummer Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg Glöd - Maria Wetterstrand Demokratin behöver inga piskor J ag har ingen lust att diskutera den aktuella situationen i Miljöpartiets riksdagsgrupp med anledning av omröstningen om värdlandsavtalet med Nato. Jag har en alldeles för nära koppling till både parti och personer, och låter gärna de nu aktiva företrädarna för partiet reda ut hur det ska hanteras. Men jag har desto större lust att diskutera partipiskan som råder i Sveriges riksdag. Låt oss tänka att vi börjar från scratch. Vi tänker oss att folket ska välja företrädare för att å deras vägnar fatta beslut i riksdagen. Representativ demokrati. De flesta har varken lust eller tid att sätta sig in i alla frågor som behöver hanteras utan väljer hellre en representant som gör det åt dem (jag gillar mer direktdemokrati, men låt oss bortse från detta för ögonblicket). Skulle vi, för det första, ha valt att basera vårt system på partier, om vi skapat det i dagens individualistiska samhälle? Tveksamt. Å andra sidan var inte heller partierna förr ”partier” i samma bemärkelse som i dag. De var fria sammanslutningar av människor med gemensamma mål och grundläggande idéer. Inom partierna fanns profilerade personer med sinsemellan olika åsikter. I dagens partier är det utrymmet relativt litet. Så, vi beslutar oss för att ha ett representativt demokratiskt system som baserar sig på politiska partier. Skulle vi då välja att låta partierna rangordna kandidater på listor åt oss? Till skillnad från exempelvis i Finland där partiet nominerar kandidater men väljarna får välja fritt dem emellan? I det senare systemet måste väljaren ha koll på, inte bara vilket parti, utan vilken person hen väljer. Som tidigare ledamot av riksdagen kan jag garantera att det har betydelse vilken person du väljer. Som tidigare aktiv i ett parti kan jag också garantera att processerna när partiet bestämmer listor lämnar en del övrigt att önska. Men om vi nu ändå tänker oss att partierna sätter listorna, att vi bara får chans att påverka valet av person med ett kryss, skulle vi då välja ett system där alla i partiet i varenda fråga i riksdagen måste rösta exakt likadant som partimajoriteten bestämmer? Jag är fullständigt övertygad om att ifall det, trots det likriktande system vi nu valt, finns olika åsikter bland ledamöterna i riksdagsgruppen för ett parti – då finns det olika åsikter bland partiets väljare. Vad är problemet ifall dessa olika ståndpunkter också får ges uttryck i den beslutande församling som är vald att representera väljarna? Visst, i ett system som vårt, där vi är vana vid partipiska, så ställer det till problem. Ett parti som inte får sina ledamöter på samma linje får svårare att göra uppgörelser. Men om det inte fanns partipiska så skulle man ju vara tvungen att ta det i beaktande redan från början. Och då skulle rimligen de demokratiska processerna bli mer levande. Och dessutom, vad gör det egentligen om regeringen blir nedröstad av folkets företrädare i riksdagen i några frågor? Inte särskilt mycket. Utom att riksdagens vilja fick genomslag. Som sig bör. Försöker se trädgården som ett gratis sommargym. Maria Wetterstrand grön samhällsdebattör före detta språkrör för MP fristående krönikör för Syre www.tidningensyre.se Trängseln på Gröna lund.
© Copyright 2024