1. No category

Fredag 3 juni 2016 - nr 31
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen #69
tidningensyre.se
”Sa någon basinkomst? Nej, det har
vi inte råd med!
Hur skulle samhället fungera om alla
gick på bidrag?”.
Lennart Fernström
Glöd – Ledare
Snabbast
växande nyhetstidningen 2015
Enligt TS’ mätningar
Nu ska skog och mark in i EUs utsläppskalkyl • Zoom 12–19
Skogens roll för klimatet
GLÖD Under ytan: Martin Jordö om värdlandsavtalet • Jerker Jansson: Sluta montera ner samhället
RADAR Liberaler för basinkomst i Kanada • Nytt avtal mot illegalt fiske • 880 döda på Medelhavet
ENERGI Omöjliga intervjuer: Henry David Thoreau • Mat med Jenny: klassiska pastasåser • Sudoku
2
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Ledare
På söndag röstar
Schweiz om basinkomst, oerhört
positivt oavsett hur
det går.
Diskussionen om att
slopa effektskatten
och försena kärnkraftsavvecklingen
ytterligare en gång.
Ett trasigt lapptäcke
som otrygghetssystem
A
Foto: Anders Wiklund / TT
doptionsbidrag, A-kassa, Aktivitetsersättning,
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång,
Aktivitetsstöd, Allmänt tandvårdsbidrag, Apanage, Arbetshjälpmedel, Arbetslivsinriktad rehabilitering,
Arbetslivsintroduktion, Arbetsmarknadsutbildning, Arbetspraktik, Arbetsskadeersättningar – för dig med aktiebolag, Arbetsskadeersättningar – för dig med enskild firma,
Arbetsskadeersättningar – för dig som är anställd, Arbetsskadeersättningar – för dig som
är arbetssökande, Assistansersättning för
vuxna, Assistansersättning för barn, Barnbidrag, Barnbidrag vid adoption, Barnpension, Begravningsbidrag, Bilstöd för vuxna,
Bilstöd för barn, Bostadsbidrag till barnfamiljer, Bostadsbidrag till rekryter och dig som
genomgår militär utbildning eller tjänstgör
inom försvaret, Bostadsbidrag till unga utan
barn (under 29 år), Bostadstillägg, Boendetillägg, Bostadsersättning till dig med etableringsersättning, Bostadstillägg – för dig som
har aktivitetsersättning eller sjukersättning,
Bostadstillägg för pensionärer, Extratjänst,
Etableringsersättning,
Etableringstillägg,
Familjebidrag, Familjepenning, Flerbarnstillägg, Flerbarnstillägg vid adoption, Förberedande eller orienterande utbildning,
Förebyggande sjukpenning – för dig med aktiebolag, Förebyggande sjukpenning – för dig
med enskild firma, Förebyggande sjukpenning – för dig som är anställd, Förebyggande
sjukpenning – för dig som är arbetssökande,
försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd med
oändligt många olika tillägg, Föräldrapenning, Föräldrapenning vid adoption, Garantipension, Garantitillägg, Graviditetspenning,
Handikappersättning, Högkostnadsskydd för
tandvård, Inkomstpension, instegsjobb, Jobboch utvecklingsgarantin, Jobbgaranti för ungdomar, Jämställdhetsbonus, Jämställdhetsbo-
Några av de myndigheter som hanterar de hundratals
transfereringssystem som finns.
nus vid adoption, Kontaktdagar för barn med
funktionsnedsättning, Lönebidrag, Nystartsjobb, Näringsbidrag, Närståendepenning –
för dig med aktiebolag, Närståendepenning
– för dig med enskild firma, Närståendepenning – för dig som är anställd, Närståendepenning – för dig som är arbetssökande, Planerad tandvård utomlands, Planerad vård
utomlands, Praktik i staten, Premiepension,
Riksdagens inkomstgaranti, Sjukersättning,
Sjukpenning – för dig med aktiebolag, Sjukpenning – för dig med enskild firma, Sjukpenning – för dig som är anställd, Sjukpenning
– för dig som är arbetssökande, Sjukpenning –
för dig som är studerande, Sjukpenning i särskilda fall, Smittbärarpenning – för dig med
aktiebolag, Smittbärarpenning – för dig med
enskild firma, Smittbärarpenning – för dig
som är anställd, Smittbärarpenning – för dig
som är arbetssökande, Statlig inkomstgaranti för konstnärer, Statlig lönegaranti, Statligt
personskadeskydd, Statsrådspension, Studiebidrag, Stöd vid start av näringsverksamhet
(starta eget-bidrag), Särskilt anställningsstöd,
Särskilt högriskskydd, Särskilt tandvårdsbidrag, Tandvårdsstöd, Tandvård utomlands,
Tillfällig föräldrapenning (VAB), Traineejobb,
Underhållsbidrag – om barnet bor hos dig,
Underhållsbidrag – om barnet inte bor hos
dig, Underhållsbidrag – om barnet bor växelvist hos båda föräldrarna, Underhållsstöd –
om barnet bor hos dig, Underhållsstöd – om
barnet inte bor hos dig, Underhållsstöd – om
barnet bor växelvist hos båda föräldrarna,
Underhållsstöd vid adoption, Utvecklingsersättning, Yrkesintroduktion, Vårdbidrag, Ålderspension, Äldreförsörjningsstöd, och så
vidare.
Så många stödformer/bidrag/avdrag/försäkringar/åtgärder och ändå så många revor i
systemet, så många som faller utanför och
igenom. Och här är ändå inte de över 100 bidrag som ges i form av skatteavdrag till dem
som har det bättre ställt med. Grundavdrag,
jobbskatteavdrag, RUT-avdrag, ROT-avdrag
och ränteavdrag är kanske de kända. Men
där finns också till exempel avdrag för politiker som kampanjar för sig själva och för bärplockning. Med är inte heller de direkta och
indirekta bidrag som ges till företag och andra verksamheter. Presstödet, som denna tidning får, är bara ett av oräkneliga företagsstöd.
Känns som om detta kanske skulle gå att organisera bättre, både förenkla och ta bort revorna. Sa någon basinkomst? Nej, det har vi inte
råd med! Hur skulle samhället fungera om alla gick
på bidrag?
Lennart Fernström
lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Omslagsfoto: Foto Hasse Holmberg/TT
Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033
Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: fornamn.efternamn@tidningensyre.se
Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570
Miljömärkt
trycksak
3041 0673
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Sara Granér
Sidan tre
Glöd
3
4
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Under ytan
Boom! Du är död
I samma stund som värd­
landsavtalet börjar gälla ökar
risken för att vi får in kärn­
vapen i Sverige. Nu är arbe­
tet för en kärnvapenfri zon i
Norden mycket viktigt, skri­
ver Martin Jordö på veckans
Under ytan.
Martin Jordö är journalist och skriver om
social rättvisa och fredsfrågor. Han är medlem i Feministiskt Initiativ och sitter i deras
utrikesutskott.
Foto: Privat
N
u ska jag vara alarmistisk: du
glada svensk blev i maj 2016
återigen mål för kärnvapen­
anfall, något du sluppit de se­
naste 25 åren. Visste du det?
Det nu genomröstade värdlandsavtalet med
Nato är inte bara ord på ett papper, det på­
verkar säkerheten för alla oss svenskar. Spe­
ciellt om du bor i Stockholm, Göteborg, Karls­
krona eller på Gotland ökade just risken att
du och din familj dödas kraftigt.
Det räckte med ett par tryck på voterings­
knappar i riksdagen. Och du fick inte säga nå­
got alls om saken.
Kärnvapen i fredstid är mest ett etiskt pro­
blem, och ett problem med olyckor och sprid­
ning. Men kärnvapen i händelse av konflikt
är däremot en riktigt stor riskfaktor för civi­
la. Även om risken för att de används är liten
är insatserna enorma. I händelse av konflikt
mellan Nato och Ryssland är kärnvapen cen­
trala, bara hotet om deras användning påver­
kar all planering. Att hålla Sverige utanför en
eventuell konflikt mellan kärnvapennationer
har varit huvudmålet för svensk försvarspoli­
tik ända sedan 1950-talet. Men genom värd­
landsavtalet med Nato har Sverige nu aktivt
valt sida.
”Inte tillåtet”
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S)
säger att han inte vill se kärnvapen i Sverige.
Och att det inte är ”tillåtet”.
Problemet är att ”inte tillåtet” är en refe­
rens till internationell folkrätt att gästande
lands militär ska respektera inbjudans villkor.
Och när försvarsministern verkligen vill ta i
säger han att Sverige i FNs generalförsamling
uttryckt att vi inte vill se kärnvapen här. Så
därför är det ”inte tillåtet”.
Ändå har kärnvapen följt med Nato-far­
tyg in i Sverige flera gånger, och vi agerar
inte. Även in in i Stockholms och Göteborgs
hamn. Svenska Freds bedömer att detta tro­
ligtvis händer regelbundet. Lokalpolitiskt har
det stundtals varit en het fråga om flottbesök
och vad det för med sig. Göteborgs kommun
har till exempel utropat sig till ”kärnvapenfri
zon” men har liten möjlighet att påverka detta.
För Sverige har ingen lag som förbjuder in­
försel av kärnvapen. Vi har aldrig agerat mot
dem som fört in kärnvapen i Sverige.
Fyra svenska forskare går igenom myten
om att det skulle vara förbjudet att föra in
kärnvapen i Sverige på DN Debatt den 2 maj.
De får aldrig något svar från regeringen. Istäl­
let fortsätter försvarsministern att kalla det
desinformation att värdlandsavtalet öppnar
upp för kärnvapen. På ett sätt har han rätt,
det gör det inte specifikt. Men fler flottbesök
och Nato-närvaro är själva essensen i avtalet.
Amerikanska flottan skiter högaktnings­
fullt i vad Sverige säger i FN. De har som poli­
cy att aldrig bekräfta eller dementera närvaro
av kärnvapen, och de håller stenhårt på det.
Inspektioner kommer inte på fråga.
Och deras militärstrategiska skäl att utrus­
ta sina jagare, hangarfartyg och ubåtar med
kärnvapen väger mycket tyngre än eventuel­
la politiska hänsyn till Sveriges försvarsminis­
ter. Speciellt när de nu i praktiken uppfattar
det som grönt ljus att ta med sig kärnvapen
– så länge de inte säger det högt. Det ligger
till och med i Natos intresse att som en mili­
tär styrkesignal gentemot Ryssland ha många
flottbesök i Sverige, och låta dem tro att
svenska hamnar och flygfält är Nato-resurser
vid en konflikt, även för kärnvapen.
Värdlandsavtalet säger därför ingenting
om kärnvapen alls. I riksdagsutskottet lades
en skrivning till i promemorian om att Sve­
rige inte vill se kärnvapen på svensk mark
(tack för er insats MP), men det är mer av en
åsiktsförklaring och har inte med avtalet i sig
att göra.
Bristen på demokrati
Ingenstans i värdlandsavtalet med Nato, en
militärallians med en offensiv ”first use” kärn­
vapenstrategi, nämns eller regleras kärnva­
pen. Det är möjligt att värdlandsavtalet förses
med tilläggsavtal, men dessa kommer med
stor sannolikhet i så fall att vara hemliga, och
de kommer inte att passera genom riksdagen
utan tecknas direkt mellan Försvarsmakten
och Nato. Det är ganska otroligt att något til�­
läggsavtal kommer till stånd där Nato förbin­
der sig att inte ta med kärnvapen till Sverige
– speciellt nu när hindret med politikerna är
avklarat. Och med politiker menar jag att en
regering med två partier som tidigare har ver­
kat för militär alliansfrihet trycker igenom ett
avtal som väljarna inte ens visste fanns sist vi
röstade.
De fyra miljöpartister med Carl Schlyter i
spetsen som stod upp för sitt partiprogram
och röstade för bordläggning av tar upp frå­
gan om kärnvapen på DN Debatt.
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Under ytan
Glöd
5
Foto: AP/TT
Soldater i Ukraina förstör gamla sovjetiska kärnvapen 1997. Men än är inte kärnvapnens tid förbi.
”Detta är att behandla kärnvapen som om
det vore att gå mot röd gubbe, det är inte til�­
låtet, men ingen kontrolleras eller bötfälls.
Vi kräver uttryckliga förbud mot kärnvapen,
med inspektionsrätt samt ett förbud mot fly­
tande kärnreaktorer.”
Vad händer vid en kris?
Jag tror inte konfliktrisken med Ryssland och
Nato är så stor som den ibland beskrivs i me­
dia. Kriget är inte runt hörnet, just för att alla
vet hur katastrofalt det skulle vara. Och alla,
från Försvarsberedning till ÖB, politiker och
fredsrörelse, är eniga om en sak: ett ”enskilt
väpnat angrepp” mot Sverige är helt osanno­
likt. Sveriges enda väg in i ett större krig är att
dras in i en konflikt i närområdet, till exem­
pel genom något som liknar Ukraina-konflik­
ten, fast i någon av de baltiska stater som är
Nato-medlemmar.
Så säg att det till exempel 2019 är ett för­
höjt konfliktläge i Baltikum, och Nato ber en
ny svensk alliansregering att få ”värdlands­
stöd” och att örlogsfartyg ska få anlöpa i Gö­
teborgs hamn (Nordens största hamn). Då har
jag svårt att se att Anna Kinberg Batra skulle
klara av att säga nej.
Då har vi automatiskt kärnvapen i svens­
ka hamnar i ett militärt spänt konfliktläge
och det kommer den eventuella fienden (läs:
Ryssland) att utgå från. Närvaron av kärnva­
pen i sig är inte det värsta problemet – utan
att krigsplaneringen kommer att utgå från att
de kan finnas här och ska neutraliseras.
Att vi redan haft ett par flottbesök med
troliga kärnvapen bleknar mot att det nu är
en reell möjlighet att ha kärnvapen här i en
krigssituation – utan att Sveriges folk, riksdag
eller ens regering har något att säga till om i
frågan.
Det hemska är att någonstans sitter en rysk
militär planerare och uppdaterar målkartor­
na för medeldistansraketer, och skickar en
rapport till sin mellanchef om under vilka för­
utsättningar kärnvapen kan sättas in mot Gö­
teborg.
”Det är inte bara kärnvapen­
hotet som engagerar, utan ar­
betet mot svensk vapenexport
till diktaturer och att hålla
borta tankarna på återinförd
militär värnplikt ...”
Inte helt otroligt sitter också en planerare
på Pentagon och utvärderar hur Nato ska age­
ra om en svensk regering i händelse av kris/
konflikt/krig i Baltikum vägrar att transitera
eller släppa in Nato-trupper – trots att värd­
landsavtalet är på plats och vi samövat. Hur
mycket ska de ”be” om att få använda Göte­
borgs hamn, hur mycket ska de ”kräva” det?
Det är så här den militära logiken fungerar.
Sverige blir lätt en del av militära konflikter
oavsett vad vi i den aktuella stunden väljer att
föra för politik. Den militära planeringen lig­
ger nästan alltid helt skild från det civila sam­
hället, och i händelse av en stor kris/konflikt/
krig mellan Nato och Ryssland så är det näs­
tan säkert att de civila ledarna kommer att
känna sig bakbundna av vad generalerna fö­
reslår.
Vad kan vi göra?
Det är lätt att ge upp när man ser hur den mi­
litära retoriken får fullt utrymme nästan var­
je dag i våra större tidningar, och folkopinio­
nen sakta men säkert masseras in mot ett fullt
Nato-medlemskap. Men det finns också allt
starkare motkrafter – motståndet mot värd­
landsavtalet visar att en ny sorts fredsrörelse
börjar byggas. Det är tydligt att utrikesdepar­
tementet med Margot Wallström i täten försö­
ker få in en ny typ av mindre militariserat sä­
kerherhetstänk.
Det finns mycket att arbeta för i politiken,
både som väljare och utomparlamentariskt.
De som är besvikna på Miljöpartiet och So­
cialdemokraternas inbjudan till Nato söker
sig nu till Feministiskt initiativ och Vänster­
partiet som arbetar för att hindra ett fortsatt
närmande till Nato. Den ålderstigna fredsrö­
relsen som i stort varit vilande i Sverige se­
dan 80-talet har fått ny energi och många nya
medlemmar. Det är inte bara kärnvapenhotet
som engagerar, utan arbetet mot svensk va­
penexport till diktaturer och att hålla borta
tankarna på återinförd militär värnplikt och
storsatsning på svenskt försvar.
Flera sätt att verka på
Enligt min mening bör Sverige ta aktiva steg
bort från Nato/Ryssland-konflikten och verka
mot en militarisering av Östersjön. Det inne­
bär att söka samarbete med EU, med Norden
och andra aktörer. Att verka för färre kärn­
vapen i regionen, och till exempel få Ryss­
land att avbryta utplaceringen av missiler i
Kaliningrad. Att införa en tydlig lag som för­
bjuder införsel av kärnvapen i Sverige, både i
freds- och krigstid, skulle höja Sveriges säker­
het. Att fortsätta arbetet med att göra Sverige
och i förlängningen hela Norden till en ”kärn­
vapenfri zon” är viktigt.
Det finns många sätt att verka på som inte
ökar den direkta risken för att Sverige ska
dras in i en konflikt.
Att bjuda in kärnvapen till svenska hamnar
är en riktigt, riktigt dålig idé för vår säkerhet.
Martin Jordö
ANNONS
6
Glöd
Debatt
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Debatt
Glöd
7
Panelen:
Foto: Hasse Holmberg
I Syre #68 www.tidningensyre.se/2016/
nummer-68 skriver
Klas Lundström om
att alliansens enighet
om kärnkraften börjar
knaka i fogarna.
Tror du att kärnkraften har en framtid?
Alexandra Papamanoli,
25 år, integrationskonsulent, Borås
Tänk om dagens urbaniseringstrend är ett
övergående fenomen! Människan kan åter få
en roll i matproduktionen när den fossila energin fasas ut. Jordbruket sker på landet och
den mesta förnybara energin produceras här.
Att förtäta storstäderna och bygga nya miljonprogramsområden är kortsynta lösningar som kan bli dyrbara när det visar sig vara
på landsbygden de nya jobben finns. Arbets-
Ökad livslängd ger oss en lång period av frisk
fritid som pensionärer när vi kan välja var vi
vill bo.
I stället för att försämra storstädernas livsmiljöer genom förtätning kan vi komplettera
dem med en modern landsbygd med levande
byar och småstäder. Med dagens teknik kan
landsbygden bli en kulturellt och socialt rik
plats att leva på med ängar och skogar inom
räckhåll. En aktiv lokaliseringspolitik för boende på landsbygden skulle minska trycket
på storstäderna avsevärt.
Vi ser inte en landsbygd som ska räddas,
utan en landsbygd som räddar staden.
Lena Jarlöv
Arkitekt
Elsa Agélii
Konstnär
Kerstin Hermansson
Pedagog
Ja, tveklöst. Kärnkraften är inte koldioxidfri, men så nära
vi kan komma. Hittills har ökningen av
mänsklighetens energibehov varit
större än alla framsteg i att effektivisera och sänka förbrukningen. Så
vi behöver kärnkraft under överskådlig tid. Stora delar av världen
går nu från fattigdom till en dräglig
ekonomisk nivå, men den får absolut inte baseras på kol- och oljeledning.
Helena Sjöberg, 74 år,
pensionär, Ängelholm
Nej, jag hoppas
verkligen inte att
kärnkraften har någon framtid. Det är
mycket roligare med
sol, vind och vatten! Jag vill att det
ska vara naturligt och att man ska
använda energi som redan finns.
Här kunde ditt svar
stått. Om du också vill vara med i
vår panel, skicka
ett mejl till glod@
tidningensyre.se.
Skicka med en tydlig
porträttbild där du tittar
in i kameran och bifoga lite information om vem du är och vilka ämnen du är intresserad av.
Foto: Pr
iva
t
Alla vill inte bo i stan. På landet finns kontakt
med naturen och möjligheter till grannsamverkan och gemenskap. Men unga som vill
flytta till landet har ofta svårt att hitta en bostad till överkomligt pris eftersom alla lediga
hus blir fritidshus åt rika stadsbor.
Lantbrukets strukturomvandling med nedläggning av gårdar och utflyttning av industrijobb har försämrat servicen på landsbygden
och gjort det svårt att leva här.
livets omvandling ger ökad frihet att bo där
man vill. Politiken avgör om robotiseringen
ger ökad fritid eller arbetslöshet – bosättningens beroende av arbetsplats minskar i båda
fallen. Ökad arbetsfri tid möjliggör självbyggeri och självhushållning.
Möjligheterna att arbeta på distans ökar.
Utanför Sollefteå prövas ”bredbandsbullerbyar” för människor som vill bo på landet
med modern uppkoppling, där de kan förena
det digitala och det jordnära livet.
t
DEBATT Det upprepas ideligen som en sanning att vi måste bygga storstäder tätare och
högre för miljöns skull. Men vi tror inte på
det. Transporterna kommer inte att minska
så länge stadsborna kompenserar stadslivet
med fritidshus på landet eller flygresor utomlands.
Det behövs naturupplevelser och möjligheter att odla, bygga, bada och plocka bär
och svamp i närheten av hemmet om stan ska
vara attraktiv också på semestern. Och alla
har inte råd att kompensera!
Ulf Schyldt, 45 år, aktiv i
Humanisterna, Stockholm
Foto: Pr
iva
t
Låt landsbygden
rädda staden!
Foto: P
riv
a
Med dagens teknik kan landsbygden bli en kulturellt och socialt rik plats att leva på, skriver Lena Jarlöv, Elsa Agélii
och Kerstin Hermansson.
Kort och gott, nej.
Den borde i alla fall
inte ha en framtid i
en värld som desperat behöver drivas med ren energi.
8
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
SD minskar mest
i ny mätning
I veckan kom Statistiska Centralbyråns (SCB) partisympatiundersökning som görs i maj och
november varje år. 9 021 slumpmässigt utvalda, röstberättigade personer fick bland annat frågan: ”Vilket parti skulle du rösta
på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna?”
Resultatet visar att ett riksdagsval i maj skulle gett regeringspartierna, Socialdemokraterna och
Miljöpartiet, 34,2 procent av rösterna. Allianspartierna skulle fått
39,3 procent, Sverigedemokraterna 17,3 procent, Vänsterpartiet
6,8 procent och övriga partier 2,4
procent av rösterna. Största tappet fanns hos SD, minus 2,6 procent sedan förra mätningen.
I torsdags kom del två av samma undersökning som också berättar om i vilka demografiska
grupper de olika partierna har
sitt starkaste stöd.
Här ingick också en fråga om
inställningen till euron där andelen som skulle rösta ja i dag har
ökat, men fortfarande är motståndet stort – 74 procent skulle
rösta nej vid en folkomröstning.
Andelen som uppger att de i
huvudsak är för Sveriges medlemskap i EU är 49 procent.
Kanadas liberaler ska
arbeta för basinkomst
Vid sin kongress röstade Kanadas liberala parti igenom en motion som gör arbetet för basinkomst till en del av partiets officiella politik. Partiet är just nu Kanadas största och leds av landets
premiärminister Justin Trudeau.
Motionens huvudbudskap är att partiet, i dialog
med provinserna, ska utveckla en strategi för att
minska fattigdomen ”som siktar mot att erbjuda
en garanterad inkomst på en miniminivå”.
En basinkomst kan ge ”kostnadsneutral social säkerhet” står det i motionen och därtill hänvisas till det försök som gjordes i landet på 70-talet,
som till exempel visade på positiva hälsoeffekter.
Tanken är att basinkomsten ska ersätta andra
sociala försäkringar. I den kanadensiska debatten
handlar kritiken bland annat om att motivationen
att arbeta skulle kunna minska.
Motionen kom från partiets gräsrötter och förbinder inte den federala liberala regeringen, med Justin Trudeau i spetsen, att agera för en basinkomst.
En talesperson för ministern för social utveckling Jean-Yves Duclos understryker i en kommen-
tar till Huffington post att detta inte automatiskt
gör basinkomst till en del av regeringens politik.
Mer påtagligt är det pilotprojekt Liberalerna i
Ontario lanserade med sin budget tidigare i år.
– Det här är något som många verkar intresserade av att vi testar, så vi har något på gång till
hösten, har provinsens finansminister Charles
Sousa sagt till Huffington post.
Intresset för basinkomst växer och försök planeras i till exempel Finland och Nederländerna. Till
helgen röstar också Schweiz om basinkomst efter
ett så kallat ”folkligt initiativ”. Opinionsundersökningar pekar mot nej men det allt starkare stödet
för ja-sidan har överraskat.
En undersökning i EU våras visade på ett starkt
stöd för basinkomst. Dalia Research ställer fyra
gånger per år frågor till 10 000 invånare i EUs
medlemsländer och i den senaste fanns en fråga om inställningen till basinkomst. Av de 87 procent som valde att svara på undersökningen var
64 procent positiva. Mest positiva var invånarna i
Spanien och Italien.
Benita Eklund
Benita Eklund
En 30-årig man med kopplingar till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen har dömts för
en attack mot ett asylboende i
Tranås. Mannen greps på bar
gärning och hölls kvar av en privatperson tills polis kunde omhänderta honom. Enligt vittnen
ska skadegörelsen ha skett tillsammans med en annan, ännu
okänd, person, rapporterar
Expo.
Mannen uppger att han var
på krogen samma kväll som
asylboendet angreps och döms
således mot sitt nekande. Rätten anser att rubriceringen borde vara hatbrott och domen
blev 100 dagsböter på 150 kronor samt skadestånd på 4 326
kronor. Enligt Expos sammanställning rapporterades 49 attacker mot flyktingboenden
bara under 2015.
Klas Lundström
Foto: Zofeen Ebrahim/IPS
30-årig nazist
dömd för attack
mot asylboende
Fiskare i Karachi i Pakistan synar sina nät. Ett nytt avtal ska öka chanserna till ett hållbart fiske med fiskekvoter som hålls.
Nytt avtal mot illegalt fiske
Ett nytt internationellt avtal för att stoppa olagligt
och oreglerat fiske börjar tillämpas den 5 juni. Enligt överenskommelsen om hamnstatskontroller,
PSMA, kommer stater att bli tvungna att kontrollera
utländska fartyg som vill lägga till i deras hamnar.
– Utländska fiskefartyg måste ge information om
sina aktiviteter och kunna bevisa att fångsten de
har ombord är lagligt fångad, säger Matthew Camilleri vid FN-organet FAOs avdelning för ekonomi, fiskeri- och vattenbrukspolitik.
Elizabeth Wilson, chef för avdelningen för internationell havspolitik vid stiftelsen Pew Charitable Trusts,
menar att det nya avtalet endast delvis kommer lösa
problemen med minskande fiskbestånd.
– Detta eftersom regeringar fastställer fiskekvoter som inte är hållbara och som innebär att fisken
inte har en chans att föröka sig, säger hon till IPS.
När en regering har fastställt en fiskekvot krävs
det också att reglerna följs, men det är ofta inte
fallet, påpekar Elizabeth Wilson. Kvoterna överskrids genom olagligt och oreglerat fiske.
Hittills har 57 länder (inklusive EU) skrivit under
avtalet om hamnstatskontroll som kommer att
innebära att illegala fiskeflottor nekas tillträde till
hamnar, enligt Matthew Camilleri.
Han menar att det nya avtalet även ger myndigheter möjlighet att upptäcka tvångsarbete ombord, smuggling av varor eller människohandel.
Lyndal Rowlands/IPS
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Radar
9
880 döda på
Medelhavet
Foto: Erik Nylander/TT
Finanskriser kan leda till fler dödsfall enligt en ny studie i The Lancet. Allmän sjukvård ger ett skydd mot de negativa effekterna.
Finanskrisen har slagit
mot den globala hälsan
Under de senaste åren har den globala finanskrisens hälsoeffekter granskats. Nu senast i form av
en studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet som konstaterar att 500 000 dödsfall i cancer
kan härledas till finanskrisen.
En OECD-rapport från 2015 visar att ojämlikheten förblir stor kring sjukvård i Europa. Förutom
försvagad sjukvård i EMU-länder som Grekland,
Italien, Portugal och Spanien har satsningen på
sjukvård minskat i Europa generellt.
– Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna så
det är avgörande att förstå hur ekonomiska förändringar påverkar överlevnaden, säger Mahiben
Maruthappu, studiens författare och knuten till
Imperial College i London.
Dödsfallen kommer av sociala nedskärningar eller arbetslöshet och brist på pengar till sjukvård.
Lånepaketen från IMF och EU till Grekland, Portugal och Spanien krävde åtstramningar inom
den offentliga sektorn, något som FNs världshälsoorganisation WHO kommenterade i en rapport
2012: ”Nedskärningar av den allmänna sjukvården skedde i ett läge då hälsosektorn kräver mer,
inte mindre, resurser.”
I länder som erbjuder allmän sjukvård räknas
inga ytterligare cancerfall, enligt studien i The
Lancet.
– Allmän sjukvård ger ett skydd mot [finanskrisens] effekter, menar Mahiben Maruthappu.
Forskarna Graham Colditz och Karen Emmons
menar att studien understryker vikten av en demokratisk sjukvård.
– Studien slår ett slag för den allmänna sjukförsäkringens skyddande effekt när det häller cancerdödlighet, säger de till The Telegraph.
Klas Lundström
Olika framtidsutsikter för
världens korallrev
I Adenviken och Röda havet utanför nordöstra Afrikas kust har pirater härjat och saboterat
sjötrafik i flera år. Något som fått positiva effekter
för korallreven. På Stora barriärrevet i Australien
är läget däremot kritiskt.
Utanför Australiens guldkust är läget det omvända: fred råder och tusentals turister besöker
årligen Stora barriärrevet. Nya siffror från National
Coral Bleaching Taskforce visar att det 2 300 kilometer långa revet börjar dö.
Piraterna härjningar skapar mycket lidande och
följderna har varit bland annat kidnappningar, kapningar och en oförutsägbar tillvaro för
nä ring sid kare och bofasta. Men nu avslöjar National Geographics havsforskare att en positiv konsekvens är att regionens korallrev återhämtat sig och
frodas, tack vare regionens osäkra politiska läge.
Vid Amazonflodens mynning har oceanografer
från University of Georgia påträffat ett oupptäckt
900 kilometer långt korallrev som är tillhåll för
ett 70-tal fiskarter, hummerarter och svampar.
Men tiden är knapp, menar forskarteamet: inom
kort väntas oljeplattformar placeras just vid Amazonflodens mynning.
– Den typen av storskaliga industriaktiviteter
innebär en stor miljöutmaning, säger Patricia Yager, professor i oceanografi vid University of Georgia, till The Atlantic.
– Inbördeskrig och piratverksamhet har gjort att
havets resurser inte exploateras i samma utsträckning, skriver National Geographic och uppmuntrar till mer stöd åt lokala fiskenäringar.
Klas Lundström
Minst 880 människor befaras
ha drunknat på Medelhavet förra veckan, rapporterar FNs flyktingorgan UNHCR. Hittills under 2016 har fler flyktingar dött
på Medelhavet än under samma
period förra året.
Siffrorna har tagits fram med
hjälp av de vrakrester och berättelser från dem som överlevt
och tagit sig till Italien.
– Så många dödsfall på några
dagar och månader är chockerande och visar hur verkligt farliga dessa resor är, sade Filippo Grandi från UNHCR vid en
pressträff i Genève.
Ungefär 2 510 liv befaras liv
ha gått förlorade så här långt
jämfört med 1 855 under samma
period 2015.
Benita Eklund
Forsmark-reaktor
kan komma att
uppgraderas
Styrelsen i Forsmarks kraftgrupp AB, kontrollerad av statliga Vattenfall, har beslutat att gå
vidare med en plan för att öka
effekten i Forsmark 1-reaktorn,
rapporterar Ny teknik.
Det handlar enligt Vattenfall inte om någon ny investering, utan om en uppgradering
som bygger på teknisk utrustning som funnits installerad sedan 2011.
Utrustningen möjliggör en
effekthöjning på 120 megawatt
mer än i dag, men för att mata
ut mer effekt krävs förstärkningar av kraftnätet. Dessutom krävs
ett godkännande av Strålsäkerhetsmyndigheten för att effekthöjningen ska kunna göras.
Beskedet kommer under pågående energisamtal mellan
den rödgröna regeringen och
oppositionen, där energiminister Ibrahim Baylan lovat besked om effektskatten på kärnkraft och en bortre tidsgräns för
svensk kärnkraft.
Men samtalen kärvar och
uppgifter till medierna gör gällande att regeringen nu förhandlar med endast tre av allianspartierna:
Moderaterna,
Kristdemokraterna och Centern. Liberalerna står utanför.
Benita Eklund
10
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
”Alla instrument måste
användas i klimatarbetet”
Transportsektorn är ett av de områden som
står inför störst utmaningar om Sverige och
Norden ska kunna nå målen som sattes i Paris. Det visar en ny rapport som International
Energy Agency gjort tillsammans med sju
nordiska forskningsorganisationer.
Han menar precis som rapporten beskriver att
man måste använda alla tillgängliga politiska
intstrument för att lyckas. Man behöver också
bli bättre på att utvärdera nya projekt på ett
sektorövergripande sätt. Förbifart Stockholm
är ett sådant exempel.
– Man måste ställa sig frågan: blir det lättare eller svårare att nå klimatmålen med den
här satsningen? Förbifarten är ett exempel
där jag är väldigt tveksam till om det är klokt
använda skattepengar.
Även när det gäller satsningar på höghastighetståg är Markus Wråke tveksam.
– Det är ingen tvekan om att det är bra för
dem som åker mellan Stockholm och Malmö,
men man måste ställa nyttan i förhållande till
kostnaden på 300 miljarder. Är det rätt använda pengar, och vad skulle man kunna använda dem till istället?
Viktigare att satsa på är då exempelvis flaskhalsar längs järnvägsnätet, förbättrade styrsystem så att tågen kan gå tätare och en generell satsning på att bygga ut de regionala
transportsystemen, menar Markus Wråke.
– Mängden resenärer Stockholm – Göteborg – Malmö är lika stor under ett år som de
som använder Stockholms tunnelbanesystem
på en dag.
Han får medhåll av Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.
– Vi har eftersatt järnvägsinvesteringar.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Det blir allt tydligare att transportsektorn behöver en dramatisk omstrukturering. Några
vägar framåt är elektrifiering av fordon, färre
transporter med lastbil och fler på järnvägen,
smarta lösningar av transport och kollektivtrafik i städerna och bättre planering vid nya
infrastrukturprojekt. Det kommer att krävas
många åtgärder för att nå målet att göra energisektorn koldioxidneutral till år 2050. I dag
står transporter för 40 procent av de svenska
och nordiska utsläppen.
– Det behövs dramatiskt minskade utsläpp
och det räcker inte med det. Man måste minska ökningen av transporter och ta bort de resor som inte behövs. Mer än hälften av alla
persontransporter som görs i dag är mindre
än två kilometer långa, och 80–90 procent är
kortare än tre mil, säger Markus Wråke som
varit projektledare för rapporten och som
jobbar på IVL Svenska miljöinstitutet.
Demonstration mot vägprojektet Förbifart Stockholm utanför riksdagen. Markus Wråke från IVL Svenska Miljöinstitutet menar att man alltid måste ställa sig frågan om en satsning gör det lättare eller svårare att nå klimatmålen. Han
är ”väldigt tveksam” till om Förbifart Stockholm är klokt använda skattepengar.
Man kan inte bygga nytt innan man får ordning på det gamla. Det behövs ett fungerande
underhåll och billiga investeringar för att få
trafiken att flyta smartare, säger han.
Samtidigt menar han att snabbare tåg är
viktigt.
– Ska man få bort flyget mellan Stockholm,
Göteborg, Malmö, Oslo och Köpenhamn, då
är det tåget som måste ta det.
Ulf Jarnefjord är regionalt skyddsombud på
Transportarbetareförbundet. Han har bland
annat deltagit under klimatförhandlingarna i
Paris för världsfacket IFVS/ITUC och menar
att den nya rapporten inte räknat med de utbredda problemen i transportbranschen.
– Det finns en väldigt osund konkurrens
i åkeribranschen i dag. Du kan köpa en lastbilstransport för halva priset av en järnvägstransport. Det är mycket fusk med falska
f-skattare, social dumpning och olovligt sabotage, där siffror från Lunds universitet säger att omkring 400 utländska lastbilar kör
omkring olagligt på de svenska vägarna varje dag.
Han menar att konkurrensen från oseriösa aktörer gör att de seriösa inte har råd med de
miljöinvesteringar som behövs eller helt enkelt slås ut. Därför vill han se mer trafikpoliser och att det införs ett beställaransvar.
– Om du går ut och köper kotletter för tio
kronor så begår du ett brott för att du borde
förstått att det är för billigt, men det är inte
olagligt i dag att du beställer en transport som
inte ens täcker kostnaderna för minimilöner.
Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen håller med om bilden
som Ulf målar upp.
– Ja, det är rena vilda västern i den branschen i dag, men med den nya vägslitageav giften som nu utreds kan man ändra på det.
Då beskattas alla lastbilar som kör på svenska
vägar efter hur många kilometer de kör. Skatten blir lägre för moderna, energisnåla fordon, medan en smutsig gammal lastbil får högre. De kommer också att kunna spåras via
ett gps-system, vilket gör att man kan få en
bättre kontroll och komma åt många problem
samtidigt.
Svante Axelsson är på det hela optimistisk till att man kan nå målen. Han nämner
cykelinvesteringar som görs i de stora städerna, fler aktörer som kommer med elbilsmodeller, och även försök med elledningar längs
motorvägarna för långa lastbilstransporter är
på gång.
– Det händer så mycket nu, så jag tror att
det kommer att gå fort, säger han.
Madeleine Johansson
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Dr David Roy Danielson utför en
operation på en syntetisk hund. Den
syntetiska hunden är mycket detaljerad och realistisk och används
för träning av kirurger. Med hjälp av
Alberta the dog, som hunden kallas,
hoppas man kunna minska behovet
av levande djur som används vid
veterinärmedicinska skolor.
Foto: Chris O’Meara/TT
Radar
11
Foto: Pixabay
12
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Skogen
– en spelare i EUs klimatpolitik
I sommar ska första gången ett lagförslag läggas
fram om hur EU ska ta in skog- och mark i utsläppskalkylen. Miljörörelsen misstänker att det kan innebära att unionen sänker sin klimatambition.
D
Text: Jacob Hederos
et är upplagt för en ordentlig kraftmätning när
den eventuella klimatnyttan av skogen ska införlivas i EUs klimatpolitik. Det sätt som bruket av
skog och mark vägs in i klimatpolitiken kan nämligen spela en stor roll för EUs ambition att minska utsläppen inom unionen. Skog- och markanvändning agerar inte bara som en så kallad
”kolsänka”, genom att ta upp och binda kol, den bidrar även till
utsläpp genom exempelvis avskogning och hur vi gödslar mar-
ken. Sammantaget beräknas dock den samlade effekten bli en
upptagningsförmåga av kol som motsvarar nära tio procent av
EUs totala utsläpp. Nu varnar bland annat miljörörelsen för att
lagstiftarna öppnar för att länder ska kunna räkna av ökat upptag av kol i skog och mark mot ökade utsläpp i andra sektorer
genom krediter. De menar att det nya lagförslaget därmed kan
underminera EUs övergripande klimatmål, som säger att minst
40 procent mindre utsläpp ska lämna unionen år 2030 jämfört
med år 1990. Enligt flera beräkningar kan utsläppsminskning-
13
14
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Foto: Pixabay
Utöver att ta upp
och binda kol bidrar
skog- och markanvändning till utsläpp
genom bland annat
avskogning.
”Just nu diskuteras bland annat
hur och om länder ska kunna
ta med den här
typen av krediter för att uppnå
sina utsläppsmål.”
Mattias Lundblad,
Sveriges Lantbruksuniversitet.
Foto: SLU
en nu minska till i realiteten omkring
35 procent.
– Just nu diskuteras bland annat
hur och om länder ska kunna ta med
den här typen av krediter för att uppnå sina utsläppsmål, säger Mattias
Lundblad, som följer frågan på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Svårt att bokföra
I den tidigare europeiska klimatpolitiken har vårt sätt att sköta skog och
mark inte varit inräknat i våra åtaganden. Mål för utsläppsminskningar
har dock satts för nästan alla andra
sektorer, som jordbruk, transporter
och bostäder. Men internationellt är
skog- och mark redan en del av exempelvis Kyotoprotokollet. Nära hälften
av världens länder hade också med
sektorn i sitt utsläppsminskningsbud
inför klimatmötet i Paris i vintras.
Men det är enligt kritiker svårt att un-
der rådande internationella regelverk
bokföra skogens och markens upptagningsförmåga på ett rättvisande sätt.
– Att inom vissa ramar själva få bestämma hur man ska räkna och lägga
fram sina egna åtaganden har den fördelen att länderna bör acceptera avtalet. Men risken är förstås att avtalet
blir urvattnat och det kan skapa problem i samband med handel mellan
länder. Det förekommer även en risk
att manipulera modellen till sin egen
fördel, säger Hans Petersson, som
också forskar på området vid SLU.
”Lulucf ”
Men i Europa finns det numera en någorlunda respekterad samsyn kring
hur sektorns bidrag ska beräknas.
Nya bokföringsregler är satta sedan
år 2012 och har använts sedan 2013.
Våren 2014 lade också EU-kommissionen fram en inledande trevare till
om ta in sektorn i medlemsländernas
åtaganden för att minska utsläppen.
När EUs statschefer oktober 2014
skulle enas om klimatmålen inför Parismötet godkände de också ambitionen. EU-länderna valde dock att inte
klargöra vilken roll sektorn, som i klimatjargong kallas Lulucf, ”Land use,
land use change and forestry”, skulle
ha i sitt bud inför Parismötet. De undvek klargörandet genom att lägga frågan i utredning inför ett förslag som
väntas i sommar. Senaste deadline då
de ska klarlägga sitt bud inför FN är
den 30 juni 2017.
Svenska regeringar har dock, tillsammans med flera andra, tidigare
varit tveksamma till att släppa in skog
och mark i klimatkalkylen.
– Det beror på en mängd olika anledningar. Inte minst på grund av att
regelverket kring hur bokföringen ska
ske från början var schablonmässig ...
Dessutom har den svenska synen ge-
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
15
Maroš Šefčovič och
Miguel Arias Cañete
är kommissionärerna som kommer
att hålla i frågan när
förslaget presenteras i sommar.
Foto: Virginia May/AP/TT
nomsyrats av att fokus bör ligga på
att minska fossilanvändningen, säger
Hans Nilsagård, skogspolitisk handläggare på Näringsdepartementet,
som följt frågan i flera år.
– Sedan kan det säkert också spela
in att svenska regeringar velat se skogen som en nationell fråga som ska
styras av den egna marknaden. Det
ska inte vara något för EU-politiken,
säger Mattias Lundblad.
Vilka är de stora förespråkarna då?
– Det är inte helt tydligt vilka positioner olika medlemsländer har, men
det finns vissa som sticker ut, säger
Hans Nilsagård.
Risk för överexploatering
Ett sånt land är Irland, fortsätter han.
När de tittar på möjligheterna att
minska sina utsläpp fram till år 2030
anses det vara väldigt svårt i bland
annat deras stora jordbrukssektor.
Samtidigt har de planterat stora arealer skog som de kan räkna in som
utsläppsminskande i sitt åtagande i
Kyotoprotokollet. De vill därför kunna göra detsamma inom EUs klimatpolitik, säger Nilsagård.
Vad är då den generella tanken
bakom att ta in sektorn i klimatpolitiken?
– Det är en grundläggande poäng
att bokföringen av växthusgaser är så
omfattande som möjligt. Om till exempel upptag och utsläpp från skogen utelämnas finns en risk att länder överexploaterar skogsresurser
utan att detta syns i bokföringen, säger Hans Nilsagård.
– Detta kan bland annat ske genom
avskogning för infrastruktur eller för
att skapa mer jordbruksmark, men
det kan också ske om ett land ökar
sin avverkning utan att skogstillväxten ökar i motsvarande grad, säger
Hans Nilsagård och fortsätter:
”Att inom vissa
ramar själva få bestämma hur man
ska räkna och lägga fram sina egna
åtaganden har den
fördelen att länderna bör acceptera
avtalet.”
”Det är en grundläggande poäng
att bokföringen
av växthusgaser
är så omfattande
som möjligt.”
Hans Nilsagård, skogspolitisk handläggare på
Näringsdepartementet.
Foto: Sifi.se
Hans Petersson,
Sveriges Lantbruksuniversitet.
Foto: SLU
16
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
”Det saknas effektiva
instrument för att göra
avvägningar i Sverige.”
Foto: Privat
Substitutionseffekt
Svenska regeringen kan också tänka
sig att utsläppsminskande åtgärder
inom Lulucf till viss del ska kunna
räknas av mot åtgärder inom andra
sektorer och vice versa. Men man
menar att det är viktigt att denna så
kallade flexibilitet endast kan användas utan att sänka det övergripande
målet att få ner utsläppen inom unionen med minst 40 procent. Det finns
också en oro för att en Lulucf-lagstiftning kan uppmuntra till ett alltför
stort fokus på att kortsiktigt minska
utsläpp genom att snabbt bygga upp
och lagra kol i skog. Dels för att en
sådan kolupplagring inte är permanent, dels för att detta kan begränsa
länder som Sverige, som långsiktigt
vill bygga upp sitt kolförråd och samtidigt avverka skog för att använda
som material till att ersätta bland annat fossil energi och byggmaterial. Då
uppnås nämligen en så kallad substitutionseffekt som enligt företrädarna
för den linjen har varit ett framgångsrecept för Sveriges klimatpolitik. Men miljörörelsen som företräds
av bland annat Europeiska miljöbyrån EEB är kritisk till flera delar av
politiken som nu diskuteras. Exempelvis ifrågasätter de tanken på att
länder ska kunna räkna av lagring
och utsläpp i skog och mark mot fortsatta utsläpp i andra sektorer. De
Foto: Pixabay
Karin Beland Lindahl.
– Om man inte bokför den förändringen i biosfären så skapar man ett
kryphål. Det är det som kan täppas
igen nu. Numera är också den svenska linjen mer öppen till att ta in Lulucf.
Med de nya bokföringsreglerna på
plats har bland annat beräkningarna förbättrats. Men fortfarande kvarstår frågan om vad som ska ligga till
grund för de utsläppsminskningsåtaganden som länderna nu kan få.
Vem och vad som bestämmer utgångspunkterna blir därför avgörande för hur exempelvis förändringar i
svensk skog ska bedömas.
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
17
18
Zoom
Klimatpolitiken i korthet
De två nuvarande största delarna i EUs
klimatpolitik består av utsläppshandeln
ETS som täcker omkring hälften av alla
utsläppskällor i unionen, bland annat
industrier och energiproducenter. Den
andra delen, ESD, består av åtgärder för
att begränsa utsläppen inom resterande
sektorer, bland annat landtransporter,
bostäder och jordbruket. Lulucf (Land use, land use change and
forestry) är den sektor bestående av
skog och mark som binder och släpper ut växthusgaser som ett resultat av
mänsklig verksamhet enligt FNs definition.
EU-kommissionen ska presentera ett förslag på hur sektorn ska införlivas i EUs
klimatpolitik i sommar. Därefter inleds
förhandlingar mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen om vilka
regler som ska gälla alla sektorer under
åren 2021-2030. Läs Sveriges och andra politiska spelares
position i samtalen inför förslaget
om Lulucf och ESD på Syres webb.
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
19
”Det vi förespråkar är att
man måste ha de styrmedel som är bäst utifrån
ett livscykel- och systemperspektiv under en överskådlig framtid.”
Mikael Karlsson,
ordförande i European
Environmental Bureau.
Foto: SNF
menar bland annat att det inte går att
jämställa koldioxid från fossila källor med den från skog och mark. Detta då det fossila enkelt kan begränsas
och stanna i jorden medan skogens
och markens upptagna kol enkelt
kan återföras till atmosfären vid exempelvis skogsavverkning. De ställer
sig också frågande till om det går att
lita på de nya bokföringsreglerna. De
menar bland annat att det fortsatt förekommer flera osäkerheter kring hur
man ska se på skillnaden mellan naturliga förändringar i skog- och mark
och sådana orsakade av människan.
Det öppnar fortfarande för glädjekalkyler, menar de. En annan fara som
pekas ut är att frågan om klimatnyttan kan skjuta undan fokus från andra
viktiga nyttor, antingen det är rekreation eller matproduktion.
– Det vi förespråkar är man måste
ha de styrmedel som är bäst utifrån
ett livscykel- och systemperspektiv
under en överskådlig framtid. Då kanske svaret varierar mellan olika länder, säger ordföranden i EEB Mikael
Karlsson, som menar att det är viktigt
att fråga sig om en europeisk politik
är möjlig på området.
Svårt finna balans
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det verkar inte bara finnas utmaningar på den europeiska nivån för skogspolitiken. I Sverige finns det de som
hävdar att det är svårt att finna en
balans mellan hur man ska prioritera de ekonomiska, sociala, kulturella
och miljörelaterade målen som styr
användningen av skogen. I en studie
av bland andra Karin Beland Lindahl
menar författarna att situationen lett
till en målinflation, som i kombination med otydlighet om avvägningar
och prioriteringar gör att den svenska
skogsbruksmodellen i praktiken prioriterar virkesproduktion.
Ambitiös politik
– Det saknas effektiva instrument för
att göra avvägningar i Sverige. När det
gäller mål- och problemformulering
finns en väldigt ambitiös politik, men
när det kommer till själva genomförandet blir det vissa synsätt och intressen som tar över. Det förekommer
även i diskussionen om hur klimatnyttan från skogen ska värderas, säger Karin Beland Lindahl. Den europeiska skogens klimatnytta står dock inte helt oemotsagd. Under våren kom forskning som ställde
den rådande bilden av klimatpåverkan från skogsproduktion på ända. I
tidskriften Science publicerades en
rapport som menade att europeiska länders ökade plantering av barrskog framför lövskog faktiskt har lett
till en uppvärmning av klimatet. Detta
bland annat genom att mindre avkylande vatten släpps ut från barrskog,
samtidigt som den mörkare färgen på
bladen reflekterar bort mindre ljus
och därmed binder mer värme. De
slutsatserna avfärdades dock av bland
andra Hans Petersson.
– För mig föll artikeln främst på
grund av att de missade att skogliga
produkter ersätter fossila produkter
och energi. Mer bland- och lövskogar
är nog bra av biodiversitetsskäl men
för klimatet tror jag mer på de trädslag som växer bäst på platsen. Det verkar upplagt för fortsatt debatt om hur vi ska se på vår skog och
mark ur klimatperspektiv när förslaget kommer i sommar. Och till den
kraftmätningen väntas också kommissionen samtidigt lägga fram sitt förslag på hur transporter, bostäder och
alla andra sektorer som inte ingår i utsläppshandeln under åren 2021–2030
ska minska sina utsläpp. Därmed är
spelplanen utlagd inför den framtida klimatpolitiken, som påverkar allt
från industrin i grannkommunen till
värmen i ditt hus och maten du köper.
EUs deklarerade mål att vara ledande
i klimatpolitiken står på spel.
– Tre stora lagstiftningsakter ska
förhandlas samtidigt efter sommaren. Det är ett stort och omfattande
arbete som väntar framöver, säger
Stina Gustafsson, som är ansvarig
tjänsteman för den framtida utsläppshandeln på Miljö- och energidepartementet.
Jacob Hederos
20
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Omöjliga intervjuer
Omöjliga intervjuer –
Hugo Ström möter Henry David Thoreau
”Ni har ödelagt
lunden i era sinnen”
Henry David Thoreau har inspirerat många av dagens gröna
och frihetliga med sina tankar om att leva nära naturen och
efter sina egna regler. Han hade inga högre tankar om media,
men Hugo Ström fick ändå en intervju med honom när de
möttes på väg mot en bergstopp.
D
et är vår. Stjärnorna har dragit sig
tillbaka som polyper i sina skal.
Daggen ligger frisk
i gräset och rådjuren stirrar vaksamt mot mig, denna märkliga
gestalt klädd i gräll plast, på väg
upp mot Åsarnebergets topp, andandes tungt, nästan flåsande på
den grusiga vägen.
När jag tar mig förbi hembygdsgårdens gråa byggnader silar redan solen genom sälgens
blommor. En bra bit framför mig
ser jag en man som precis som
jag är på väg uppför berget. Jag
beslutar mig för att springa ikapp
honom, om inte annat för att det
är sällsynt att man träffar någon
människa när man är ute och
springer häromkring.
de och svettiga gestalt och det
är något bekant med hans ansikte: den kraftiga och böjda näsan
och de något insjunkna, eftertänksamma och samtidigt vänliga ögonen inramas av ett kraftigt
och vildvuxet skägg. Det är Thoreau. Ta mej satan. Det är Henry
David Thoreau.
Det är alltså Thoreau. Amerikanen som levde hela sitt liv på
samma plats i New England, men
som diktade fram ett nytt språk
för hela jorden. Det är mannen
som flyttade ut vid en tjärn för
att komma närmare ett svar på
vad det är att leva. Författaren till
Walden. Mannen som kämpade
för slavarnas rättigheter. Författaren till en rad världsberömda
essäer. Naturreflektionens mästare. En den sällsamma stilistikens
stoiker.
Det är inte konstigt att mina
ben darrar.
En jäktad människa
Men han ler mot mig:
– Vissa har visst bråttom att ta
sig fram säger han och ett brett
leende bryter fram under skäggmassan.
Han får mig att skämmas för
hela företaget; han tvingar mig
att se mig sådan jag är: en jäktad
människa i funkiskläder på retreat från min stressade tillvaro. Jädrans: nu får en skämmes mitt framför ögonen på självaste Thoreau.
Jag ler urskuldande. Man har
ju barn, säger jag. Allt hinns inte
med. Man har ju huslån och arbetstid och trädgårdslandet ska
skötas och tidningen läsas och …
ja, allt hinns inte med.
Thoreau skrattar, mjukt som
självaste ungbjörkarna.
– Nej, det är märkligt. Ju
snabbare man gör allting, desto
mindre tid har man. På min tid
färdades tågen femtio kilometer
i timmen, och det tyckte jag var
i högsta laget. Men nu finns det
flygplan som färdas i tusen kilometer i timmen. Men allt mindre
tid blir det. Och du tog dig snabbt
upp på berget och lika snabbt går
det ner. Och sedan färdas du mellan jobbet, dagis och hemmet i
väldig fart, men ändå har du ingen tid!
Öppen för världen
Jag springer uppför den avrakade
bergssluttningen. Träden har för
flera år sedan fraktats härifrån,
men stigen är kvar. Den följer
den branta stigningen mot toppen, mellan stubbar och markberedda högar.
När jag äntligen närmat mig
honom tillräckligt för att jag ska
kunna se vem den främmande är,
står han redan på toppen, framför masten och med hyggen och
milsvid utsikt omkring sig. Han
vänder sig om mot min flämtan-
Plötsligt utbrister han:
– Men det är väl bra att du är
ute och rör på dig stackars inburade sate! Det är väl mycket bättre än att sitta och kura framför
spisen – eller teven, som ni säger
nuförtiden.
– Teveapparater, bilar, månlandare och locktänger. Men det
enda ni har lyckats åstadkomma
med era så kallade framsteg och
förbättringar är att göra det här
landskapet både tamare och billigare. Vad har ni exempelvis gjort
Foto: RhythmicQuietude/Creative Commons 3.0
Det är Thoreau
En kopia av Thoreus stuga precis där den låg. Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Foto: Benjamin D Maxham
riksdag har sålt sig till makten…
Thoreau fnyser.
– Ja ni har allt ställt till det bra.
För vällevnadens skull har ni sålt
det allra dyrbaraste: ni har ödelagt lunden i era sinnen. Men titta där, säger han och pekar mot
fjällranden. Där finns ännu någonting som inte är alltför besmittat med er själva. Det är dit
jag är på väg nu.
En värld omkring oss
Henry David Thoreau.
här? Huggit bort alla träd runt
hela berget! Ni har låtit sinnligheten förföra er. Det är inte märkligt att ni med era förgrovade sinnen lyckas riva sönder den här
världen. Ni har närmat er världen
som om det var en bordell. Och
därigenom har den äkta kärleken
och känsligheten gått förlorade
för er! En människa som står öppen för världen skulle inte kunna
göra detta.
– Jag skulle exempelvis kunna berätta för dig om när jag gick
nedför berget Ktaadn. Det var annat det min gosse! Annat än denna tragiska penninghunger …
Ktaadn. Jag ryser. Hur många
gånger har jag inte läst detta mästerstycke och förundrats över
hur han lyckats uttrycka sanningen och det högsta med en sådan
enkelhetens stilistik som går rakt
igenom märg och ben.
Onyttiga brasor
Jag ler urskuldande igen.
– Herr Thoreau, det är endast
sådan vår skogspolitik ser ut: Vi
hugger ner skogen för att ge ved
till alla möjliga onyttiga brasor.
Thoreau skrattar.
– Jaså din parvel, du har läst
mina essäer också? Jag antar att
du också försöker följa mina exempel när det kommer till att
leva. Eller är du en sådan som
bara läser för att kunna glänsa
med dina kunskaper?
– Herr Thoreau, svarar jag ödmjukt, jag försöker så gott det
går att umgås med heroismens
och självrespektens finare vävnader genom att odla min egen mat
och leva i enkelhet, men du ser
ju hur här ser ut. Livet blir hela
tiden fattigare precis som du säger: Skogarna huggs ned, materialismens människa triumferar,
karriärismens samhälle segregerar, det grönaste partiet i vår
I en förhoppning om att jag ska
kunna få en längre intervju frågar jag om han inte vill komma
hem till mig och dricka en kopp
te. Han stirrar på mig några korta
ögonblick. Sedan säger han:
– Skulle jag späda ut denna kvälls förhoppningar med en
mugg te?! Omöjligt! Så lågt ska jag
inte sjunka mer! Vatten är nog för
en vis man. Adjö min herre!
– Men jag skulle så gärna vilja
göra en kort intervju för tidningen!
En kort stund stirrar han på
mig. Sedan utbrister han:
– Och vad står det i tidningen?
En massa trams. Om man någon
gång skrev sanningen skulle jag
väl kunna stå ut med en intervju.
Men ni verkar tro att det är nödvändigt att läsa tidningen. Som
om man därigenom fick några
nyheter till skänks. Men sanningen är att i tidningen står alltid det
gamla vanliga medan det hela tiden runt omkring oss finns en
värld ännu outforskad, redo att
upptäckas!
Prasslet av papper
Thoreau blickar ut över landskapet med sina fjäll och dalar och
han ler vemodigt.
– Titta där! Där stiger solen,
men den är bara en morgonstjärna. Det ska komma mer ljus, men
knappast genom prasslet av papper. Det finns fler nyheter under
dessa stenar än i din tidning!
Efter att vi skakat hand försvinner Thoreau nedför berget
mot Stor-Hallen. Han rör sig vigt
och jag tänker att jag skulle ha velat visa honom den riktiga urskogen, visat honom att också vi har
kvar sådana sublima rester som
han fann under nedfärden från
Ktaadns berg. Men det skulle kräva att jag tog bilen. Långt. Och jag
är osäker på om Thoreau verkligen skulle uthärda en färd i en sådan hastighet.
Hugo Ström
Omöjliga intervjuer
Energi
"Skogsliv vid Walden är
ett av Henry David Thoreaus mest kända verk."
Om Henry David Thoreau
• föddes 1817 och dog 1862 i Concord i Massachusetts
• var författare, naturvetare och filosof och
ansåg att människan borde gå tillbaka till
naturen
• höll föreläsningar där han angrep slaveriet
• levde i två år i ett enkelt hus som han själv
hade byggt i skogen vid sjön Walden Pond,
och var så självförsörjande han
kunde.
Böcker och texter av Thoreau
Det här är de böcker och texter som finns
översatta till svenska.
• Skogsliv vid Walden (Walden) (översättning Frans G. Bengtsson, Wahlström & Widstrand, 1924)
• Cape Cod (Cape Cod) (översättning Gustav
Sandgren, Tiden, 1960)
• Om civilt motstånd (On civil disobedience)
(översättning Reidar Ekner, Arkturus, 1977)
• Civil olydnad (Civil disobedience) (bearbetning & översättning Johan Hammarström, h:ström – Text & kultur, 2001). 2., utvidgade uppl. 2005
• Konsten att vandra (essäer) (översättning
Erik Carlquist, h:ström - Text och kultur,
2005)
• Walden (Walden) (översättning Peter
Handberg, Natur och kultur, 2006)
• Fågeldagbok: anteckningar om fåglar och
natur (ur Journal) (översättning, förord och
kommentarer: Lennart Nilsson, Ellerström,
2009)
• Dagboksanteckningar (ur Journal) (översättning, inledning och kommentarer av
Lennart Nilsson, Ellerström, 2011)
21
22
Energi
Redaktör: Redaktör:
Malin Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Sofia Härén,
sofia.haren@tidningensyre.se
Mat med Jenny
Variera de klassiska
pastasåserna
En av de vanligaste rätterna i de svenska köken
är köttfärssås med spagetti. Köttfärssås är jätteenkelt att förvandla till en vegansk variant. Byt
bara ut köttfärsen mot sojafärs eller röda linser.
Krydda på samma sätt och servera med pasta.
De allra flesta, torkade pastasorter är helt vegetabiliska men se upp för tagliatelle som ibland
innehåller ägg.
H
är kommer några sköna pastasåser, med varierande svårighetsgrad. Cashewnötssåsen är riktigt enkel och tar inte längre tid att laga än pastans koktid. Självklart kan man välja ekologisk
sojafärs, linser, tomater, pasta och grönsaker.
Text och foto: Jenny Luks
Het färssås
med kokos
och kanel
Spagetti
med cashewnötter
• 1 gul lök • 1 gul lök
• 1 vitlöksklyfta
• olja
• olja
• 300–400 g saltade cashewnötter
Med färska tomater tar du såsen till en högre höjd.
• 1 pkt passerade tomater
Bolognese med tomater
• 1 msk mangochutney
• grovmalen svartpeppar
• 1 gul lök
• 1 tsk sambal oelek
• en kruka färsk basilika
• 2 vitlöksklyftor
• 1 tsk mald ingefära
• linguine eller spagetti
• 300 g fryst sojafärs eller kokta,
röda linser
• 1 tsk kanel
• 1 paket krossade tomater
• ½ burk majs
• ½ burk kokosmjölk
• salt
• pasta, ris eller matvete
Fräs hackad lök och vitlök i olja.
Rör ner färsen och fräs tills den
fått färg. Rör ner chutney och
kryddor. Tillsätt tomater, majs
och kokosmjölk. Låt puttra i 5
min. Salta efter behov. Servera
med pasta, ris eller matvete.
Fräs finhackad lök i olja.
Mixa nötterna lätt i en matberedare. De ska bli grovkorniga. Fräs nötterna med
löken tills de fått en gyllenbrun färg. Rör ner tomater
och peppra efter smak. Rör
ner kokt linguine och rikligt
med färsk basilika. Extra salt
brukar inte behövas. Nötterna är redan salta. Servera gärna med en bönsallad
med blandade bönor och en
senapsvinägrett.
• 2 morötter
• 4 stjälkar selleri
• 500 g färska tomater
• 2 msk olivolja
• 1 dl vitvinsvinäger
• 2 lagerblad
• 2 msk tomatpuré
• 1 kruka färsk basilika
• 300 g fryst sojafärs
• salt och peppar
• äggfri tagliatelle
Hacka lök och vitlök samt tärna morötterna och sellerin
smått. Klyv tomaterna i fyra bitar
vardera. Stek lök, vitlök, morötter och hälften av sellerin i olivolja i ca 3–4 min. Tillsätt tomaterna,
vitvinsvinägern och lagerbladen.
Medan det kokar upp kan man
med fördel mosa tomaterna lätt
med en slev. Låt det puttra i 6–7
min. Tillsätt eventuellt vatten vid
behov. Plocka upp lagerbladen.
Tillsätt tomatpurén och hackad
basilika. Tillsätt sojafärs och låt
den tina i tomatsåsen.
Smaka av med salt och peppar
samt tillsätt resterande selleri
som blir en tuggig topping. Servera med tagliatelle.
MalinHärén,
Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör: Sofia
sofia.haren@tidningensyre.se
Mat
Matmed
medJenny
Jenny
Energi 23
Jenny tipsar:
Ekologisk yoghurtnyhet från Planti
Det veganska mejeriföretaget Planti har lanserat sin
första ekologiska sojabaserade yoghurt. Smaken är
Soygurt Jordgubb/Smultron. Enligt Planti beror satsningen på en ökad efterfrågan på ekologiska produkter. Den nya soygurten kommer finnas tillgänglig i
alla de stora livsmedelskedjorna.
Kedjor fortsätter lansera Oumph
Att den sojabaserade produkten Pulled
Oumph var en lyckad satsning för Mjölbyföretaget Food for Progress, råder det
nog ingen tvekan om.
Senaste kedjorna att plocka in
Oumph är Circle K (före detta Statoil) som
lanserat en wrap med Pulled Oumph
och kedjan Donki’n Donuts som nu erbjuder en Oumphsallad på sina kaféer.
Circle K finns över hela landet, medan
Donki’n Donuts främst återfinns i Stockholmsområdet.
Nya mezeprodukter från Sevan
Upplands-Väsbyföretaget Sevan lanserar nya produkter till sitt mezesortiment,
varav fem är veganska. Det
blir två nya falafelsorter, Falafel Broccoli & Ras al hanot och Falafel Rödbeta,
samt rörorna Hummus Hot
n Spicy, Vitlökscrème Crème Toume och Paprikaröra Muhammara. Produkterna kommer ut i butik under
våren.
Ost med smaker från havet
Prisbelönta och helt veganska företaget Ultuna Mejeri presenterar
en ny dessertost . Osten heter Ultuna Hav och är smaksatt med ekologisk sockertång från Atlanten. Den
är, precis som de övriga ostarna i
sortimentet, baserad på ekologiska cashewnötter. Ultunas produkter finns att köpa i 16 städer runt
om i landet. En lista på återförsäljare hittas på ultunamejeri.se.
Ekomärkning? Ja
Fairtrade? Nej
Palmolja? Nej
GMO? Nej
Pris? Ca 27 kr
Volym? 0,75 l
Releasedatum: Vecka 21
Kakrecept i
mobilen
Trött på alla drivor av olästa kokböcker som samlar
damm i hyllan? Då kan recept i mobilen vara lösningen. Företaget Filibaba, som tidigare gett ut
flera vegetariska appar,
lanserar nu kakdrottningen Karolina Tegelaars
bästa recept för iPad
och iPhone. Appen Kakboken – utan ägg och
mjölk innehåller en rad
svenska klassiker, tårtor,
cupcakes, munkar och
annat gott.
24
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Syre tipsar
Syre ger dig listan på vilka
ämnen du bör undvika att
ha i badrumsskåpet.
Foto: Maja Suslin/TT
Giftfritt i badrumsskåpet
Hygienprodukter som tandkräm och hudkräm
innehåller ofta ämnen som kan vara skadliga
för hälsan och miljön. Det finns märken utan
skadliga ämnen – ofta lite dyrare och den som
inte bor i en storstad kanske får beställa dem
på nätet. Men mycket kan man göra själv.
Gå gärna igenom badrumsskåpet
därhemma och se vilka produkter
som innehåller skadliga ämnen.
Oavsett om du använder dem eller slänger dem hamnar de i någon form i naturen, så det viktigaste för miljön är kanske att inte
köpa mer av samma sak.
Märk flaskorna och burkarna med pennor eller små klisterlappar i olika färger. Till exempel
grönt för okej, gult för ”köp inte
mer när det tar slut” och rött för
”använd inte” – på produkter som
verkar vara direkt skadliga för
hälsan.
Butylfenyl: irriterande och kan
framkalla allergi
Butylhydroxitoluen: misstänkt hormonstörande
Cyklomethicone, cyclotetrasiloxane,
cyclopentasiloxane, cyclohexasiloxane: skadar vattenlevande organismer och är svåra att bryta ner
Fenoxietanol: hälsoskadlig, irriterande för ögonen
Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Syre har tittat på olika sammanställningar över miljö- och hälsoskadliga ämnen i hudkrämer
och tandkrämer och gjort en lista över ämnen att undvika. Listan
är inte fullständig, men de vanligaste skadliga ämnena finns med.
I schampon finns det så många,
så de ska få en egen lista en annan
gång.
Limonen: kan framkalla allergi
Linalool: kan framkalla allergi
Mikroplaster: "microspheres", "spherules" eller "polyethylene, PE"
– skadar organismer som lever
i vatten, och reningsverken kan
inte rensa bort dem
Mineralolja: kallas ofta petroleum,
petrolatum eller paraffin och
framställs av råolja, som täpper
till huden, vilket kan försämra
den naturliga återfettningen och
vitaminupptaget
Propylparaben och butylparaben: kan störa hormonbalansen
hos fiskar, eventuellt även hos
människor
Triklosan: giftigt för vattenlevande organismer, kan eventuellt orsaka cancer och sterilitet
Källor: gronatips.se, halsovagvisaren.se,
Stockholm Vatten, Råd & rön, Wikipedia
Läs mer om innehållet i hygienprodukter i boken Badskumt av
Katarina Johansson, utgiven på
Ordfronts förlag.
6 juni är det Festival Illegal på Världskulturmuseet i
Göteborg
Göteborg
Festival Illegal
Den 6 juni är det nationaldagen, men nätverket Ingen människa är illegal firar hellre inte(r)nationaldagen. I Göteborg firar de med
en festival – Festival Illegal.
Syftet är enligt hemsidan att ”med olika former av kulturyttringar som medel föra en öppen diskussion kring rasism samt belysa asylrättsfrågor och sprida information om hur
Sveriges och Europas migrationspolitik egentligen ser ut”.
Temat är alla barns rättigheter, och på programmet finns bland mycket annat panelsamtal om barn och unga i en segregerad stad,
traditionell musik från Syrien, kreativ konstverkstad och en föreläsning av Henry Ascher
och Åsa Wahlström Smith om hur papperslösa barn klarar vardagen.
Festival Illegal hälsar alla välkomna till
Världskulturmuseet i Göteborg den 6 juni
klockan 11.55. Hela programmet kan du se på
festivalens Facebook-sida.
Redaktör: Lennart
Malin Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör:
Fernström,
lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Snott från Staffan Landin:
Snott och blandat
Energi 25
26
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Allvarligt talat
Nanna Johansson
Hur man botar en feminist
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Fan vilken bra artikel rätt ut sagt. Jag
får gåshud! Läs!
Nair om Lennart
Fernströms ledare
”Demokrati kräver
olydnad”
Ska man vid återutgivning
i så fall alltid retuschera
bort föråldrade tankesätt
och stereotyper från litteraturen? När ska man göra
det och inte? Finns det
inga risker med det? Tycker att vi ska fokusera på att
ta itu med alla de stereotyper vi har i vårt nutida
samhälle istället för att lägga kraft på att retuschera
historien.
Syre engagerar!
Energi 27
Tack själv för en
jättebra tidning .
Maria
Helt snurrigt. Demokratisk centralism handlar om
att vara beredd att ta makten. Vi behöver en klimatrörelse som klarar av att stå upp emot enorma
maktintressen, stat och kapital, en revolutionär rörelse. Vi kan låtsas som att det kommer att räcka
med att ”stå upp mot makten”, men det är en helt
defensiv position. Vi ska VARA makten, inte stå upp
mot den.
Olle om Lennart Fernströms ledare ”Demokrati kräver
olydnad”
Nina om Hannah Lemoines
krönika i förra veckans Syre
Tramsigt Syre!
Monica om Lennart Fernströms tisdagsledare om
partiledardebatten. www.
tidningensyre.se/2016/
nummer-68/
Pang på rödbetan, eller
kanske bättre den ”Tuktade maskrosen” passar
bättre! Bra med syre i debatten om demokrati aktivism - grönt vägval &
framtiden! 🙏💚🙏
Johan om Lennart Fernströms ledare ”Demokrati
kräver olydnad”
För att parafrasera herr Fernström själv: Idén att alla medlemmar i ett samfund är
skyldiga att finna sig i ett majoritetsbeslut, även om de själva
personligen är emot, lanserades
i nuvarande Grekland för ca
2 500 år under namnet demokrati. En term som sedan flitigt
har använts i snart nog hela
världen.
Du jämför miljöpartiet
med diktaturer som
mördar folk????
Ulf om Lennart Fernströms ledare ”Demokrati
kräver olydnad”
Thomas om Lennart Fernströms tisdagsledare
om partiledardebatten. http://tidningensyre.
se/2016/nummer-68/
OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter.
Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se.
Skickas till (inget porto behövs)
Syre c/o Mediehuset Grönt
Svarspost
20664138
110 04 Stockholm
Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera mottagaren):
Om du vill ge bort till fler skicka med ett separat papper.
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
2 månader (16 nr) för 85 kr
Filip
Magnus om Lennart Fernströms
ledare ”Demokrati kräver olydnad”
Kan bara bekräfta sammanfattningen i de
fem första frågorna, tröttnade nämligen sedan, men betraktar Lennart Fernströms
sammanfattning i övriga frågor som mycket
trovärdig.
Fler behöver Syre – ge bort en provprenumeration!
Välj mellan en månad (8 nr) för 44 kr, två månader
(16 nr) för 85 kr eller tre månader (25 nr) för 125 kr.
1 månad (8 nr) för 44 kr
Tack för en bra
tidning!
3 månader (25 nr) för 125 kr
Mina uppgifter (hit skickas fakturan):
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
28
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Läsarnas
Läsarnas:
”Se maktstrukturerna
i sexindustrin”
Soledad Cartagena har intervjuat EU-parlamentarikern Malin Björk om hennes arbete mot människohandel och sexhandel i EU. Vill du dela något du har skrivit, fotograferat eller tecknat med
Syres läsare? Välkommen att skicka det till malin.
bergendal@tidningensyre.se!
Två länder som är kritiska till kriminalisering
av sexköp är Tyskland och Holland. Malin
Björk tror att det beror på de starka intresseorganisationerna för sexindustrin i de här
länderna.
– I de länderna pratar de om att legalisera
prostitution, men jag säger institutionalisera.
Man skapar en juridisk ram som institutionaliserar bordeller, människohandlare, utnyttjande av kvinnor, flickor, män och pojkar i
prostitution. Man signalerar att det är okej att
utnyttja kvinnor i prostitution. På europeisk
nivå kan vi inte lagstifta om sexhandeln, men
vi kan lyfta fram det inom ramen för att bekämpa människohandel. Det är ett effektivt
sätt att minska efterfrågan. För Vänsterpartiet
är det viktigt att lyfta fram frågan om sexhandel och utnyttjande av kvinnor.
Malin Björk säger att de flesta som arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv förstår att
man måste vara döv och blind om man inte
kan se de maktstrukturer som verkar i det
här. Det ligger en djup rasism i vilka kvinnor
som köps och säljs.
Hur kan lagliga åtgärder minska efterfrågan
på sexhandeln?
– Vissa på EU-nivå säger att man inte vill
förbjuda att köpa kvinnor, istället vill man arbeta mot människohandel. Men man vill inte
heller göra det förbjudet, utan man vill ha informationskampanjer. När Tyskland hade fotbolls-VM för några år sedan delade man ut
flygblad till män där det stod ”se upp så du
inte köper en kvinna som är offer för människohandel – köp en annan kvinna”. Som om
sexköparna skulle bry sig, för det första, och
för det andra – att göra en sådan skillnad. Nu
ligger det ett lagförslag om att kriminalisera
den som medvetet köper sexuella tjänster eller andra tjänster av offer som är utsatta för
människohandel. Vi har försökt få bort kravet
på att det ska vara ”medvetet”.
Malin Björk skulle vilja att den svenska regeringen och svenska företrädare i Europaparlamentet tog en mer aktiv roll. I dag är det
bara Anna Hedh (s) och hon själv som driver
de här frågorna.
– Vi skulle vilja få med de andra partierna i
arbetet med sexköpslagen. I Sverige har man
nu utsett en ambassadör mot människohandel. Det är bra, för det visar att man prioriterar frågan igen. Den har varit nerprioriterad under alltför lång tid. Ett stort land som
Frankrike, som nu kriminaliserar sexköp,
måste stöttas upp. Det var modigt av dem att
införa den svenska modellen och Sverige ska
vara deras bästa kompis. Det är inte så konstigt att vi möter motstånd. Jag menar, hur
många av de manliga EU-parlamentarikerna
köper inte sex?
Vad har du för syn på sexarbetarnas intresseorganisationer?
– Många av dem är en blandning av folk
som säljer sex och hallickar. De får en väldig
skjuts av sexindustrin. De vill ha kvar status
quo och vill inte att man ska ifrågasätta makten. De får uppmärksamhet i media och menar att de är rösten för dem som är i sexindu-
Foto: Fredrik Persson/TT
N
yligen röstade Europaparlamentet om en rapport med rekommendationer som ska stärka arbetet mot trafficking inom
EU med fokus på att stoppa sexhandeln med kvinnor. En het fråga just nu är
den politiska kampen kring sexköpslagar. Malin Björk berättar:
– Jag ordnade ett seminarium där jag bjöd
in Rachel Moran, överlevare från prostitution
och författare till boken Paid for: My Journey
Through Prostitution och en representant från
Stockholmspolisens prostitutionsgrupp. Jag
tyckte att de som arbetar med brottsbekämpning borde höra det här, många har föreställningar som är märkliga och patriarkala. Parlamentet är en sån plats där man kan väcka
debatt. Jag ser till att stödja de krafter som vill
veta mer om den svenska sexköpslagen och försöker få dem att föreslå lagen i sina egna länder.
Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet,
vill få fler EU-länder att göra som Sverige och förbjuda
sexköp.
strin. Men överlevare från människohandeln
och andra kvinnor får inte komma till tals eftersom de inte understödjer prostitution och
sexindustrin. Många av de kvinnorna som
har tagit sig ur prostitution har tagit sig ur något överjävligt. De försöker ta sig ur sexhandeln fysiskt och mentalt. Någon gång måste
man dra åt ett streck och gå vidare med sitt
liv och det har jag all respekt för.
Malin Björk berättar om Rachel Moran, som
grundade organisationen Space International för överlevare från prostitution.
– Hon säger att hon har massa överlevare
som vill vara med men hon kan inte ta hand
om alla. Hon har inga resurser, det är ingen
som kastar pengar över den organisationen.
Om man dessutom väljer att ta strid mot alla
världens hallickar måste man få stöd.
Kan ett land som tillåter sexhandel någonsin bli
jämställt?
– Nej, ett land som har en pool av kvinnor
som ska utnyttjas av män kan aldrig bli jämställt. Kvinnorna som utnyttjas är ”den andra
kvinnan”, inte din dotter eller fru. De delas
in i olika grupper. Den ena gruppen är okej
att utnyttja och köpa. För den andra gruppen
skapar vi jämställdhet och har kvotering i bolagsstyrelser och annat göttigt. Det går inte
ihop med min feministiska vision om ett jämställt samhälle.
Soledad Cartagean
1
2
A R G
E N G A G E R A
G N A G A R E
D E L V I S
G A R A G E
V I L D E
R A G G A
V I D E
R A G A
E D
I D E
4
S V I N D E L
5
2
3 8
4
Facit ordtrianglar
Lätt
Medel
6
8 9 3
3
1
4 5
2
6
7
4
3
7
6
2
1
5
9
8
5
9 4 8
2
7
1
3
6 5
6 3
9
1
1
2
4
1
2
9 3
8 6
7
6
7
2
1
3 4
8
7
8 5 4
9
8 5 4
7
2
2
4
5
9
1
8
4
7
2
6 8 3
9
1
3 6
2
5
1
4 9
8 5
7
7
3 8
5 9 6
1
2
4
Svår
3 6 9
5
4
1
7
2
8
9 8 4
7
2
5
1
3 6
6 4 5
1
2
8 9
3
7
5 8
1
7 4 9
6 2 3
2 5
7
8 3 6
1
9 4
9
1
4
7
2
8
3 6 5
7
1
8
3 4 5
9 6 2
8 9 3
5
6
2
7
1
4
4 3 6
1
2
5 9
8
7
2
4 3
7 6 9
1
5
5 8
7
4
3 8 6
9
8
2
1
4 3
1
7
2
6 9 5
6 5 9
1
7
2
8
3 4
2 6
9 4
1
7
3 8 5
5 9
8 7
4 1
2
6
3
6 5
3
7
5
9
7
3
6
3
5 9
7
4
2
4 3 6
6
7
3 8
1
2
8 6
5
2
9
8
7
2
7
1
8
2
7
Facit sudoku
4
2
1
1
5
4
8
6 2
4
5
1
3
1
E
N
N
S
E
L
9
G
V
3 6
7
8
R
I
2
2
4
5
4
3
7
1
7
9
3
1
Gör så här:
Använd bokstäverna från
raden över för att
bilda ett nytt ord på
nästa rad. Där finns
också en ny bokstav
som ska vara med i det
nya ordet.
5
2
2
1
5
9
9
7
1
3 6
9
9 3
9
5
8
Svår
5
4
3
9
3
4
A R G
E D
Medel
1
1
2
5
6
5
7
6
8
4
9
2
4
2
2
3
8
Lätt
Sudoku
Ordtrianglar
Energi 29
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
30
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi
Du missade väl inte
tisdagstidningen?
F
ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen
är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de
snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är
en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av
april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär
att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på
tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer
Glöd – Ledare
Lennart Fernström
Äntligen partiledardebatt!
”Jan: Vi ska ha
nolltolerans mot
stenkastning mot
blåljus, allt annat
är tramsigt”
tidningensyre.se/nummer
Radar – Nyheter
Regeringskris i Israel
Israel skakas av ministeravhopp sedan den
kontroversielle Avigdor Lieberman utsetts
till ny försvarsminister av premiärminister
Benjamin Netanyahu. Kritiker menar att Israel har ”tagits över av extremister”.
Kraftig ökning av döda
bottnar i Östersjön
De syrefria havsbottnarna i Östersjön har
ökat kraftigt sedan millennieskiftet. Och
problemet är här för att stanna, menar
SMHIs oceanograf Lars Andersson som
skrivit kapitlet Allvarlig syrebrist i Egentliga
Östersjön trots stort inflöde i rapporten Havet från Havsmiljöinstitutet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Kamp om vattnet i Burma
För två veckor sedan fick befolkningen i
den lilla burmesiska byn Htita för första
gången tillgång till en ordentlig vattenbrunn. Men för många miljoner andra burmeser är det fortfarande en daglig kamp
att få tag på rent vatten.
Alliansen splittrad i energifrågan
Foto: Sara Perria/IPS
När den borgerliga alliansen var i regeringsställning 2009 presenterade de en gemensam energiöverenskommelse. Uppgörelsen kallades ”historisk” då energifrågan
var en av kärnfrågorna som fick olika borgerliga regeringskonstellationer att implodera under 1970-talet. Nu syns nya sprickor i energisamarbetet.
Stora barriärrevet stod på lista över Världsarv i fara,
men togs bort av Unesco efter att australiska miljödepartementet lobbat om det.
Australien togs
bort ur klimatrapport
Radar – Veckan i bild
Syre ger dig veckans
nyhetshändelser i bilder.
Latinamerikansk våldsvåg
– en tyst humanitär kris
Enligt Internationella byrån för förnybar energi, Irena,
är biomassa en av de viktigaste förnybara energikällorna som Uganda och andra länder i Afrika kan
utnyttja för sina energibehov.
Våldet i Mexiko och Centralamerika har
skapat en humanitär kris som har skördat
mängder med liv. Det säger Bertha Zúñiga Cáceres, dotter till den nyligen mördade
miljöaktivisten Berta Cáceres.
Biobränsle nyckel till hållbar
elproduktion i Uganda
Skogen ger ved och är för närvarande den
viktigaste energikällan i Uganda. Avverkningen har tidigare skett på ett ohållbart
sätt och lett till en kraftig minskning av landets skogstäcke. Men satsningar på biomassa och ny teknik banar nu väg för en
mer hållbar utveckling.
Foto: Daniela Pastrana /IPS
Allt om Australien lyftes ur en Unesco-rapport om klimatförändringar och världsarv.
Anledning: Den australiska regeringen befarade att turismen skulle ta skada.
Foto: Wambi Michael/IPS
Foto: Brian Cassey/AP/TT
Sedan den nya brunnen kom på plats i byn har livet
blivit enklare för många familjer.
– Situationen i hela den norra delen av Centralamerika
går att beskriva som en humanitär kris, , säger Rubén
Figueroa till IPS.
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi
31
Zoom
Energi – Omöjliga intervjuer
En molnfri morgon
föll döden från himlen
Pie in the sky
med Emma Goldman
Barack Obama har besökt den japanska
staden Hiroshima och Argentinas huvudstad Buenos Aires, två platser för evigt ärrade av amerikansk utrikespolitik. Nedrustningen var en viktig fråga när Obama
tillträdde, men en ny rapport visar att
nedrustningen inte varit så långsam sedan
kalla krigets slut som under hans år i Vita
huset.
Foto: Public domain
”– Hans vision om en betydande nedmontering
för att sätta punkt för
kalla krigets tankebanor
har underminerats av
motståndare i såväl kongressen som i Kreml.”
Emma Goldman (1869–1940) var anarkist,
barnmorska, sömmerska, författare och
agitator i USA, Europa, Ryssland och Kanada. Här berättar hon i en omöjlig eller åtminstone osannolik intervju om sitt liv på
jorden och i himlen.
”Det är ju jag som ska intervjua Emma, men hon ställer
fler frågor till mig än jag till henne, och antecknar ivrigt.”
Energi – Syre tipsar
Så kan du slippa
att någonsin köpa gödsel
Glöd – László Gönczi
Den destruktiva
enigheten
”Jag menar att det är
en myt i vårt samhälle
att det offentliga måste styras ifrån plattformar där alla tycker
lika...”
László Gönczi
avhoppad kärnfysiker, kommunpolitiker (MP)
gästkrönikör i Syre
Att använda urin till gödsling i trädgården,
så kallat guldvatten, är knappast något nytt
men det är värt att uppmärksamma då
många fortfarande kan känna sig tveksamma. Här är några tips på hur du gör.
Energi – Recension
Foto: TT
Den nya människan
– mellan nutid och framtid
Under Obamas år i Vita huset har USA minskat sin
arsenal med 702 kärnvapenpjäser.
The New Human, en ny utställning på Moderna museets som enbart bestående av
film- och videoverk. I programmet sägs att
projektet, utställningen, vill utforska den
moderna människans nya livsvillkor i en
snabbt föränderlig värld.
Så här läser du tisdagstidningen
Du läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/nummer.
Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på http://tidningensyre.se/
lostpassword. Fyll i din e-postadress så får
du, om adressen finns i vårt register, ett
mejl där du bekräftar det nya kontot.
Får du inget mejl kan det bero på två saker:
• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla
om det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som
spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter
till prenumeration@tidningensyre.se så
tidningensyre.se/nummer
Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg
Glöd - Jerker Jansson
Integration kräver ett
solidariskt samhälle
P
å besök i en av alla Stockholmsförorter. Senast jag var där var för femton
år sen. Jag gjorde ett radioreportage om flickor som flydde från hot om
hedersvåld. Inte mycket har hänt på
den fronten. Kvinnor drabbas fortfarande. I direktörsvillor också. Patriarkatet gör ingen skillnad.
Skillnaden var att samhället fortfarande fanns därute. Förorten låg fortfarande i Sverige. De tjejer jag
träffade var hyggligt integrerade, de var duktiga i
skolan, hade stöd av socialen och kunde hitta sin
väg bort från skiten. Nu finns där inte ens ett bibliotek. Ica är de enda som håller ut. I det en gång
stolta innecentrumet härskar langarna, som ogenerat och obehindrat får sälja sitt heroin, som är
historiskt billigt. Billigare än en folkölsfylla – 200
spänn för en boll rökheroin. Polisen syns inte till.
Precis som alla andra samhällsinstitutioner har de
flyttat någon annanstans.
Visst. Det är härligt att se hur kommersen blomstrar. Butiker ägda av människor från jordens alla
hörn. Skyltar på fler språk än jag kan identifiera.
Jag kilar in på den indiska matbutiken och hamstrar kryddor.
Men hur ska en unge som växer upp här kunna integreras? Redan för femton år sen träffade
jag barn, födda i Sverige, som inte kunde svenska, som inte hade någon kontakt med det svenska samhället. En mångkultur blir bara mångkultur
om den erbjuder ett gemensamt språk att kommunicera på och en plats att mötas på. Den förutsätter institutioner som hjälper folk in i matchen,
resurser som ser till att utjämna skillnader och undanröja hinder.
Det gnälls en massa på att integrationen inte fungerar. Och det gör den verkligen inte. Men det beror
inte på islam eller främmande kulturer. Det beror
på ojämlika resurser, på sneda ekonomiska och
sociala förhållanden. Och på att samhället har sina
svagaste.
Till och med socialtjänsten gör skillnad på
människor. Unga killar med ursprung i andra länder tillåts gå ner sig i heroinmissbruk på grund
av att socialtjänsten tycker att adekvat vård är för
dyrt. En del av dem ska ju ändå skickas hem till sitt
ursprungsland när de fyller arton. En behandling
som vore otänkbar om det gällde en ungdom född
här i landet.
Gefle Dagblad har förtjänstfullt avslöjat intolerans, hets mot homosexuella och kvinnoförakt i
en av stadens moskéer – en viktig uppgift, att granska alla former av religiös intolerans. Men avslöjanden tas av vissa som intäkt för islamofobi. Snarare är det så att majoritetssamhället lämnar över
makten till småpåvar till imamer som får sprida
de mest befängda budskap i vakuumet som Sverige har lämnat efter sig. Patriarkatet tar alla chanser det får.
När människor skriker efter joggare i shorts eller hånar kvinnor i korta kjolar i förorterna visar det inte
att en human flyktingpolitik är fel eller att en viss
kultur inte hör hemma här i landet. Det visar att
ett solidariskt samhälle, en god och generell välfärdspolitik och ett fungerande utbildningsväsende är enda sättet att motverka intolerans, utanförskap och misär. Att nedmonteringen av samhället
till slut får konsekvenser.
Om ett samhälle inte mår bättre än de svagaste individerna i det så mår Sverige taskigt, väldigt
taskigt. Och. De flesta av de tjejer jag träffade som
gömde sig från hedersförsvarande manliga släktingar var kristna. Bara så ni vet.
Statligt finansierad imamutbildning – bra för
integration och
jämställdhet.
Jerker Jansson
författare, socialantropolog och
fristående krönikör i Syre
www.tidningensyre.se
Statligt finansierad imamutbildning – staten ska
inte syssla med
religion.