1. No category

Fredag 22 april 2016 - nr 19
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen #57
tidningensyre.se
”I den journalistiska hedern borde
ligga att låta så
många sidor som
möjligt komma
fram. Men när dreven kommer igång
finns inget sådant.”
Lennart Fernström
Glöd – Ledare
Snabbast
växande nyhetstidningen
2015
Sopförbränning – en lukrativ industri • Zoom 13–19
Resurser upp i rök
GLÖD Under ytan: Lorentz Tovatt om klimatledarskap • Unni Drougge: Oändlig valfrihet kräver Viagra
RADAR Kvinnobåt till Gaza • Uppdaterad narkotikapolitik • Syre rapporterar från Brexit-kampanjen
ENERGI En syl i vädret: Flummigt och amatörmässigt • Jenny tittar på matbutiker på nätet • Sudoku
2
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Ledare
Om Storbritannien
lämnar EU vill endast 32 procent av
svenskarna att Sverige ska stanna.
Åsa Romson tar
flyget tur och retur till New York
för att signera klimatavtalet.
Den lättkränkta journalistkåren
S
I det nu aktuella fallet med Mehmet Kaplan nöjde sig inte journalisterna med att fälla honom, de skulle till varje pris även pressa de ledande miljöpartisterna att hålla med
dem. Miljöpartister som jobbat med honom
i upp till 20 år, och har en betydligt bredare
och mer djupgående bild av vad Kaplan står
för ska alltså köpa journalisternas berättelse,
baserad på några stillbilder och några korta
filmsnuttar.
Jag känner inte Kaplan och har ingen koll
på hans värderingar. Offentligt har jag inte
sett honom säga något som styrker att han
skulle dela värderingar med dem han kopplats ihop med i drevet. För all del har jag inte
heller hört honom ge uttryck för några mer
djupgående gröna värderingar. Åtminstone
inte utöver synen på mänskliga rättigheter.
Tvärtom har han varit ledande när Miljöpartiet kommit allt längre ifrån de gröna grundvärdena.
Men även om han inte framstår som speciellt
grön ur mitt perspektiv vore det absurt att
mer eller mindre kräva att alla som känner
honom skulle anamma min ytliga bild av honom. Det hedrar därför Miljöpartiets språkrör att de står upp för sin bild av Kaplan, den
de har sett, att de inte gör det enkla och vänder honom ryggen som till exempel Moderaterna gjorde med Littorin.
För en stor del av journalistkåren är det
Foto: Jessica Gow/TT
å har vi fått bevittna ytterligare ett
mediedrev. Lika oresonligt, osmakligt och nyanslöst som vanligt. I
jakten på ett redan skadeskjutet
högdjur har vanliga journalistiska
värderingar ingen plats. Att lyckas fälla en tolvtaggare smäller så mycket högre än rapportering som ger en mångsidig bild och förklarar
händelser ur mer än en synvinkel.
Makthavare ska självklart granskas, men
i den journalistiska hedern borde likväl ligga att låta alla, eller åtminstone så många sidor som möjligt, komma fram. Men när dreven kommer igång finns inget sådant, istället
känner sig journalister i det närmaste kränkta när perspektiv lyfts som inte bekräftar deras bild.
Det är inte bara Kaplan som hängt med företrädare för den turkiska regeringen. Här syns Sofia Arkelsten, Anna
Kinberg Batra och Leif Pagrotsky med Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan.
dock djupt kränkande att deras bild och drev
ifrågasätts. Precis som om det bara skulle finnas en sann bild, precis som om journalister
alltid har rätt, precis som om det vore värre
att ifrågasätta journalisters jobb och värderingar än politikers eller andra yrkesgrupper.
Maggie Strömberg, som skrev en bok full
med faktafel om Miljöpartiet, hävdade till och
med i Aktuellt att det finns demokratiska problem om politiker kritiserar media. Det är ett
häpnadsväckande uttalande som dock verkar
finna stöd hos många journalister.
Tveklöst har Kaplan träffat folk med förfärliga politiska agendor. Tveklöst hade det varit
bättre för honom att låta bli. Men hade det
varit bättre för civilsamhället, det offentliga
samtalet och byggandet av broar i samhället
om han hade låtit bli? Det vet vi bara om vi
vet hans politiska agenda. Miljöpartisterna
som känner honom bäst är övertygade om att
den är god, journalister som vill kunna skryta med att ha fällt honom framställer den som
ond. Båda perspektiven måste få föras fram.
Självklart väcker Kaplans kontakter med
Rafet Candemir många frågor. Turkiet är ett
land som ständigt bryter mot de mänskliga
rättigheterna, vars regering förföljer och terroriserar landets minoriteter. Amnesty International konstaterar att tvångsdeportationer
pågår till Syrien från Turkiet, och berättar om
övergrepp mot flyktingarna i turkiska fängelser. Fängelser där flyktingar hamnar utan att
delges misstankar om brott, utan tillgång till
advokat och utan kontakt med omvärlden.
Turkiets brott mot de mänskliga rättigheterna är många.
Men är Kaplans möten med Candemir mer
uppsendeväckande än att den svenska regeringen var drivande i beslutet att EU ska skicka
60 miljarder till Turkiet och Candemirs uppdragsgivare Erdoğan? Är det inte mer uppsendeväckande att Löfven och hans regeringschefskollegor i EU minglar med Erdoğan
och betalar honom för att vi ska slippa flyktingar?
Listan på frågor som borde ha ställts, diskussioner som borde ha hållits, kan göras
lång. Men i drev finns det bara plats för en ensidig förenklad bild av en komplex verklighet.
Det verkliga hotet mot demokratin är därför
lättkränkta journalister på höga piedestaler
som försöker skaffa sig ett
åsiktsmonopol.
Lennart Fernström
lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Omslagsfoto: Claudio Bresciani/TT
Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033
Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: fornamn.efternamn@tidningensyre.se
Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570
Miljömärkt
trycksak
3041 0673
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Elisabet Qvarford
Hur känns det att arbeta i en
bransch som i dag är så starkt
ifrågasatt?
– Det kan vara tufft men beror
också på hur man ser det. Är det
okej att flyga till Thailand någon
gång per år men inte att
äta kött, för att kött pekats ut som en klimatbov medan det fossildrivna flyget nästan inte
nämns? (…)
Kött är gott och lättlagat.
Elisabet Qvarford Svenskt kötts nya vd, tidigare Miljöpartiets
pressekreterare i riksdagen
Foto: Creative Commons
Sidan tre
Glöd
3
4
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Under ytan
Frankrike efter COP21 –
ledare eller bakåtsträvare?
Det franska ordförandeskapet under ödesmötet COP21
i Paris har hyllats. Men hur
ser den inhemska klimatpolitiken ut? Hur går det med
omställningen i Frankrike?
Lorentz Tovatt har sökt efter
gröna framsteg i den gamla stormakten. Han berättar
om sina fynd på Under ytan.
D
et började i Durban, Sydafrikas tredje största stad, hösten
2012. Fler och fler hade tappat
förtroende för klimatförhandlingarna. Den stora floppen i
Köpenhamn några år tidigare följdes av en utdragen process för att se om spillrorna av det
så kallade Köpenhamnsackordet kunde bli ett
avtal. Men när förtroendet för processen var
dött, var det lika bra att börja på ny kula, resonerade Sydafrika. Och där föddes det som
kom att kallas Durban Action Plan. Ett nytt
förhandlingsmandat som skulle leda fram till
ett globalt avtal och klubbas i Paris 2015.
Få med sig alla länder
Lorentz Tovatt är före detta språkrör
för Grön Ungdom och var innan dess
chefredaktör på Supermiljöbloggen. Nu
är han debattör och frilansande konsult.
Foto: Privat
Den som följt FNs klimattoppmöten under
lång tid vet att detta inte är något ovanligt,
utan snarare en del av processen. När man
fastnar börjar man om på nytt för att visa att
den politiska viljan finns – fast det var brist
på politisk vilja som gjorde att det kärvade
från första början. Men denna gång var något annorlunda. Ett år efter Durbanmötet
började nämligen en av de största diplomatiska insatserna på många år. Det var Frankrike som klev in på banan. För att Parismötet
inte skulle bli ett nytt Köpenhamn sjösatte
man en process för att få med sig alla länder i världen, redan två år innan mötet skulle hållas. Klimatambassadörer utsågs och skickades
ut i världen. När Parismötet satte igång hade
de besökt över 160 länder, för att få med sig
så många som möjligt och skapa förtroende.
Mötet gick som planerat, och med FN-mått
mätt är det en succé. Börsen reagerade direkt. Fossilbolag föll och förnybara ökade. En
stark signal hade uppenbart skickats till världen. Mycket återstår – detaljer ska förhandlas,
avtalet ratificeras (implementeras i den nationella lagstiftningen). Men det finns skäl till
optimism. Dagen efter att avtalet skrivs på i
New York den 22 april i år ska USA ratificera,
och klimatenheten på franska UD kommer att
fortsätta året ut för att få med sig fler. Det går knappast att ifrågasätta Frankrikes
ledarskap och diplomati inför, under och efter
Parismötet. Men de flesta är samtidigt överens
om att Parisavtalet bara är ett golv att stå på,
och att de viktigaste besluten för den gröna
omställningen kommer att tas i enskilda länder och regioner. Så hur ser det ut i Frankrike? Svagt klimatarbete
Det beror förstås på vem man frågar. Men i
jämförelse med liknande länder ter sig Frankrikes klimatarbete svagt, både när det gäller
resultat och mål. Utsläppen har minskat med
10 procent jämfört med 1990, ett resultat som
är betydligt sämre än Tyskland och Storbritannien och inte i närheten av Sveriges minskning på nästan 25 procent. Ännu blekare ter
sig klimatmålen. Till 2030 ska man minska
utsläppen med 40 procent, vilket är det lägsta målet som är förenligt med EUs gemensamma målsättning, och till 2050 nöjer man
sig med en minskning med 75 procent. Jämför detta med det blocköverskridande svenska målet att ha nollutsläpp redan 2045!
”Frankrike var först med den
så kallade bonus-malus-skatten, som lägger en avgift på
klimatskadliga bilar och ger en
bonus till mer smarta fordon.”
Frankrike tycks ha problem med lobbyism. Julien Bueb är senior utredare med fokus på global ekonomi och utveckling på den
franska tankesmedjan CAPS (Centre for Analysis, Planning and Strategy), som är ett organ
inom det franska regeringskansliet. Han skräder inte orden:
– Den franska klimatpolitiken är helt otillräcklig. Vi är ett land med goda förutsättningar att ställa om och vi har redan jämförelsevis
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Under ytan
Glöd
5
Foto: Francois Mori/AP/TT
Paris har världens största lånecykelsystem och en vision om väsentligt ökat antal cykelresor.
låga utsläpp. Men billobbyn är stark och politikerna orkar inte stå emot, säger han.
Han efterfrågar en hög koldioxidskatt för
att möta utsläppen från framför allt transporter.
Spännande projekt
Just transporter är en stor utmaning. Medan
de flesta andra sektorer i Frankrike lyckats
minska sina utsläpp har ökningen av biltrafik
och tung trafik istället lett till ökade utsläpp.
Politiska försök har gjorts att hantera situationen. För några år sedan presenterades förslag på en ny koldioxidskatt. Efter att ha bollats mellan parlament och senat lades den
fram till lagrådet. Men på vägen hade lagförslaget, delvis på grund av lobbyism, blivit så
fullt av undantag och kryphål att domstolen
inte kunde acceptera lagen. Den ansågs vara
för orättvis och bidrog inte nämnvärt till sitt
syfte – att minska utsläppen. Mer eller mindre
samma sak hände med den planerade skatten på tung trafik. Det gick så långt att man
till och med hunnit montera upp mätinstrument. Men när lobbykrafterna blev för starka
backade politikerna i sista stund.
”De har satt igång en utfasning som inom fyra år ska
leda till ett totalförbud mot
dieselfordon i Paris.”
Några lyckade exempel finns trots allt.
Frankrike var först med den så kallade bonus-malus-skatten, som lägger en avgift på
klimatskadliga bilar och ger en bonus till mer
smarta fordon. I höstas klubbades en ny lag
för energiomställning som sätter upp ambitionen att kraftigt öka den förnybara energin.
Samtidigt agerar man delvis i motsatt riktning
då subventioner till förnybart fasas ut.
Sammanfattningsvis kan man säga att den
franska nationella klimatpolitiken inte riktigt
håller måttet. Men ska vi räkna ut Frankrike
bara för det? Nej, för som i så många andra
fall är det i det lokala samhället den intressanta omställningen sker. När vi vänder blickarna mot de franska städerna ser vi en hel del
spännande projekt.
Cyklandet ökar
Grenoble, vackert beläget i en dalgång i de
franska alperna, har problemet att luftföroreningarna inte vill försvinna bort över bergen.
Den synliga smogen kan vara en orsak till att
staden kokar av grön omställning. Under de
senaste decennierna har politikerna arbetat
med att vända upp och ner på trafikprioriteringen. Från att bilarna fått fritt spelutrymme
till att gång-, cykel- och kollektivtrafik nu är
i fokus. Genom att konvertera de gamla trolley-bussarna till fem spårvägslinjer har man
kraftigt höjt kapaciteten i kollektivtrafiken
och fått fler av invånarna att välja bort bilen.
Utbyggda cykelfält och ett hyrcykelsystem
har ökat cyklandet markant och fler gågator
i city har skapat en trevligare stad. Efter många år av socialistiskt styre i Grenoble skördade de gröna en jordskredsseger i
förra valet – 40 procent i andra valomgången.
Detta resulterade i den första gröna borgmästaren i en medelstor stad i Frankrike – Eric
Piolle. Hans stabschef Odile Barnola berättar
om valet: – Vi hade två huvudsakliga besked till väljarna. För det första ville vi göra omställningen tillsammans med dem. Öka direktdemokratin och medborgardialogen. För
det andra ville vi fortsätta med den stadsomvandling som satte människor i centrum.
När medborgarna nu sett hur mycket trevligare staden blir med fokus på människan
snarare än bilen ville de ha mer av samma
sak, säger hon. Det är inte bara inom trafik- och stadsomvandling som Grenoble utmärker sig.
Där finns också företag som BH Technologies, som uppfinner smarta lösningar för effek-
tiv sopsortering och grön offentlig belysning,
som exporteras världen över. Paris fasar ut dieseln
Grenoble ligger i framkant, men är inte helt
unikt. I städer som Strasbourg, Nice, Tours,
Bordeaux, Besançon och Angers sker liknande
trafikomställningar, framför allt med fokus på
nya spårvägar. Även i Paris sker framsteg. Vice
borgmästare Christophe Najdovski, med ansvar för trafik och offentliga utrymmen, lyssnar noga när jag berättar om utvecklingen i de
nordiska städerna.
– Ni är absolut före oss i flera avseenden.
Men vi låter oss inspireras och tar nu steg för
steg för att följa i samma fotspår, säger han. Han är mest nöjd med kommunens krafttag mot dieselbilar, för att motverka luftföroreningar. De har satt igång en utfasning som
inom fyra år ska leda till ett totalförbud mot
dieselfordon i Paris. Han är också glad över att
150 miljoner euro ska gå till investeringar i cykelinfrastruktur och bilarna i staden börjar få
ge plats åt cyklister och gångtrafikanter. Sedan
tidigare har Paris också det största lånecykelsystemet i världen och ambitionen nu är att ordentligt höja andelen cykelresor. Svårt att stoppa omställningen
Frankrike lämnar ett delat intryck. Proffsdiplomati som lett fram till det mest framgångsrika
FN-klimatmötet någonsin. Städer som bubblar
av grön omställning. Å andra sidan: fossil lobbyism och svaga klimatmål. Men förändringen kanske måste komma underifrån ändå, i ett
land med nästan 70 miljoner invånare? Och
det verkar den också göra. På samma sätt som
Kalifornien, genom att agera föredöme, lyckats få fart på andra delstater, lyckas kanske
Grenoble smitta de andra städerna. Och det är
svårt att glömma stabschefen i Grenobles entusiasm: När folk väl sett vad den gröna omställningen innebär är den svår att stoppa.
Lorentz Tovatt
6
Glöd
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Debatt
I Syre nr 57 kritiserade James Brocka i en debattartikel transparensen i fråga om märkning
av livsmedel. Här får han svar från företrädare
från livsmedelskedjan Coop och Smak, som är
ett certifieringsbolag inom trädgård, lantbruk
och livsmedelsverksamhet.
I dag informerar vi mer
DEBATT Det är ett par år gammal information som det hänvisas till i artikeln. Det är
mycket möjligt att det 2013 var så att vi endast lämnade ut information till myndigheter och andra kontrollorgan.
I dag ger vi även ut information om vilka företag som är certifierade och vad deras certifiering omfattar till allmänheten.
Den som är intresserad får vända sig till oss
och meddela vilket företag man vill få information om. Om det gäller många företag, till
exempel alla i en viss region, kan det vara så
att vi behöver ta ut en avgift för arbetet att ta
fram dessa listor i vårt rapporteringssystem.
Enligt EU-förordningen om ekologisk produktion ska vem som helst kunna få ta del av
denna information och det diskuteras på myndighetsnivå hur vi ska lösa detta på enklaste
sätt. Det kommer troligen mynna ut i någon
form av register på nätet som allmänheten kan
söka i. Liknande det som finns i Danmark.
Jag hoppas att detta blev tydligt om hur vi
hanterar frågan i dag och om du har fler frågor kring detta får du gärna höra av dig!
Med vänlig hälsning, Gitte A Eskhult
revisionsledare Smak
Coop vill bidra
till hållbarhet
DEBATT Först och främst: Tack för ditt engagemang i en viktig fråga. Vi ber givetvis om
ursäkt för att du inte fått svar på de brev du
har skickat till Coop 2013/2014 och vi kommer att följa upp detta med vår kundserviceavdelning. Självklart ska alla kunder få svar
och vi har alltid en ambition om att svara så
tydligt som möjligt, men ibland finns det begränsningar.
När det gäller svar kopplat till specifika
leverantörer så är vi i vissa frågor bundna
av sekretessavtal. Och fullständiga recept
kan vi inte lämna ut av konkurrensskäl. Men
på förpackningarna är innehåll och certifieringsmärkning tydligt. Coop har inga egna
produktionsanläggningar, utan använder
sig av underleverantörer vid produktion av
egna varumärken.
Inom dessa har vi satt tydliga mål, som bryts
ned i handlingsplaner per avdelning, kategori mm. Självklart så måste vi ha en hög
spårbarhet på det vi gör i våra processer
samt på produktnivå som du/ni efterlyser.
Du är välkommen att kontakta mig för en
fortsatt dialog och mer information än vad
som ryms i detta insändarsvar.
Vänligen, Louise König
hållbarhetschef, Coop
Foto: Erik Abel/TT
Coop undanhåller inte regler och krav på
transparens. De finns att läsa i certifieringsorganisationernas regler och krav, lättillgängliga på deras hemsidor. Tredjepartscertifieringarna i sig garanterar att regler och
revision utförts. Majoriteten de leverantörer
som vi köper varor av får många revisioner av olika slag under ett år; miljö-, sociala, etiska, djurvälfärds-, kvalitets- och hälsorevisioner.
Coops uppdrag från ägaren via ägardirektivet är att uppnå en lönsam och värderingsprofilerad detaljhandel, ett medlemskap
som ger tydligt mervärde samt att bidra till
hållbar utveckling för både människor och
miljö. Det gör vi med hjälp av en tydlig hållbarhetsstrategi. Den innehåller fyra målområden:
• Hållbart sortiment, innebärande Ekologiskt (KRAV och EU-märkning), Miljömärkt
(Svanen, Bra Miljöval, MSC, ASC och Ecolabel), Hälsosamt (Nyckelhål), Rättvist (Fairtrade) samt svensk ursprungsmärkning.
• Hållbara butiker, innebärande KRAVmärkta butiker med kriterier för förnybar el,
naturlig köldmedia, energieffektivitet, avfall
och matsvinn, resurseffektiva transporter,
hållbart kundvarv samt minskad klimatpåverkan (butik, kyl/frys, transporter)
• Hållbara leverantörer, innebärande leverantörer som skrivit på och implementerat Code of Conduct och är tredjepartsreviderade.
• Hållbar samhällsaktör, innebärande andel av våra insamlade medel från medlemmar som går till hjälp-till-självhjälp/bistånd.
Vad finns egentligen bakom livsmedelsmärkningen?
frågade James Brocka i Syre #57.
Utarmningen av den biologiska mångfalden
är det i dag största hotet mot vår överlevnad
och forskningen visar att det är det område där vi överskrider den här planetens begränsningar som allra mest. Klimatet kommer på tredje plats (Rockström 2009).
Majoriteten av det svenska folket anser
att skogen i första hand ska vara till för djuren, växterna och fåglarna, men också för
människors välbefinnande i form av rekreation, svamp- och bärplockning och turism
som för övrigt ger en större slant till statskassan än vad massaveden gör. När ska regeringen i handling visa att man lyssnar och
företräder dessa intressen?
Den rödgröna regeringen sviker miljön.
Istället för att på allvar ta itu med problemen
och skjuta till nödvändiga resurser tillsätter regeringen Sveaskogs tidigare skogschef
Herman Sundqvist som generaldirektör för
Skogsstyrelsen. En man som i radion (P1 Naturmorgon 5 mars 2016) påstår att det inte
längre finns några kalhyggen i Sverige utses
alltså av en rödgrön regering till att bli högsta chef för den myndighet som ansvarar för
skogen – vårt största landbaserade ekosystem. Det säger liksom allt.
Robert Svensson
medlem i Skydda Skogen
Panelen:
Den 26 april är det
30 år sedan olyckan i
Tjernobyl. Har den påverkat din syn på kärnkraften?
Judit Lázár, 62 år, initiativtagare till sinnenasrum.se,
Härnösand
Tjernobyl har påverkat min syn, definitivt. Så länge det
finns mer miljö- och
människovänlig energi som geotermisk energi, vågenergi, solenergi eller vätgasenergi, förespråkar jag den sorten. Kärnkraft är
det sämsta alternativet enligt mig.
Olle Hilborn, 30 år, språkrör för MP Karlskrona,
Jämjö
Jag fyllde ett år två
veckor innan, så jag
minns ju inte händelsen som sådan.
Men olyckan har ju varit närvarande. Från mina föräldrar när vi pratat om elektricitet och från mina
lärare i skolan när vi pratat om
att äta saker från naturen till exempel. Det jag tagit störst intryck
av är att miljöolyckor inte bryr sig
om några nationsgränser. Vi har
ansvar för vad som händer andra
länder, och de för oss.
Foto: Vegard Wivestad Grøtt/TT
Människor gör fel
alltid och överallt,
det går inte att undvika tekniska eller politiska missar.
Tjernobylolyckan visade mig med
sina kortvariga som långvariga
följder att kärnenergi inte går ihop
med människans brister. Ett fel är
mycket för farligt och kan förstöra
livet för människor och djur i stora
områden för evigheter.
Snart finns inga naturskogar kvar, skriver Robert Svensson från föreningen Skydda skogen.
Delta i debatten!
Skriv vad du tycker och skicka till glod@tidningensyre.se. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusive mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken
har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss
också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna
med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en presentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter
under pseudonym.
Här kunde ditt svar
stått. Om du också vill vara med i
vår panel, skicka
ett mejl till glod@
tidningensyre.se.
Skicka med en tydlig
porträttbild där du tittar
in i kameran och bifoga lite information om vem du är och vilka ämnen du är intresserad av.
Foto: Pr
iva
t
Annette Chapligin, 40 år,
aktiv i RSMH, Aspergerrörelsen och Miljöpartiet,
norra Småland
Foto: P
riv
a
De som borde företräda folket och genomföra
de av riksdagen fattade besluten om nationella miljökvalitetsmål – där ”Levande skogar”
ingår som ett – har istället konsekvent företrätt näringslivet, skogsindustrin och storbolagen. Men dem har vi ju inte röstat på. Ändå
är det deras agenda som tillåts gälla. Maximalt virkesuttag och maximal vinst på naturens, miljöns och arternas bekostnad.
Skogsskövlingen har pågått så till den
milda grad i det här landet att det snart inte
finns några gamla naturskogar kvar att tala
om utanför reservaten och nationalparkerna. Det finns betydligt mindre areal skog
med höga naturvärden än vad som krävs för
att kunna skydda 20 procent av den produktiva skogsmarken, vilket enligt forskningen
är en minimigräns för att säkerställa alla
skogslevande arters långsiktiga överlevnad.
7
Foto: P
riv
a
DEBATT Så presenterades då vårbudgeten.
Där står bland annat att läsa att regeringen
har för avsikt att minska anslaget för skydd
av värdefull natur, som till exempel skyddsvärda skogar, med 250 miljoner kronor.
I och för sig inte särskilt förvånande, för
det ligger helt i linje med den miljöpolitik
som förts på området i decennier oavsett de
regerande partiernas politiska färg. Det har
nämligen aldrig funnits någon avsikt att på
allvar leva upp till miljömålen. Åtminstone
inte om det på något sätt utmanat eller missgynnat kapitalstarka särintressen. Med facit
i hand är detta helt uppenbart. Inte minst
om man ser till vilka åtgärder som vidtagits
eller snarare inte vidtagits samt till de ynkliga resurser som skjutits till i förhållande till
vad som skulle krävas.
Glöd
t
Den rödgröna
regeringen sviker miljön
Debatt
t
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
8
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Pressfriheten i
Sverige minskar
Klas Lundström
Tillväxten som
ger utsläpp
Det talas allt mer om ”frikoppling” i miljösammanhang, i
meningen att ekonomisk tillväxt inte måste leda till mer utsläpp av växthusgaser, men än
så länge pekar mycket lite åt det
hållet. Nu har forskare också för
första gången tagit ett globalt
grepp om frågan och resultatet visar att sambanden mellan
BNP, utsläpp och ekologiska fotavtryck är glasklart.
– I teorin hade det inte behövt vara på det sättet men i
praktiken ser det ut så, säger
Max Koch från Lunds universitet som genomfört undersökningen med en tysk kollega.
138 länder ingick i studien
som nyligen publicerats i den
vetenskapliga tidskriften Global
Environmental Change.
En av forskarnas slutsatser är
att eftersom det brådskar med
en minskning av utsläppen så
bör man på allvar se över möjligheten till ekonomisk nedväxling, det vill säga en medveten
nerprioritering av ekonomisk
tillväxt som politiskt mål.
Benita Eklund
Foto: Bertil Ericson / TT
I Reportrar utan gränsers senaste årsindex över pressfriheten
i världen halkar Sverige ner tre
placeringar: till åttonde plats.
– Trenden är tydlig: hoten
har ökat både on- och offline,
säger Jonathan Lundqvist, ordförande i Reportrar utan gränser till Syre.
Både i konfliktområden och
svenska kommuner är den lokala situationen i många fall den
avgörande för journalistens rörelsefrihet och benägenhet att
idka självcensur. Särskilt det senare, menar Lundqvist, är svårt
att mäta. Han förespråkar emellertid inga lagändringar för att
på kort sikt dämpa utvecklingen.
– Det finns bra lagar som
säkrar yttrandefriheten. Det
är dessutom brottsligt att hota
folk. Även om det är frestande för politiker är det viktigt att
inte stifta lagar som begränsar
yttrandefriheten, säger han.
Listan toppas av Finland, i botten finns Nordkorea och Eritrea.
Ship to Gazas segelfartyg Estelle före avfärd mot Gaza 2012. Womens’ Boat to Gaza ska börja sin färd vid Medelhavet.
Kvinnobåt till Gaza för
att bryta blockaden
I slutet av sommaren seglar återigen ett skepp till
Gaza med målet att bryta den sjöblockad som infördes 2007. Den här gången med en helt kvinnlig
besättning som ”Womens’ boat to Gaza”.
Vilka som ska ingå i besättningen är inte bestämt
men det finns många som är intresserade, berättar Ellen Huttu Hansson, talesperson för Ship to
Gaza, som är en del av det internationella nätverket Freedom Flotilla Coalition.
Hon menar att situationen i Gaza, med bland annat
skyhög arbetslöshet och odrickbart vatten, bara
förvärrats med åren. Planen är att nå Gaza hamn
och förklara blockaden bruten, men syftet med
”icke-vålds-båtaktionen” är också att skapa opinion kring palestiniernas situation och historia.
– Själva seglatsen, mediearbetet och mötet
med lokalbefolkningar och politiker i de olika
hamnarna på vägen är en ännu större och viktigare del av projektet, säger Ellen Huttu Hansson.
Det har gjorts flera tidigare försök att nå Gaza
och bryta blockaden, senast 2012 då segelskonaren
Estelle var nära men bordades av israelisk militär.
Den här gången ska båten avgå från västra Medelhavet, resan finansieras med insamlingar och
donationer. Womens’ Boat to Gaza, eller Kvinnobåt till Gaza som projektet heter i Sverige, har
med sin kvinnliga besättning ytterligare ett fokus.
– Vi vill belysa de palestinska kvinnorna och
deras kamp i vardagen. De har också en central
roll inom motståndsrörelsen men uppmärksammas sällan i omvärlden.
Tidigare resor har omgärdats av medial uppmärksamhet och stort stöd men har också mötts av
motstånd. Ship to Gaza har bland annat kritiserats för att försöka bryta en blockad som kan motiveras av säkerhetsskäl och för att ha samarbetat
med antisemitiska grupper. Organisationen uppger att den är partipolitiskt och religiöst oberoende och betonar att policyn är att inte samarbeta
med antisemitiska organisationer.
Benita Eklund
Kolkaoset i Miljöpartiet
Statliga Vattenfall har accepterat ett bud från EPH
på sin tyska brunkolsverksamhet. Nu ligger frågan på regeringens bord och säljplanerna orsakar
sprickor inom Miljöpartiet.
I juni 2015 fattade Miljöpartiet ett kongressbeslut
om att det vore bättre att behålla kolet i Vattenfalls
ägo och avveckla verksamheten. Men redan samma höst aviserade Åsa Romson, språkrör och vice
statsminister, att det är lönlöst att försöka hindra
en försäljning med hänvisning till att det inte finns
riksdagsmajoritet för ändrade ägardirektiv.
Jens Holm, Vänsterpartiets miljöpolitiske talesperson, tycker att Miljöpartiet undflyr sitt ansvar.
– Jag tycker det är lätt beklämmande att höra
ansvariga MP-politiker frånsvära sig ansvaret för
Vattenfall med argumentet att de inte har möj-
lighet att stoppa affären. Klart de kan göra det.
Holm får medhåll från miljöorganisationer
men även miljöpartister vill att partiet ändrar
kurs. Carl Schlyter, ordförande i riksdagens EUnämnd, vill helt stoppa EPHs bud.
– Nu ska vi analysera hur vi på bästa sätt hittar
svagheter i budet och bevisa att det faktiskt inte
är affärsmässigt och i linje med ägardirektivet, säger han till SvD.
Maria Wetterstrand, före detta språkrör, menar att
kritikerna borde rikta in sig på Socialdemokraterna:
– Socialdemokraterna har hindrat att driva Vattenfall ansvarsfullt i alla år som jag har arbetat
med dem, säger hon.
EPH ämnar fortsätta att bryta brunkol om affären med Vattenfall går i lås.
Klas Lundström
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Vård i stället för ”krig” i
narkotikapolitiken
FNs generalförsamling samlades i veckan till ett
möte om den globala narkotikapolitiken, Ungass.
En deklaration antogs för att skärpa arbetet mot
narkotikaproblem, men med betoning på respekt
för mänskliga rättigheter och vård istället för krigföring.
– Med tanke på hur förhandlingarna har varit
är jag väldigt nöjd med att vi har kommit så här
långt, sa Gabriel Wikström, folkhälsominister, till
Sveriges Radio, på plats i New York.
2019 ska en ny konferens granska resultaten med
de antagna direktiven.
– Först då kan kostnaderna för den rådande
kontrollpolitiken leda fram till självrannsakan och
ifrågasättanden, säger Magnus Linton, journalist
och författare till Knark: en svensk historia.
Siffror från USA visar att 90 procent av de av-
Pierre Andersson, policyrådgivare på nykterhetsorganisationen IOGT-NTO, var också på plats i New
York. Han gläds åt att motståndet mot legalisering
av droger fortfarande är stort och menar att problemet inte är avsaknad av verktyg, utan att de
används för lite.
– Det tar tid att förändra den globala politiken,
säger han till Syre.
Klas Lundström
Foto: Janerik Henriksson /TT
Djurparker dödar friska djur
Det är i dag regel att djurparker dödar djurungar
av platsbrist. Två parker i Belgien har dock antagit
en policy för att inte avliva friska djur.
Med anledning av de nyfödda björnungarna på
Skansen uppmärksammar Djurens rätt att unga
friska djur regelbundet dödas på svenska djurparker.
2012 och 2013 sköts tre unga björnar på Skansen eftersom parken inte kunde hitta en annan
lösning. De tre björnungarna föddes 2009 och
började 2012 bli könsmogna, vilket ställde till problem, enligt Skansens kommentar till SVT.
Tidigare har medier lyft fram att friska djur avlivas
som en del av verksamheten även på Parken Zoo
i Eskilstuna och på Ölands djurpark, med anledning av platsbrist, och att detta ses som normalt i
hela branschen.
9
18 procent lägre
köttkonsumtion
med ”nudging”
satta resurserna går till polis, militär och domstolar och endast 10 till vård och behandling. Den
koncentrationen, som Linton kallar ”kostnadskomplexet”, gör att det inte finns tillräckliga resurser att tackla de stora aktörerna.
– Ska vi bli av med kartellerna räcker det inte
med en avkriminalisering. Förbudet mot privat
bruk göder den organiserade brottsligheten.
Friska djur avlivas som en del av verksamheten i djurparker men nu meddelar två djurparker i Begien att de stoppar detta.
Radar
Restaurangkedjan Fazer Food
Service vill uppmuntra sina gäster att göra hållbara val och har
genomfört flera pilotförsök för
att styra konsumtionen från
kött till grönsaker.
”Nudging”, som betyder
knuffa på svenska, är en metod som lyfts allt mer i samband
med miljöfrågor. I Fazer Food
Services Nudging-försök i Sverige ökade konsumtionen av
grönsaker med 10 procent. Nu
har även ett pilotförsök i Finland avslutats och det gav mer
anmärkningsvärda
resultat:
köttkonsumtionen
minskade
nämligen med hela 18 procent.
Fazer har bland annat placerat salladen och frukten först på
buffén och gett vegetariska rätter en mer central placering.
– Det är tydligt att små initiativ kan göra stor skillnad och
vi är oerhört glada över resultaten från våra finska piloter.
De tillsammans med de svenska resultaten bekräftar att vår
plan att vidareutveckla och introducera det här sättet att arbeta i alla våra restauranger i
Norden kommer att göra stor
skillnad, säger Jonny Zachrisson, kvalitets- och miljöchef på
Fazer Food Services Sverige i ett
pressmeddelande.
Benita Eklund
Klimatavtalet
undertecknas
Som en första åtgärd ska verksamheten skötas så
att ett överskott av djur undviks så långt det är
möjligt. Om problem ändå uppstår ska en av fyra
lösningar tillämpas: djuret ska flyttas till en annan
lämplig djurpark, förflyttas inom de två parkerna,
återanpassas till sin naturliga miljö eller placeras
i ett djurhem.
Djurens rätt skriver att de applåderar beslutet.
I dag fredag förväntas fler än 150
länder underteckna klimatavtalet från Paris. För att avtalet ska
träda i kraft krävs också att det
ratificeras av minst 55 länder
som tillsammans står för minst
55 procent av världens samlade
utsläpp. Ratifiering kan ta tid eftersom det även kräver beslut av
parlament på nationell nivå.
Att avtalet bara undertecknats räcker inte, påpekar Palitha
Kohona från FN, och nämner
avtalet mot nya kärnvapenprov
som ett exempel. Det har fortfarande inte trätt i kraft trots att
det undertecknades av över ett
hundra länder vid FNs högkvarter för mer än 20 år sedan.
Parisavtalet är tänkt att börja
gälla från och med år 2020.
Sofia Härén
Thalif Deen/IPS
Två djurparker i Belgien meddelade dock förra veckan att de inte längre kommer att avliva det
som kallas ”överskott”.
– Detta beslutet är det första av sitt slag i Europa och att jag hoppas att fler kommer att följa detta exempel, uppger Michel Vandenbosch, ordförande för djurrättsorganisationen Gaia, som har
varit med i processen att ta fram en ny policy för
de två djurparkerna.
10
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Mycket står på spel när
Storbritannien går till val
I helgen drog valkampanjen inför Storbritanniens folkomröstningen om det framtida
EU-medlemskapet igång. I potten ligger mer
än ett ja eller nej till den europeiska unionen:
även prestige, politiska karriärer och regioners framtid står på spel.
Fastän lokalval ska föregå EU-omröstningen
ges den senare störst politisk prioritet. Från
London skickas populära namn från både
ja-sidans ”Stronger in” (”Starkare med”) och
nej-sidans ”Vote leave” (”Rösta lämna”) till
norra England, Wales och Skottland för att
övertyga väljarmassorna. Med blandad framgång.
Wales präglas av frågetecken kring sin sviktande stålindustri. Tusentals tunga industrijobb har flyttats till Asien. Ändå lovar Wales
konservativa politiker 50 000 nya jobb och
”verklig förändring”, och tack vare Nordirland, Skottland och Wales autonoma status
kan skattenivåer förändras för företagare,
hushåll och tjänster. Till skillnad från i engelska regioner.
Nordvästra Englands utmaningar liknar Wales. På 1980-talet stängde Margaret Thatcher
Newcastles sista kolgruvor utan att erbjuda
andra alternativ. Det politiska rörelseutrymmet är starkt begränsat, menar Nick Forbes,
Labour-ordförande i kommunfullmäktige:
– Mina händer är bakbundna: 95 procent av
Newcastles skatter bestäms i Westminster Abbey. Välfärden har blivit lidande på senare år,
och med försämrade sociala och ekonomiska
förutsättningar blir invånare mer osäkra.
En osäker väljare är Chris Jackson. Han
växte upp i Newcastle och för sex månader
sedan tog han och en nära vän klivet från
bartenderjobbet och öppnade en egen frukostrestaurang. Den innebar en ekonomisk
risk men det har gått bra, säger han och förbereder en dubbel espresso.
– Över förväntan faktiskt. Men mycket
hänger i luften. Så säger vi visserligen ofta här
uppe i norra England. Men nu är det faktiskt
så: först med lokalvalen och därefter ”Brexit”. Det är spännande tider.
”Brexit” är slagordet för nej-sidan till fortsatt
EU-medlemskap och har snabbt blivit ett vedertaget uttryck i samtal i väntan på bussen,
puben och runt köksborden. Få vågar spekulera i valutgången. Efter det överraskande
resultatet i parlamentsvalet förra våren, där
David Camerons storseger kastade Labour i
krisbrunnen, har den politiska skutan seglat
in på okänt vatten. För att höras krävs hårda
Margret flydde från Sydsudan och bor nu i Uganda. Sedan stridigheterna startade 2013 har många lämnat landet.
”Bryssel påminner alltmer om London. Ett centralpolitiskt centra som dikterar villkoren för alla andra i stället för att
lyssna till folks önskemål”, säger Chris Jackson. Men han har fortfarande osäker på hur han ska rösta.
ord. Finansminister George Osborne kallade
”Brexit”-sidan för ”ekonomiska analfabeter”
och kungjorde i en 200-sidig rapport att ett
EU-utträde skulle kosta närmare en miljon
jobb och ansenliga förlorade pund i handel.
”Brexit”-sidan pekar på Kanada och Norge
som ingått egna handelsavtal med exempelvis EU, WTO och USA.
Chris medger att det är svårt att hänga
med. Av flera skäl.
– Sedan vi slog upp dörrarna har jag haft
en dag ledigt. Men jag vill sätta mig in i frågan, att stanna kvar eller lämna EU är en stor
och avgörande fråga.
Han har inte bestämt sig men tycker att
EU misslyckats i en rad frågor. Chris tillhör
en ung brittisk generation vars föräldrar höll
nordöstra Englands sista industrirester vid
liv och som häpnar över ”Bryssels sätt att behandla utsatta länder” som Grekland, Portugal och Spanien.
– Bryssel påminner alltmer om London.
Ett centralpolitiskt centrum som dikterar villkoren för alla andra istället för att lyssna till
folks önskemål.
Kanske är det därför som Londons konservative borgmästare Boris Johnson blev häcklad
och utbuad i Newcastle. Det var inte så ”Brexit”-sidans affischnamn hade tänkt sig kampanjens kickoffhelg.
Nick Forbes förvånas inte över mottagandet.
– Som vanligt kommer de hit från södra England när det vankas val för att förkla-
ra för oss hur den stora vida världen fungerar. Folk är trötta på det, särskilt med tanke
på vad som skrivits om Boris Johnson de senaste dagarna.
Han syftar på att både Boris Johnson och
premiärministern och partikamraten David
Camerons inställning till skatter har genererat
många frågetecken. Camerons skatteflykt uppdagades i de så kallade ”Pa na mado ku menten”
medan Johnsons privata förmögenhet blivit ett
hett debattämne efter uppgifter om borgmästarens nolltaxering de senaste åren. ”Har hans
barn fått generöst med fickpengar?” raljerade
New Statesman i en artikel samtidigt som tankesmedjan The Equality Trust visat siffror på
att klyftorna mellan rika och fattiga – och södra och norra England – ökat kraftigt de senaste tio åren.
De konservativa Torys är redan splittrade i
EU-frågan. Och avslöjandena om Panamadokumenten och Johnsons skatteplanering har
sått än mer splittring i en tid då partiet behöver
samla sig inför lokal- och EU-val. För huvudmotståndaren Labour väntas valutgångarna
avgöra nye partiledaren Jeremy Corbyns långsiktiga framtid – och partiets plats som fortsatt
politisk kompass i socialt utsatta regioner.
Exempelvis nordöstra England.
– Känslan är att lokal- och EU-valen glider in
i varandra. Båda utgår från en och samma sak:
socialt och ekonomiskt utsatta regioners plats i
det framtida Storbritannien, säger Nick Forbes.
Text och foto: Klas Lundström
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Radar
Nioåriga Ibrahim Abu Ghosh, bror till
17-årige Hussein Mohammed Abu
Ghosh, söker igenom spillrorna av
sitt hem i flyktinglägret Qalandia,
Ramallah. Israeliska militären förstörde hans hem under onsdagen
som straff för att brodern genomfört
en knivattack i en illegal judisk
bosättning i januari.
Foto: Nasser Nasser/AP/TT
11
ANNONS
12
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
13
De värdefulla
De flesta är överens om att återvinning är framtiden. Men i dagens svenska avfallssystem står
återvinningsutvecklingen stilla samtidigt som sopförbränningen ökar. En stor del av landets fjärrvärme produceras genom att man eldar upp värdefulla material.
V
Andreas Jakobsson
ärmeverkets skorsten reser sig högt över den övriga bebyggelsen i industriområdet Boländerna i
Uppsala. Inne i den stora byggnaden lyfter en tung
järnklo upp fem ton sopor in i förbränningsugnen.
Proceduren upprepas i stort sett dygnet runt i ett
av landets största sopförbränningsverk.
– Vi förordar alltid materialåtervinning och minimering enligt den så kallade avfallstrappan. Det avfall som inte går att
återvinna har vi möjlighet att på ett ansvarsfullt sätt producera
el, värme och kyla av, till staden och våra kunder, säger Adrian
Berg von Linde på Affärsutveckling Vattenfall AB Värme Sverige
I dag bränns ungefär 50 procent av allt hushållsavfall och
mycket av det skulle kunna återvinnas istället. Avfall som i nuläget inte ska återvinnas är exempelvis blöjor och kuvert, men
merparten av de brännbara soporna består av matavfall, som
kunde ha blivit biogas och olika förpackningar som i sin tur kunde ha återvunnits. Trots alla fina ord om cirkulär ekonomi och
Sverige som ett land i framkanten på miljöutvecklingen står den
Foto: Björn Larsson Ask/TT
soporna
14
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
”Ekonomiskt
är det en
mycket god
affär, miljömässigt är
det en dålig.”
Foto: Björn Larsson Ask/TT
Robert Falck, tidigare vd
för återvinningsföretaget
SRV och författare till
boken ”Smarta sopor”.
Foto: Knut Koivisto
2010 togs den tidigare sopförbränningsskatten bort.
svenska avfallsåtervinningen i stort
sett stilla och att de senaste årens
satsningar på nya sopförbränningsanläggningar är en orsak till det är ingen
vild gissning.
Ovanligt god affär
Att sopförbränning blivit en het marknad beror helt enkelt på att det är en
ovanligt god affär för energiföretagen.
Till skillnad från traditionell tillverkningsindustri, där man betalar för en
råvara och av den producerar en produkt som säljs med vinst får de som
eldar med sopor betalt i båda leden.
Först tar man en avgift för att ta hand
om soporna som ligger runt 500 kronor per ton och sedan får man betalt
för värmen man producerar genom
att elda upp dem.
– Jag skulle gärna också vilja ha ett
företag där jag får betalt i båda ändar,
varför skulle man inte vilja det? Först
får man betalt för att ta emot materialet och sedan får man betalt för produkten man producerar. Ekonomiskt
är det en mycket god affär, miljömässigt är det en dålig, säger Robert
Falck, tidigare vd för återvinningsföretaget SRV och författare till boken
Smarta sopor.
Att företagen vill tjäna pengar är
förstås inte konstigt. Men man kan
tycka att det borde finnas andra som
värnar om miljöintressena, till exempel politiker på kommunal, landstings- och statlig nivå. Möjligen finns
det några, men de flesta verkar lysa
med sin frånvaro, åtminstone i den
här frågan. Ett problem är förstås att
flera av företagen som gör affärer på
att bränna sopor är kommun- eller
statligt ägda.
Importerade sopor
Istället för att motverka att återvinningsbara material går upp i rök i förbränningsanläggningarna subventionerar man förbränningen. 2010 togs
den tidigare sopförbränningsskatten
bort, vilket gjorde en redan god affär
ännu bättre.
Sedan skatten togs bort har flera nya anläggningar tagits i bruk och
kapaciteten har länge varit större än
mängden brännbara sopor som produceras i Sverige. För att hålla igång
verken och producera så mycket värme som behövs får man då importera
sopor från andra länder. I Sverige importerar man bland annat sopor från
Finland, Norge, Storbritannien och Irland. I Sverige har man genom politiska
åtgärder lyckats reducera avfallsdeponi, alltså att man bara lägger sopor-
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
15
Foto: Ingvar Karmhed/TT
Zoom
I Uppsala samlas cirka 14 000 ton matavfall in för biogas från hushåll och verksamheter som slakterier, restauranger och mataffärer.
na på tipp, till ett minimum genom
politiska styrmedel. År 2000 infördes
en deponiskatt och sedan 2005 är det
förbjudet att deponera både brännbart och organiskt avfall. I flera av länderna Sverige importerar sopor från
är deponi fortfarande vanligt, vilket
kan ses som ett argument för att det
är lämpligt att vi i Sverige tar hand om
deras avfallshantering. Robert Falck
håller inte med.
– Givetvis är det helt fel att man importerar sopor från hela världen för
att ta hand om dem här. Sopor ska inte
brännas överhuvudtaget utan återvinnas. Och om de nu ändå bränns ska
de självklart brännas i närområdet.
Vi ska inte vara ett världssamvete när
det kommer till sopor.
Stor del kan återvinnas
För att få lite mer klarhet i vad det
egentligen är som bränns i de svenska avfallsanläggningarna går jag ner i
soprummet i hyreshuset där jag bor
och öppnar ett antal påsar. Innehållet
består i första hand av matrester och
förpackningar som glasflaskor, mjölkförpackningar och konservburkar.
Det stämmer bra med plockanalyser
som Avfall Sverige gjort och som visar
att lite över 30 procent av innehållet i
brännbartsoporna består av olika för-
28 %
av avfallet som
bränns består
av matavfall
packningar. Lite över 30 procent består av det oklara ”Övrigt”, som inte
är förpackningar, men som till stor
del förmodligen skulle gå att återvinna. Det skulle även matavfallet, som
enligt undersökningen står för cirka
28 procent.
Matavfall blir biogas
På Uppsala Vattens biogasanläggning
på Kungsängen backar en avfallsbil
fram till den ena av de två mottagningsfickorna och tippar ner påsarna
med det organiska avfallet från olika
hushåll i Uppsala. Den kväljande lukten är påträngande men verkar inte
besvära de anställda som går omkring
på anläggningen.
Nere i fickan river en påsrivare sönder plastpåsarna som skiljs av
från innehållet i en trumsikt. Plasten
pressas sedan ihop och skickas till för-
bränning medan matavfallet åker vidare. Inne i anläggningen sönderdelas avfallet och hygieniseras, det vill
säga värms upp till 70 grader för att ta
död på bakterier. Efter det rötas avfallet genom att mikroorganismer bryter
ner det organiska materialet i frånvaro av syre. På det viset bildas biogas
och biogödsel.
Den mesta av biogasen används
till bränsle som Uppsalas biogasstadsbussar och en del av stadens taxibilar
körs på. Av tio kilo matavfall produceras biogas som motsvarar en liter
bensin.
– Det startade ju egentligen som ett
sätt att få en bättre stadsmiljö i Uppsala. Genom att bussar och taxibilar
körs på biogas får man ju ner partikelutsläppen och avgasnivåerna ordentligt i centrala Uppsala, säger Lennart
Nordin, som är sektionschef för Uppsala Vattens biogasproduktion.
Biogödslet pumpas vidare till en
tank och transporteras ut till lantbrukare runt omkring Uppsala.
– Ju mer som tas omhand ju bättre är det ju för miljön. Det här blir ett
kretslopp där all koldioxid går runt.
Till skillnad från när man använder
fossila bränslen så tillför man ju ingen
ny koldioxid med biogas, säger Lennart Nordin.
Biogasanläggningen på Kungsäng-
”Genom att bussar
och taxibilar körs
på biogas får man
ju ner partikelutsläppen och avgasnivåerna ordentligt
i centrala Uppsala.”
Lennart Nordin, som är
sektionschef för Uppsala
Vattens biogasproduktion.
16
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
”Avfallshanteringen
är vårt näst största
miljöproblem.”
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
17
Foto: Fredrik Sandberg/TT
18
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Foto: Pontus Lundahl/TT
Kraftbolagen tar ut en avgift på cirka 500 kronor för varje ton sopor de tar emot.
”Här i Sverige borde man helt enkelt
förbjuda värmeverken att elda avfall.
Det ska självklart
återvinnas.”
30 %
av avfallet som
bränns består
av olika förpackningar
en tar hand om 30 000 ton organiskt
avfall per år. Cirka 14 000 ton kommer
från Uppsalas hushåll och verksamheter som slakterier, restauranger och
mataffärer. Resten kommer från andra kommuner. Av avfallet producerar man biogas motsvarande 8 000 liter bensin om dagen. Och ambitionen
är att det ska öka. Det som kan sätta
stopp för det är EU.
– Som det är nu är biogasen skattebefriad och den säljs till ett tio procent lägre pris än bensin, men nu vill
EU att den ska skattas med samma
koldioxidskatt som vanlig bensin och
det vore ju ett dråpslag. Blir den rejält mycket dyrare än vanligt bränsle
så kommer få privatbilister välja den,
säger Lennart Nordin.
Undantaget gäller fram till 2020.
Mycket energi att vinna
Biogasproduktion ger alltså en bättre stadsmiljö och har fördelen att den
inte tillför någon ny koldioxid i atmosfären. Men faktum kvarstår att bara
ungefär en tiondel av energin som
gått åt till att producera maten som
blir biogas kommer till nytta i gasproduktionen. Att göra biogas av banan-
skal och kaffesump är jättebra, men
att göra det av fullt ätbar mat, som
ofta är fallet, är ingen vettig lösning.
Vid sortering av avfall är det istället förpackningarna som är värdefullast ur energisynpunkt. I topp ligger
metall. När det kommer till stål och
aluminium sparar man 80–90 procent energi på att återvinna jämfört
med att utvinna nytt stål och aluminium ur malm. Vid återvinning av
papper sparar man 70 procent energi, plaståtervinning sparar 62 procent
och vid återvinning av glas sparas 20
procent. Var ligger ansvaret?
Men trots den goda möjligheten att
rädda en stor del av energin som gått
åt till att tillverka förpackningarna så
har återvinnandet stått i stort sett stilla i Sverige de senaste åren. Jag undrar var Adrian Berg von Linde anser
att ansvaret ligger. Hos de styrande,
företagen eller hos privatpersoner.
– Samtliga inblandade har ett ansvar, ytterst är detta en fråga om kunskap och ansvarstagande. Vi har med
detta i våra guidningar av anläggningen, att vår plats i avfallskedjan är efter
återanvändning och materialåtervinning. Vår verksamhet är av långsiktig
natur och därför är det viktigt att hela
kedjan fungerar, vi är stolta över att
vara en kugge i maskineriet, säger han.
Följer avfallstrappan
I Vattenfalls fjärrvärmeverk eldas
360 000 ton sopor upp varje år, av vilka merparten skulle ha kunnat återvinnas istället med olika grad av energibesparande. En del kritiker hävdar att
de stora satsningarna på utbyggnad
av sopförbränningsverken bromsar
utvecklingen av återvinnandet av sopor, men det håller inte Adrian Berg
von Linde med om.
– Vi tycker inte att vi bromsar utvecklingen av återvinnande av sopor.
Vår grundinställning är i enlighet med
den så kallade avfallstrappan, att det
som går att materialåtervinna ska gå
till materialåtervinning. Det finns i
dag också incitament för ökad materialåtervinning eftersom vi tar betalt
för att ta emot det brännbara avfallet
och förpackningar tas emot utan avgift av förpackningsinsamlingen. Möjligtvis skulle man dessutom kunna
fundera på om producenter från bör-
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
19
Energivinst vid återvinning
jämfört med att producera ny råvara
Glas
Metall
8090 %
Papper
Plast
70 %
62 %
20 %
jan kunde konstruera varor på ett sätt
som gjorde det lättare att återvinna
dem, men detta är en fråga för producenter och konsumenter.
En soppåses normalvikt ligger antagligen någonstans runt fem kilo. Om
den innehåller matavfall så kan den
generera biogas motsvarande drygt
en halv liter bensin. Hamnar samma
kasse istället i brännbart ger den 1,5
kilowattimmar energi med ett värde
på runt en krona. Båda alternativen är
det som borde tas till i sista hand. Enligt Robert Falck krävs det stora förändringar för att få bukt med problemen.
– Det ser mörkt ut. Det krävs politisk beslutskraft i alla led. I kommuner, i landsting och i riksdagen och
det verkar inte finnas mycket av det.
Avfallshanteringen är vårt näst största
miljöproblem. Det största är ju att vi
eldar upp för mycket fossila bränslen,
men det näst största är soporna. Här
i Sverige borde man helt enkelt förbjuda värmeverken att elda avfall. Det
ska självklart återvinnas, säger han.
Andreas Jakobsson
Foto: Pontus Lundahl/TT
”Borde förbjudas”
Kritiker menar att de stora satsningarna på utbyggnad av sopförbränningsverk bromsar utvecklingen av återvinning av sopor.
20
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
En syl i vädret
En syl i
vädret
Flummigt och
amatörmässigt
Vad betyder det egentligen att vara en "amatör", och
varifrån kommer ordet "flum"? Det utreder vi i veckans En syl i vädret och konstaterar att det inte nödvändigtvis behöver vara något dåligt.
Flummig då? Numera används det
mest i betydelsen vag och substanslös, i sammanhang där precision och substans uppskattas.
Så även i texten som brevskrivaren kommenterar. Men på
Hur puddingen blev struntprat
och varför nonsens blev cool på
svenska har jag inte funnit svar
på. Men i slutet på 1970-talet eller början på 1980-talet hände
något. Folk började kalla politik
efile
Hellquist tar inte upp ordet professionell, men ett proffs gör det hen
gör med en viss officiell status – i
sitt yrke. Därmed kan hen antas
vara skicklig, kunnig och van. Om
inte är risken stor att hen kallas
oprofessionell eller amatör.
Lyckligtvis kan man utöva något som yrke och bli både skicklig
och van – och fortfarande älska
det! Men det är dem som strävar
efter vinning vi ska frukta, inte
hängivna idealister, om jag tolkar
brevskrivaren rätt. Och det vill
han se tydligare uttryckt i Syre.
1970-talet var det
en synonym till
ord som häftig och cool.
”Vad flummigt!” kunde betyda
”vad spännande och
i n t re s s a n t ” !
Det hade också en annan betydelse – flummig musik
kunde vara lite drömsk och
överraskande, och den som rökte cannabis kunde bli flummig.
Antagligen hade det ena en gång
hängt ihop med det andra.
Som sig bör är ordets ursprung oklart, men enligt Wikipedia dök det upp 1973 och kan
komma från engelska flummery
– struntprat. Flummery i sin tur
kommer från walesiska llymru,
som är en sorts pudding av surnat havremjöl och ibland även
betecknar andra söta, mjuka och
fadda rätter. Allt enligt bloggaren
Blind höna som har sökt igenom
diverse lexikon.
orgu
När det gäller amatörmässig är det
lite sorgligt på något sätt. Ordet
amatör kommer ju från franska
amateur, som kommer från latinska amator – älskare. När ordet lånades in till svenskan på 1700-talet betydde det just det, någon
som älskar det hen gör och som
gör det just därför, inte för egen
vinning. Det borde bara vara något fint, inte minst i politiska sammanhang.
Men inte för egen vinning blev
till inte som yrkesverksamhet, och
amatören kom att bli motsats till
den professionella – ett annat ord
som har fått en värderande betydelse. En profession är ursprung-
ligen ett yrke eller en ”officiell
anmälan om namn, förmögenhet o. d.” enligt Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Det
kommer av latinska profiteri, som
betyder anmäla, öppet förklara,
och därifrån kommer också professor, som ju inte är ett proffs vilket som helst utan en offentlig lärare, eller ”Läsemästare” som ett
lexikon från 1600-talet formulerar det. Även profeten är, enligt
den etymologiska ordboken, en
som öppet förklarar något.
M
to:
Fo
D
et kom ett brev
till Syre, ett långt,
handskrivet brev
som var mer charmigt än stringent.
Brevskrivaren tyckte om tidningen, men han var bekymrad över
användningen av orden amatörmässig och flummig i vissa artiklar: ”Stryker under ’flummig’,
älskar det, flummigt underbart,
amatörmässigt: det är proffsen
som gör så att blommorna dör
och plötsligt släcks ljuset.”
Hur kunde vi använda dessa
vackra ord för att beskriva något
så fult som maktkåta politiker?
undrade han.
Ordet ”flummig” har en
oklar historia, men en teori
är att det kommer via engelska från ett walesiskt ord
för mjuk, söt pudding.
och idéer för flummiga när de ansåg att det rörde sig om substanslöst mumbojumbo.
I modern tid finns somliga politiker, jag tänker främst på Jan
Björklund, som kallar allt han
inte förstår för flum. Till exempel pedagogik som är inriktad på
elevernas utveckling och kunskaper snarare än på mätandet av
desamma. Då tycker jag som vår
brevskrivare att flum är underskattat.
Å andra sidan, om flum verkligen kommer från flummery har
det närmat sig sina rötter. Om det
fortsätter så kommer man kanske att kunna kalla en bimbo ( jag
använder ordet könsneutralt) för
flumpudding i framtiden. Det
vore kul.
Malin Bergendal
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
En syl i vädret
Energi
21
Att vara amatör är att älska det man gör –
som amatörkonstnären Vesna Suljic som
sitter och målar under en konsthelg i en by
utanför Sarajevo. Att vara amatörmässig är
något annat.
Foto: Amel Emric/AP/TT
22
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi
Gröna kassen fyller fem år
I
år fyller Sveriges enda
veganska matkasse fem
år. Varannan vecka presenteras nya recept och
minst 90 procent av kassen är dessutom ekologisk. Gröna
Kassen startades 2011 och för ett
år sedan tog Ivica Marasovic och
Christer Sjöberg över spakarna.
Tillsammans har de vågat satsa på
visionen om en grönare tillvaro.
Gröna kassen levereras varje
vecka tillsammans med enkla recept. I kassen finns bönor, linser,
grönsaker, matvete, dinkel, pasta och quinoa och mejerier baserade på soja, havre, ris, nötter och mandlar. Produkter som
tofu, Tzay och korvar slinker också ner. Att grönsakerna är valda
efter säsong är viktigt för Gröna
kassen.
– Vi vill dela med oss av nyttiga produkter och nyttig kunskap
till så många som möjligt och förmedla att det är viktigt för helheten att värna om vad vi äter
och varifrån vår mat kommer. Vi
vill även visa att det inte behöver vara en klassfråga att kunna
handla ekologiskt, säger Ivica Marasovic, som har lång erfarenhet
från livsmedelsbranschen.
Gröna kassens verksamhet
startade i Storstockholm och
Uppsala. Numera levereras kassen även till Göteborgsområdet,
Västergötland och Skåne. Och
kassarna har också utvecklats.
Nu finns, förutom den ordinarie
kassen, även en glutenfri kasse
och en för ensamhushåll.
– Vi har en bred kundkrets.
Även de som inte väljer en helt
vegetarisk kost har blivit medvetna om vikten av det ekologiska
och vill till exempel ha ekologiska grönsaker till fisken. Vi har fått
mycket fin respons på de flesta rätter. Våra nya glutenfria recept som
vår kock, Viktor Ingemarsson, skapat har fått mycket uppmärksamhet, säger Ivica Marasovic.
Förutom matkassen driver företaget även en nätbutik. Nätbutiker
kan vara ett praktiskt komplement för den som inte bor nära
storstäder eller där matkassar levereras. Planer på att utöka leveransområdet finns dock.
– Efterfrågan på Gröna kassen
till städer runt i hela vårt rike är
stor. Vi får även förfrågningar utanför gränserna. Tyvärr kan vi
inte lansera kassen i alla städer
som önskar det men vi har en
plan som vi arbetar efter och som
vi tror på, säger Ivica Marasovic.
Jenny Luks
Veganska nätbutiker räddar vardagen
B
or man inte i storstadsområdena kan
det ibland vara klurigt att få tag på veganska produkter
som ostar, korvar och godsaker.
Då kan man beställa från en nätbutik och få varor levererade
till dörren. Förutom de helt veganska nätbutikerna finns det
också ett stort utbud av veganska
varor på matjättarna Mat.se och
Mathem.se samt Coop och ICA.
Ett hett tips är också Matsmart.
se, som säljer udda och kantstötta partier till lägre priser. Ett klimatsmart val, helt enkelt.
Goodstore (shop.goodstore.se)
Fysisk butik i Stockholm som
även driver nätbutik med stort utbud av bland annat veganska mejerier, skafferivaror och ovanliga
godsaker.
Mat med Jenny
Gröna kassen (gronakassen.se/
butiken)
Vegansk matkasse och nätbutik.
Levererar veganska mejerier, ostar, sojaprodukter, pastejer och
skafferivaror.
Seitanfoods (seitanfoods.se)
Vegansk nätbutik som bland annat saluför seitanprodukter (glutenkött), ostar i storpack och varor från ovanliga märken.
Veganboxen (veganboxen.se)
Prenumeration på en vegansk
snackbox med kakor, chips, godis, bars och skafferivaror av olika märken.
Veganlife (veganlife.se)
Vegansk nätbutik som saluför
bland annat sojaprodukter, skafferivaror, pålägg och pastejer.
MalinHärén,
Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör: Sofia
sofia.haren@tidningensyre.se
Mat
Matmed
medJenny
Jenny
Energi 23
Jenny tipsar:
I mars lanserade Pressbyrån en vegansk fralla.
Ny grillig kokbok
Den produktive vegoprofilen Mattias Kristiansson presenterar nu sin fjärde helt veganska kokbok, Vegan BBQ
(Massolit förlag). Mattas utlovar färgsprakande barbequerecept med saftiga vegoburgare, kryddiga grillspett och spänstiga grönsaker samt alla slags
tillbehör i form av sallader, såser och röror. Vegan BBQ finns i
butik från och med 2 maj.
Kedjorna ökar
tillgängligheten
F
ör tio år sedan var det
nötter och smoothies
som gällde om man
ville hitta ett veganskt mellanmål i
kioskkedjorna. 2011 lanserade
7-Eleven en sojakorv i några utvalda butiker men nytt för i år är
en falafel- och bulgurwrap som
säljs över hela landet. I samma
koncern ingår även Pressbyrån,
som också saluför falafelwrapen
och även en vegansk fralla som
lanserades i mars.
Kafékedjorna trappar också
upp. I januari efterfrågade Barista tips på veganska rätter, genom
en uppmaning på Facebook. I februari lanserades resultatet: En
hummuswrap med spenat, rödlök och valnötter. Och nu lanseras även en smörgås och inom
kort en grillad macka.
Även kedjan Starbucks har
presenterat ett helt paket med
veganska rätter. Under våren serverar Starbucks en quinoa- och
linssallad, en wrap med edamamebönor samt en chiapudding
gjord på sojamjölk och jordgubb.
Menyn serveras främst i Stockholm, Uppsala och Västerås men
det ska även finnas veganska alternativ på alla Starbuckskaféer runt om i landet, bland annat
i den nya, veganska rawfooddisken.
Jenny Luks
Nya veganska
produkter på ICA
ICA presenterar tre nya veganska produkter
i sin serie Gott Liv. Det är en champinjonburgare med rökig paprika, en bön- och ärtburgare och pumpa- och sötpotatispuckar. I sortimentet finns nu nio veganska produkter,
vilket är en klar förbättring för ICA, som för
ett år sedan fick kritik för att den nya vegetariska produktserien till största del var lakto-ovo-vegetarisk.
Ingredienser: Champinjonburgaren innehåller bland annat champinjoner, röd paprika,
sojaprotein, vete, vitlök och tomat.
Pumpa- och sötpotatispuckarna innehåller
bland annat pumpa, sötpotatis, sojaprotein,
vete och vitlök.
Bön- och ärtburgaren innehåller bland annat
gröna bönor, gröna ärtor, sojaprotein, vete,
koriander, chilipulver, vitlök och persilja.
Palmolja: Nej
Ekomärkning: Nej
Fairtrade: Nej
GMO-fritt: Ja
Ca pris: 22–25 kr
Vikt: 180 g (puckarna)
och 200 g (burgarna)
Releasedatum:
Vecka 15
Var: Tillgängliga i samtliga ICA-butiker
Vegansk wrap från Barista.
24
Energi
Syre tipsar
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Häv hostan
med tussilago
Nu lyser tussilagon gul i dikena, i alla fall
här i Mellansverige. Om du vill prova en
gammaldags hostmedicin kan du passa på.
Tussilago är latin – tussis betyder hosta och
lago kan komma från agere, som betyder
driva bort. Det svenska namnet hästhov är
en förvrängning av det gamla namnet hosthäva, och så har man länge använt växten.
Myror gillar inte kanel
När det börjar bli varmare vaknar insekterna
till liv – även inomhus. Om du har myror inomhus kan du bli av med dem utan att spruta
gift på dem. Strö ut kanel där myrorna finns.
De dör inte av det, men de gillar det inte och
flyttar därifrån.
Källa: alternativ.nu
Några garantier för att vårförkylningen försvinner kan vi inte ge,
men enligt Shenet.se har tussilago använts mot hosta i tusentals
år. Så sent som under andra världskriget uppmuntrade Medicinalverket folk att samla in tussilago och lämna till apoteken. Man
kan koka te på både bladen och blommorna, torkade eller färska.
Det finns lite olika recept.
Bloggaren Husmor Anna skriver att hon kokade tre blommor
med skaft och allt i en liter vatten i fem minuter. Sedan fick teet
dra i fem minuter och därefter ”är det bara att dricka med en stor
klick honung i”. Men det går förstås lika bra med råsocker eller
något annat sött. Nu är hon på bättringsvägen, rapporterar Husmor Anna.
Tussilago växer ofta i diken och liknande, men tänk på att inte
plocka blommorna vid bilvägar där det kommer avgaser på dem.
Malin Bergendal
Foto: Leif R Jansson/TT
I ett annat recept används 25 gram torkad tussilago, 25 gram islandslav och 10 gram lakritsrot (islandslav och lakritsrot finns
att köpa i hälsokostaffärer). En matsked av blandningen får ligga i blöt i en halv liter vatten över natten. Koka det hela i en minut och låt det stå och dra en stund. Pressa i en vitlöksklyfta och
drick. Var beredd på att islandslav är oerhört beskt.
Strö ut kanel så flyttar myrorna.
Skydd mot fästingar
Något som mest liknar en vinägrettsås fungerar som skydd mot fästingar – för både dig och
katten eller hunden.
Blanda tre matskedar ekologisk olja, tre matskedar ekologisk äppelcidervinäger, en halv
pressad citron, två pressade vitlöksklyftor, ett
par matskedar torkad rosmarin, salvia och/eller timjan. Häll på fem matskedar hett vatten.
Låt blandningen stå i 2–3 dagar. På katten eller
hunden kan du dutta oljan med några centimeters mellanrum från huvudet och längs
ryggraden, svansen och tassarna. Gör det en
gång i veckan. På dig själv kan du göra på motsvarande sätt. Du kan också hälla blandningen i en sprejflaska och spreja den på kroppen.
Foto: Malin Bergendal
Källa: expressen.se
Har du ett tips till ”Syre tipsar”?
Den här blomman har två namn som båda betyder att man använder den mot hosta.
Har du ett bra tips som du vill sprida till Syres
läsare? Mejla till: energi@tidningensyre.se.
Redaktör: Lennart
Malin Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör:
Fernström,
lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Snott och blandat
Energi 25
Aftonbladet på nätet. Snott från Dagens tabbe
Snott från Arash Gelichkan på Facebook
Snott från Imgur
Snott från Banksy Street Art
Snott från Dagens tabbe
Snott från distractify
Snott från Banksy
Snott från distractify
Snott från André Assarsson
Snott från André Assarsson
26
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Allvarligt talat
Lotta Sjöberg
Det kan alltid bli värre
Nanna Johansson
Hur man botar en feminist
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Tack för den
bästa tidningen!
Syre engagerar!
Karin
Energi
27
Bra tidning, tyvärr
har jag inte råd.
Fortsatt lycka till.
Maj-Lis
Tack för en
fantastisk tidning!
Sossar. Överförmynderi. Sverige.
Erik
Jag personligen har inget generellt
misstroende eller cementerad negation mot invandrare utan tror att
det mycket väl i lagom mängd kan
berika de länder som tar emot folk
på flykt. Hiztorien (Sic) visar att
det utvecklat samhällen. Inte minst
skulle en rekrytering till journalistkåren vara bra eftersom ofta gamla
tankemönster inom kåren hämmar
samhällets utveckling.
Patrik Brinkmann angående Zoomet
om honom och gruvbolaget Wiking
Mineral
Jag trivs absolut bra
med tidningen, ni
gör ett bra jobb!
Karl
Intressant läsning. Nu fick
ni en ny prenumerant.
Få saker gör mig så förbannad som när någon
jävla bässervisser ska besluta om vad som är
”värdigt” för någon annan. Om någon vill tälta
istället för att bo på flyktingförläggning, för helvete låt dem!!! ARGH!!!
Jonas om Mattias Svenssons Under ytan ”Oljan som
är stulen av folket”
Hela den här idiotin med att vi bränner miljarder på att administrera och påtvinga flyktingarna boende, mat och kläder är ju idioti. Ska
vi hjälpa de som kommer hit, ge dem en rimlig
månadspeng och låt dem fixa boende, mat och
kläder själva. De få som inte kan det (tro mig,
det är förbannat driftiga människor som tagit sig
runt halva jorden hit) kan den där administrationen och centralt beslutandet fixa med.
Artikeln om Wiking Mineral var väl en av
de bättre. Men, att ringa bergstaten, länsstyrelser och kommunalråd och fråga om
vad de tycker om att ”högerextremister”
vill inleda gruvdrift är ju inte smartare än
att ringa till den lokala ICA-handlaren och
fråga om de tänker stoppa ”högerextrema” från att handla där. Men, jag vet ju
att ni bara skrivit av vad tönten på Sveriges Radio skrivit. Det är rätt så intressant
att medan åtskilliga tidningar gång på
gång skriver smädesartiklar om Wiking
Mineral, ett bolag som mycket riktigt
inte ens startat gruvdrift, så går de riktiga miljöbovarna under radarn. Bara för
att de inte hade någon med ”högerextrema” åsikter i sin närhet. Låt oss kalla det
ödets ironi.
Lilleman apropå Lennart Fernströms ledare om S
försök att tvinga flyktingar kvar på flyktingförlägningarna
Hur kan religion = plikt,
vördnad, vara en progressiv
kraft? Givetvis för makten!
Obama ”Gud bevare Amerika” och Putin kysser Guds
ställföreträdare.
Jo, jag tycker
väldigt mycket
om tidningen.
Per-Ola
Daniel (utesluten exsverigedemokrat med
egna kopplingar till Wiking) om reportaget om
nazister i gruvbranschen i #54
Hans om Jerker Janssons krönika om islam i Syre #51
Fler behöver Syre – ge bort en provprenumeration!
Välj mellan en månad (8 nr) för 44 kr, två månader
(16 nr) för 85 kr eller tre månader (25 nr) för 125 kr.
OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter.
Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se.
Skickas till (inget porto behövs)
Syre c/o Mediehuset Grönt
Svarspost
20664138
110 04 Stockholm
Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera mottagaren):
Om du vill ge bort till fler skicka med ett separat papper.
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
1 månad (8 nr) för 44 kr
2 månader (16 nr) för 85 kr
3 månader (25 nr) för 125 kr
Mina uppgifter (hit skickas fakturan):
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
28
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi
Barn i flyktinglägret på Lesbos står i matkö. Ett
svenskt barnbidrag kan rädda liv och räcka till
mat, mediciner, kläder och mycket annat, skriver
Peter Krahl Rydberg.
Läsarnas:
Får du barnbidrag som du inte behöver? Varför inte skicka
pengarna till UNHCR? föreslår Peter Krahl Rydberg. Vill du
dela med dig av upplevelser, tankar, dikter, noveller, bilder
eller annat på läsarnas sida? Välkommen att skicka det till
malin.bergendal@tidningensyre.se!
H
ar du små barn som jag och
känner som jag att du egentligen inte hade behövt ett extra bidrag för att klara att ge
dina barn mat och kläder?
Känner du som jag att du vill hjälpa flyktingarna i deras fruktansvärda situation? Gör som
jag gjorde och skänk barnbidraget till barn
och människor som har mycket större nytta
av det! Det är lätt och gör inte ont men hjälper mycket mer än att tänka att någon borde
göra något.
Jag pratade med min syster om situationen
i Syrien och hur hemskt det måste vara för
människorna som är på flykt, som knappt
välkomnas någonstans och som ofta har barn
med sig eller är barn själva. Min syster och jag
har båda små barn och tanken att våra barn
skulle utsättas för en sådan situation gör oss
gråtfärdiga. Men vad kan vi göra för att hjälpa? undrade jag. Det är inte lätt. Då frågade
min syster: Ja, varför ger du inte ordentligt
med pengar, det är väl ett enkelt sätt att göra
något. Några tusenlappar istället för bara några kronor.
Ja, varför egentligen inte? Varför håller jag
så hårt i mina pengar när det ju är en kris,
människor dör, och vi har stängt våra gränser
och känner inte ens av krisen. Jag betalar inte
mer i skatt på grund av krisen, jag behöver
inte dela mitt hus med flyktingar och jag kan
köpa mat och allt vi behöver. Och på det får
vi till och med bidrag. Barnbidrag. Då slog det
mig hur löjligt det känns. Vi får bidrag, och
med oss många andra familjer som ofta inte
behöver det och där sitter det folk vid Europas gränser och måste föda barn i ett smutsigt tält, där finns det människor som bär sina
döda barn upp för stranden. Och jag får bidrag.
Barnbidraget är ju en helt fantastisk grej som
gör det lättare för många föräldrar att ta hand
om familjen, kanske jobba lite mindre eller
vad det nu kan vara. Att alla får barnbidrag
oavsett förutsättningar kan anses vara bra eller dåligt, men det är ett faktum. Det måste
finnas ett stort antal föräldrar där ute som får
1 050 kronor i månaden som de inte hade behövt till det mest nödvändiga. Nu är det kris,
de kronorna kan rädda liv, betala tält, medicin, kläder, värme, kanske till och med lite
trygghet.
Jag har aldrig behövt fundera över hur
jag ska kunna ge mina barn kläder, mat och
trygghet. Därför måste jag inte heller fundera länge över att ge bort 1 050 kronor i månaden. Det gick hur lätt som helst. Ett samtal till
UNHCR – hej, jag vill höja mitt bidrag från 100
till 1 050 kronor. Tack Peter, det var generöst!
Tack själv – klick.
Tror du att du klarar det också? Ge bort ett eller flera barnbidrag till UNHCR eller en annan hjälporganisation? Har du inga barn, att
ge bort det du kan? Det är kris och att betala pengar är en av de enklaste, ofarligaste och
icke-tidskrävande handlingar som finns. Men
självklart har jag sedan tänkt att de där pengarna kunde jag har lagt på en semesterresa eller cykelprylar. Jag skäms inte för den tanken
eftersom det är världen jag lever i. Den trygga
välfärdsvärlden. Men man måste ändå klara
av att också tänka på den andra hemska världen, för den försvinner ju inte av att man ignorerar den. När jag kommer att se 1 050 kronor försvinna från mitt konto varje månad
kommer jag att tänka på den andra världen
istället för på cykelprylar, och sedan hoppas
jag att den försvinner!
Peter Krahl Rydberg
småbarnsförälder
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Ge barnbidraget till
någon som behöver det
1
2
L E R
G R I F F E L
S V Ä L T A
F E G L I R
S Ä L T A
F I L E R
L Ä S T
F L E R
L Ä
S Ä L
F Å G E L F R
I
Facit ordtrianglar
Lätt
Medel
6
1
8
7
8
4 5 6
2
4
9
8
8
5 6 3
3 4
7
8 9
4
2
1
5
8
2
1
3
7
4
9
6
7
6
2
1
2
3
7
8 5
6 9 4
5 6 9
7
1
7 2
2
1
3
5 8
2
9 4 6
3
7
1
7
3 8
6 5
2
1
9 4
5
9
3
9
1
4 6
5
7
3 4
3
2
8
7
8 5 9
6
7
1
2
2
1
9 4
8 6
3
5
Svår
4
7
3 8
2
9
5
1
6 9
1
2
6 3 4
7
8
5 8
2
6
5 4 3
1
9
7
6 8 2
7 9 5
4
1
3
5 6 8
1
2
7
9 3 4
3
5
2
7
1
9
8 4 6
8
1
5 6
3
1
9
7
2 4
9 5
6 3
7
2
1
2
4 8
7
3
8 5
4 9 6
5
2
3 4
7
8
9
2
6
1
8 9
7
1
4
5
6 3
4 8 9
6 3
1
5
7
2
4
9
6
7
2
1
3 6
7
3
8
5
2
8 4
5 9
1
2 5 6
1 4 9
8 3
7
6
1
3
8
5 9
9
6
1
4
7
3
5
V Ä G S A L T
8 3
1
4
7
3 2
9
1
7
3
2
6
4
4
1
2 6
2
4
9
8
1
8
1
5 6
2
Svår
3
7
6
8
Facit sudoku
5
9
9
5
6 9
8
3
9
1
6 8
Å
G
R
V
4
7
G
A
9
I
T
2
3
F
S
L E R
L Ä
Medel
1
2
6
9
1
3
4
5 6
8
8
5 6
2
Gör så här:
Använd bokstäverna från
raden över för att
bilda ett nytt ord på
nästa rad. Där finns
också en ny bokstav
som ska vara med i det
nya ordet.
5
9 4
7
1
8
2
8 5
1
2
3
3 8
6
3
6
1
9
8
5
1
2
Lätt
Sudoku
Ordtrianglar
Energi 29
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
30
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi
Du missade väl inte
tisdagstidningen?
F
ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen
är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de
snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en
gång i veckan för glest. Därför smygstartade vi i början
av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på tisdagar. Du hittar tisdagens nummer på: tidningensyre.se/
nummer/nummer-56/
Glöd – Ledare
Malin Bergendal
Kampen om
kolet fortsätter
”Vi behöver en
strategi för att kunna överleva på jorden och något av
det viktigaste i den
strategin är hur vi
använder energi.”
tidningensyre.se/nummer/nummer-56/
Glöd – Under ytan
Svensk drogpolitik gör
skadorna värre
I tisdags började FNs särskilda möte om
narkotikapolitik. Mycket talar för att en
minskad inriktning på poliser och straff
skulle minska skadorna av narkotika i Sverige, skriver Ted Goldberg och Henrik
Tham på tisdagens Under ytan. Ändå håller svenska politiker fast vid den narkotikapolitik som man har fört sedan 1980-talet.
Radar – Nyheter
Vattenfall säljer sitt brunkol
På måndagen tecknade Vattenfall ett avtal med de tjeckiska bolagen EPH och PPF
Investments om en försäljning av bolagets
brunkolsverksamhet. Nu ligger frågan på
regeringens bord.
Östhammar folkomröstar om
slutförvaret
När det 2011 stod klart att Svensk kärnbränslehantering (SKB) preliminärt utsett
Forsmark att få ta hand om det svenska
kärnkraftsavfallet utbrast jubel i Östhammars kommun. Många hoppas på arbetstillfällen för lång tid framöver. Slutligt regeringsbesked i frågan kan komma tidigast
i år, men därefter kan slutförvarets öde
vila i kommunväljarnas händer.
Stort intresse för alternativa
banker
Den räntefria JAK-banken har på senare tid
fått massor av nya kundförfrågningar som
flera medier rapporterat om. Nu tar de ytterligare steg för att bli medlemmarnas
”förstabank”.
Kraftiga jordbävningar i Ecuador
och Japan
Foto: Patrick Pleul/AP/TT
Under helgen drabbades området kring
Stilla havet av flera mycket kraftiga skalv.
Minst 250 dog i Ecuador och minst 40 i Japan när två jordbävningar inträffade på ön
Kyushi där Japans två aktiva kärnkraftverk
ligger.
Greenpeace menar att en försäljning av brunkolsverksamheten till EPH vore en katastrof för både det
europeiska klimatarbetet och Sveriges anseende.
Radar – Veckan i bild
Syre ger dig de senaste
nyhetshändelserna i bilder.
Nordiska rådet debatterar
gränskontroller
Efter 60 år av fri rörlighet mellan de nordiska länderna infördes gränskontroller
mellan Sverige och Danmark. Hur det påverkar det nordiska samarbetet – på kort
och lång sikt – diskuteras under måndagen och tisdagen när Nordiska rådets parlamentariker träffas för årets temamöte.
De mest utsatta får det allt sämre
Sverige ligger dåligt till när man mäter hur
långt utsatta barn tillåts halka efter. I en
jämförelse mellan rika länder hamnar Sverige långt ner på listan visar en ny rapport
från Unicef om hur sociala orättvisor slår
mot barn i höginkomstländer. Våra grannländer ligger däremot i topp.
400 döda på Medelhavet
Mer än 400 flyktingar har drunknat på
Medelhavet efter att fyra överfulla båtar
kapsejsat på väg från Egypten till Italien,
rapporterade Daily Mail på måndagen.
Allt fler barn faller offer för
Boko Haram
Den humanitära krisen runt Tchadsjön i
centrala Afrika fortsätter att förvärras. Närmare tre miljoner människor befinner sig
nu på flykt undan Boko Harams härjningar
och allt fler barn används som självmordsbombare av terrorgruppen.
Utvecklingsländer berövas
hundratals miljarder
Skatteflykten som avslöjats genom Panama-dokumenten medför stora mänskliga
kostnader i världens utvecklingsländer.
Kanalbygge i Nicaragua har
kört fast
Nästan tre år har gått sedan Nicaragua gav
en kinesiskägd firma uppdraget att bygga
en kanal rakt igenom landet, tänkt att konkurrera med Panamakanalen. Men det jättelika projektet står nu stilla.
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
”Vi ser nu en mycket
snabb teknikutveckling
och att kostnaderna för
de förnybara energislagen som sol och vindkraft går ner, medan
kostnaderna för kärnkraft ligger kvar eller till
och med ökar.”
31
Energi – Syre tipsar
Maten från havet
Allt levande kommer från havet och där
finns mycket av den näring vi behöver. Jerker Jansson tipsar om hur du kan använda
alger och sjögräs i matlagningen – och laga
en vegetarisk variant av fisksås till asiatisk
mat.
Zoom
Foto: Oded Balilty/AP/TT
Kärnkraften har ingen framtid
Svensk kärnkraft kan vara ett minne blott
2020 ifall effektskatten inte avskaffas. Den
salvan delades ut på DN Debatt (9/4) av Jonas Abrahamsson och Magnus Hall, företrädare för Vattenfall respektive Eon, industrins mäktigaste aktörer. Syre har pratat
med energiminister Ibrahim Baylan och
gör här ett nedslag i frågan om kärnkraftens framtid, med anledning av den senaste tidens debatt.
Energi
Alger är bra vegetarisk mat med smak av havet.
Energi – Syre tipsar
Fridfull matlagning med
japansk touch
Glöd – Hanna Lemoine
Spotify kostar
mig mer än
integration
”Jag betalar mindre
till Sveriges integrations- och jämställhetsarbete och internationella bistånd per
månad än det kostar
mig att lyssna på musik utan reklampauser
när jag joggar?”
Hanna Lemoine
frilansskribent, genusvetare,
jämställdhetskonsult och
gästkrönikör i Syre
För den som vill få vegansk inspiration i
köket kan vi rekommendera ett besök på
Youtube-kanalen Peaceful Cuisine.
Energi – Omöjliga intervjuer
Foto: Christine Olsson/TT
”Mellan tårarna kan man
få mycket gjort”
Energiminister Ibrahim Baylan.
I maj skulle Elin Wägner, författare, journalist och feminist, ha fyllt 134 år. Nu talar
hon ut i Syre i en av våra ”Omöjliga intervjuer” som ger en ny röst åt historiska personer – intervjuad av Birger Schlaug.
Så här läser du tisdagstidningen
Du läser alla artiklar som puffas för på detta
uppslag på tidningensyre.se/nummer/nummer-54/. Som prenumerant ska du ha fått ett
mejl av oss i tisdags kväll. Om du inte fick ett
mejl med länk för att skapa logg-in trots att
du är prenumerant kan det bero på någon av
följande saker:
• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om
det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till
prenumeration@tidningensyre.se så fixar vi
det.
Du skapar som prenumerant ett konto
genom att gå in på http://tidningensyre.se/
lostpassword. Fyll i din e-postadress så får
du, om adressen finns i vårt register, ett mejl
där du bekräftar det nya kontot.
tidningensyre.se/nummer/nummer-56/
De nummer vi ger ut nu på
tisdagar är en betaversion.
Allt är inte klart och både vi
och webbyrån sitter fortfarande och jobbar med
utvecklingen. Vi tror dock
att vi i grunden har hittat en
fin mix av gammal hederlig
nummerbaserad tidning
och en modern lättläst
webbsida. Vi hoppas därför
att ni alla vill gå in och ge
oss feedback på denna
testversion. Vad är bra? Vad
skulle ni vilja ha annorlunda? Är det något som inte
funkar? Mejla dina synpunkter till jan-ake.eriksson@tidningensyre.se.
Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg
Glöd - Unni Drougge
Oändlig valfrihet
kräver Viagra
I
somras visade en vän mig en artikel om
nätdejting han tänkt publicera i DN. Där
stod bland annat att Viagrakonsumtionen
ökat mest bland unga män i 20-årsåldern.
Under hösten kunde jag skönja en högst
tänkbar orsak till detta. Jag loggade nämligen in
på en app för lägenhetsbyte. Sambandet mellan
en digital bostadsbytartjänst och stigande efterfrågan på potenshöjande medel hos dem som minst
borde behöva det kan säkert tyckas långsökt, men
vänta så ska jag förklara.
Lägenhetsbyte.se för vuxna med ändrade familjeförhållanden har mycket gemensamt med
Tinder för unga med familjebildningen framför
sig. Här får man hela utbudet samlat i en enda
app. För inte så länge sedan fick man välja bland
några sketna radannonser och nu denna ocean av
valmöjligheter. Grymt, sa grisen.
Problemet uppstår först när man ska välja. Varje
beslut framkallar som bekant ett visst mått av ambivalens, dels för att ett val utesluter alla andra,
dels för att felaktiga beslut kan vara ödesdigra.
Men vem har sagt att man måste ge besked? Varför
säga ja eller nej när man kan säga kanske?
I godan ro kan man glutta in i valfritt antal privata boningar eller glänta på valfritt antal kroppsöppningar, i väntan på det ultimata valet. Något
man verkligen vill ha. Så långt allt väl. Om det inte
vore för den lilla buggen i appen. För det är inte
bara du och jag som kan testa terrängen och kunna säga ”vi får se”. Alla andra vill också se. Alla vill
ju byta upp sig till det bästa bland de tusen alternativ som fladdrar förbi, och vart och ett av dessa
tusen alternativ bläddrar i sin tur bland ytterligare
tusen alternativ, ända upp till slottet med prinsessan och hela kungariket. Varför nöja sig med mindre?
sänder de ut sina locktoner. Jag kan bli din, mitt
kan bli ditt! I kanonaden av dagliga löften om att
det bästa ligger inom räckhåll kan det vara svårt
att se att landgången är uppfälld.
Illusionen om oändlig valfrihet i ett eldorado av
möjligheter får oss att hellre välja ingenting än riskera att gå miste om allting. Låt en treåring välja
glass från GB-kartan och det blir omedelbar kortslutning. Hellre alla glassar på kartan än bara en
i handen. Paralyserade och impotenta inför val
vi egentligen inte har kasserar vi de val vi faktiskt
har. Det är verkligen att nöja sig med lite.
Och den trångbodda familjen stannar kvar i sin
lilla lya med tre sängar i varje rum. Fullt upptagna
med att drömma sig in i nya luftslott på bostadsbytarsajten märker inte föräldrarna hur sönerna
hunnit bli gamla nog att fixa Viagra så de ska palla nästa Tinderligg i den eviga jakten efter det optimala bytet. Även de har ju lärt sig att det de kan få
inte är något att ha.
Inför döden är vi
alla lika – sug på
den!
Vi kanske gick in för att byta oss till en lämpligare
bostad eller träffa en vettig partner, men gick ner
oss i vallgraven runt slottet. För sådan är den fria
marknaden, att det bästa är reserverat åt dem som
redan kammat hem toppnoteringarna. Förföriskt
Unni Drougge
författareoch samhällsdebattör
fristående krönikör för Syre
www.tidningensyre.se
Ogrundade påståenden om den
mänskliga naturen – vad fan vet
vi om den?