1. No category

Fredag 27 maj 2016 - nr 29
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen #67
tidningensyre.se
Nu även
på tisdagar
tidningensyre.se/nummer
Se sidorna 30-31
”Olydiga medborgare och politiker som
trotsar makten är
direkt avgörande för
att både upprätta
demokratier och för
att bibehålla dem.”
Lennart Fernström
Glöd – Ledare
Nordöstra England står inför en oviss framtid • Zoom 12–19
När gruvan stänger
GLÖD Under ytan: Göran Dahl om Frankfurtskolan • Hannah Lemoine vill se barnböcker för alla
RADAR Ja till värdlandsavtal • Unga gröna innovationer • Svårt att enas om mål för renare luft
ENERGI I blickfånget: Lokal förening fick liv i döende by • Kultur med Nike: Gatukonst • Korsord
2
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Ledare
Demokrati
kräver
olydnad
Per Gahrtons stenhårda kritik mot
partipiskor och
partikultur som
tvingade riksdagsledamöter att rösta
mot sin övertygelse
i boken Det behövs
ett framtidsparti.
I
I riksdagen var det inte bara olydigt på läktaren. När det väl blev omröstning gick fyra
miljöpartister emot regeringens och MPs linje
och röstade mot godkännandet av värdlandsavtalet och ytterligare fyra valde (?) att vara
frånvarande. Något som fick ledande miljöpartister att gå i taket.
Partiets gruppledare i riksdagen, Maria
Ferm, skrev i DN: ”Miljöpartiet står upp för
ingångna överenskommelser. Vår riksdagsgrupp har tagit ställning för propositionen
om värdlandsstöd. Vi är en del av regeringen,
vi är beredda att också fatta svåra beslut och
vägvalet att vara med och ta ansvar i regering
är djupt förankrat i partiet.”
Lennart Olsen, partistyrelseledamot och gammal tjänsteman i partiet, skrev angående
DN-artikeln där de fyra deklarerade sin ståndpunkt och hur de tänkte rösta:
”Jag blev ärligt talat fly förbannad när jag
såg er artikel i DN idag. Jag har inte läst den,
för jag tycker det är så fruktansvärt osolidariskt att bete sig på detta sätt.”
Foto: APN/TT
veckan som gick genomfördes protester på riksdagens läktare, mot
värdlandsavtalet och mot Vattenfalls
försäljning av de tyska kolgruvorna. Bland annat hällde operasångaren Samuel Jarrick ut röd färg som en symbol
för alla liv som klimatförändringarna skördar.
För två veckor sedan åkte hundratals svenskar till Tyskland och blockerade Vattenfalls
kolbrytning tillsammans med tusentals andra
aktivister. Samtidigt pågick andra protester
utanför MPs kongress. Några hällde ut rödfärg som symbol för det blod som har spillts
på grund av Natos framfart.
Utanför kongressen stod Femen-aktivisten
och språkrörskandidaten Jenny Wenhammar,
som sades vara en säkerhetsrisk och inte fick
komma in. Antagligen på grund av sina ickevåldsaktioner i helt andra sammanhang. I
samma veva tog Gustav Fridolin avstånd från
ickevåldsaktionerna mot Vattenfallsgruvorna
i Tyskland.
Lenin talar på Röda torget i Moskva. Demokratisk centralism är en idé som lanserades av Lenin i skriften ”Vad
bör göras?”. I dag anammar alla svenska riksdagspartier den organisationsidén.
Uppsalas kommunal- och landstingsråd
skrev i ett internt brev:
“Det finns inte plats för hur många viljor
och åsikter som helst i vårt arbete som regeringsparti och i våra riksdagsledamöters arbete när Miljöpartiet sitter i regering. Riksdagsledamöterna måste stötta våra partikamrater
i regeringen, genom sitt sätt att rösta och argumentera i riksdagen. (...) Rösta idag för
värdlandsavtalet, enligt riksdagsgruppens beslut!”
Valter Mutt är en av de fyra som röstade nej,
och hans svar på angreppen var lika träffsäkert som kort. ”Sveriges riksdag är inte kinesiska folkkongressen.” Det kan tyckas tillspetsat, men det är faktiskt vad det handlar om.
Demokrati kräver medborgare som både ifrågasätter och orkar gå emot makten. Vi behöver inte gå till Kina eller Nazityskland för att
se vad rättning i leden och intolerans mot
Samtidigt som denna tidnings pressläggning så planerar
regeringen besluta
att Sverige ska ingå i
Natos Stratcom.
oliktänkande innebär. Vi kan titta på formella
demokratier som Ryssland och Turkiet. Länder där oliktänkande både förföljs och dödas. Allt för att upprätthålla det som ”majoriteten” i ”demokratisk ordning” kommit fram
till.
På andra kanten, långt ifrån Putin, Erdoğan, Ferm och Olsen, har vi Rosa Parks,
Martin Luther King, Mahatma Gandhi, suffragetterna, den polska fackföreningen Solidaritet, Greenpeace, plogbillarna och så vidare.
En lista som tydligt visar på vikten av olydiga medborgare.
Idén att alla medlemmar i en organisation
är skyldiga att finna sig i beslutet och fullfölja det, även om de själva personligen är emot,
lanserades av Lenin i skriften Vad bör göras?
under namnet demokratisk centralism. En
term som sedan flitigt har använts av den auktoritära vänstern.
Nu ska ingen tro att bara Miljöpartiet har
anammat Lenins idéer om ”demokratisk centralism”. Alla riksdagspartier arbetar efter i
stort sett samma principer, det spelar ingen
roll om de är socialister, konservativa, gröna
eller liberaler. När det gäller organisering är
det Lenin som gäller. Senast i onsdags blev
två moderata riksdagsledamöter av med sina
uppdrag på grund av att de hade gått emot sin
partigrupp i en riksdagsomröstning.
Olydiga medborgare och politiker som
trotsar makten och orättvisor är direkt avgörande för att både upprätta demokratier och
för att bibehålla dem. Och de blir extra viktiga i tider då auktoritära bruna tankar blir alltmer accepterade. Att några trotsar dem som
med maktmedel försöker tvinga oss till lydnad och raka led är inte bara vackert, det är
nödvändigt i en civilisation. Oavsett om makthavarens redskap är en Meller MP-märkt partipiska
eller Nato-märkta kärnvapen.
Lennart Fernström
lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Omslagsfoto: Klas Lundström
Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033
Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: fornamn.efternamn@tidningensyre.se
Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570
Miljömärkt
trycksak
3041 0673
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Sidan tre
Glöd
3
Schlyter – Lillemets – Mutt – Amin
Kärnvapen är ett hot mot allt liv. Det vore ett ödesdigert misstag av Sverige att inte säkerställa att de aldrig finns, eller ens
passerar inom vårt territorium. Steg för steg har Sverige
närmat sig kärnvapenalliansen Nato. Det senaste och kanske
mest betydelsefulla steget mot fullt medlemskap är det så
kallade värdlandsavtal som alliansregeringen lät ÖB underteckna 2014, tio dagar innan den avsattes av väljarna. (…)
Ett allvarligt problem med avtalet är att vi inte skyddar
svenskt territorium mot kärnvapen. I paragraf 3.3 står:
”Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med
Natos doktrin och principer och utgör en övergripande överenskommelse och struktur för värdlandsstöd”. Vi vet alla att
kärnvapenavskräckning ingår som en central del i Natos
doktrin, men detta kan omöjligen bli del av en feministisk utrikespolitik som syftar till total avveckling av alla kärnvapen.
Foto: Fredrik Hjerling, Henrik Montgomery/TT, Johan Schiff
Miljöpartiets riksdagsledamöter Carl Schlyter, Annika
Lillemets, Valter Mutt och Jabar Amin förklarar på DN
debatt varför de går emot partiet och röstar nej till
värdlandsavtalet
4
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Under ytan
Historien om Odysseus
speglar klassamhället
Fri forskning och teoribildning behövs i kampen för
frigörelse, enligt den kritiska teorin, eller Frankfurtskolan. Göran Dahl berättar på
veckans Under ytan om hur
Frankfurtskolan växte fram
och om en essä som visar
hur Odysséen beskriver klas�samhället.
Göran Dahl forskar bland annat om politiska ideologier, rörelser och regimer,
europeisk och sydostasiatisk historia.
Dessutom är han extern examinator vid
danska universitet och har ett brinnande
och aktivt intresse för bildkonst.
Foto: Privat
D
en så kallade kritiska teorin
blir jag aldrig kvitt som inspirationskälla och jag återvänder
ofta till den när jag känner intellektuell tomhet och brist på
inspiration. Men vad menas då med ”kritisk
teori”? Först ska jag försöka göra en lång historia kort, och därefter ta upp ett av de främsta verken inom denna teoriströmning.
Institutet
Institut für Sozialforschung bildades 1923 i
Frankfurt am Main och var löst knutet till universitetet i samma stad. Fram till 1930 då Max
Horkheimer blev direktör stod den för en
ganska traditionell marxism. Men med Horkheimer som rorsman betecknades Institutets
forskning som ”materialistisk” och ”tvärvetenskaplig” och Karl Marx kompletterades
med andra inspirationskällor, inte minst Sigmund Freud.
Kritisk teori eller ”Frankfurtskolan” är en
samhällsvetenskaplig strömning som betonar att teoribildning och forskning bör ha en
relevans för mänsklig praktik och strävan efter frigörelse. Horkheimers programmatiska
text från 1937 om traditionell och kritisk teori framhåller att den förra kännetecknas av
deduktiv logik medan den senare har ambitionen att bidra till just praktisk frigörelse.
Det bör även noteras att ”kritik” alltsedan Immanuel Kant och G W F Hegel har en dubbel
innebörd: dels en reflektion över den egna
kunskapen, dels uppmärksammandet av det
tvång som mänskligheten successivt påtvingar sig själv, eller att en klass, herrarna, behärskar en annan – slavarna.
Flytten till Genève
Institutets tidskrift Zeitschrift für Sozialforschung utkom med sitt första nummer
1932 och var själva Institutets centrum. Från
1939 fram till sitt sista nummer 1942 var den
engelskspråkig – Studies in Philosophy and
Social Science – och utgavs i New York City.
Horkheimer och hans gamle vän sedan tju-
gotalet Theodor W Adorno, Herbert Marcuse
och Walter Benjamin med flera utgjorde den
första generationen. Alla var judar och vänsterintellektuella vilket fick dem att successivt förstå att deras tid i Tyskland nalkades
sitt slut. Redan 1930 förbereddes den första
flytten genom starten av en avdelning i Genève. 1933 flyttade Institutet till samma stad
och 1934 till New York City. Horkheimer, Adorno och Marcuse drog vidare till Kalifornien
1941 och i exilmiljön där ingick bland andra
Thomas Mann och Bertolt Brecht.
Efter kriget återvände Horkheimer och Adorno och en annan medarbetare (Friedrich
Pollock) till Frankfurt och Institutet återuppstod 1951.
Upplysningens didaktik
”…över den fullständigt upplysta världen
strålar samtidigt katastrofens segertecken”
Så lyder baksidestexten på den svenska
översättningen av Horkheimer och Adornos
bok Dialektik der Aufklärung och den fångar mycket väl bokens problematik: hur kunde upplysningen slå om i barbari? De vill ingalunda svika förnuftets möjligheter, men det
gäller att ”upplysningen måste bringas till
självmedvetande för att inte definitivt svika
människorna.”
Dialektik der Aufklärung publicerades för
första gången 1944 (med titeln Filosofiska
fragment) och en reviderad upplaga utkom
1947. 1969 kom den i en ny utgåva, utan revisioner. Den utkom i svensk översättning –
Upplysningens dialektik – 1981 (Röda Bokförlaget). Boken, närmast en samling fragment
som nedtecknades av Adornos fru Grethel,
skrevs i Kalifornien 1942–1944 och är starkt
präglad av deras flykt flykt från Europa, som
alltmer kom att domineras av nazism, fascism
och stalinism. Samt inte minst erfarenheten av USA, där de erfor en för dem tidigare okänd konsumism, vulgaritet och ”kulturindustri”.
Marx spelade fortfarande en viktig roll i
deras analyser (framför allt hans teori om
hur allt mer underläggs en kapitalistisk lo-
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Under ytan
Glöd
5
Bild: John William Waterhouse
Medan Odysseus står fastsurrad vid masten för att stå emot sirenernas sång kämpar roddarna vidare med tilltäppta öron.
gik under detta produktionssätts historia, att
det kvantitativa överordnas det kvalitativa),
men även framför allt Sigmund Freud och
Friedrich Nietzsche kommer till tals.
Myt och upplysning
Den inledande essän behandlar myt och upplysning både som en historisk rörelse och två
sammanvävda fenomen. Historiskt sett går
mänskligheten mot avmystifiering. Det mystiska är i början naturens obegriplighet och
makt över människorna. Genom magi försöker man blidka naturens krafter och bemästra den egna rädslan. Avmystifieringen tar ett
viktigt steg i övervinnandet av animismen,
tron på att naturen är besjälad. Och alltmer
tappar världen sin mening.
Formler, regler, sannolikheter blir till en
ny religion som tror sig ha lämnat det mytiska, idealet är ”det allförklarande systemet”. I
detta system regerar talen, kvantiteten: ”Allt
som inte kan upplösas i tal, i sista hand talet ett, blir för upplysningen villor och sken
… Programmet blir oförändrat: bort med gudar och kvaliteter”. Freuds tankar ligger inte
långt borta här: att det lustfyllda reduceras,
allt mer underordnas realitetens tvång – självdisciplinering och ett kuvande av den inre naturen genom överjagets ofta sadistiska diktat.
När naturen blir objekt
Essän om kulturindustrin är kanske den mest
välkända i boken. Det grundläggande är att
kulturen och dess produkter antar varuform
– att de börjat säljas på en marknad. Några citat får spegla detta:
”För femtio kopparslantar ser man miljonfilmen, för tio får man tuggummit som har all
världens rikedom bakom sig och genom sin
avsättning förstärker denna rikedom”.
”Allt har värde bara i den mån man kan
byta det mot något annat, inte i den mån det
är något i sig självt”. Kort sagt, kulturen börjar präglas av likhet och utbytbarhet, underhållning och förströelse.
Essän om Homeros epos Odysséen bildar en berättelse om den moderna borgerliga individens födelse. Odysséen handlar till
det yttre om hur Odysseus och hans under-
ordnade mannar börjar en båtresa från Troja
till hemmet i Itaka. Under resan stöter de på
en rad utmaningar. Horkheimer och Adorno
tar bland annat upp passagen om deras möte
med sirenerna, och den utgör en bra illustration av deras resonemang:
De kvinnliga sirenerna bor på en ö och
sjunger locksånger. Problemet är att sångerna är oemotståndliga och kommer att locka
dem till ön och de kommer då att förbli där
för evigt. Odysseus knep är att mannarna sätter vax i sina öron och han själv surras fast i
båtens mast. På så sätt hör manskapet varken
locktonerna eller den order som Odysseus utstöter om att de ska släppa honom fri och låta
honom åka till ön.
”... pengar och kapital laddas
med fantasiliknande egenskaper: kapital och pengar tros
kunna arbeta, att de av egen
kraft kan växa.”
Här skildras självdisciplinering, en mekanism som får sin efterföljare i överjaget.
”Också Odysseus är ett offer: ett jag som är
helt inriktat på självbehärskning”. Naturen
(sirenernas sång) blir till ett rent objekt och
föremål för ett passivt njutande.
Det instrumentella förnuftet
Odysseus använder sig under resan av list och
uppfinningsrikedom – som så småningom blir
av stor betydelse i både den moderna ekonomin och politiken. ”Formeln för Odysseus list
är att det frigjorda, instrumentella intellektet
genom att resignerat böja sig för naturen ger
naturen sitt och just därigenom lurar den.”
Episoden med sirenerna skildrar även en
reproduktion av klassförhållandet: roddarna
förblir proletärer, reduceras till arbetskraft
och fråntagna möjligheten att njuta, i detta
fall av sirenernas sång.
Här skildras det instrumentella förnuftets födelse: medlen är inget, målet allt. Medan medlen kan diskuteras i ett moraliskt och
etiskt sammanhang blir målet bortom kritik,
samhällsvetenskaperna apar efter naturveten-
skaperna, det människorna har lärt sig genom
behärskande och tämjande av naturen blir till
rättesnören för behärskande av dem sinsemellan. Det yttersta uttrycket blir fascism.
Allt blir varor
Upplysningens dialektik behandlar mycket
mellan himmel och jord, men ett förhållande är genomgående: kvantitetens seger över
det kvalitativa, mytologins återkomst i form
av nya berättelser som i skenet av rationalitet
förtrycker yttre och inre natur.
Det är lätt att se paralleller med Karl Marx
skildring av hur varor, pengar och kapital laddas med fantasiliknande egenskaper: kapital och pengar tros kunna arbeta, att de av
egen kraft kan växa. Varorna blir fler och fler
både till sin art – arbetskraft, människokroppar, nya uppfinningar – och sin kvantitet. Ja,
till och med tanken och tänkandet blir varor:
texter granskas och accepteras utifrån alltmer strikt ekonomiska kalkyler, i takt med
denna reduktion av det sant förnuftigas möjligheter stärks det oförnuftiga i form av galna fantasier, förföljelse, konspirationsteorier
med mera. En upplysningens dialektik: ”På
samma sätt som förbud alltid skapat en marknad för starkare gifter har portförbudet för
teoretisk fantasi jämnat vägen för den politiska paranoian”.
För en gammal universitetsräv som undertecknad låter detta alltför bekant: det som
premieras i den högre utbildningens värld
är mer ”ja” och ”jaha” än ”nej” och ”aha!”.
Inom våra akademier ska det konkurreras
precis som som på den ekonomiska marknaden. Och det som inte passar in i de givna mallarna, det ”icke-identiska”, det värdesätts inte.
Upplysningens dialektik kom att ha en stor
betydelse för studentrevolten 1968 och den så
kallade nya vänstern (i alla fall den anti-auktoritära delen), och arvet kom att förvaltas av
en ny generation, även om man såg en stor
dos av pessimism i författarnas övriga verk.
Boken kan också läsas som en varning för
det bortträngdas återkomst (risken för nya
former av totalitarism) och för risken av att
vår planet ödeläggs.
Göran Dahl
Glöd
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Debatt
Foto: Gunnar Lundmark/SvD/TT
6
Bara kycklingar av honkön växer upp till värphönor. Tuppkycklingarna dödas strax efter kläckningen.
Utnyttjade djur lever
bakom stängda dörrar
till exempel betesdjur. Faktum är att så gott
som all mark som används av djurindustrin
är åkrar, ofta monokulturer, som inte har
mycket med biologisk mångfald att göra.
DEBATT Paul McCartney har en gång sagt
att om slakterier hade glasväggar skulle alla
vara vegetarianer. Det är kanske inte helt
sant, många övergrepp och grymheter pågår i världen trots att vi väl känner till dem.
Både personlig och politisk vilja kan saknas
för att ta tag i frågor trots att det är utbredda samhällsproblem. En sådan fråga är vår
köttkonsumtion.
Många delar av vårt djurutnyttjande sker
i det fördolda. När såg du senast en höna eller en gris på bete? Hisnande 100 miljoner
djur slaktas i Sverige varje år, det är 200
djur i minuten. Det är svårt att greppa. Men
det är ganska lätt att förstå att de här djuren inte lever ett mysigt liv på en småskalig
bondgård, även om det fortfarande ser ut så
på reklambilderna.
Djurens rätt har bevakat utvecklingen på vegofronten under många år och kan konstatera att det vegetariska och veganska utbudet
har ökat explosionsartat. Det har aldrig varit så lätt, gott och roligt att välja vego. Det
här gör att många fler kan komma med i den
gröna vågen!
Det är inte bara köttet som är ett problem. Det djuren får utstå i ägg- och mjölkindustrin är lika illa om inte värre. Endast
var tredje svensk känner till det verkliga priset för ett vanligt ägg, alltså det som betalas
av djuren.
Som vegan får jag ibland frågan om vad som
ska hända med alla djur om vi inte äter dem,
vart de skulle ta vägen. Ibland sarkastiskt
men ibland helt allvarligt. Det tyder på en
låg kunskap om dagens djurindustrier. För
det enkla svaret är att de djur vi äter finns
i ett stort antal endast för att vi föder och
äter upp dem. Majoriteten av djuren som
föds upp för matproduktion hålls inomhus
hela livet. De har för länge sedan förlorat
sin plats i något som skulle kunna kallas ett
”naturligt ekosystem” och tillför inte något
till den ”svenska floran” och de öppna landskap som det ofta vurmas för när vi pratar
Endast 33 procent av svenskarna (Djurens
rätt/Cint2015) känner till att varannan kyckling i äggindustrin dödas. På ett sätt är det
inte konstigt, det här är knappast något som
äggindustrin kommunicerar ut. Bakgrunden är att varannan kyckling som kläcks är
en tuppkyckling och då de inte kan lägga
ägg är de värdelösa i äggindustrin. Ett dygn
gamla sorteras de bort och gasas ihjäl. Till
skillnad från de kycklingar som föds upp
för kött och som avlats för att växa extremt
snabbt, anses dessa tuppkycklingar inte lönsamma att föda upp.
Mjölken då? Jag hör ofta påståendet ”kor-
na måste ju mjölkas”. En ko, precis som alla
andra däggdjur, producerar mjölk för att
hon föder en kalv. I mjölkindustrin tas kalven ifrån henne efter bara några dagar för
att vi ska få dricka mjölken istället. Det här
upprepas ungefär en gång om året tills kon
är utsliten och inte längre kan hålla den produktionstakt som krävs för att vara ekonomiskt lönsam i mjölkindustrin. Under de
här åren står hon till största delen inomhus och lider ofta av juverinflammation och
onda klövar.
Vi som konsumenter får inte den här informationen av kött- och mjölkproducenterna,
vi måste själva titta in bakom djurindustriernas stängda dörrar för att göra ett medvetet val.
Alla har vi olika ingångar och förutsättningar, så jag vill utmana dig som läser att
utgå från dig själv och se över din konsumtion av animaliska produkter. Vad kan du
välja bort? Vad kan du hitta istället? Djurens
rätt lanserade 1 maj en kampanj med namnet #Vegomaj där vi bjuder in till att testa
på vego med oss under en månad. Du får
tips, inspiration och förebilder. Häng med
du också!
Våga välja nytt, våga öppna ögonen för
en industri som gärna gömmer sig bakom
stängda dörrar!
Camilla Björkbom
förbundsordförande för Djurens rätt
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Debatt
Glöd
7
Panelen:
När byborna i Backe i Ångermanland förlorade mer och mer service startade de byservicekontor i
ett rivningshotat hus och fick liv i
byn igen (se I blickfånget, sidorna
20 och 21).
Delta i debatten!
Skriv vad du tycker och skicka till glod@tidningensyre.se. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusive mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken
har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss
också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna
med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en presentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter
under pseudonym.
Kenneth Andersson,
49 år, skogsarbetare,
Äppelbo
Folk bor ju på landsbygden. Man behöver en inkomst av
nåt slag, och en del
behöver samhällsservice. Problemet är väl att det kan vara 40 mil
till närmaste sjukhus och BB. I Norge finns ju samhällsservice i varenda småby – affärer, bank, sjukstuga
med mera. Förmodligen skulle det
bli lättare för småkommuner och
landsting om de fick mer statliga
medel för att hålla servicen uppe.
Annette Chapligin, 40 år,
aktiv i RSMH, Aspergerrörelsen och Miljöpartiet,
norra Småland
Eget initiativ är bra
och behövs. Jag saknar dock klara politiska ställningstaganden för en
levande landsbygd: ett grundläggande beslut om lika bra levnadsvillkor, bidrag som är lätta att söka
och något som gör det lättare att
klara sig, som höjt grundavdrag eller basinkomst. Alla pratar bredband nu, men jag skulle först kräva regler för posten med plikt att
köra ut paket och ha postombud
på mindre ställen!
t
Harald Enoksson
miljöpartist
Fjällsjös exempel visar att där det finns
livsvilja spirar livet. Många flyktingar som nu bor i Sverige vill arbeta med djurhållning och odling
och är vana vid att bo i små samhällen. Det ger massor av fördelar, från lättare inskolning i verklig
direktdemokrati till småskaliga
jordbruk och industrier. Små samhällen blir sina egna marknader
när nya invånare bygger ut servicen för sig själva.
Foto: Pr
iva
t
Ilskan mot värdlandsavtalet blandar sig in
med besvikelsen över flyktingpolitiken och
kolfälten. Kören som skanderar att partiet
sålt sin själ får ännu en stämma, vid sidan
om EU-kritiken, Förbifarten och medborgarlönen. Men vem sjunger? Som Mathias
Wåg visade i Syre #2 så finns det en kontaktyta mellan det djupgröna och det mörkbruna, bland annat när det gäller bankkritiken,
ett område där den nyfikne internetläsaren
aldrig är längre än ett musklick bort från
antisemitiska konspirationsteorier och hatsajter.
Det putinska inflytandet är redan stort
inom europeisk extremhöger; kanske har
desinformationen nu vandrat över till mer
harmlösa grupper och sajter som annars
Det är inte lätt att veta vem man ska tro på,
för att citera en annan fredsälskare. Men när
upprorsstämningarna svallar som mest i sociala medier så kan det vara värt att påminna sig om att alla förmodade gräsröster inte
är bittra och svikna. Vissa är direkt skadeglada och medvetet demoraliserande.
Många är inte medlemmar, och vissa har
aldrig varit det.
Huruvida Miljöpartiet påverkar mest
inom eller utom regeringen är en giltig diskussion. Likaså vilket mandat partiets valda företrädare ska ha, och vilka beslut som
ska stanna hos kongressen eller medlemstotalen. Det är rimligt att fråga sig ifall skolfrågorna är en bra prioritering, och det är
möjligt att TTIP är en trojan som ger företag otillbörlig juridisk makt över stater. Det
är sant att banksektorn är något av en grå
fläck inom nationalekonomin som kan behöva genomlysas, och det är troligt att vi
måste överväga radikalt annorlunda transfereringssystem såsom basinkomst.
Men inget av detta innebär att Miljöpartiet på någon nivå behöver känna sig recenserat av tistelrötter som redan gått vidare i
sitt ideologiska sökande och riktat foliemottagaren mot Kreml.
Judit Lázár, 62 år, initiativtagare till sinnenasrum.se,
Härnösand
Foto: P
riv
a
Flygbladen uppmanar till neutralitet och
nedrustning, vilket förstås ger bra eko i ett
parti med rötter i fredsrörelsen, även om
ett färgstänkande kommunistparti kanske
inte är den mest förtroendeingivande källan. Men det finns mer subtila kanaler, såsom dom sajter vars artiklar om elallergi
och cancerbekämpande rabarber lätt slår
rot i den djupgröna jordmånen. Dessa läses
och delas friskt i grupper med höga halter
MP-medlemmar, och när artiklarna om ekologisk odling och bekämpningsmedel varvas med USA-kritik och Putin-apologetism
så glider dom friktionsfritt in i ett sammanhang där Irak-invasionen och tortyrskandalerna redan demoniserat Nato.
mest bekymrar sig över superbroccoli och
narkolepsivaccin?
Newsvoice.se, en sajt som trots sin klimatskepticism delar en skribent med Miljömagasinet och delas flitigt av MP-gräsrötter
runtom i landet, hämtar nyheter från Kremltrogna Russia Today. Nyhetsbanken.info
kombinerar en traditionell vänsterprofil
med artiklar som stryker såväl Putin som Le
Pen medhårs. NaturalNews.com som tidigare hållit sig till att blanda alternativmedicin
med klimatförnekelse publicerar plötsligt
inslag om hur Putin fördömer GMO-industrin och gör Ryssland världsledande inom
ekologisk odling.
Foto: P
riv
a
DEBATT Blod flödar ner för trapporna. Så
ska den röda färgen i alla fall tolkas enligt
avsändaren Kommunistiska Partiet, som
för första gången besöker Miljöpartiets kongress med flygbladen i högsta hugg. Men
det är inte menat som ett hot, utan som en
påminnelse om vad som väntar om Sverige överger den neutralitet som tjänat oss så
väl, till exempel under andra världskriget då
vi höll järngruvorna och soldattågen igång
för att skydda våra egna från kriget.
t
Tomtar och troll i
MP-skogen
Vad tycker du att man
ska göra för att det ska
fortsätta att vara möjligt att leva på landsbygden?
8
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Stefan Löfvens
nya regering
på plats
I skuggan av Stefan Löfvens presentation av den
nya regeringen röstade riksdagen i onsdags ja till
värdlandsavtalet med Nato.
Det var i september 2014 som Sverige undertecknade ett så kallat ”samförståndsavtal med Nato om
värdlandsstöd”. Syftet var att praktiskt underlätta
för ytterligare samarbete mellan Sverige och Nato.
Värdlandsstöd kan till exempel behövas vid ”övningar, kriser eller militära operationer” menade man.
I onsdags var det slutligen dags för riksdagen att
fatta beslut. Vänsterpartiet försökte göra gemensam sak med Sverigedemokraterna och rösta för
att vilandeförklara avtalet under ett år men förutom Vänsterpartiets ledamöter gick endast fyra
miljöpartister emot partilinjen och röstade för
detta alternativ.
Dessa var Jabar Amin, Annika Lillemets, Walter Mutt och Carl Schlyter. I en debattartikel i DN
motiverar de sitt ställningstagande med att värdlandsavtalet riskerar att få svåra säkerhetspolitiska konsekvenser och att ”ytterligare närman-
de till Nato urholkar trovärdigheten i den svenska
militära alliansfriheten och minskar vår utrikespolitiska handlingsfrihet”.
Många har reagerat kraftigt på miljöpartisternas
avsteg från partilinjen. I en kommentar till artikeln
skrev gruppledaren i riksdagen, Maria Ferm:
”I politik får inte alla precis som man vill, men
man jobbar tillsammans med respekt för fattade
beslut”.
Peter Hultqvist har fortsatt upprepa sin bild av att
kritikerna lider av kunskapsbrist. Senast i tisdags i
en debattartikel i Expressen skrev han:
”Tyvärr förekommer det många felaktiga påståenden i debatten, vilseledande uppgifter och i
några fall kan man misstänka medveten desinformation, så klarläggande tydlighet är nödvändig.
Alltså: Inte i något sammanhang kan Nato på egen
hand verka på svenskt territorium.”
Omröstningen om värdlandsavtalet med Nato
slutade med 291 ja till avtalet, 21 ja till vilandeförklaring och 37 frånvarande.
Benita Eklund
Foto: Tomas Oneborg//TT
I onsdags presenterade statsminister Stefan Löfven sin nya regering vid en presskonferens i
Rosenbad. Det blir tre nya namn
och en del omfördelning av ansvar. Framtidsminister Kristina
Persson (S) fick lämna.
Sverige får en ny modell
för miljöarbetet i regeringen
framöver. Klimatfrågan lyfts
ut och hamnar på MP-språkröret Isabella Lövins bord, tillsammans med ”internationellt
utvecklingsarbete”, medan Karolina Skog (MP) blir departementschef för miljö- och energidepartementet och ansvarig för
miljöfrågorna i stort.
Karolina Skog, tidigare kommunalråd i Malmö, lyfter på
presskonferensen att hon kan det
här med att ”göra klimatsmarta
mål enkla i vardagen” och att hon
ska ”jobba med miljömålen”.
– Jag kommer till ett mycket väl dukat bord och ska kombinera en kraftfull miljöpolitik
med fler jobb.
Karolina Skog har förekommit i förhandspekulationerna
liksom
EU-parlamentarikern
Peter Eriksson (MP) som nu blir
bostadsminister. Det tredje nya
namnet är Ann Linde (S) som
blir EU- och handelsminister.
Ja till värdlandsavtal
Benita Eklund
Ja till skjutningar
över Vättern
Omfattande protester från boende, naturvårdsföreningar och
kommuner hjälpte inte. Länsstyrelsen har nu gett Försvarsmakten tillåtelse att öka sina
skjutningar över Vättern, och
det handlar om en stor ökning.
Försvarsmakten får i fortsättningen avfyra 69 000 skott och
150 övningsraketer i sjön årligen
i tio år framåt. Det ska jämföras
med de 1 000 skott som varit
tillåtet förut.
– Detta är ett allvarligt bakslag för Vättern som skyddat
område och dricksvattentäkt,
men även för miljön i allmänhet, kommenterade Bengt Eriksson, företrädare för Aktion
Rädda Vättern beslutet på nyhetssajten JNytt.
Benita Eklund
Högljudda aktivister protesterade mot Vattenfalls försäljning av det tyska kolet, både utanför och inne i riksdagshuset.
Aktivister på kol-debatt
I tisdags debatterade riksdagen försäljningen av
Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland. Utanför hölls
välbesökta manifestationer och inne på åhörarläktaren syntes och hördes aktivister med budskapet ”låt kolet ligga”. Mest uppmärksamhet
väckte dock en aktion med en röd vätska.
Operasångaren och klimataktivisten Samuel Jerrick kastade ut en röd vätska från riksdagens åhörarläktare och det väckte stark kritik. Flera riksdagsledamöter, däribland Carl Schlyter, Jonas
Sjöstedt och Lise Nordin, valde att i medierna betona vikten av att följa kammarens regler.
– Jag blev ganska förvånad när jag såg det som
hände och som störde debatten, sa Lise Nordin till
TT.
Även bland övriga samhällsdebattörer var kritiken
mestadels hård:
”Det är svårt att se vad de barnsliga miljöaktivisterna har att vinna i sak på sitt agerande”,
skrev till exempel Marcus Bohlin i en ledare i
Sundsvalls tidning.
Samuel Jerrick förtydligade senare på Facebook
att ”syftet var att skapa visuell uppmärksamhet
runt Sveriges hittills viktigaste klimatbeslut”.
– Att miljontals människor drabbas av extrem torka och översvämningar redan i dag. Att
människor krigar om krympande resurser och
dör på grund av vår oförmåga att besinna oss och
ställa om. Jag ber om ursäkt för fläcken på mattan. Men står för min aktion.
Han gjorde aktionen som enskild aktör men har tidigare varit talesperson för Klimataktion. Organisationen underströk på Facebook att de inte låg bakom
detta men tackade sin medlem ”för hans mod”:
– Vi ger alla våra aktivister vårt fulla stöd att
genom fredliga och symboliska handlingar uttrycka sitt missnöje mot hur klimatfrågan hanteras, kommenterade Klimataktion.
Benita Eklund
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Radar
9
Gränskontroller
kontraproduktiva
Foto: Bullit Merquez/TT
En soldriven gräsklippare har utvecklats av civilingenjörsstudenterna Emma Masibo (till vänster) och Lucy Bwire. Produkten
visades upp vid Nationella vetenskapsveckan i Kenyas huvudstad Nairobi den 16 maj.
Unga gröna innovationer
En miljövänlig och prisvärd gräsklippare som
drivs med solceller fick nyligen stor uppmärksamhet i samband med Nationella vetenskapsveckan i Kenyas huvudstad Nairobi. Bakom uppfinningen står två unga kvinnor från västra Kenya.
Emma Masibo, 23, och Lucy Bwire, 24, är tredjeårsstudenter vid Sang’alo Technical Institute i
västra Kenya. Efter att ha störts av rök och buller
från motordrivna gräsklippare utvecklade de en
ny form av gräsklippare. Prototypen används nu
vid institutet. Att tillverka gräsklipparen kostar
bara en fjärdedel av priset för vanliga gräsklippare. Den solcellsdrivna gräsklipparen har batterier
och kan lagra energi.
– De vanliga gräsklipparna verkar vara avsedda för att användas av män. De är tunga att starta. Men soldrivna gräsklippare är lätta att använda för kvinnor, säger Emma Masibo.
På vetenskapsveckan i Nairobi erbjöds de möjligheten att massproducera produkten.
Rafiqul Islam/IPS
Oklahoma på väg att
kriminalisera abort
Delstaten Oklahoma i centrala USA har förvandlats till ett slagfält i den amerikanska abortfrågan.
En ny lag kan inom kort kriminalisera abort, men
lagen strider enligt kritiker mot den amerikanska
konstitutionen. Frågans politiska inramning kan
komma att påverka presidentvalskampanjen.
Efter en omröstning i Oklahomas senat förra veckan stod det klart att läkare som utför en abort i delstaten riskerar åtal och kan komma att straffas med
fängelse i upp till tre år. Lagen blir, om den sätts i
verket, unik i sitt slag i USA, menar Center for Reproductive Rights, och ett hårt slag mot kampen
för kvinnors rätt till sina egna kroppar i Oklahoma.
– Eftersom jag tror att livets uppkomst sker vid
befruktning borde det beskyddas. Jag tycker att
det är en grundfunktion hos en delstatsregering
att försvara livet redan från första början, säger
Nathan Dahm, republikansk senator, och den politiker som tagit fram lagförslaget, till TIME.
Förslaget röstades igenom utan föregående debatt
med bred marginal: 33–12. Med lagen i ryggen kan
läkare i Oklahoma som utfört en abort förlora sin
läkarlegitimation och avskedas. Kritiker menar att
lagen strider mot den amerikanska konstitutionen och grundar sin uppfattning i fallet ”Roe mot
Wade” 1973, där USAs högsta domstol klubbade
igenom en landsomfattande legalisering av abort.
Ervin Yen, republikan och enda praktiserande läkaren i Oklahomas senat, röstade emot lagförslaget och kallade det för ”galet” i en intervju med
CNN. Det enda som nu återstår innan Oklahoma i
praktiken kriminaliserar abort är senator Mary Fallins godkännande. Även Fallin är republikan, men
enligt uppgifter från hennes presstab har hon inte
tagit ställning. Amanda Allen, jurist vid Center for
Reproductive Rights, vädjar öppet till Fallin att
fälla förslaget, som meddelat att besked kommer
först efter att hon har gått igenom lagförslaget.
Abortfrågans framtid faller ner i Mary Fallins knä
just som republikanernas trolige presidentkandidat Donald Trump aviserat intresse i att nominera
henne till sin vice-presidentkandidat. Fallins beslut kommer därför inte bara att påverka Oklahomas kvinnor och läkarkår, det kommer även att få
effekter på nationell nivå.
Hos Demokraterna kungjorde partiets troliga
presidentkandidat till hösten sin avsky för utvecklingen i Oklahoma:
”Vi kan inte stillatigande se på medan extrema
politiker angriper kvinnors grundläggande rättigheter. Det strider inte bara mot konstitutionen –
det är fel”, skrev Clinton på Twitter.
Klas Lundström
Europas skärpta gränskontroller
är destruktiva och förstärker förvirring snarare än stoppar migranter och flyktingar. Den hårda
domen framförs i en statlig utredning som presenteras i dag,
rapporterar Sveriges Radio.
Europas gränskontroller är
både destruktiva och kontraproduktiva, menar forskaren Ruben
Andersson från London School
of Economics i utredningen. Politikerna tänker kortsiktigt, kostnaderna växer och globalt sett
stoppas inte migranterna, utan
de väljer nya vägar.
Han efterlyser mer forskning
och debatt och vill att EU ska vara
mer öppet med hur mycket pengar dagens gränskontroller kostar.
Benita Eklund
Svenskt trafikmål
kan skrivas om
Regeringens utredare konstaterar att Sveriges ambitioner för
sänkta utsläpp från vägtrafiken
kan bli lägre än de föreslagna.
Miljömålsberedningen diskuterar därför nu att överge målsättningen om att minska utsläppen
med 80 procent till 2030.
Enligt
Naturvårdsverkets
preliminära siffror minskade
Sveriges utsläpp av växthusgaser endast med 1 procent under
2015 i jämförelse med året dessförinnan. Takten har sänkts och
är inte tillräcklig för att Sverige
ska nå sitt kallade nettonollutsläpp till 2045.
Anledningen till inbromsningen är framför allt utvecklingen inom transportsektorn. I
riksdagen råder konsensus kring
målet med minskade utsläpp på
80 procent till 2030, men ändrade politiska riktlinjer av det
slag som Miljömålsberedningen nu flaggat för vore ett bakslag
för klimatarbetet, menar Jens
Holm, klimatpolitisk talesperson
för Vänsterpartiet.
– Jag hoppas verkligen att vi når
längre än så, säger han till SvD.
Miljöpartiet, vars trovärdighet i frågan kantstötts av partiets gröna ljus till Förbifart
Stockholm – Sveriges största
vägprojekt genom tiderna – vill
se fossilfri vägtrafik till 2030:
– Det är vårt bud, säger Stina
Bergström, MPs miljöpolitiska
talesperson.
Klas Lundström
10
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
EU har svårt att enas
om mål för renare luft
Lagstiftarna i Bryssel befinner sig i ett kritiskt
skede i processen för att enas om nya mål för
att minska mängden luftförorenande ämnen
i unionen. Uppskattningsvis 400 000 medborgare dör för tidigt varje år på grund av utsläppen.
Just nu pågår de sista förhandlingarna på
EU-nivå om de nya så kallade utsläppstaken
från 2020. Men förhoppningen om att komma överens innan den första juli hänger
mycket löst. Detta då bland annat flera medlemsstater är ovilliga att rucka på de positioner ministerrådet enades om i vintras.
– Flera länder kom väldigt billigt undan när
ministerrådets position togs fram och det är
väldigt svårt att låsa upp en sådan situation,
säger en medlemsstatsdiplomat i förhandlingarna som av hänsyn till de pågående samtalen inte vill gå ut med namn.
Men det senare har inte varit uppskattat. Förslaget att begränsa metangasen, som till stor
del kommer från idisslande djur, har anklagats för att förstöra för jordbruket och den
ena lagstiftaren, ministerrådet, har tagit bort
gasen ur sitt utkast.
Parlamentet är inte lika hårda, men föreslår i sin position att metangasen från idisslare ska undantas från begränsningar. ”Man
kan inte stoppa djur från att fisa” sa en ansvarig parlamentariker upprört när EU-parlamentet röstade igenom sin position.
– Men metanet är fortfarande kvar på bordet i förhandlingarna, ingenting har getts upp
hittills, säger diplomaten.
Kommissionens förslag om de fina luftburna
partiklarna, PM 2,5, har också vattnats ur hos
lagstiftarna. Men efter Volkswagens ”Dieselgate”, har frågan kommit i ett annat ljus. Då
var det bland annat dessa kraftigt hälsofarli-
Erland Vinberg/TT
Enligt bedömningar från det största europeiska miljöorganisationssamarbetet EEB kan
de lättnader som förts in i direktivet orsaka
omkring 136 000 fler förtida dödsfall varje år
jämfört med det ursprungliga förslaget från
kommissionen. De ambitiösare målen från
kommissionen och EU-parlamentet har dock
anklagats för att vara orealistiska och leda till
alltför stora belastningar på industrin och
jordbruket.
De luftförorenare som redan nu har begränsningsmål på sig i EU är svaveldioxid,
kväveoxider, flyktiga organiska föreningar
och ammoniak. Men inför den nya perioden
har kommissionen föreslagit att också luftburna partiklar och metangas ska beläggas
med utsläppstak.
En knäckfråga är metangasen, som till stor del kommer från idisslande djur. Kritiken har handlat om att jordbruket
förstörs och den ena lagstiftaren, ministerrådet, har helt tagit bort gasen ur sitt utkast.
ga partiklar som det fuskats med. Den senaste veckorna har också världshälsoorganisationen WHOs nysläppta data satt ytterligare
press på förhandlarna. Deras rapport visar
nämligen att mer än hälften av unionens huvudstäder, inklusive Stockholm, inte ens lever upp till dagens gränsvärden för PM 2,5.
Samtidigt visar sammanställningen att mängden utsläpp av luftburna partiklar ökat globalt med åtta procent de senaste fem åren.
Nederländerna, som är ordförandeland i ministerrådet, hoppas nu att pressen ska leda
till att de motsträviga länderna ska öppna sig
för att höja sin ambitionsnivå.
I början av juni planeras nästa samtal, där en
liten grupp representanter från EU-kommissionen tillsammans med några få lagstiftare
från medlemsländerna och EU-parlamentet
ska mejsla fram ett gemensamt kompromissförslag. Men det är fortfarande osäkert om
samtalen ens kan hållas. Nederländerna måste först få ett mandat för en mer ambitiös politik än vad medlemsländerna tidigare enats
om. Annars är det inte troligt att de kan läg-
ga fram ett bud som kan accepteras av parlamentet. En lösning lär komma i sista stund,
efter intensivt rävspel.
– Elefanten i förhandlingsrummet är att
vissa medlemsländer behöver släppa på kravet att behålla den ansvarsfördelning av utsläppsminskning som ministerrådet kom
överens om i december, säger diplomaten.
Om ansvarsfördelningen att minska på utsläppen istället följer kommissionen och parlamentets förslag skulle uppdraget bli mer
kostnadseffektivt, menar diplomaten vidare.
– Men som det är nu slipper vissa länder
göra några ansträngningar, vilket gör det
svårt att få dem att ändra sig.
Skulle lagstiftarna inte enas innan den 1 juli
finns en stor risk att processen drar ut på tiden ytterligare då Slovakien tar över ordförandestolen i ministerrådet. Då kan nämligen
arbetet med att ta fram ett mandat starta om,
vilket skulle leda till osäkerhet och riskera att
urvattna förslaget ytterligare, menar kritiker.
Jacob Hederos
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Radar
Lördag 21 maj. En kvinna letar efter
saker att återvinna på en soptipp i
ett moln av luftföroreningar i Mexico
City. Myndigheterna utfärdade nya
smog-varningar då ozonnivåerna
ökat till nästan dubbla acceptabla
gränserna. På lördagen stoppades därför 40 procent av stadens
biltrafik.
Foto: Marco Ugarte/TT
11
12
Zoom
”Himlen var alltid
mörk och luften var
fylld med damm.”
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
13
Inför ödesvalet om EU-medlemskapet i Storbritannien besöker
Syre en region i postindustriell förändring. Del 2.
I väntan på nästa
revolution
I Newcastle upon Tyne var kol länge den okrönte kungen.
I dag är gruvorna stängda och koldimman ett minne blott.
Vad invånare har svårare att svälja är känslan att det inte
var värt priset och sekel av industriellt blod, svett och tårar
– när det inte ens fanns någon Plan B.
D
Text och foto: Klas Lundström
et nervösa sammanbrottet.
– Det förde mig hit, säger Jen Wescott.
Från hemstaden London till Newcastle. Hit
kom Jen i trettioårsåldern, då tillvaron föll samman och hon ville komma bort. Hon uppslukades av nordöstra Englands historia och bestämde sig för att forma sin framtid kring sin nya hemstads förflutna.
– Det var 20 år sedan, säger Jen och trär hjälmen över huvudet.
Skenet från ficklampan bildar en ljusslinga in i mörkret.
In i Victoriatunneln, under stadskärnan: 30 meter under
ytan och 100 år bakåt i tiden.
– Jag tröttnar aldrig på den här platsen, säger Jen och lyssnar
till ekot som studsar längs tunnelväggen.
Här och var faller ficklampsskenet över kors, bibelcitat och
barns handavtryck som förevigats i teglet. Under andra världskriget blev tunneln ett skyddsrum under Nazitysklands bombräder. Det var inte första gången som nordöstra Englands industriella hjärta intogs av imperier. Romarna var här 100 e. Kr,
men lämnade snart, och när Hitlers stridslycka vände kunde
14
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Clive Goodwin och Jen Wescott från stiftelsen Ouseburn guidar besökare i Newcastles djupa kolhistoria.
”De som arbetade med kol var
de sista som fick
moderna bostäder. En gång
i veckan dumpades en säck
kol utanför min
svärfars hus.”
Clive Goodwin, historiestiftelsen Ouseburn.
invånare återvända hem. 60 år efter
krigsslutet är tunneln en viktig punkt
i stadens lokalhistoria, och mottar årligen tusentals besökare.
– Däribland hundratals skolklasser,
förklarar Jen Wescott. Det är viktigt
att förstå varför tunneln byggdes och
vilken roll den spelade för tillvaron på
andra sidan jordytan.
Jen har sparat det bästa till sist.
Hon släcker ficklampan och trycker
på play: lätet av en rullande stålvagn
som stegrar i det kompakta mörkret
och får väggarna att darra. Även om
du springer skulle vagnen hinna ifatt
dig – det finns ingenstans att fly.
Genom Victoriatunneln transporterades vad som länge var det brittiska imperiets syre: kol. Tunneln finansierades av privata marknadskrafter
för att forsla kol från Newcastles gruvor till Tynefloden. Dagbrotten låg
mitt i stadskärnan och fram till slutet
av 1990-talet var fasader täckta av koldamm, lägenheter sanerades.
En industriell dimma
På väggen inne på historiestiftelsen
Ouseburns spartanska kontor sitter
en solnött karta. Clive Goodwin pekar
ut var gruvorna låg. Själv växte han
upp på andra sidan Tynefloden, nära
Gateshead, och minns utsikten in mot
stadskärnan.
– Himlen var alltid mörk och luften
var fylld med damm. Ett slags industriell dimma.
1980-talet innebar slutet för den
brittiska kolindustrin som inflytelserik spelare. Margaret Thatcher kom
till makten och byggde sin politik på
effektiviseringar, vilket i Storbritanniens kolberoende regioner innebar
privatiseringar, nedläggningar och
försämrade försäkringssystem.
– Kolet var Newcastles livlina och
dagbrotten de viktigaste arbetsplatserna, säger Clive. När gruvorna
stängde hade folk inga jobb.
En som miste sin anställning och
yrkesidentitet var Clives svärfar, bördig från regionen och trogen kolgruvan sedan tonåren. Vad fanns kvar för
honom när gruvorna stängde?
– Inget, absolut ingenting. Bara
desperation.
Som plåster på såret för de förlorade jobben fick gruvkarlarna – majoriteten outbildade och förtidspensionerade män med dåliga ryggar och
förstörda lungor – tillgång till gratis
kol att elda med.
– De som arbetade med kol var de
sista som fick moderna bostäder, berättar Clive. En gång i veckan dumpa-
des en säck kol utanför min svärfars
hus. Han tog nedläggningen mycket
hårt och försökte till och med begå
självmord. Det var en vanlig reaktion
bland gruvkarlarna som blev arbetslösa: de ville inte leva på socialbidrag
och vara en belastning för samhället.
En annan vanlig syn var begravningarna. Clives svärfar dog i lungcancer.
– En hel generation var plötsligt
utan syfte eller funktion. Newcastles
kolindustri innebar inte bara en identitet utan medförde uppfinningsrikedom och innovation, det får vi inte
glömma.
David mot Goliat
De flesta är överens om att kolgruvornas sista dans var oundviklig – det var
sättet allt skedde på som satte djupa
sår i nordöstra Englands folksjäl. Känslan att bli överkörd och övergiven utan
minsta tack för att regionens invånare
uthärdade hårda arbetsvillkor och de
lägsta medellivslängderna för att förse övriga Storbritannien med billigt
bränsle och exportintäkter.
Därför finns fortfarande en viss bitter inramning och en känsla av David mot Goliat när stadens fotbollslag
Newcastle United gästas av lag från
London. Arenan St James Park är svår
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
15
Chi Onwurah, parlamentsledamot för Labour, vill föra makten närmare folket.
att missa, belägen mitt i staden och i
folkmun kallad för ”den tredje katedralen” vid sidan om de protestantiska och katolska kyrkorna. Vid hemmamatcherna vallfärdar 50 000 till
St James Park, nästan en femtedel av
Newcastles invånare.
Stadens välmående står och faller
med fotbollslagets framgångar, menar
Hamid, son till algeriska immigranter
och själv granne med St James Park.
– Staden andas alltid ut när
Newcastle vinner, säger han. Då fylls
alla barer och restauranger och folk
är glada.
Den här säsongen har dock inte
gått bra; Newcastle United åker ur
Premier League och såväl makthavare som gemene invånare är övertygade om att nedflyttningen kommer påverka hela staden.
– Staden kommer gå in i en dimma,
menar Hamid och minns förra gången
laget åkte ur, våren 2009.
Efter kolindustrin blev Newcastle
United stadens ansikte utåt och en av
turistnäringens viktigaste attraktioner.
”Ingen Plan B”
Chi Onwurah, parlamentsledamot för
Labour, möter upp längs ett promenadstråk i folkvimlet efter en hemma-
match. I Newcastle har fotbollen blivit
ett appendix till de politiska premisserna, menar hon. Hon går inte längre på hemmamatcherna som en protest mot fotbollsklubbens ägare, en
miljardär från London som inte gjort
mycket annat än att reta gallfeber på
lagets supportrar. Det har handlat om
alltifrån namnbyte på arenan och höjda biljettpriser till sättet att behandla
lokala medier.
– Den vanliga mentaliteten som
mäktiga investerare kommer till
nordöstra England med, säger Chi.
Hon beskriver staden, och regionen, som hon växte upp på 1960-talet: nedgången, visst, koldimman påverkade alla, visst, men det fanns
jobb och dörren till framtiden stod
öppen.
– Nu flyttar många härifrån. Försämringarna i välfärden de senaste tio
åren har slagit hårt mot hela nordöstra England. Barn är fattiga, hemlösheten är utbredd och den mentala
hälsan negligeras på grund av sociala nedskärningar som gör ekonomin
mer svårhanterad.
Chi Onwurah vill föra makten närmare folket, närmare Newcastles invånare. Kolet gav regionen en del att
säga till om, men när Thatcher äntrade posten som premiärminister
var kolindustrin redan angripen från
miljöhåll och led av svikande marknadspriser. Men snarare än miljö
och ekonomi tycktes konflikten mellan Thatcher och kolindustrin bottna
i ideologi, i synen på medborgarens
plats i samhällsbygget.
– I fallet med Newcastle, [grannstaden] Sunderland och andra kolstäder
runtom i Storbritannien fanns ingen
Plan B, säger hon.
Bara budskapet att framtiden var
ljus, med bättre luft och att morgondagens jobb fanns runt hörnet av den
fallna kolindustrin. Newcastle har nu
vandrat utan att stödja sig på kolindustrin i nästan tre decennier, men arbetslösheten förblir hög – 9 procent i
Newcastle och 8,1 procent i nordöstra
England, att jämföra med den nationella siffran på 5,6 procent. Samtidigt
sjunker snittlönerna i regionen, även
det i otakt med övriga Storbritannien,
som åtnjuter höjda nivåer.
– Utmaningen är att få andra att
bry sig om nordöstra England, fastslår Chi Onwurah.
Överlevarregion
Partikollegan och kommunordförande Nick Forbes vill ta fasta på regionens innovationstradition. Att vara
”Nu flyttar
många härifrån.
Försämringarna
i välfärden de
senaste tio åren
har slagit hårt
mot hela nordöstra England.”
16
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
”Vi har varken olja eller
goda förbindelser med
London. Vi är beroende av olika EU-bidrag
för att hanka oss fram.”
Regionen är kluven när det
gäller folkomröstning om
EU-uträdet, visar opinionsundersökningar.
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
17
Vid hemmamatcherna
i Newcastle vallfärdar
50 000, nästan en femtedel
av stadens invånare, till fotbollsarenan St James Park.
18
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Jag är övertygad om att vi har våra bästa år framför oss här uppe, säger kommunordförande Nick Forbes.
”Det är en utmaning att leverera
god välfärd, sjukvård och framtidstro när 95 procent
av all skattepolitik
bestäms från
London.”
Nick Forbes, kommunordförande för Labour i
Newcastle.
Foto: LGA Labour group
geografiskt isolerad långt ifrån den
politiska maktens hjärta har sina fördelar, menar han och visar vägen in
till sitt kontor i Newcastles kommunhus. Väggarna har dova färger och utsikten från de avlånga fönstren präglad av asfalt och betong. Men även
skinande sol.
– Jag är övertygad om att vi har
våra bästa år framför oss här uppe,
säger han.
Visst, regioner som nordöstra England skulle må bättre om de fick större frihet att påverka sina egna skattesatser och budgetvillkor, så som exempelvis Skottland fått (efter att ha
hotat lämna Storbritannien, ifall folkomröstningen 2014 hade slutat i ett ja
till självständighet). Från Newcastle
är det mindre än tio mil till den skotska gränsen, och andra ekonomiska
villkor.
– Genom åren har vi förhandlat
med stora företag som velat förlägga
sin verksamhet här. Men i sista sekunden har skotska städer klivit in och erbjudit betydligt mindre bolagsskatter
och andra förmåner som vi inte har
makt att påverka. Det är en utmaning
att leverera god välfärd, sjukvård och
framtidstro när 95 procent av all skattepolitik bestäms från London.
Men Nick Forbes vägrar sänka huvudet. Och den 5 maj gick han och
Labour stärkta ur lokalvalet i nordöstra England. Han är övertygad om att
framtiden kommer att ljusna för regionen:
– Många utmaningar väntar oss,
men innovation och kreativitet finns
i vårt DNA här uppe. Vi är överlevare,
det är budskapet jag vill bygga verklig politik kring: morgondagens jobb
finns här och inte som i fallet med kolet – i Asien.
EU – för eller emot?
Tynefloden förblir en viktig länk till
världen utanför och när bron Millennium restes lagom till det senaste millennieskiftet sågs det som ett kvitto
på nytänkande och modernitet. I sällskap med sina äldre brosystrar är Millennium den enda som skiner i kvällsmörkret och bron vrids någorlunda
smidigt så att båtar kan segla in och
ut ur stadskärnan.
– Absolut, det handlar om att anpassa sig, säger Kevin, kock i 50-årsåldern, medan han byter förkläde inför
eftermiddagsrusningen. Oavsett konjunktur eller politiska väderleksförhållanden måste folk äta, menar han.
Den 23 juni går britterna till valurnan
för att avgöra Storbritanniens framtid
som EU-medlem. Fortsatt medlemskap eller utträde, det är frågan.
– Vi har inte lyxen att kunna vända
Europa ryggen, menar Kevin. Skottland kanske har det, de har ju sin olja
och har en bra deal med London.
Vi har varken olja eller goda förbindelser med London. Vi är beroende
av olika EU-bidrag för att hanka oss
fram.
EUs närvaro i nordöstra England
är viktig: majoriteten av Newcastles
turister är européer och många projekt stöds med EU-medel. På flyers
som här och var gör reklam för konserter, konstutställningar och evenemang syns ofta EUs blågula flagga längst ner i hörnet. Lojaliteten är
stark gentemot regionen, snarare än
nationen.
– Det handlar om att bygga en
framtid för de unga, säger Kevin.
Själv kommer han rösta för att
stanna, men regionen är kluven, visar
opinionsundersökningar från bland
andra BBC. Politiskt finns mycket
kvar att göra, men att stöpa en hållbar framtid beror på mer än ja eller
nej till fortsatt EU-medlemskap, menar Kevin.
– Vi behöver en hederlig revolution. Annars kommer saker och ting
inte att förändras som de borde. I
grunden.
Text och foto: Klas Lundström
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Bron Millennium restes lagom till
det senaste millennieskiftet och
sågs som ett kvitto på nytänkande
och modernitet.
Till och med Frälsningsarméns anrika lokaler har
hamnat på hyresmarknaden.
Zoom
19
20
Energi
Redaktör:Redaktör:
Malin Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör:
Sofia Härén,
Härén,
sofia.haren@tidningensyre.se
Sofia
sofia.haren@tidningensyre.se
I blickfånget
I blickfånget: Fjällsjö Framtid
Foto: Margareta Mårtensson
”Hur skulle det se ut om
landsbygden inte fanns?”
Fler av Sveriges invånare väljer att flytta från landsbygden till
städerna. Många byar förlorar därför viktig service, som banker,
affärer och skolor. Utvecklingsgruppen Fjällsjö Framtid i Backe
ville ändra på det och startade ett byservicekontor i ett rivningshotat hus. Margareta Mårtensson berättar om hur de fick liv i byn
igen, och ger tips på hur man kan rädda landsbygden.
F
ör 200 år sedan bodde 90 procent av
svenskarna på landsbygden. I dag är det
nästan tvärtom, 85
procent bor i städerna. Avfolkningen av mindre byar och samhällen leder till att nödvändig samhällsservice försvinner
från de orterna, och de riskerar
att dö ut. Backe är en av många
byar som har blivit drabbade. Redan 1985 startades där en utvecklingsgrupp som fick namnet Fjällsjö Framtid.
Alternativa lösningar
Till en början var gruppens tanke
att tillsammans med länsstyrelsen, landstinget och kommunen
arbeta för utveckling i Fjällsjö
gällande bostäder, nyföretagsamhet och service. Men med tiden har målet blivit att kämpa för
att behålla den service som finns
kvar, och att hitta alternativa lösningar. Ett exempel är när två hyreshus som stått tomma skulle ri-
vas, då köpte gruppen husen och
startade verksamheter i dem. Det
berättar Margareta Mårtensson,
ordförande i Fjällsjö Framtid.
– Vi tog över två fastigheter
som var rivningshotade. I dem
har numera bland annat Svenska Cellulosa ett kontor, där finns
också frisör och en blomsterhandel, berättar hon.
I en av fastigheterna finns även
Fjällsjö Framtids eget bykontor, i
dag med tre anställda.
– På vårat bykontor kan man
göra lite av varje. Till exempel
låna en dator, få hjälp med blanketter och turistinformation. Vi
har kontorsrum och en möteslokal för uthyrning, en hemsida,
en Facebooksida och en minnesfond.
Byvaktmästare
En gång i månaden ger Fjällsjö Framtid ut ett lokalt informationsblad, Fjällsjöbladet. Där
finns information från gruppen,
en köp- och säljsida, förenings-
information och information om
händelser och aktiviteter i området.
En av Fjällsjö Framtids anställda jobbar som byvaktmästare
och fungerar som en alltiallo.
– Vår byvaktmästare kan man
anlita för gräsklippning, snöskottning, fönsterputsning, eller för att köra skräp till soptippen om man inte har någon egen
släpvagn. Vi har inte bara en byvaktmästare utan även en kanslist och en servicelots, säger hon.
Äldre och nyanlända
Många av dem som kommer till
bykontoret är äldre. De behöver
ibland hjälp med vart de ska vända sig med olika frågor, eller för
att få hjälp med en blankett. Men
även flyktingar kommer till bykontoret för att få hjälp.
– De behöver mycket hjälp
med översättning av brev från olika myndigheter. Vi har även ett
språkkafé en gång i veckan, där
de får prata och fråga och lära sig
lite svenska i avvaktan på SFI. Vi
har också gjort ett litet häfte med
lite ord och bilder och en karta över samhället till dem, säger
Margareta.
Hon berättar att gruppen också har startat olika insamlingar till ortens flyktingar, och ett
bankgiro där invånarna kan sätta
in pengar till dem.
– Numera upplåter vi även en
lokal för en loppis där flyktingarna kan handla kläder och skor för
en symbolisk summa. Loppisen
drivs av två systrar, Birgitta Segersten och Maria Berggren. Två
kvinnor som verkligen engagerat
sig för flyktingarna och deras familjer, säger hon.
Skola och jobb
Margareta tror att det finns
många olika förklaringar till att
människor väljer att flytta från de
mindre byarna. En av anledningarna tror hon är att när en byskola läggs ner måste barnen åka
flera mil om dagen. Och om för-
Redaktör: Sofia
MalinHärén,
Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör:
sofia.haren@tidningensyre.se
Redaktör:
Sofia
Härén,
sofia.haren@tidningensyre.se
Redaktör:
Sofia
Härén,
sofia.haren@tidningensyre.se
I blickfånget
Energi
Om Fjällsjö Framtid
En ideell förening med cirka 150 medlemmar som bor i Fjällsjöområdet. Verkar för
områdets överlevnad och utveckling.
Byservicekontoret erbjuder bland annat:
• uthyrning av lokaler för möten och
konferenser
Margaretas tips till den som
vill rädda sin by
• möjlighet att byta böcker
• språkcafé
• turistinformation
• utställningar med lokala konstnärer
• försäljning av fiskekort
• kemtvätt
• gravvård
• byvaktmästare som kan hjälpa till med snöskottning, gräsklippning eller fönsterputs
med mera
• uthyrning av släp och snöslunga
Hemsida: backe.nu
Facebook: Fjällsjö Framtid
äldrarna redan pendlar till sina
jobb kan det leda till att de väljer
att bo någon annanstans.
– Har man någon sjukdom
som kräver vård är det långt att
åka till närmsta sjukhus, och det
finns inga kommunikationer. Fast
egentligen tror jag det går fortare
att få akutvård här än i storstaden, trots långa avstånd, säger
hon.
Brist på arbete är en annan
förklaring. Margareta säger att
– Fundera över vad ni har egentligen, och hur ni
kan använda det. Hur ni kan samarbeta och samverka för att det ska fungera? Handla lokalt? Engagera er?
– Vänta inte på någon. Hitta istället nya lösningar. Vi har en ekonomisk förening som startade en
obemannad bensinmack när OK slutade leverera
bränsle till vår dåvarande mack. I den gamla macken säljs numera fika, hamburgare och livsmedel.
Vår ICA affär har skaffat en bankomat när banken
slutade med kontanter.
bussarna går väldigt sällan, så
även om många pendlar krävs
det att man har minst en bil.
– Man måste tycka om att bo i
den lilla byn. Det är en stor trygghet för vissa. Men det kan kännas
jobbigt för andra. En viktig sak
för att folk ska kunna bo kvar är
att till exempel mobilnät och fiber byggs ut. Man kan göra mycket på distans, men samtidigt får
man inte glömma bort alla som
inte har dator.
Men att till exempel affärer på
mindre orter går på knäna, det
beror ju helt på oss själva. Vi måste handla lokalt, menar hon.
– Alla varken vill eller kan bo
i staden. Det är bostadsbrist och
skyhöga huspriser. Man måste
hålla landskapet öppet, och hela
Sverige måste få leva. Hur skulle det se ut om inte landsbygden
fanns?
Om Backe:
Backe är centralorten i
Fjällsjöområdet som består av flera byar, Jansjö,
Vängel och Rudsjö, och ligger i Strömsunds kommun
i Ångermanland. Det hör
till Jämtlands län och ligger i höjd med Umeå.
Tove Lundin
Bilderna är från Fjällsjö
Framtids senaste årsmöte
där olika priser delades ut.
Bilderna är tagna av Tina
Persson, Fjällsjö Framtids
servicelots.
Margareta Mårtensson (till vänster) hälsar en av byns nyfödda välkommen.
Årets Fjällsjöbor blev Birgitta Segersten
och Maria Berggren, systrarna som engagerat sig för byns flyktingar och deras
familjer.
Anna-Lena och Michael Lindberg,
byns ICA-handlare, fick priset Årets
serviceperson. De är ursprungligen
från Stockholm, men de ville byta
miljö och livsstil. Därför flyttade de
till Backe med sina två barn och
blev ICA-handlare. Deras aktiebolag
heter Livskvalitet Lindbergs AB.
"Det säger väl allt", säger Margareta
Mårtensson.
21
Foto: Damian Dovarganes/AP/TT
22
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi
Gatukonstnären Shepard Fairey
signerar sin "Hope"-poster med
Barack Obama. I bakgrunden syns
även hans kända verk "Obey" med
André the Giant.
Gatukonst –
från skuggorna
till finrummen
G
atukonsten
som
postmodern konstnärlig rörelse tog
fart i USA och Europa mot slutet av
80-talet som en utvecklig av graffitimåleriet. Unga människor ville sätta sin prägel på stadsrummen genom att i skydd av nattens
mörker sätta upp sin konst eller
spreja den direkt på husfasader,
väggar, broar, viadukter och andra offentliga platser.
I Paris verkade till exempel
Space Invador, en ung man som
skapade sina karaktäristiska kakelplattor och satte ut dem i staden överallt. Han blev en viktig
aktör i en ny generation gatukonstnärer som uttryckte sig med
klistermärken, schlabloner, affischer och skulpturer – alla medel
möjliga för att göra sina avtryck.
Med hjälp av internet kunde konsten spridas till en miljonpublik.
Gatukonst skapad av passionerade egensinniga konstnärer såg ut
att bli den största alternativkulturen sen punken.
Många arbetade intensivt och
hela tiden, varje natt var ett äventyr och de klättrade på byggnader, broar och tak för att nå de
bästa platserna och det var både
farligt och naturligtvis olagligt.
Det var en del av upplevelsen,
spänningen att utsätta sig för fara
i en underjordisk nattlig värld.
Även det faktum att konsten var
förgänglig lockade, konst brukar
skapas för att vara i hundratals
år, men gatukonst har kort livstid, ibland bara några timmar.
Gatukonstnären och aktivisten
Shepard Fairey från LA var i början av 2000-talet världens mest
produktiva gatukonstnär och satte den populära upprepningskonsten i system, kanske framför allt då han skapade Obey, ett
gatukonstprojekt som han själv
kallade ”ett experiment i fenomenologi”.
Ett klistermärke som föreställde brottaren André the Giant's ansikte med texten ”Obey”
spreds på städernas väggar i massor. Shepard säger själv att märket i sig inte hade någon me-
ning, men han ville inspirera till
nyfikenhet och få folk att ifrågasätta sin relation till sin omgivning. Många fann märket humoristiskt medan andra såg det som
en akt av vandalism från en ond,
underjordisk kult. Bilden fick en
enorm genomslagskraft och blev
ett stort fenomen.
Shepard fick också stor uppmärksamhet när han skapade Barack Obamas kända Hope-affisch,
bilden har blivit ikonisk och har
kommit att representera Obama i
många sammanhang.
Men störst av dem alla är kanske den hemlighetsfulle mytomspunne provokatören Banksy,
som lyckats hålla sin identitet
okänd och vars eskapader som
gatukonstnär och politisk aktivist
väcker uppmärksamhet långt utanför gatukonstkretsar.
Banksy började på landsorten men snart syntes hans bilder över hela Storbritannien
och numera även i städer över
hela världen. Med sprängkraften och pricksäkerheten i sina
bilder berör han människor på
djupet.
Den politiska viljan och det sociala engagemanget lyser starkt
ur alla hans bilder. Han kommenterar värdsliga händelser och sociala normer med en sällsynt
fingertoppskänsla vilket gör att
han arbetar i en klass för sig. Poliserna som kysser varann, Kristus
med shoppingbagarna, Thatcher
med hakkorsbindel, bombmannen som kastar blommor, barnen, råttorna, kärleken – alla
hans bilder har fört in vandalismen på ett helt nytt spår. Hans
visuella kritik mot krig, övervakningssamhället, konsumtion, vapenupprustning,
robotisering
med mycket mera är starka påminnelser om mänsklighetens
tillkortakommanden och hänsynslösa framfart över planeten.
2006 hade Banksy en uppmärksammad utställning i Los Angeles
vid namn Barely Legal. Här hade
Banksy tagit in en 37 år gammal
indisk levande elefant som han
målat i samma mönster som ta-
Redaktör: Sofia
sofia.haren@tidningensyre.se
MalinHärén,
Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Kultur
med
Nike
Mat med
Jenny
Energi 23
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Carolina Falkholt inför sin utställning "Materialutmattning" på Göteborgs konstmuseum.
Nike tipsar:
Foto: The Canadian Press, Nathan Denette/AP/TT
Banksys sociala engagemang lyser starkt ur hans bilder.
peterna i rummet, showen med
elefanten var menat för att uppmärksamma viktiga frågor om
fattigdom, att djuret skulle referera till metaforen ”elefanten
i rummet”, och kombinationen
av det okonventionella, kändisarna som flockades och en målad elefant gjorde utställningen till en stor succé, även om
han fick ta emot rasande kritik
från djurrättsaktivister som protesterade emot att han använde ett levande försvarslöst djur.
Utställningen drog lika mycket
Kvinnliga
gatukonstnärer
Streetscenen är hårt mansdominerad, men här
några spännande kvinnliga gatukonstnärer:
Bambi – ny stor stjärna inom gatukonst i London och som också har dold identitet. Bambis originalverk säljs i dag för 100 000-tals
kronor och hon är känd bland annat för ett
porträtt av väninnan Amy Winehouse som
hon målade på en dörr i Camden Town. Porträttet är i dag ett turistmål för streetartintresserade.
Carolina Falkholt – graffiti- och muralkonstnär
från Göteborg vars konst protesterar mot patriarkatet, hennes ”grafitta” har provocerat
och väckt stort uppseende flera gånger när
hon målat upp stora vackra färgsprakande
bilder som föreställer kvinnliga könsorgan.
folk på tre dagar som en utställning på Modern Museum of Art
kunde göra.
Konstvärlden förundrades. Gatukonsten hade kommit i strålkastarljuset och konstetablissemanget visade stort intresse. Priserna
på gatukonst sköt i höjden, samlare flockades kring auktionerna och
plötsligt var ingen modern konstsamling komplett utan en Banksy.
Banksys verk finns överallt men
av konstnären finns fortfarande
inte ett spår …
Agata Oleksiak – polsk konstnärinna bosatt
i USA, arbetar med invirkad konst. Hon virkar in byggnader, bilar, cyklar, människor, tåg
med mera och gör dem till skulpturer. Hennes kändaste verk är en hel lägenhet täckt av
virkningar i regnbågens alla färger.
YZ – är en fransk gatuartist som startat ett
eget konstprojekt för att hylla de västafrikanska krigarkvinnor som kallas amazoner. Enorma kvinnoporträtt i Senegal
påminner om kvinnornas
bortglömda historia och
kamp för jämlikhet.
Nike Markelius
Kul instagram
konto för streeartfans: #streetartglobe
Foto: Reed Saxon/AP/TT
En hel bit av en tegelvägg med en Banksy – inramad i aluminium – på en auktion 2013 i
Los Angeles. Den beräknades inbringa cirka 300 000 dollar.
24
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Syre tipsar
Kolla banken –
från bankomaten till
skatteparadiset
Bankaktionsnätverket Besök en bank har gjort
ett nytt schema där man kan jämföra banker –
deras service, avgifter, moral, ekonomiska prioriteringar och kopplingar till skatteparadis,
till exempel. Varsågod!
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi 25
Olika banker
• Affärsbank: ett aktiebolag vars främsta syfte
är att gå med vinst. Exempel: Handelsbanken,
Nordea, Swedbank, SEB, Ica-banken.
• Sparbank: ägs av stiftelser. Delar av vinsten
delas ut till lokala ändamål eller återinvesteras
i banken. Exempel: Sparbanken Skåne, Sparbanken Syd.
• Medlemsbank: ägs av medlemmarna som en
ekonomisk förening där medlemmarna har inflytande. Exempel: JAK-banken, Ekobanken.
Källa: besokenbank.se
Rengör mikron
med citron
Du behöver inget kemiskt rengöringsmedel
för att få bort matrester och fett från mikrovågsugnen. Det räcker med en citron, en
skål, lite vatten och en mikrofibertrasa.
Så här gör du:
1. Dela en ekologisk citron i två delar.
2. Pressa ur ena halvan i en skål som tål att
mikras.
3. Lägg den urpressade halvan i skålen och
täck den med vatten.
4. Ställ skålen i mikron och kör på hög effekt i en minut.
5. Torka av med en fuktig mikrofibertrasa.
Indiskt tvätteri.
Foto: Rajesh Kumar Singh
Häng tvätten
på tork
Så här års behöver man sällan torktumla
tvätten. Häng den ute istället, på balkongen om du inte har en trädgård att breda
ut dig i. I sol och lite vind torkar det minst
lika fort som i tumlare eller torkskåp.
26
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Allvarligt talat
Lotta Sjöberg
Det kan alltid bli värre
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Syre engagerar!
Härligt! Heja, heja
Syre!
Bra värvning!
Hej och tack för en bra tidning!
Dessvärre har jag flyttat och
nog glömt att informera er om
den nya adressen. (...)
Yvonne om att Björn
Danielsson går från Fria
Tidningar till Syre
Får åka till mitt gamla boende
och hämta upp tidningarna jag
missat. :)
Thomas om att Björn
Danielsson går från
Fria Tidningar till Syre
Linn
Jag trivs jättebra med
tidningen! :)
Kirsi
Tack för en bra
tidning!
Kajsa
Undrar fortfarande om det finns någon av partiets
hjärtefrågor som partiledningen inte kan tänka sig
att kompromissa bort. Och om det inte finns någon sån fråga, bör partiledningen fundera över vad
”makt” innebär, om att sitta vid ”makten” bara är
att kompromissa om precis vad som helst, är det då
egentligen att sitta vid makten? Är det makt att nästan enbart genomföra andra partiers politik? Det
blir nästan lite fånigt när jag hör språkrören prata
om att partiet får igenom så mycket, att Sverige blir
grönare, när det fattas så många beslut som snarare
är motsatsen till ett grönt samhällsbygge.
Oskar angående Lennart Fernströms ledare efter MPkongressen
Fler behöver Syre – ge bort en provprenumeration!
Välj mellan en månad (8 nr) för 44 kr, två månader
(16 nr) för 85 kr eller tre månader (25 nr) för 125 kr.
OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter.
Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se.
En nystart MÅSTE alltså innebära att MP
lämnar regeringen, annars är det ingen nystart? Och ditt påstående att Gustav sagt att
17 000 mijöpartister inte får ”ha sina egna
åsikter” är ju bara rakt av en lögn. Och han
sa inte att ingen miljöpartist skulle stå i tv
och vara kritisk, det hittar du på. Han sa att
han är trött på att MP bara får diskutera MP,
att det vore bra om vi fick diskutera politik
också. Och vad tusan har Sveriges stöd till
FN att göra med katastrofen i Medelhavet?
Slutar folk att drunkna om Sverige slutar betala till FN eller vad är din poäng? Detta är
din sämsta och mest grumligt tänkta ledare
någonsin.
Ulf angående Lennart Fernströms ledare efter
MP-kongressen
Tack för föredömligt snabb service.
Och för en trevlig
tidning förstås!
Linda
Skickas till (inget porto behövs)
Syre c/o Mediehuset Grönt
Svarspost
20664138
110 04 Stockholm
Om du vill ge bort till fler skicka med ett separat papper.
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
2 månader (16 nr) för 85 kr
Det är en bra och intressant tidning, bra
jobbat! :)
Sofia
Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera mottagaren):
1 månad (8 nr) för 44 kr
Energi 27
3 månader (25 nr) för 125 kr
Mina uppgifter (hit skickas fakturan):
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
28
Energi
Redaktör:
Malin
Bergendal,
malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör:
Lennart
Fernström,
lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Snott och blandat
Snott från Dagens tabbe
Snott från Sveriges Radio
Snott från Distractify
Snott från Dagens nyheter
Snott från Dagens tabbe
Snott från ingångsvärden
Snott från Olssons klotter
Snott från SizeX
Snott från Hela Hälsingland
Snott från Banksy
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi 29
30
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi
Du missade väl inte
tisdagstidningen?
F
ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen
är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de
snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är
en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av
april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär
att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på
tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer
Glöd – Ledare
Malin Bergendal
Ett års andrum i
Natodebatten
”De menar att
säkerhetspolitik
ska vara större än
försvarspolitik.”
Radar – Nyheter
tidningensyre.se/nummer
Österrike får grön president
Presidentvalet i Österrike har delat landet
i två läger och länge såg det ut som om Frihetspartiets högerpopulistiska kandidat
Norbert Hofer skulle kunna ta hem segern.
Men i går när även poströsterna räknats visade det sig att den gröna kandidaten Alexander Van Der Bellen vunnit.
Värdlandsavtalet var nära att
skjutas upp
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
De humanitära behoven har snabbt stegrats, medan
de tillgängliga resurserna inte har ökat i samma takt.
Valet har väckt stort intresse även utanför Österrike
eftersom det var första gången en högerextrem politiker var nära att väljas till statschef i ett EU-land.
Margot Wallström deltog så sent som i fredags på
Natos utrikesministermöte i Bryssel.
Samiska kvarlevor kvar på
svenska museer
Radar – Veckan i bild
Syre ger dig veckans
nyhetshändelser i bilder.
Ökad medellivslängd i världen
Nya siffror från Världshälsoorganisationen (WHO) visar att medellivslängden har
ökat med fem år mellan 2000 och 2015.
Ökningen är den snabbaste världen skådat
sedan 1960-talet. Men hur länge du lever
beror alltjämt på var du bor.
Flyktingar skapar nya
möjligheter för städer
Majoriteten av flyktingarna i världen bor
inte i flyktingläger utan i städer. Det innebär utmaningar – men också möjligheter till
ekonomisk tillväxt.
Foto: Mona Alami/IPS
Mänskliga kvarlevor från tiotusentals individer finns kvar i samlingarna hos 66 svenska
museer, enligt en enkätundersökning gjord
av Statens historiska museer och Statens
museer för världskultur. På elva museer
återfinns kvarlevor av samer.
De väpnade konflikter och andra katastrofer som världen nu upplever har enligt FN
utlöst den värsta humanitära krisen sedan andra världskriget. Av det skälet har
FN-chefen kallat till ett humanitärt toppmöte som hålls i Istanbul under måndagen
och tisdagen.
Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Foto: Ronald Zak/AP/TT
Sveriges värdlandsavtal med Nato röstades
igenom i onsdags. Men under ett par dagar
såg det ut som beslutet kunde skjutas upp.
Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna
gick ut med att de skulle göra en så kallad
vilandeförklaring av ärendet.
Enorma kriser i fokus för
humanitärt toppmöte
Klimatflyktingar möter osäker
framtid i Indien
Sanjeela Sheikh såg ingen framtid efter att
havet slukat hennes hem och alla ägodelar.
Nu är hon en av många bangladeshier som
kämpar hårt för att bygga upp ett nytt liv i
grannlandet Indien, och de väntas bli fler.
En ny studie visar att flyktingar och migranter i högre
utsträckning startar nya företag som skapar välstånd
och nya arbetstillfällen lokalt.
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi
31
Zoom
Energi – En syl i vädret
Fjärde AP-fonden investerar i
arktisk oljerusch
En man som är en människa
För första gången på över 20 år öppnar
den norska staten dörren för nya områden
att leta gas och olja i. Det handlar främst
om den östra delen av Norges kontinentalsockel i Barents hav och längs med den
norra iskanten i gränszonen till Ryssland.
Bland oljebolagen märks Lundin Petroleum, där Fjärde AP-fonden har stort aktieinnehav.
En är i själva verket flera. Ja, flera uppslagsord, alltså. Uttalat med ett långt, betonat e
kan det beteckna en buske eller ett mindre
träd av Juniperus Lin, men också trä från
en sådan växt. Det kan vara ett räkneord:
en liten apa, två små apor, tre små apor …
Energi – Recension
”Vi väljer att exkludera
de bolag som har största utsläpp i respektive
bransch. Med andra ord
finns det oljebolag i vår
portfölj. Vi är medvetna
om att det finns olika
strategier för hur klimatrisken adresseras.”
Stadskamp för hyresgäster
Foto: Johan Nilsson/TT
Plötsligt ska allting vara så glassigt i området där man bor. Och i grannförorten är det ännu värre – de har renoverat alla husen och höjt hyrorna så att folk
inte har råd att bli kvar. Nu bor bara rika
människor där och handlar i nya, dyra affärer. Det är gentrifiering på gång.
Glöd – Leo Rudberg
Utan ungdomsrörelser stannar
världen
”Ett av mitt livs bästa
beslut var att gå med i
Fältbiologerna, en förening som skänkt mig
några av de coolaste,
roligaste och mest
intensiva stunderna i
mitt liv ...”
Leo Rudberg
Aktivist i Fältbiologerna, UNF, Piratpartiet och
Unga för basinkomst
fristående krönikör i Syre
Det är grundligt och överskådligt och det märks att författarna vet vad de talar om, skriver Malin Bergendal.
Energi – Syre tipsar
Foto: TT
Matvaror som du inte
ska slänga i onödan
Lundin Petroleum räknar med att utvinna en miljard
fat olja endast vid ett av bolagets fem säkrade block i
Barents hav.
Allt fler blir uppmärksamma på att en inte
ska stirra sig blind på bäst-före-datum och
slänga fullt ätbar mat. Men för vissa livsmedel är bäst-före-datum inte ens praktiskt användbart, de kan hålla i princip hur
länge som helst.
Så här läser du tisdagstidningen
Du läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/nummer.
Du skapar som prenumerant ett konto genom att
gå in på http://tidningensyre.se/lostpassword.
Fyll i din e-postadress så får du, om adressen
finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det
nya kontot.
Får du inget mejl kan det bero på två saker:
• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om
det ligger där och markera att liknande framtida
mejl inte ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress
vi har är fel. Mejla dina uppgifter till prenumeration@tidningensyre.se så fixar vi det.
tidningensyre.se/nummer
Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg
Glöd - Hannah Lemoine
Varför måna om den
falska historien?
D
en långlivade debatten om Jan
Lööfs stereotypa avbildningar och
deras eventuella bevarande eller
förnyande har varit fascinerande
att följa. De flesta verkar vara överens om att stereotyperna är problematiska eftersom de säger att vi måste prata med våra barn om
dem och inte försöka skydda oss mot allt obehagligt. Men de flesta verkar ändå vara överens om att
dessa bilder inte bör förändras eller ritas om, med
hänvisning till ”historierevision” och ”tidsdokument” och ”diskussionsunderlag”.
Det intressanta är ju dock att Lööf genom sina
framställningar inte bidrar till någon sanningsenlig bild av historien. Tvärtom – just för att bilderna inte överensstämmer med verkligheten kan de
anses vara ett tidsdokument över en falsk historiebeskrivning, där vissa anses vara människor och
andra förminskas till stereotyper. ”Se här barnen,
förr i tiden tyckte folk att det var oproblematiskt
att publicera stereotypa avbildningar av folkgrupper, men nu vet vi bättre”.
Fast om vi återpublicerar dem nu, kan vi då
hävda det? När vi gör samma sak igen? Vad är kriteriet för att ”veta bättre” om det inte manifesteras i handling?
Även om vi enas om strategin att samtala med våra
barn om fördomsfulla stereotyper i olika medier
så återstår frågan om just barnböcker, framställda för underhållning och för att skapa läslust, är
det bästa forumet. Själva uppmaningen till föräldrar att tala med sina barn om detta implicerar att
alla föräldrar är medvetna antirasister. Med tanke
på nynazisternas marscherande på våra gator och
torg just nu känns den tanken tämligen naiv.
Vem snackar med barnet vars föräldrar tycker
att stereotyper om ”människor från andra kulturer” är helt rimliga? Och vem ska tala med barnen
som tillhör grupperna som framställs stereotypt
gång på gång? Hur ska en förälder kunna tala med
sitt lilla barn, som läser en bok för att den är spännande och rolig, om hur historien är såväl rasistisk
och fördomsfull gentemot människor som barnet
självt? Vad tillför dessa bilder bokens dramaturgi,
som gör det värt att offra deras läsupplevelse? Plus
det faktum att vi sannerligen inte lever i ett fördomsfritt samhälle ännu. Ska vi ljuga för barnen?
Om ett kulturellt verk håller en sådan standard att
det är på tapeten för att nypubliceras, så vore det
rimligt att överväga vad som är mest värt: att publicera det i sin ursprungliga form och låta den stå
som diskussionsunderlag för någonting negativt,
att återpublicera den som ett dåligt exempel eller
att uppdatera den så den kan bli den stimulerande
läsupplevelse den borde vara – för alla barn oavsett ursprung. De gamla versionerna kan få finnas
kvar som exempelvis studiematerial i skolan, där
de kan förklaras som vad de är: en del av en historiebeskrivning där vita utformade verkligheten efter sitt perspektiv och inte tog hänsyn till någon
annans. Varför ska vi måna om den falska historien istället för att ge våra barn, alla barn, tillgång till
den riktiga, lika full av mångfald som barnens liv
förhoppningsvis är?
Instagram-hashtagen #tecknadetuttupproret
Hannah Lemoine
frilansskribent, genusvetare,
jämställdhetskonsult och
fristående krönikör i Syre
www.tidningensyre.se
Regelverk som inte
gör skillnad på naket och sexuellt när
det gäller kvinnokroppar.