Ladda ner PDF - Tidningen Syre
Fredag 17 juni 2016 - nr 34 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen #73 tidningensyre.se ”Därför bör varje riksdagsledamot som inte valts in på SDs program och som har någon som helst självaktning och respekt för mänskliga rättigheter rösta nej på tisdag.” Lennart Fernström Glöd – Ledare Konkurrensskäl bakom sämre djurskydd • Zoom 12-17 Betesrätten hotad GLÖD Under ytan: Per Gahrton om partipiskan • Hannah Lemoine: Räkna rätt om basinkomst RADAR Ökad Nato-närvaro efter Baltops • Aktion under partiledardebatt • Känslostyrt om Brexit ENERGI Omöjliga intervjuer: Apan Ishmael • Mat med Jenny: Smörgåstårta till midsommar • Sudoku 2 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Ledare Vattenfall står trots energiöverenskommelsen fast vid stängningen av Ringhals 1 och 2. Borttagandet av effektskatten och öppnandet för ny kärnkraft suger fett. Ännu skamligare flyktingpolitik Under den period som Sverige har haft id-kravet har cirka 3 000 personer drunknat i Medelhavet. Personer som desperat försöker fly till ett tryggare liv. De har flytt trots att EU försöker stoppa dem med allt från Frontexs ökade samordning och gränsbevakning till att betala Erdoğans Turkiet 60 miljarder för att vara gränsvakt. En ”lösning” som svenska regeringen har drivit fram och som Stefan Löfven motiverade med att det är viktigt att ”knäcka affärsmodellen med dessa farliga resor”. Men det är ingen ”affärsidé” som skapar flyktingströmmarna. Det är situationen i länder som Syrien, Nigeria, Gambia, Senegal, Guinea, Syrien, Irak, Afghanistan, Pakistan och Iran som skapar dem och det är EU och länder som Turkiet, Ryssland och USA som förvärrar dem. Hittills i år har det kommit 220 000 flyktingar till EU, nästan alltid sjövägen, oftast i undermåliga båtar. De vet att de tar enorma risker när de försöker ta sig in fästning Europa. Men så länge bombande, terror, krig, svält och miljökatastrofer pågår kommer folk att ta den risken. Vi i Europa och Sverige varken kan eller ska försöka stoppa det. De hinder vi sätter upp minskar inte behovet och inte heller primärt antalet som försöker ta sig hit, de ökar bara insatsen och antalet som förlorar sina liv under den desperata flykten. Regeringens beslut i slutet av förra året syftade till att nå Europas miniminivå i mottagande. Den radda av åtgärder som gjorts sedan i höstas för att hindra människor på flykt från att komma hit har också gjort att antal asylsökande som lyckas ta sig till Sverige har minskat med över 94 procent jämfört med oktober månad. Trots det är regeringen inte nöjd. På tisdag Foto: Petros Giannakouris/AP/TT Vid årsskiftet infördes id-krav för att få åka till Sverige. Det innebär att har du flytt utan att ha giltiga id-papper med dig har du inte rätt att ens söka asyl och få ditt ärende prövat i Sverige. Redan när du ska gå på tåget i Danmark, färjan i Tyskland eller flyget i Nigeria stoppas du av transportbolagets personal. Bara i år har 3000 flyktingar drunknat i Medelhavet. På tisdag vill regeringen göra det än svårare för dem som försöker komma hit och framför allt för dem som trots allt lyckats ta sig hit. ska riksdagen besluta om ännu hårdare regler som inte bara hindrar nödställda att komma hit utan också ska göra det jävligt för dem som är här. Logiken är ungefär som när regering och riksdag jävlas med arbetslösa, sjukskrivna eller narkotikabrukare. Genom att göra deras situation så ohållbar som möjligt vill de avskräcka andra från att ”välja” att hamna där och försöka röka ut dem som redan är där. Regeringen föreslår nu införande av tillfälliga uppe hålls tillstånd i stället för permanenta, begränsad möjlighet till uppehållstillstånd av humanitära skäl och inte minst begränsad möjlighet till familjeåterförening. Sveriges praxis att endast en mindre andel av dem som beviljas asyl ges flyktingstatus är redan innan hårt kritiserad av UNHCR. När den praxisen nu kombineras med EUs miniminivå, som innebär att enbart de med flyktingstatus får ta hit sin familj, leder det till en katastrof för alla familjer som har splittrats. Barn som skilts från föräldrar, föräldrar och älskande där bara en har haft möjlighet att göra den dyra flykten, syskon som hamnat i olika länder och så vidare. Människor som flytt terror, krig och död ska med regeringens förslag inte bara hindras att återförenas med sina familjer, de ska också förhindras att börja bygga ett liv här. Med de tillfälliga uppehållstillstånden vet de aldrig hur länge de kommer att få stanna. Hur tänker sig regeringen att integrationen ska underlättas när de skapar lagar som motverkar flyktingars möjlighet att bli en del av samhället? Hur ska en människa som efter en flykt tvingas leva utan sina nära och kära, ofta med vetskapen att de är kvar i terrorn, någonsin få ro och energi att bygga upp ett bra liv? Hur ska en människa som kanske kastas ut nästa år kunna satsa på att bli en del av det svenska samhället? Regeringens lagförslag kritiserades hårt av samtliga remiss instanser för att varken mänskliga, sociala, ekonomiska eller rättsliga konsekvenser har behandlats på ett acceptabelt sätt. Därför bör varje riksdagsledamot som inte valts in på SDs program och som har någon som helst självaktning och respekt för mänskliga rättigheter rösta nej på tisdag. Oavsett vilket parti de tillhör och hur hårt partipiskan viner. Lennart Fernström lennart.fernstrom@tidningensyre.se Omslagsfoto: Lars Pehrson/SvD/TT Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033 Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: fornamn.efternamn@tidningensyre.se Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570 Miljömärkt trycksak 3041 0673 Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Sara Granér Sidan tre Glöd 3 4 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Under ytan Partipiskan – till historiens skräpkammare I de flesta frågor bör en riksdagsledamot följa sin partigrupp, men det måste finnas utrymme att följa sin övertygelse. Annars blir rigiditeten så hård att den blir bräcklig, skriver Per Gahrton på veckans Under ytan. Per Gahrton är doktor i sociologi, före detta riksdagsledamot för Folkpartiet och Miljöpartiet de Gröna och ledamot av Europaparlamentet för Miljöpartiet. Han var initiativtagare till Miljöpartiet och dess första manliga språkrör. Han är före detta sekreterare för European Greens, ordförande i EU-parlamentets Kinadelegation, ordförande i den gröna tankesmedjan Cogito och ordförande för Palestinagrupperna i Sverige. Han har skrivit ett 30-tal böcker. Foto: Schyffel/Wikimedia Commons O m inte FP-riksdagsmannen Ture Königsson 1959 lyssnat mer på sitt samvete och sina ”arbetarliberala” väljare (sådana fanns på den tiden) än på den så kallade partilojaliteten och lytt partipiskan, skulle vi inte ha fått något allmänt tjänstepensionssystem i Sverige (ATP). Men Königssonfallet är ganska unikt. Det vanliga när enskilda riksdagsledamöter bryter mot partilinjen är att det inte påverkar riksdagens beslut – som till exempel när fyra miljöpartister nyligen röstade mot värdlandsavtalet med Nato. Eller när jag själv och Bonnie Bernström i slutet av 70-talet röstade nej till svenskt medlemskap i den Interamerikanska Utvecklingsbanken IDB. Ändå är brotten mot partipiskans påbud viktiga för att de påminner om att politik inte bara är maktspel och att riksdagsledamöter inte ska vara passiva knapptryckare som kan ersättas av en namnstämpel, utan enligt grundlagen förutsätts ta samvetsbestämd ställning efter saklig prövning. Politik är inte fotboll I debatten efter MPs bestraffning av ”de fyras gröna gäng” har det gjorts jämförelser med en fotbollsmatch. Hur går det om en del spelare börjar skjuta mot det egna lagets mål? Folk som resonerar så borde nog hålla sig till fotboll och överlåta politiken till personer som inser att politik är något helt annat än en sporttävling. Fotboll är och måste vara endimensionell, det kan inte finnas minsta förståelse för motståndarens intressen. Politik är och måste vara flerdimensionell och bygga på respekt för motståndare och kritiker och öppenhet för att till och med ge konkurrenter visst inflytande – om väljarna i valet har sagt att de inte tycker att ett enda parti ska ha all makt. Samtidigt måste politik besjälas av ideologiska övertygelser, annars förtvinar den till ren maktkamp, till en sorts fotbollsmatch. Den klassiska partipiskan är i grund och botten ett stalinistiskt verktyg. Jag glömmer aldrig ett besök hos Högsta Sovjet bara några år före Sovjetunionens sammanbrott. Gejdar Alijev var talman (han blev senare president i Azerbajdzjan) och frågade efter varje votering: Bifall? Samtliga händer upp. Avslag? Noll händer upp. Avstår? Noll händer upp. Timme efter timme. Ändå lyckades han varje gång han frågade Avslag eller Avstår låta lite förvånad! Han var en god skådespelare. Sämre som politiker – i varje fall demokratisk sådan. Ett frö till splittring I Sverige har särskilt socialdemokratin styrts av samma principer. Ursprungstanken är att parlamentarikerna saknar egen vilja, eget värde, utan bara är verktyg för arbetarklassen = partiet. Systemet kallas ibland ”demokratisk centralism” och innebär en form av hyckleri som ska dölja att det rör sig om klickvälde, det vill säga motsatsen till demokrati. Dock anförs också av goda demokrater som argument för tuff partipiska att det bidrar till partisammanhållning – och ensam är inte stark, bara tillsammans kan en politisk grupp få makt och inflytande. I detta finns en poäng. Men samtidigt bär partipiskan i sig fröet till splittring, för om det inte finns minsta utrymme för självständigt, ideologiskt agerande inom partiramen blir till slut den enda vägen för varje självständig tänkare att känna sig tvingad att bryta sig ut och bilda sin egen sekt. Särskilt inom vänstern har partisplittring och sekterism varit en farsot. Gröna partier har på grund av sin flexibilitet och öppenhet för mångfald varit mer skyddade. Gröna har inte behövt bilda nya minipartier för att kunna få utlopp för sina gröna övertygelser. Tyvärr tycks detta ändras under trycket av regeringsutövning. Man kan undra varför. Vad är poängen med att bestraffa Carl Schlyter och kompani? Är MP-ledningen rädd för att den ideologiska enigheten, som traditionellt varit stark, nu blivit så urvattnad att en rimlig grad av partisammanhållning inte längre kommer av sig själv genom att man står på samma grund? Tror MP-ledningen att partiet ska sönderfalla i sina beståndsdelar om folk i viss mån kan följa partiideologin när denna har kompromissats bort och offrats för maktens skull? Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Under ytan Glöd 5 Foto: Henrik Montgomery/TT Ulla Andersson från Vänsterpartiet, Isabella Lövin från Miljöpartiet och några andra riksdagsledamöter under omröstningen om vårbudgeten i april. Det måste vara möjligt att tänka själv i politiken, skriver Per Gahrton. Jag tror det är helt fel. Jag är övertygad om att de flesta avvikare inser att avvikande röstning måste vara en sällsynt undantagsföreteelse. Men det måste finnas utrymme för undantag som bekräftar regeln, annars blir rigiditeten så hård att den blir bräcklig. måttlig uppmärksamhet, inte påverkat riksdagsbeslutet och i stort sett glömts bort. Då dras en uppslitande petningskampanj igång som än en gång vänder all uppmärksamhet bort från grön politik, till småsinta personkonflikter. Jantelagen ”Samtidigt bär partipiskan i sig fröet till splittring, för om det inte finns minsta utrymme för självständigt, ideologiskt agerande inom partiramen blir till slut den enda vägen för varje självständig tänkare att känna sig tvingad att bryta sig ut och bilda sin egen sekt.” Tyvärr tror jag att det inte alls handlar om ärlig omsorg om partiets regeringsduglighet utan om primitiv jantelag (vilket öppet erkänts av några av de 21 MP-riksdagsledamöter som röstade för Nato-avtalet trots att de kanske tycker lika illa om det som Schlyter och kompani). Varför ska några få sola sig i avvikelsens glans och få ideologisk helgongloria medan alla de andra plikttroget agerar stalinistiska knapptryckare, med knutna händer i fickorna? För även om en liten minoritetsregering kan överleva några avvikare kan den inte överleva många. Större delen av ett regeringspartis ledamöter måste följa de kompromisser och förhandlingsuppgörelser man genom majoritetsbeslut ställt sig bakom, annars blir det regeringskris. Större delen – men inte alla. Det handlar alltså om gränsfall och en skicklig partiledning brukar kunna hantera detta så att efterhand alla enskilda ledamöter både fått sin stund i rampljuset som ideologiska helgon och sina många timmar i skamvrån som anpassliga maktspelare. Grundfrågan är förstås: Ger regeringskompromissandet trots allt mer plus än minus? Eftersom politik med nödvändighet är en blandning av administration och teater kan det vara svårt att komma fram till enig utvärdering. Men att några avvikare hanterats så oskickligt och självdestruktivt som skedde med Schlyter och kompani har jag svårt att komma på. Avvikelsen hade skett, den hade väckt Blicka söderut Det kan finnas två tänkbara orsaker: 1. Allmän oerfarenhet och jantelag inom riksdagsgruppen. Sådant kan man lära av och genomföra förbättringar. 2. En genomtänkt plan för att genom utrensningar (delvis efter mönster från Die Grünen) bli av med genuint alternativa gröna och förvandla hela partiet till ett administrationsparti som inte retar någon – men inte heller entusiasmerar någon. Faktum är att Die Grünen hejdade sig och insåg att ytterligare ett traditionellt mittenparti inte behövs och inte efterfrågas av väljarna. Den store ledaren Joschka Fischer som under ett årtionde blev synonym med Die Grünen och Tysklands populäraste politiker har sedan länge helt försvunnit från tysk politik. Dagens tyska gröna vill inte ta i hans minne med tång och ingen minns en enda viktig grön åtgärd han fått igenom. Visst är dagens Die Grünen annorlunda än 80-talets, men också helt olikt Fischer-årens maktparti. Man har lärt mycket om regerandets möjligheter – men också om dess risker. Så jag hoppas verkligen MP-ledningen blickar söderut. Ett grönt regeringsparti kan inte behärskas av fundisar. Men om det rensar ut alla fundisar och blir ett traditionellt maktspelsparti i mitten mister det all mening och förmodligen också alla maktpositioner. Anpassliga maktpartier finns i överflöd, men ideologistyrda alternativpartier som tar framtidsutmaningarna på allvar finns det bara några få av. Ett tecken på att ett parti är alternativt är att det förpassar den traditionella partipiskan till historiens skräpkammare. Partisammanhållning när det gäller och är viktigt – javisst. Jag har inte hört någon seriös miljöpartist ifrågasätta det. Men att systematiskt rensa ut miljöpartister som tar det egna partiprogrammet på allvar kan bara leda till olust, splittring och till slut utträde från den politiska scenen – också för maktspelarna. Om inte ”realos” i regeringen inser att de utan aktivt stöd av ”fundisar” är förlorade har de sågat av den gröna alternativgren de sitter på. Per Gahrton Rättelse: I Under ytan, nr 69, om värdlandsavtalet skrev Martin Jordö att ”Svenska Freds bedömer att detta troligtvis händer regelbundet” – att Nato-länder, främst USA, för in kärnvapen i Sverige. Det är för starkt uttryckt och skulle inte ha varit med. Glöd Debatt Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Foto: Anders Wiklund/TT 6 Kärlek, respekt och att dela samma värld – det var farliga budskap under EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001. Här är det fortfarande lugnt, men snart ska polisen slå till och göra staden till ett inferno av tårgas och glaskross. Nu är det 15 år sedan och dags att samlas igen, skriver Tord Björk. Dags att samla motståndet DEBATT Det är dags att samla proteströrelser för lösningar på den multidimensionella krisen där EU står i centrum. Flyktingpolitiken, TTIP, fredsfrågan, ökade klyftor mellan centrum och periferi inom och mellan länderna i EU och än mer till grannländerna österut och söderut, jordbrukets framtid och privatiseringspolitiken med nedmontering av välfärdsstaten och brutalisering av arbetslivet är frågor där EU är pådrivande. I det läget väljer Miljöpartiet att beröva de miljöpartipolitiker inflytande som mest bidragit med politisk substans som kan ena landsbygd och stad, periferi och centrum i Sverige och EU och därtill står upp för den av miljöpartiet beslutade politiken att inte närma sig Nato. Valter Mutt berövas sin roll som utrikespolitisk talesperson och Carl Schlyter sin roll som EU-nämndens ordförande. Från Ordfront Magasin till näringslivets tankesmedja Frivärld till Miljöpartiets riksdagsgrupp hånas nu fredskrafterna. Att motsätta sig närmande till Nato och värdlandsavtalet ses som pacifistiskt trams. Gamla betrodda socialdemokrater utses i massmedia till ryska hybridkrigare när de företräder en utrikespolitisk linje som var självklar för alla partier utom Moderaterna under många fredsår. Det är lätt att hamna i försvarsställning. Det märks inför 15-årsdagarna av EU-toppmötet i Göteborg. I en värdefull artikel i Göteborgs Fria uttalar sig Cecilia Verdinelli om inspärrningen av Hvidtfeldtska gymnasiet och vad som sedan följde: ”det här var den största kränkningen mot mötes- och demonstrationsfriheten som har gjorts i Sverige i modern tid. Och det fanns inte argument för det”. Hon påtalar också skillnaden mellan Sverige och andra länder: ”det som var unikt, var den stora välviljan som fanns på ytan. Kontrasten blev stor till inspärrningen och brutaliteten”. Det är som Miljöpartiets välvilliga yta, som snabbt byts till motsatsen när samhällsförändrande folkrörelsers krav ska köras över och de som företräder de krav som partiet nyss stod bakom spärras in i baksätet som gisslan och hindras från att ha inflytande. Det finns all anledning att se med oro på den glättighet som härskar i svensk politik kombinerad med brutalitet mot avvikande röster, med närmande till Nato och ökad makt för storföretagen som paradgrenar, en linje som drevs igenom med kraft inte minst under EU-toppmötet i Göteborg 2001. På Syn- Delta i debatten! Skriv vad du tycker och skicka till glod@tidningensyre.se. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusive mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en presentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter under pseudonym. dikalistiskt forum ordnas mötet Femton år sedan EU-toppmötet där händelserna blir belysta av dem som var med och forskare talar om repression av rörelser. Bonde-, miljö- och solidaritetsrörelser har byggt ett allt tätare samarbete för att återta makten över maten och naturbruket och blickar även framåt. Detta samarbete har resulterat i ett möte om EU-politiken och framtiden den 11 juni hos Studiefrämjandet Göteborg. Här kommer inte bara jordbruks- och miljöfrågor att tas upp utan alla de frågor som 87 nordiska folkrörelser drev tillsammans 2001 – Nej till att göra offentlig sektor och miljö till handelsvara, nej till militarisering, nej till EU:s flyktingpolitik och nej till nyliberal ekonomisk politik som euron. Inledare är folk från folkrörelser som Folkkampanjen för asylrätt, Kvinnor för fred, Folkrörelsen nej till EU, Jordens Vänner, Nordbruk, Folket i Bild Kulturfront men också politiker som Hans Linde från Vänsterpartiet, miljöpartisten Hans Wåhlberg och socialisten Johannes Jensen. Ett möte om EU-politikens framtid med stöd av europaparlamentarikern Max Andersson från Miljöpartiet. För alla som söker en hållbar väg framåt som enar landsbygd och stad och verkar för fred med jorden och fred på jorden finns möjligheten att delta i Facebookgruppen Alternativ till EU. Det är dags att ta strid mot den rådande världsordningen. Tord Björk Jordens vänners EU-utskott Syretältet i Almedalen 2016 Kom och häng i Syretältet – mötesplatsen för dig som vill förändra världen. Vi har fem temadagar med seminarum och panelsamtal. På kvällarna blir det konserter, dans och brädspelskväll. Här är ett urval av programpunkter och deltagare. Hela programmet kommer på: www.tidningensyre.se/almedalen Mattias Gardell, författare Stina Oscarson, teaterchef och samhällsdebattör USA – TTIP, presidentval och energipolitik Benita Eklund, redaktionschef Syre Makt och rättigheter åt kvinnor i fredsprocesser Heléne Lööw, författare Unni Drougge, författare och arbetskritiker Cykla – inte bara bra för miljön Foto: Jan-Åke Eriksson Hur långt sträcker sig människans ansvar? Knark – en svensk historia Antje Jackelén, ärkebiskop Ett lapptäcke av åtgärder eller basinkomst? Magnus Linton, författare Foto: Alfonso Jaramillo Flyktingpolitiken: Hur kunde det bli så här? Hur vänder vi det? Det rasistiska våldet Syre-fest för klimatet med DJs systrarna Markelius Charlotta von Zweigbergk Workshop: Att arbeta för vegonorm Foto: Jan-Åke Eriksson Systrarna Markelius Med vilken rätt äter vi djuren? Amir Englund, cannabinoidforskare Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell omvandling vid KTH Det finska basinkomstförsöket Klimatet och välfärden – Hur Sverige kan gå före i en nödvändig omställning för att skapa en uthållig välfärd ? Peter Söderlund, X-Cons Varför arbetar vi? Behöver vi arbeta i framtiden? Lennart Fernström, chefredaktör Syre Konsert med Nike & Röda orkestern Christian Engström, Piratpartiet Trygghetssystemen – en madrass att falla Malin Bergendal, mjukt på eller en Elin Bååth, redaktör på Syre Fi Gotland madrasserad cell? Kommer omställningen uppifrån eller nerifrån? Sofia Härén, redaktör på Syre Om ”klimatdilemman” och hur vi kan bygga ett hållbart och klimatsmart samhälle för våra barn Daniel Suhonen, debattör Nike Markelius, musiker och skribent Därför granskar vi svenska djurindustrier Martin Smedjeback, djurrättsaktivist SAQWERTY Karen Austin, krönikör på Syre Markus Kanerva, från finska tankesmedjan Tänk. Basinkomstförsöken i Finland Vad är en human Brädspelskväll narkotikapolitik? 8 Radar Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nyheter Observatoriet Cape Grim i Australien uppmätte nyligen koldioxidnivåer på över 400 ppm (miljondelar). Observatoriet är ett av tre som ingår i Global Atomsphere Watchs program under World Meteorological Organization och vars uppgift är att samla in data och analysera utvecklingen i jordatmosfären. Det är inte första gången som nivåer på 400 ppm uppmätts – första gången var 2013 vid observatoriestationen Muana Loa på Hawaii – men till skillnad från de norra hemisfärerna råder inte lika stora väderomställningar kring Cape Grim på Tasmanien. Därför menar det ansvariga forskarlaget att siffrorna vid Cape Grim bättre avspeglar de globala nivåerna. ”Jorden har passerat en olycklig milstolpe”, konstaterar vetenskapstidskriften Science. Forskare räknar med att tröskeln till en klimatförändring på två grader passeras vid 450 ppm. Klas Lundström Riksdagen röstar om ny flyktinglag På tisdag säger riksdagen sannolikt ja till att tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Med den nya lagen skärps också försörjningskravet samtidigt som rätten till anhöriginvandring blir svagare. En majoritet i socialförsäkringsutskottet vill att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Den nya lagen föreslås gälla i tre år och är tänkt att träda i kraft den 20 juli. De nya reglerna gäller för dem som har fått sin ansökan om asyl registrerad hos Migrationsverket efter den 24 november förra året. Kritiken mot den nya lagen har varit omfattande. Bland annat motsätter sig Amnesty tillfälliga uppehållstillstånd. – Att tvinga människor som flytt krig, våld och förföljelse till att på nytt behöva leva i ovisshet om vad som ska hända i deras liv leder till ett stort mänskligt lidande, säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för flyktingfrågor på Amnesty. Benita Eklund I tisdags aviserade Nato att fyra nya bataljoner (totalt 4 000 personer) ska placeras i Baltikum och Polen. Foto: U.S. Naval Forces Europe-Africa/U.S/Public Domain Koldioxidnivåer vid olycklig milstolpe Natos närvaro i Östersjön utökas efter Baltops I morgon tar Natoövningen Baltops slut. Sverige har deltagit med förband och Jas-plan. Under övningen har Nato aviserat truppförstärkningar till Baltikum och Polen. Försvarsminister Peter Hultqvist gläds över det svenska deltagandet i Baltops. – Skulle det bli en kris eller konflikt i vår del av Europa så kommer det på ett eller annat sätt drabba oss alla, därför är det också väldigt viktigt att öva hur vi kan samverka i ett givet läge om det skulle behövas, säger han till Sveriges Radio. I tisdags aviserade Nato att fyra nya bataljoner (totalt 4 000 personer) ska placeras i Baltikum och Polen. Bataljonernas sammansättning och nationalitet avslöjas i juli. – Det här sänder en klar signal att Nato är redo att försvara alla allierade, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Stig Henriksson, Vänsterpartiets försvarspolitiske talesperson, tycker att både Nato och Sverige går i helt fel riktning. – Militariseringsspiralen i Östersjön är farlig både på kort och lång sikt, säger han till Syre. Förut talades det om ”ömsesidig säkerhet”, en säkerhet som båda sidor kan känna sig trygga med. Nu talas det om ”gemensam säkerhet”, vilket är ett ändrat tonläge, samtidigt som Sverige helt stänger dörren till Ryssland. Upprustningen i Östersjön sker efter flera års vädjande från de baltiska staterna om permanenta Natostyrkor. Hur Ryssland kommer att reagera återstår att se. Henriksson instämmer i att ”Putins regim inte kommer gå till historien som världens änglar”, men att Sverige borde lära av Finland, som till skillnad från Sverige upprätthåller relationer med Ryssland. – Ryssland är ju ett av våra grannländer, säger han. Och kommer så alltid vara. De politiska spänningarna går inte att lösa militärt. Klas Lundström Mer om militärövningen Baltops, som pågår den 3–18 juni, fanns i tisdagens digitala utgåva av Syre: http://tidningensyre.se/2016/nummer-72/baltops Aktion under partiledardebatt I onsdags möttes partiledarna i riksdagen för en sista debatt innan sommaren. Medan ledamöterna diskuterade i kammaren pågick en klimataktion i närheten, vid Rosenbad där statsministern har sitt tjänsterum. Enligt polisen använde aktivisterna våld mot Rosenbads vakter i samband med att de klättrade upp på entrétaket och höll upp en banderoll med S och MP-loggor samt texten ”Vi låter kolet ligga”. Enligt aktivisten Emma Öhrn, som intervjuades av Expressen på plats, var dock förloppet fredligt. Något våld går heller inte att se i de filmer som spridits i sociala medier. Fyra personer greps av polisen. De tio aktivisterna saknade kopplingar till någon organisation. I riksdagshuset inledde statsminister Stefan Löfven (S) sitt anförande med skjutningarna i Orlan- do. Han talade framför allt om terrorism och integration och det var teman som fick stort utrymme under den tre timmar långa debatten. I övrigt lyftes bland annat jobben, skatterna och skolan. Försäljningen av kolet dök också upp kort i partiledardebatten. Jonas Sjöstedt (V) frågade Gustav Fridolin (MP) om det tjeckiska bolaget EPH verkligen kan anses vara en lämplig köpare av Vattenfalls kolgruvor i Tyskland. – Det är en stor och viktig fråga och Miljöpartiet arbetar i varje beslut för att så mycket kol som möjligt ska stanna i marken, svarade han. Efter att Jonas Sjöstedt påpekat att han inte fått svar på frågan tillade Gustav Fridolin att bedömningen av EPH som köpare finns med i processen. Enligt SvD väntas inom kort ett beslut om försäljningen av Vattenfalls kolgruvor. Benita Eklund Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nyheter Nya EU-regler för konfliktmineraler Kongo-Kinshasas mineraltillgångar har i flera sekel legat till grund för konflikter. Europa är den största importören och en stor portion räknas som så kallade konfliktmineraler. I slutet på juni ska EU-parlamentet fatta beslut om nya regler på området. Bland Kongo-Kinshasas konfliktmineraler finns guld, tantalit, tenn och volfram. De utvinns i gruvor som upprättats på mark som framför allt väpnade grupper konfiskerat från lokalbefolkningen. Dessutom nyttjas barn eller slavar som arbetskraft. Mineralerna används till datorer, mobiltelefoner och hemelektronik. EUs förhandlingar om tydligare riktlinjer kantas dock av politiska stridigheter, bland annat finns en rädsla – som delas av den globala elektronikindustrin – inför mer byråkrati och försvårande regelverk. – Vi får inte glömma att när vissa EU-länder och Radar 9 Stängningen av Ringhals 1 och 2 står fast Energiöverenskommelsen och utfasningen av den omdiskuterade effektskatten kommer inte att påverka besluten om stängning av reaktorerna 1 och 2 på Ringhals. Det berättar Vattenfalls vd Magnus Hall och berörda fackförbund i en artikel i Hallands Nyheter från i tisdags. ”Oron för att stänga ytterligare block är dock borta” enligt Åke Wallin från fackförbundet Ledarna. Om överenskommelsen funnits för två år sedan hade det förmodligen inte varit aktuellt att stänga reaktorerna, tror han. Nu när energiskatten försvinner anser Vattenfall att det blir lönsamt att investera i kylningsanläggningar vid de tre reaktorerna i Forsmark. Enligt TT fattade det statliga bolaget beslut om detta under onsdagen. EU-politiker oroar sig för möjlig ökad byråkrati, så handlar frågan om möjligheterna att överhuvudtaget kunna bedriva laglig utvinning för företagen i exempelvis Kongo-Kinshasa, säger Joakim Wohlfeil, policyrådgivare i konfliktfrågor på Diakonia. Kongos utdragna inbördeskrig finansieras till stor del av mineralhandeln, och regeringen – ledd av president Joseph Kabila – anklagas för att själv sko sig på konfliktmineraler. Diakonia hyser oro inför en urvattnad lag och har tillsammans med 130 organisationer från Afrika och Europa uppmanat EU att gå till botten med problemet. Bland annat befarar de att EU-direktiven kommer att fokusera på importreglerna i stället för på mänskliga rättigheter i och kring mineralgruvorna. – För dem som drabbas av följderna av den illegala handeln är det en fråga om liv och död, säger Joakim Wohlfeil. Klas Lundström Benita Eklund Sveriges första sjukhus med hbtq-certifiering Apostolis Fotiadis/IPS Benita Eklund Foto: Nikos Pilos/IPS Kiki Petrakou arbetar för den statliga organisationen National Center for Social Solidarity som slussar minderåriga till särskilda boenden runt om i landet. Hon menar att antalet unga som de ska ta hand om har mångdubblats. Mellan januari och mars handlade det om 1 210 minderåriga medan det endast var 328 under samma period 2015. Nu har hela sjukhuset i Enköping hbtq-certifierats och enligt RFSL är sjukhuset det första i världen med fullständig hbtq-certifiering. – Det är en viktig markering som visar att i landstingets verksamheter är alla välkomna, oavsett vem du är, säger Vivianne Macdisi (S), ordförande för sjukhusstyrelsen i ett pressmeddelande. Hon menar att certifieringen också bidragit till ett bättre arbetsklimat. Sedan arbetet med certifieringen inleddes 2013 har samtliga 500 medarbetare genomgått en utbildning där sju olika diskrimineringsgrunder gås igenom: kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsidentitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. – Vi har alla fördomar, utan att vi tänker på det. Utbildningen hjälper oss att bli medvetna om normerna som styr och att få ett vidgat synsätt, så att vi inte slentrianmässigt beter oss på ett exkluderande sätt, säger förvaltningsdirektör Eva Telne. Flyktingar i ett provisoriskt läger längs den grekisk-makedonska gränsen nära staden Idomeni. Sedan vägen via Balkan stängdes i mars har tusentals minderåriga blivit strandsatta. Tusentals ensamma barn strandsatta i Grekland Sedan västra Balkanrutten stängdes sitter tusentals flyktingar på väg till centrala och norra Europa fast vid gränsen mellan Grekland och Makedonien. Många av dem är ensamkommande barn som löper stor risk att utsättas för trakasserier och att bli utnyttjade. Enligt en rapport som presenterades den 31 maj av Rädda barnen har fler än 1,2 miljoner flyktingar gett sig av mot Europa sedan 2015. Flyktingströmmen har inte varit så stor sedan efter andra världskriget. De flesta människor kommer från konfliktdrabbade länder som Syrien, Sudan, Afghanistan, Somalia och Eritrea. Situationen har förvärrats sedan i början av februari när flera länder i Europa införde begränsningar för flyktingar. Vägen via Balkan stängdes i mars och därefter har antalet strandsatta flyktingar i Grekland ökat till 57 000 enligt FNs flyktingorgan UNHCR. FN-organet beräknar att över 30 procent av flyktingarna är minderåriga. 10 Radar Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nyheter Känslostyrt i debatten om Brexit i Storbritannien Nästa vecka avgörs Storbritanniens öde som framtida EU-medlem. Valrörelsen kantas av fräna attacker från båda sidor samtidigt som den största dagstidningen uppmuntrar sina läsare att rösta för utträde. OECD å andra sidan varnar för katastrofala konsekvenser ifall Storbritannien väljer att hoppa av EU-tåget. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har återigen varnat för de ekonomiska följderna ifall de brittiska väljarna skulle föredra utträde framför fortsatt medlemskap. Vid en Brexit-utgång i valet kommer Storbritanniens ekonomi att rasa, menar OECD, och vid år 2030 vara mycket mindre konkurrenskraftig än i dag. – Om vi inte agerar för att få igång produktivitet och potentiell tillväxt, så kommer både yngre och äldre generationer att vara illa ute, säger Catherine L Mann, chefsekonom vid OECD. I samma veva som OECD gav sin senaste profetia uppmanades läsare till Storbritanniens största dagstidning The Sun att rösta för ett EU-utträde. ”Vi måste frigöra oss från det diktatoriska Bryssel”, skrev The Sun den 13 juni. ”Under vårt 43-åriga medlemskap i den europeiska unionen har den visat sig alltmer girig, slösaktig, mobbande och hisnande inkompetent i kristider”. The Sun kallar folkomröstningen för Storbritanniens ”sista chans”. Domedagsretoriken präglar överlag den brittiska valdebatten. Båda sidor menar att mer står på spel än ett ja eller nej till fortsatt EU-medlemskap. De etablerade partiernas trovärdighet och framtida plats i väljarnas hjärtan har på allvar börjat utmanas av populistiska alternativ som påminner mycket om östra Europas motsvarigheter. Ukip har alltid haft EU-kritiken som paradfråga, men i kölvattnet Foto: Stefen Rosseau/AP/TT Under pågående fotbolls-EM i Frankrike har britter gjort bort sig genom bråk på läktaren och skadegörelse på gator och torg. Tillsammans med Ryssland varnades England för att de skulle kastas ut ur turneringen ifall huliganerna inte slutade upp med sitt beteende. Mästerskapet äger rum samtidigt som USA står för dörren till en närmast hatisk presidentvalshöst och terrordåd och hatbrott mot hbtq-personer plågar västvärlden. Och mitt i alltsammans ska Storbritannien folkomrösta inför fortsatt medlemskap i eller utträde ur EU. Den irländska artisten Bob Geldof deltog i onsdags i en båt-aktion för att Storbritannien ska stanna i EU. Det är jämnt mellan ja- och nejsidan inför omröstningen nästa torsdag men opinionsundersökningarna pekar alltmer mot ett nej. av terrordåd i Paris, hatbrott i Orlando och Donald Trumps framgångar i USA har Brexit-sidan spelat ut islamkortet. Efter hatbrottet i Orlando skrev Brexit-sidans officiella Twitterkonto ”Leave.EU”: ”Agera nu innan vi inom en snar framtid åser en liknande Orlando-tragedi även här.” Liknelsen har kritiserats, men klart är att Brexit-sidan har på sig ledartröjan inför valdagen den 23 juni. Enligt BBC – som understryker att opinionsundersökningar inte gått att förlita sig på de senaste åren – visar de senaste mätningarna på ”ett tydligt” försprång för Brexit-sidan. – Men innan [Brexit-sidans] förkämpar börjar jubla borde de invänta ytterligare undersökningar, skriver BBC. Chi Onwurah, parlamentsledamot för Labour med rötterna i Newcastle, nordöstra England, bär en blå knappnål med texten ”I’m in” (”Jag är med”). Ett EU-utträde vore ett hårt slag för hela Storbritannien, men den verkliga käftsmällen tror hon att regioner som nordöstra England kommer att få smaka på. – Ett EU-utträde riskerar väldigt mycket, säger hon till Syre. Produktion, förmågan att locka investerare och sociala fonder som förser oss med en röst i investeringsfrågor. Nordöstra England lider av stor arbetslöshet och expanderande sociala klyftor. Chi Onwurah är en av många i regionen som ser EU – och inte London – som given politisk knutpunkt. Och ett brittiskt EU-utträde skulle vara ett svårt slag för städer som Newcastle Upon-Tyne, som i den nedlagda kolindustrins spår har byggt en ekonomi kring universitetssatsningar och turism – två områden som är omgärdade av stora frågetecken i Brexit-debatten. – Det mest tragiska med folkomröstningen är att känslostyrda budskap riskerar att sätta hela vår framtid på spel, säger Onwurah. Det är farligt. Klas Lundström Inför omröstningen har Syre haft två reportage från Storbritannien. Det första från en döende stålindustri Teesside (Nr.61) och det andra från Newcastle efter kolruschen. Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nyheter Tisdag 14 juni. Protesterna mot den nya arbetsmarknadslagen fortsätter runt om i Frankrike. Fackförbundet CGT riskerar nu att inte få tillstånd till fler demonstrationer om inte demonstranterna lugnar ner sig. I tisdags blev det sammandrabbningar när maskerade ungdomar kastade föremål mot poliser i Paris. Demonstrationerna har pågått sedan i mars och reformpaketet behandlas just nu i senaten. Foto: Francois Mori/AP/TT Radar 11 12 Zoom Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Nya regler försämrar djurskyddet Det svenska djurskyddet kan vara i fara när den inhemska livsmedelsproduktionen anpassas till konkurrensen från andra EU-länder. De nya betesreglerna för kor gör det omöjligt att kontrollera att djuren verkligen får vara ute tillräckligt mycket. Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se D Zoom Text: Andreas Jakobsson ka in i ladugården igen direkt efter att åskådarna åkt från gården. De nya betesreglerna ger större flexibilitet för bönderna, vilket innebär att kornas välmående kan komma i kläm. Betesregeländringarna är ett led i att det svenska djurskyddet får stå tillbaka när livsmedelsproduktionen anpassas efter den internationella konkurrensen på marknaden. Att svenska kor ska vara ute på bete på sommaren har varit lagstadgat sedan den svenska djurskyddslagen infördes 1988. Kor skulle vara ute på bete i fyra månader i södra Sverige, tre månader i mellersta Sverige och två månader i norra Sverige. Och betet skulle vara i en sammanhållen period. Efter påtryckningar från branschen lättades reglerna upp för fyra år sedan. Foto: Pixabay e första korna tvekar lite, men när de första mularna väl kommit utanför ladugårdsöppningen går det fort. Ett femtiotal kor rusar ut till det gröna vårgräset till några hundratal åskådares jubel. Det spritter i benen på några av djuren som tar glädjeskutt till publikens förtjusning. De många kosläppen har de senaste åren ökat i popularitet och lockar tusentals besökare över hela landet. Kosläppen är utmärkt pr för landets bönder och den inhemska mjölkproduktionen genom att förstärka bilden av välmående djur som en konsekvens av det starka svensText: Andreas Jakobsson ka djurskyddet. Men från och med 15 maj i år kan kosläppskorna fösas tillba- 13 14 Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom Släpp kossorna loss det är vår. För att kunna hantera de runt 10 000 besökarna släppte Nils Holgerssongymnasiet i Skurup ut korna i två omgångar. Foto: Johan Nilsson/TT ”Det finns ju Korna behövde inte längre vara ute många områden på ett sådant sätt att under en sammanhållen period utan man kan garantera att reglerna alltid saker som kan betet kunde delas upp i flera kortare följs och det här gör ingen skillnad. hända så att det perioder. Halva tiden skulle dock vara inte är lämpligt sammanhängande. ”Omständligt” att ha djuren Gunnar Palmqvist förklarar också att ute..” Svårt att kontrollera man i samband med den här regel- Gunnar Palmqvist, djurskyddshandläggare, Jordbruksverket. Foto: Jordbruksverket Palle Borgström. Foto: Arla Från och med 15 maj i år har reglerna blivit ännu mer flexibla. Nu behöver korna inte vara ute under någon sammanhängande period alls. Samtidigt tas också kraven på en betesplan och journalföring av utevistelsen bort. Enligt kritiker kommer det senare göra att det blir omöjligt att kontrollera att reglerna följs. Gunnar Palmqvist, som är djurskyddshandläggare på Jordbruksverket och arbetat med att genomföra regeländringarna, håller inte med. – Det var svårt att kontrollera det redan innan. Man kan ju se om djuren är ute och att det finns förutsättningar för att ha ett bra bete. Man kan också se om djuren varit ute på klövavtryck och om det betats på marken där de ska ha varit. Men om man har en journal och den inte stämmer med iakttagelserna så borde det väl vara lättare att avslöja fusk? – Det är väldigt svårt att kontrollera ändringen även tagit bort undantagen för när man får låta djuren vara inne på grund av särskilda omständigheter, som ju blir överflödiga när lantbrukaren själv helt bestämmer över när djuren ska vara ute och inte. – Det finns ju saker som kan hända så att det inte är lämpligt att ha djuren ute. Vid dåligt väder, om rovdjur härjar, om det är mycket knott och så vidare. Lantbrukarna har uttryckt osäkerhet på om man gör rätt och tyckt att reglerna är omständiga och svåra. Hur dåligt ska vädret till exempel vara för att man ska kunna ha djuren inne? Moa Richter Hagert på Djurens rätt håller inte med om Gunnar Palmqvists analys utan hävdar att de nya reglerna innebär en klar försämring för djuren. – Det allvarliga med de nya reglerna är att kraven på betesplan och journalföring tagits bort, vilket gör det omöjligt för kontrollanterna att kontrollera att betesrätten efterlevs. Men vi är glada över att antalet dagar bibehålls. Det fanns en oro för att även det skulle ändras, säger hon. Enligt henne kan man se tydliga tendenser till att det svenska lantbrukets regler anpassas efter konkurrensen från andra EU-länder. Hon tar upp Sveriges Grisföretagares försök och deras ansökan om att få igenom ett kontrollprogram, vilket skulle innebära att man fick göra undantag från djurskyddslagen för att fixera suggor med kultingar. – Tidigare jobbade mer med att driva på en positiva utvecklingen för djuren. Nu får vi lägga mer energi på att djurskyddet inte ska försämras. Istället för att vi försämrar borde man öka djurskyddsnivån i alla länder och då behöver ju någon gå före och visa vägen. Tidigare gjorde Sverige det, men den utvecklingen har stannat av, enligt Moa Richter Hagert. – Snart kan vi inte skryta om vårt goda djurskydd i Sverige längre. Andra länder går före Sverige på flera andra områden. Pälsdjursfarmning och vilda djur på cirkus är exempel på saker som många andra länder avvecklat men som fortfarande finns kvar i Sverige. Hon anser också att det är ett pro- Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se 15 Foto: Lars Pehrson/SvD/TT Zoom I takt med att mer och mer mejeriprodukter importeras minskar antalet svenska mjölkbönder stadigt. Ingen lätt uppgift De svenska mjölkbönderna minskar stadigt och mer och mer mejeriprodukter importeras från andra länder. Enligt Palle Borgström, som är mjölkbonde och sitter i LRFs styrelse, står de utländska mejeriprodukterna för 40 procent av den svenska marknaden. – Ett av miljömålen som regeringen satt upp är att vi ska bevara ett öppet landskap för att bevara artmångfalden och det bästa sättet att göra det på är att ha betande djur. Och har vi för mycket detaljregler om hur vi ska ta hand om djuren så blir det svårare att hjälpa till med det målet eftersom vi blir utkonkurrerade av mejeriprodukter från andra länder. De nya reglerna innebär en förenkling men är inte nog, enligt Pal- le Borgström. För att stå sig i konkurrensen behöver lantbrukarna ta ännu mer ansvar för sina djur. Vad skulle vara idealiskt för dig? – Att man inte gick in och detaljstyrde hur vi sköter våra djur varje dag utan lade energin på att fånga de få undantagen som inte kan ta hand om sina djur. Nästan alla sköter sina djur bra och precis som inom alla branscher finns det folk som inte klarar av det. Rena fall av vanvård ska förstås stoppas. En märklig sak är att till exempel elektriker har en massa lagar och föreskrifter om hur de ska göra, men det är ingen som går och kontrollerar efter ett utfört uppdrag om de har gjort sitt jobb korrekt. Varför ska man göra det med bönder? Finns det andra saker som du skulle vilja ändra på? – Kravet på att det ska finnas liggbås för varje ko är onödigt eftersom det alltid är kor som är uppe och mjölkas med de nya mjölkningsrobotarna. Att tvingas släppa ut kalvar på hösten bara för att de har uppnått en viss ålder är inte bra. Kristina Forslund, som är veterinär och docent på idisslarnas ämnesomsättningssjukdomar på SLU, är av en Foto: Patric Söderström/TT blem att Jordbruksverket har hand om djurskyddet och har samtidigt som uppgift att se till att det svenska lantbruket ska stå sig i konkurrensen. – Sedan anser jag att bättre djurskydd kan vara bra för att stå sig i konkurrensen på många sätt, men nu har det blivit tvärtom i ett par fall. Det är ett problem att Jordbruksverket sitter på dubbla stolar. Till skillnad från i Sverige pågår avveckling av pälsdjursfarmning i flera andra länder. – Sverige ligger efter, säger Moa Richter Hagert på Djurens rätt. 16 Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom Syftet med de nya betesreglerna är att det ska bli enklare att hålla djuren på bete och att beteshållningen sker när det passar bäst för både djur och lantbrukare. Kritiska röster menar dock att reglerna kan innebära en försämring för djuren eftersom kravet på betesplan och journalföring tagits bort. Utan sådana krav blir det svårt att kontrollera att bönderna verkligen följer betesreglerna. ”Det finns skäl att vara orolig. Utvecklingen de senaste åren är skrämmande.” Moa Richter Hagert, Djurens rätt. Foto: Djurens rätt Stina Bergstrom, Miljöpartiets jordbrukspolitiska talesperson Foto: Henrik Montgomery helt annan åsikt. Enligt henne kommer många kor aldrig ut på bete som det såg ut redan innan regeländringarna och nu blir det ännu svårare att kontrollera. – Besättningar med över 100 kor kan inte ha dem på bete annat än om de har ladugården i mitten och stora betesmarkerna runt om. Kor trampar ner och det blir en total sörja när de går ut och in. Nu har bönderna fått gehör för att slippa dokumentera betesdriften och vi som vet hur verkligheten ser ut tror inte en sekund på att mjölkkorna kommer ut på bete. Hon menar också att det genom åren getts för många dispenser av olika slag och att korna i Sverige inte alls har det så bra som branschen ger sken av. – Bönder som inte ändrat sin djurhållning sedan 80-talet skriker om fördyrande djurskydd i Sverige fast de inte behövt följa lagen för att myndigheterna sett mellan fingrarna och gett dispens, säger hon. ”Djurhållningen ska ge djuren möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och beteendestörningar ska förebyggas. Tillsynen över djurskyddet förstärks” står det i regeringsförklaringen som den nuvarande regeringen skrev vid regeringsbildandet 2014. Under de första två åren lyser åtgärderna med sin frånvaro, men en ny djurskyddslag är på gång, lovar Stina Bergström, som är Miljöpartiets jordbrukspolitiska talesperson. – Just nu håller Näringsdepartementet på att ta fram en livsmedelsstrategi, men när det är klart sätter arbetet med en ny djurskyddslag igång, säger hon. Och någon anpassning efter andra länders mindre hårda djurskyddslagar är inte att vänta. – Både vi i Miljöpartiet och regeringen är för ett bättre djurskydd. Dels för djurens skull förstås, men också för oss människors skull. Genom att låta djuren beta ute blir de friskare och man behöver använda mindre antibiotika. Ska man kunna konkurrera med mjölk från andra länder är inte inskränkningar på djurens hälsa rätta vägen att gå. Om inte de svenska korna har det bättre finns det ju ingen mening med att köpa svensk mjölk. Tvärtom verkar vi för att de andra länderna i EU ska följa efter oss och till exempel släppa ut korna på bete. När det gäller de nya betesreglerna anser Stina Bergström att de i första hand handlar om förenklad administration för bönderna. – Det är ett plus om det blir lättare för bönderna, men jag förutsätter att Jordbruksverket följer upp regeländringarna för att försäkra sig om att inte djuren får det sämre. Men sådana uppföljningar kan komma att bli svåra att genomföra när kravet på journalföring tagits bort. Om betesreglernas anpassning efter resten av EU är en trend eller om resten av EU kommer att gå mot ett bättre djurskydd återstår att se. Klart är i alla fall att det är en fråga som bör följas med vaksamma ögon. – Det finns skäl att vara orolig. Utvecklingen de senaste åren är skrämmande, säger Moa Richter Hagert. Andreas Jakobsson Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom 17 18 Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom Syretältet i Almedalen 2016 Kom och häng i Syretältet på Hästgatan 12 – platsen för dig som vill förändra världen. Här kan du delta i intressanta diskussioner, spela spel, äta veganmat, ta en öl. På kvällarna blir det konserter, DJ och brädspelskväll. Sön 3 juli – Nolltolerans mot droger – till vilket pris? 13.45–15.15 Cannabidiol – ett cannabisämne som gör cannabis mindre skadligt Amir Englund pratar om ett icke-berusande cannabisämne som reducerar cannabis skadeverkningar och även kan fungera som medicin för schizofreni och epilepsi. Föredraget följs av frågor och en diskussion som alla närvarande gärna får delta i. Medverkande: Amir Englund, doktor i psykofarmakologi, cannabinoidforskare vid Institute of Psychiatry, King’s College i London. 15.30–16.30 Knark – en svensk historia Magnus Linton pratar utifrån sin bok ”Knark – en svensk historia” om Sverige och knarket, om missbrukets dödliga dilemma och den svenska narkotikaideologins politiska rötter. 16.45–18.45 Vad är en human narkotikapolitik? Med utgångspunkt från boken ”Knark – en svensk historia” diskuteras hur en mer human narkotikapolitik kan utformas utan att uppmuntra missbruk. Medverkande: Magnus Linton (författare), Carolina Bruseman (Grön Ungdom), Christian Engström (Piratpartiet), Gunnar Messa (X-CONS), Fred Nyberg (Biologisk beroendeforskare), Anna-Lena Sörenson (S, vice ordförande i socialutskottet). Moderator: Malin Bergendal, redaktör och ledarskribent på Syre. 20.00 Uppstartsmingel & konsert med Nike & Lotta – Rockduo Vi startar veckan med häng, dryck, mat och konsert med Nike Markelius & Lotta Partapuoli från Nike & Röda Orkestern. Mån 4 juli – Med vilken rätt äter vi djuren? 8.00–12.30 Sveriges djurhållning – lyckliga ute i naturen eller instängda i bur? Med filmer och samtal visar Djurrättsalliansen och Gotlands djurfristad upp hur Sveriges djurhållning ser ut i dag, och hur den skulle kunna vara. 13.15–14.00 Vegonorm: så arbetar vi tillsammans för vego som standard i offentlig måltidsverksamhet Kött har väldigt stor negativ miljöpåverkan och utgör en stor kostnad för skolor och andra offentliga måltidsanordnare. Genom att dra ner på eller helt ta bort köttet kan man satsa på bättre råvaror, ekologiska ingredienser och vidareutbildning. Föreläsare: Jonas Paulsson. Arrangörer: Svensk mat- och miljöinformation och Vegonormnätverket i samarbete med tidningen Syre. 14.00–15.00 Att arbeta för vegonorm Kampanjen Vegonorm uppmuntrar kommuner, landsting, myndigheter, företag, ideella organisationer och privatpersoner att vända på köttnormen och ha vego som standard. Vi diskuterar vad vi gör och kan göra inom ramarna för kampanjen. Workshopledare: Petronella Wadle och Martin Smedjeback. Arrangörer: Svensk mat- och miljöinformation och Vegonormnätverket i samarbete med tidningen Syre. 15.10–16.10 Därför granskar vi svenska djurindustrier Malin Gustafsson och Daniel Rolke från Djurrättsalliansen berättar om varför det är viktigt att visa hur djuren verkligen har det och om organisationens arbete. 16.15–17.25 Reportage från Sveriges djurfabriker Djurrättsalliansen har besökt djurfabriker och arbetat på slakterier för att kunna dokumentera hur verkligheten för de djur vi människor utnyttjar ser ut. Vi visar filmerna och för samtal med representanter från Djurrättsalliansen, Malin Gustafsson och Daniel Rolke. Arrangörer: Tidningen Syre i samarbete med Djurrättsalliansen. Moderator: Lennart Fernström. 17.30–19.00 Är det fortfarande provocerande att inte äta djur? Vi diskuterar köttnormen och inställningen till vegetarianer. Varför är det så provocerande för vissa att folk äter vegetariskt? 12.30–13.15 Vegonorm och andra köttminskningsåtgärder Från 19.00 Brädspelskväll och mingel Samtalsledare: Martin Smedjeback, ickevåldsutbildare, Arrangör: Svensk mat- och miljöinformation och Vegonormnätverket i samarbeta med Syre Länder världen över diskuterar nu frågan om basinkomst seriöst. Bland annat Finland och Nederländerna utformar nu försök att implementera idén på allvar. När hakar Sverige på? Detta är en workshop där deltagarna interagerar i samtal om basinkomst. Olika frågeställningar lyfts och diskuteras vid olika bord. Arrangör: Nätverket Basinkomst Malmö i samarbete med tidningen Syre. 9.30–10.55 Basinkomst i partipolitiken Inför senaste riksdagsvalet genomförde basinkomst nätverket en krysskampanj. 130 riksdagskandidater ställde sig bakom basinkomst och 10 av dem kom in riksdagen. Hur jobbar de med frågan i sina partier och de politiska församlingarna? Medverkande: Niclas Malmberg, riksdagsledamot MP, Magnus Ek, förbundsordförande i CUF, Maria Pettersson, Fi, Lena Stark i Basinkomstpartiet m fl. Moderator: Lennart Fernström, utgivare på Syre. 11.00–12.20 Trygghetssystemen – en madrass att falla mjukt på eller en madrasserad cell? En paneldiskussion mellan tre personer med egna erfarenheter av dagens ”trygghetsystem”. Medverkande: Nike Markelius (artist), Peter Söderlund (X-Cons), Charlotta von Zweigbergk (författare). Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör och utgivare på Syre. 12.20–13.20 Är trygghetssystemet tryggt? 10.30–12.25 Vi visar filmen Cowspiracy 12.30: Axel Hallberg, miljöpolitisk talesperson, Grön Ungdom. 12.45: Adam Hjort, miljöpolitisk talesperson, FI. 13.00: Anna-Kajsa Lidell, VD, Food For Progress 8.00–9.25 Ett lapptäcke av åtgärder eller basinkomst? Arrangörer: Djurrättsalliansen i samarbete med Syre. Medverkande: Malin Gustafsson från Djurrättsalliansen, Petronella Wadle Svensk mat- och miljöinformation, Magnus Linton. Moderator Lennart Fernström. Samtal om vegonorm och andra köttminskningsåtgärder. Tis 5 juli – Hur vore det med basinkomst? Utforska din girighet och planetens gränser i brädspel såsom CO2, Green Deal och The Underground Railroad. Eller ta bara en öl eller ät en veganmiddag. 23.00–00.30 Nattbio: Vi visar filmen Cowspiracy Diskussion med Carina Ohlsson ( S, socialförsäkringsutskottet) om trygghetssystemen. Medverkande: Lennart Fernström frågar ut med hjälp av Nike Markelius (artist), Peter Söderlund (X-Cons), Charlotta von Zweigbergk. 13.30–14.50 Är basinkomst genomförbart? – Tre modeller av basinkomst Olika modeller för basinkomst diskuteras. Karin Jansson (Miljöpartiet), Christian Engström (Piratpartiet) och Gustav Karreskog (Centerstudenter) presenterar sina modeller. Markus Kanerva och Ohti Kanninen (finska tankesmedjan Tänk) kommer med synpunkter på dem och deltar i diskussionen. Moderator: Harald Enoksson. 15.00-16.25 Varför arbetar vi? Behöver vi arbeta i framtiden? Alla riksdagspartier har de senaste 30-åren tävlat om vem som kan skapa flest jobb. Men om det är så att maskinerna stjäl våra jobb, ska vi hitta på nya då eller bara slappa? Medverkande: Adrian Adermon (nationalekonomisk forskare på IFAU), Stefan Hyttfors (futurist och inspiratör), Unni Drougge (författare och arbetskritiker) och Göran Hådén (ledamot i Miljöpartiets partistyrelse).Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör och utgivare på Syre. Arrangör: Syre i samarbete med Basinkomst Stockholm. Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se 16.30–17.30 Det finska basinkomstförsöket 12.00–13.00 Cykla – inte bara bra för miljön I regeringsförklaringen 2015 aviserade den tillträdande finska regeringen en utredning om basinkomst som ett alternativ till merparten av existerande trygghetssystem. Som en del i utredningen ska även ett storskaligt empiriskt försök genomföras. När stillasittande tar fler liv än rökning, jorden hotas av klimatförändringar och städernas trängsel är akut blir cykeln en del av lösningen. Hör Maja Lagercrantz och Lina E Johansson, författarna till boken ”Cykla! Två hjul som förändrar världen”, berätta om cykelns historia, psykologi och ekonomi. Medverkande: Markus Kanerva och Ohto Kanninen från den finska tankesmedjan Tänk och forskningsgruppen för det finska basinkomstförsöket. Arrangör: Syre i samarbete med Basinkomst Stockholm. Moderator: Benita Eklund . Arrangörer: Ordfront förlag i samarbete med tidningen Syre. 17.30–19.00 Paneldiskussion om det finländska basinkomstförsöket 13.15–14.45 USA – TTIP, presidentval och energipolitik En panel diskuterar försöket som presenterats i passet innan. Svagheter och styrkor med försöken. Hur passar basinkomst i/med den nordiska modellen? Hur kan vi i Sverige ha nytta av försöken? Vad kan vi lära oss? USA står inför ett vägskäl efter 8 år med Barack Obama. Det blir samtal om TTIP, höstens val och Obamas politiska vinster/motgångar. Medverkande: Markus Kanerva och Ohto Kanninen från den finländska tankesmedjan Tänk och forskningsgruppen för det finländska basinkomstförsöket, Karin Jansson (Som hållit i medborgarlönutredningar för Miljöpartiet), Martin Jordö (Fi och basinkomströrelsen). Moderator: Lennart Fernström, utgivare på Syre. Arrangör: Syre i samarbete med Basinkomst Stockholm. 19.00 Bar Basinkomst 20.30 SAQWERTY Konsert med SAQWERTY, ett konstpunkband och en glödande bit kol i en kall samtid. Ons 6 juli – Vad krävs för en hållbar värld? 8.00–8.45 ”Klimatdilemmat” – hur vi kan bygga ett hållbart och klimatsmart samhälle för våra barn Föräldravrålets nya projekt Happy Sweden bygger på internationell lycko- och hållbarhetsforskning och kommer att utforska samspelet mellan våra djupa värderingar och en hållbar och klimatsmart framtid. Medverkande: Föräldravrålets lyckoaktivister Catarina Rolfsdotter-Jansson och Mia Vävare. Arrangörer: Föräldravrålet i samarbete med Syre. Pausyoga: Catarina Rolfsdotter-Jansson 8.45-9.30 Vegonorm och andra köttminskningsåtgärder Samtal om vegonorm och andra köttminskningsåtgärder. 08.45: Petronella Wadle, vegoinspiratör, Vegonormnätverket. 09.00: Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen. 09.15: Cecilia Sjöholm, kommunikationschef Oatly Samtalsledare:Martin Smedjeback, ickevåldsutbildare, samtalsledare Arrangör: Svensk mat- och miljöinformation och Vegonormnätverket i samarbeta med Syre Medverkande: Henrik Nygren och Jakob Stenberg, journalister och producenter till USA-podcasten Kongressen. Beatrice Rindevall, redaktör för Supermiljöbloggen. Linnea Sandström Lange, USA-expert med erfarenhet av politiskt arbete med bl.a aborträttigheter i Chicago. Moderator: Klas Lundström, författare och frilansjournalist knuten till Syre. 15.00–16.00 Klimatet och välfärden – Hur Sverige kan gå före i en nödvändig omställning för att skapa en uthållig välfärd Vårt klimatarbete har betydelse som inspirationskälla för andra. Om inte vi kan, vilka kan då? Omställningen till en förnybar ekonomi kan även bidra till den svenska konkurrenskraften. Medverkande: Staffan Laestadius, bland annat professor emeritus i industriell omvandling vid KTH och författare till boken ”Klimatet och välfärden”. Arrangörer: Klimataktion i samarbete med tidningen Syre. 16.15–17.15 Hur långt sträcker sig människans ansvar? Vi beter oss i dag som om vi ägde jorden. Som att naturen är en resurs vi fritt kan nyttja för vårt eget välstånd. Men är det så? Hur långt sträcker sig vårt ansvar? Ett samtal om klimatfrågan utifrån en moralisk, filosofisk och existentiell utgångspunkt. Medverkande: Antje Jackelén ärkebiskop och Lars Anders Johansson, kulturansvarig på Timbro. Moderator: Stina Oscarson. Arrangörer: Steg 3 i samarbete med Syre. 17.30–18.30 Det skriande behovet av att erkänna målkonflikter Allt som oftast låter det som att vi kan få ett hållbart samhälle utan att offra något. En diskussion om målkonflikter och vikten av att prioritera. Deltagare: Sasja Beslik, head of responsible investment Nordea. Gustaf Arrhenius, vd Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi. Eva Alfredsson, forskare, fil dr – KTH Avdelningen för Miljöstrategisk analys. Moderator: Stina Oscarson. 9.30 Prisutdelning till årets vegonormerare Arrangörer: Steg 3 i samarbete med tidningen Syre. Vegonormnätverket delar ut Årets vegonormerare. 19.00–20.00 Ett hållbart klimat börjar med rätten till mat 10.30–11.55 Kommer omställningen uppifrån eller nerifrån? Hur ser förhållandet folkrörelser och partipolitik ut när det gäller omställningsarbetet? Hur kan vi mest effektivt påverka samhällsutvecklingen? Medverkande: Ahmed Al-Qassam, ordförande för PUSH Sverige och initiativtagare till Miljöpodden. Elin Bååth, ledamot för Fi i kommunfullmäktige Gotland. Göran Hådén, MPs partistyrelse och aktiv i miljö- och klimatfrågor. Henrik Grape, klimatteolog och präst i Svenska kyrkan, Isadora Wronski, Greenpeace. Moderator: Sofia Härén, redaktör på tidningen Syre. De som bidrar minst till klimatförändringarna drabbas hårdast. Klimatförändringarna hotar allvarligt rätten till lämplig mat och försörjning. Människorättsorganisationen FIAN berättar hur stärkande av små livsmedelsproducenters mänskliga rättigheter kan bidra till lösning på klimatkrisen. 20.15 Syre-fest för klimatet med DJs Systrarna Markelius Efter en dag full av otaliga politiska seminarier o föreläsningar – unna dig att festa loss en kväll med Syre. Välkomna in när Syres tält förvandlas till Almedalens bästa klubb! Fyll och ta med picknikkorgen och dansa loss till grym musik och möt andra likasinnade. Zoom Tor 7 juli – Vad händer med människovärdet? 19 9.00–10.10 Samordning för framgång – hur vi löser boendefrågan för flyktingar Fredric Landqvist från Refugees Welcome berättar om hur de jobbar för att ordna fler bostäder till nyanlända flyktingar. 10.15–11.25 Makt och rättigheter åt kvinnor i fredsprocesser Hur framgångsrikt är det svenska 1325-arbetet? Medverkande: Eva Zetterberg, ordförande för Operation 1325, tidigare ambassadör i Latinamerika och andra vice talman i riksdagen, samt gäster. Arrangör: Operation 1325. 11.30–12.50 Det rasistiska våldet Mattias Gardell, Heléne Lööw och Rebecka Bohlin har alla tre skrivit böcker som utforskar våld med rasistiska motiv på olika sätt. Möt dem i ett samtal om hur de rasistiska rörelserna förändrats över tid, hur hoten och hatet yttrar sig idag och vad vi kan göra för att stoppa dem. Moderator: Daniel Suhonen. Arrangörer: Ordfront i samarbete med Syre. 13–13.55 Ögonvittnesskildring från Lesbos Ön Lesbos har blivit lite av en symbol för Europas flyktingpolitik. Hit kommer majoriteten av alla de flyktingar som tar sig över Medelhavet. Hit åker också mängder av europeiska volontärer för att hjälpa till. Lyssna på hur verkligheten bortom nyheternas skildring ser ut. Medverkande: Johanna Norrbo och Teresia Karlsson, WE ACT Sweden 14.00–15.10 Förtryck i dagens Sverige Panelsamtal där fokus ligger på människan och vardagen. Hur har samhällsklimatet förändrats sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och flyktingpolitiken blivit alltmer inhuman? Medverkande: Paula Dahlberg, debattör som bloggar på ”vardagsrasismen”. Frida Sandegård, förbundsordförande RFSL, Frank Berglund, förbundsordförande för RFSL Ungdom. Fler deltagare tillkommer. Moderator: Karen Austin, krönikör på Syre. 15.15-16.15 Andrum? En kritisk granskning av de nya bestämmelserna om rätten till asyl och familjeåterförening Asylreglerna har ändrats kraftigt i år. Med grund i flyktingrörelsens mångåriga erfarenhet presenteras förändringarna. Medverkande: Sanna Vestin, ordförande i FARR , Jenni Stavare, offentligt biträde i asylärenden, Maria Strandberg från Folkkampanj för Asylrätt Moderator: Elin Lindén från Folkkampanj för Asylrätt. 16.20–17.30 Flyktingpolitiken: Hur kunde det bli så här? Hur vänder vi det? Hur hamnade vi med en flyktingpolitik som syftar till ett mottagande på EUs miniminivå? En politik som så sent som för nio månader sedan bara förespråkades av SD. Och hur kommer vi ur det? Samtal med politiker som motsatt sig dagens politik. Medverkande: Christina Höj Larsen från V, Anna Ardin, Förbundsstyrelseledamot, Socialdemokrater för tro och solidaritet, samt representanter för C, Fi, MP, Moderator: Lennart Fernström, utgivare på Syre. 19.00 Fest och rock mot rasism och för mänskliga rättigheter med Nike & Röda Orkestern – en kraftfull rock-orkester med politiska texter. 20 Energi Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Omöjliga intervjuer Omöjliga intervjuer – Jerker Jansson möter gorillan Ishmael Ishmael – apan som vill göra oss fria Under hela sitt liv i fångenskap har gorillan Ishmael studerat människorna. Han har sett att vi också lever fångna – i en idévärld som får oss att fara ovarsamt fram med världen och varandra. I Daniel Quinns roman Ishmael försöker gorillan lära ut sina insikter till människorna. Jerker Jansson har mött honom. M En lärare Där sitter han. Den väldiga gorillan som var huvudperson i en bok som förändrade mitt sätt att se på världen, på mänskligheten och vad det är att vara människa. En ganska dålig bok, litterärt sett. – Jag hörde det där. – Sorry. Men det är ingen kioskvältare. – Kejrå. Han blinkar. Ironiskt? – Jag tänkte, öh, intervjua dig. – Lycka till. Jag vet att du redan vet det mesta. Om skillnaden mellan dem som tar och dem som lämnar efter sig. Jag nickar. Det var en av de viktigaste lärdomarna. Eller lärdomar? Ja, för i boken är gorillan en lärare. Han har börjat sitt liv i vildmarken men blivit infångad, levt på ett zoo och i ett menageri, iakttagit människorna på andra sidan gallret och tänkt. Sedan blir han befriad. Och då vill han befria oss. Han annonserar: ”Lärare söker elev. Måste ha en uppriktig vilja att rädda världen”. Det fantastiska med Ishmael är att den, precis som till exempel Eckhart Tolles tänkande, inte handlar om att lära sig något nytt, utan om att påminna om det vi redan vet. Den moderna historien handlar i mångt och mycket om att förneka våra rötter, blunda för vilka vi egentligen är. – Ja. – Det skedde ett skifte för ungefär tiotusen år sedan. Människan gick över från att vara ett djur som levde i samklang med naturen omkring sig till att bli människa, djuret som tar mer ifrån världen än det ger tillbaka – ”ta- Foto: Wellcome Library/Creative Commons 4.0 edan jag mödosamt klättrar uppför den branta stigen som leder upp till templet funderar jag. Hur intervjuar man en gorilla? Teckenspråk? Jag kan ju inte apspråk. Pratar olika apor olika språk? Gorilliska? Såna där fåglar med lyrformad stjärt struttar omkring i skogen och låter som bilar, kameror och mobilsignaler. Jag trodde att det här var vildmark. Å andra sidan skulle jag ha anat nåt när jag såg högen med läskburkar nyss. Från ett välkänt amerikanskt globalt företag. Jag svettas floder när jag väl står utanför lövhyddan där vi ska mötas. Funderar på att vända hem. Orkar inte. I boken talar de engelska. I huvudet. Jag lyfter på ett par grenar. Äh, han är imaginär och död, tänker jag. Jag snackar svenska. – Kom in! Hans röst låter lite grumlig, men högre i ton än jag hade trott. Svenska funkar! – Okej. Ishmael har en egen idé om den bibliska berättelsen om kunskapens träd. Frukterna gav kunskap som gudarna behövde, men när människorna åt dem fick de bara en illusion av att vara gudar. kers”. Det började med jordbrukskulturerna. Förvandlad kultur Nu skulle jorden föda mycket fler människor. En elit skulle skapas, krig skulle föras för att behärska områden där man kunde odla mat för att föda den armé som skulle försvara området från an- dra. Kulturen förvandlades. Från att ha handlat om att reglera relationen mellan människor som levde nära varandra, i små grupper eller byar skulle den förklara varför ett fåtal skulle leva av vad alla andra arbetade fram. Många gudar blev en. En fader i en himmel som bara den som var lydig skulle få komma till. Ishmael tuggar på något grönt. Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Omöjliga intervjuer Energi 21 Gorillan Ishmael har haft mycket tid att studera mänskligheten. Något slags växt. Jag har ingen aning om vad det är. Vi lever i en värld där vi äter produkter från en handfull djur och ett mycket begränsat antal växtarter. De flesta, om inte alla, hårt avlade för att ge maximal avkastning och se snygga ut. De som lämnar efter sig, "leavers", har ofta kunskap om flera hundra olika ätliga växter, dessutom kan de göra giftiga eller oätliga växter till bra mat genom enkla metoder som inte kräver någon som helst modern teknologi. – Vi tror att vi har kommit så långt, säger jag, men egentligen är det bara samma sak, bara ofta- re, snabbare, för fler människor. Ishmael tuggar vidare. Det är lätt att romantisera dem som man kan kalla primitiva. Göra dem till sympatiska, gulliga hjältar som blir offer för den brutala civilisationen. Några av de värsta kulturer jag har hört talas om har levt på stenåldersnivå. Kvinnohatande, krigande, barnamördande galningar. Men det är nog inte poängen. – Menar du att det viktiga är att de lämnar jorden orörd efter sig. Oavsett om de är gulliga eller för jävliga? Klart man vill att folk ska vara snälla. Att alla ska vara kärleksfulla och goda. Men det är inte poängen med det Ishmael vill få sagt. Fläder och honung Jag är hungrig. Jättehungrig. Det ligger några frukter i en hög. De ser ut som päron. Ishmael ser att jag sneglar åt dem och nickar långsamt. Jag lutar mig fram och tar en av dem. Tuggar. Tänker. Nu tuggar vi båda. Det är bra. – Ond eller god är inte frågan i ditt tänkande, va? Du vill bara få oss att förstå att allt det här som vi har omkring oss, kulturen vi lever i, går ut på att få oss att tro att allt det här är nödvändigt? Det som ser ut som ett päron smakar en blandning av fläder, mango och honung. En idealisk frukt. Inte konstigt. Jag befinner ju mig i något slags idealvärld. Ishmael nickar. Jag vet inte varför. Det spelar ingen roll. Självklart vill vi att folk ska vara goda. Men om vi inte inser att det går att leva ett liv som går ut på att var och en av oss lämnar världen orörd efter oss spelar alla fina ord ingen roll. Då är godhet bara något som vi tutas i av makten. Jag reser mig upp. Sväljer den sista tuggan av frukten. – Tack för intervjun. Ishmael reagerar inte. Sover han? Jerker Jansson 22 Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Energi Fira midsommarafton med en smörgåstårta Få maträtter imponerar på festgästerna som en smörgåstårta. Den är vacker att titta på, ambitiös och riktigt god. De flesta ingredienser kan väljas ekologiska. Variera påläggen efter tycke och smak! Vissa gillar vegokött och ost, medan andra föredrar bara frukt och grönsaker. Läs igenom receptet noggrant före tillagning. En matberedare eller stavmixer är bra att ha. 10–15 bitar Linsfyllning aporna eller Plamil) • 4 stora morötter • 2 dl kokta linser • 2 dl hackad gurka (s k Bostongurka) • 1 dl kokta kikärtor • 1 tsk örtsalt • 1 gul lök • peppar • 1/2 dl olja Riv morötterna fint och blanda alla ingredienser i en skål. Peppra försiktigt. • 1/2 dl chilisås • 1 msk buljongpulver • 1 knippe dill 1–2 krm rökarom (Liquid Smoke) Linserna och kikärtorna kan köpas färdiga på burk eller tetra om man önskar. Mixa alla ingredienser i en matberedare. Finhacka gärna löken innan så att den blir ordentligt mixad. Var försiktig med rökaromen! Några droppar räcker. Denna fyllning passar också utmärkt som smörgåspastej. Morotsfyllning • 3 dl äggfri majonnäs (t ex Coop X-tras Lätt Majonnäs, Astrid och Skagenfyllning • 400 g rökt tofu (eller naturell som smaksätts med 1–2 krm rökarom) • 2 dl äggfri majonnäs • 2 dl Oatly iMat Fraiche • 2 msk citronsaft • 2 burkar röd eller svart tångkaviar • 1 knippe hackad dill • örtsalt • peppar Krama sönder tofun med en hand. Rör ner övriga ingedienser i en bunke och tillsätt tofun. Salta och peppra. Om tofun är naturell, tillsätt 1–2 krm rökarom. Var försiktig med rökaromen! Några droppar räcker. Fyllningen passar också utmärkt i en baguette. Tillredning • 3–4 dl äggfri majonnäs • 3–4 dl Oatly iMat Fraiche • 24 skivor formfranska • mandariner på burk, inkl spadet • 1 burk svart tångkaviar • 1 burk röd tångkaviar • körsbärstomater • röda vindruvor • rädisor • citronskivor i bitar • vegoskinka eller dylikt • vegansk ost • 1 knippe dill • 1 stor gurka • eller andra favoritpålägg Rör ihop majonnäs och fraiche i en bunke. Skär bort kanterna på brödskivorna och lägg ut 3x2 rader av formfranska intill varandra på ett serveringsfat. Pensla bröden med spadet från mandarinerna. Fördela linsfyllningen över bröden, lägg på ett nytt lager bröd och pensla med mandarinspad. Gör om samma procedur med morotsfyllningen och Skagenfyllningen. Täck översta fyllningen med det sista lagret bröd och täck hela tårtan med majonnäs- och fraicheblandningen, inklusive sidorna. Blanda till mer majoröra vid behov. Garnera ovansidan med mandariner, små klickar av kaviar, halva körsbärstomater, halva vindruvor, rädisskivor, citronbitar, rullar/bitar av vegoskinka, ost och dillkvistar i fina mönster. Täck kanterna med tunna skivor av gurka. Tårtan blir saftigast om den tillreds ett dygn före servering. Garnera kan du dock göra samma dag. MalinHärén, Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Redaktör: Sofia sofia.haren@tidningensyre.se Mat Matmed medJenny Jenny Energi 23 Jenny tipsar: Hampan på väg in på svenska marknaden Foto: Dominika Ström. Veganska Malmöföretaget Ekko Gourmet lanserar nu en ny produkt: Hampabiffar. Biffarna är baserade på ekologiska råvaror som gröna ärtor, hampafrön och pumpafrön och är smaksatta med bland annat chili, mynta och lime. Hampan är en gröda som allt mer börjar synas på den svenska marknaden. – Intresset för hampa har verkligen ökat den senaste tiden då växten kan användas till så många olika områden. Den är perfekt till mat men också till textilier, papper, bränsle och plastsubstitut. Dessutom är den en vegetabilisk källa till fullvärdigt protein som är lätt för magen att smälta, säger Jared Christensen, grundare av Ekko Gourmet. Ekko Gourmets produkter saluförs i samtliga stora matbutikskedjor. Veganskt och ekologiskt kafé har öppnat på Söder Har man vägarna förbi Stockholm, är Hornsgatan på Söder en given destination. Här kryllar det av veganska och veganvänliga restauranger och nytt på gatan är delin och kaféet Delivore, som drivs av den veganska matbutiken Goodstore. Snaskigt framför nyttigt, är ledorden. På menyn finns smörgåsar, bagels och sallader med både grönsaker och vegoköttiga pålägg. I fikadisken serveras godsaker som milkshakes med glass, grädde, karamellsås och marshmallows. Hornsgatan 149 är adressen. Ny app hjälper dig i matbutiken Pulled Vego – ny veteprodukt från Garant Garant lanserar nu en produkt som heter Pulled Vego. Den är ett alternativ till pulled pork och är baserad på tuggigt veteprotein, vetemjöl, rapsolja, kornmalt och kryddor. Garants produkter saluförs på Hemköp, Willys och Tempo. Pulled Vego hittas i kyldisken. Nya vegotillskott i poddvärlden Foto: Djurens Rätt Djurens rätt har släppt en ny mobilapp som är behjälplig för den som vill välja veganskt i matbutiken. Appen heter Vegokoll och går ut på att man scannar in en varukod och får upp information i mobilen om varan är vegansk eller inte. Är varan inte redan inlagd, kan man själv lägga in den. Alla produkter måste godkännas av Djurens rätt innan de registreras. Appen är en betaversion, vilket innebär att användarna gärna får testa, rapportera buggar och fylla på med fler varor. Vegokoll finns tillgänglig för både iPhone och Android. Veganska poddar, det vill säga radioprogram på nätet, finns det en uppsjö av. Ett av de senaste tillskotten är Vegopodden med radioprofilen Kitty Störby Jutbring och kokboksförfattaren Mattias Kristiansson. Och det allra senaste bidraget är Dödsskönt i kistan med komikerna Kristoffer Appelquist och Isabelle Ahonen Johansson. I podden diskuterar programledarna veganism och djurrätt, gör reportage, träffar människor och lagar djurvänlig mat. Dödsskönt i kistan är sponsrad av Djurens Rätt och hittas på Soundcloud och iTunes. Vegopodden hittas på Soundcloud. Kristoffer Appelquist och Isabelle Ahonen Johansson 24 Energi Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Syre tipsar Foto: Rick Stevens/AP/TT Så här gör du egen solkräm Sololja Äntligen är solen här. Ja, inte här, utan 150 miljoner kilometer bort, men värmen och ljuset når hit och väcker oss till liv efter vintern. Vi behöver det, men vi behöver också skydda huden mot alltför mycket solljus. Det mest effektiva skyddet ger kläder eller skugga, men ibland smörjer man hellre in sig med något. Och det går bra att göra solkrämen själv. Några garantier för hur länge du sedan klarar dig oskadd i solen kan man inte ge, men det kan inte solkrämsfabrikanterna heller. Stark sol är stark sol och man får prova sig fram. Gamla tiders solskydd skulle mest skydda mot solbränna och bleka huden om Tennispublik i Australien kör med halmhatt på huvudet och solkräm på benen. Kanske hemgjord? • hälften olivolja • hälften jordnötsolja • lite parfym, till exempel eterisk olja, om du vill. man ändå hade råkat bli brun. Till exempel ett gammalt recept där ingredienserna är ett skålpund oxgalla, ett uns kandisocker, alun, salt, borax och kamfer. Modernare recept bygger ofta på vegetabiliska oljor, som i sig själva ger ett visst skydd. Hallonfröolja ska vara speciellt bra, säger vissa, men det är omstritt. De här recepten innehåller andra oljor. Malin Bergendal Solkräm • 75 cl sesamolja • 30 ml vatten • 30 ml aloegelé • 30 mil lecitin • 25 gram kakaosmör • en knivsudd natriumbensoat som konserveringsmedel. Foto: Henrik Montgomery/TT Värm oljan och lecitinet tillsammans i ett vattenbad i cirka 70 grader. Om några korn lecitin inte smälter kan du plocka bort dem. Tillsätt kakaosmöret och rör om tills det har smält. Lös natriumbensoatet i vattnet och värm upp utan att koka. Häll vattenlösningen i oljeblandningen en sked i taget och vispa under tiden, gärna med elvisp. Tillsätt aloegelé efter en stund. Vispa sedan tills blandningen blir tjock och slät. Källa: Shenet.se Redaktör: Lennart Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Redaktör: Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se Snott från Jens Olander. Snott och blandat Energi 25 Snott från Dagens tabbe. Snott från Dagens tabbe. Snott från Ingångsvärden. Snott från Jens Olander. Snott från Ingangsvarden. Snott från Mika Gaunitz Renard. Snott från Dagens tabbe. 26 Energi Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Allvarligt talat Lotta Sjöberg Det kan alltid bli värre Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Syre engagerar! Härmed säger jag upp min prenumeration. Det har varit intressant att läsa tidningen. Den innehåller en hel del som man inte kan läsa i andra tidskrifter eller tidningar. Bilderna är fantastiskt bra. Men jag är less på den ensidiga veganska inriktningen. Jag är lika mycket motståndare till industriella djuruppfödning som veganer och aktiva i Djurens Rätt, men jag anser att det finns en god djurhållning som det gäller att värna om. Jag har besökt grisfabriker, äggfabriker och slakterier i flera länder. Jag har sett förfärliga saker. I hela mitt vuxna liv har jag varit noga med att köpa kött bara direkt från bönder och jägare, som jag vet behandlat djuren väl. Det finns bra gårdsslakterier. Ylva tack för en innehållsrik tidning Intressanta funderingar av Maria Wetterstrand, fd språkrör för mp. Gunni Owen om Marias krönika i nr 71 av Syre Energi 27 Hej och tack för en ny bra tidning! Historiskt korrumperad lögnare!!!! Ulla om artikeln som berättar att Hillary Clinton blir Demokraternas representant. När min prenumeration går ut är jag klar med denna tidning, det räcker nu. Fernströms ”korståg ” mot Miljöpartiet får nån annan betala för, inte jag. Kenta Anna Tack, för en tidning som tar upp mycket av det som är viktigt för oss här på jorden. Jag har följt tidningen sedan starten. Sedan innan starten har jag varit medlem i Partiet Enhet. Därför har jag alltsedan dess eftersökt reportage, länkar mm till Enhet. Ni skriver om basinkomst i nästan varje nummer, Enhet är det parti som mig veterligen längst har förespråkat basinkomst. Pernilla FÖRSÄLJNINGSMONTER/BOKBORD VID SYRETÄLTET I ALMEDALEN! Att ha en plats på Almedalsveckan är i vanliga fall oerhört dyrt. Men nu kan vi erbjuda frihetliga, gröna och solidariska verksamheter en unik möjlighet att synas och/eller sälja justa produkter för en relativt billig peng söndag-torsdag under Almedalsveckan. Syre kommer under Almedalsveckan hålla till på en av områdets bästa platser. En gård med stor direktingång från Hästgatan 12. Utöver föreläsningar, diskussioner, konserter, DJs, vegansk mat, pub, mingel har vi plats för ca åtta utställnings- och försäljningsplatser. Har ni en verksamhet ni vill visa upp eller något ni vill sälja hör av er så snart som möjligt till katinka.richter@tidningensyre.se. 28 Energi Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Läsarnas Sveaskog säger att de kan skydda 99 procent av naturvärdena i skogen även när de slutavverkar. Men det stämmer inte, enligt Björn Mildh. ”Sveaskog – er naturvård fungerar inte!” S veaskog behöver mer av David Attenboroughs budskap om hänsyn för naturen. Det menar Björn Mildh, hedersmedlem i Naturskyddsföreningen och utnämnd till ”Furornas hjälte”. I ett brev till Sveaskog visar han upp ett av många exempel på att Sveaskog inte har en fungerande naturvård. Under flera års tid har Björn Mildh varit ute i skog och mark och dokumenterat hur Sveaskog och andra FSC-certifierade skogsbolag sköter sina skogsavverkningar. Han har sett många exempel på sönderkörd mark, avverkning av gammal skyddsvärd skog och naturvärdesträd och avverkning av nyckelbiotoper. FSC har ett regelverk som innebär att medlemmar inte får hugga ned nyckelbiotoper eller naturvärdesträd. Björn Mildh skriver i sitt senaste brev till Sveaskog att Sveriges skogsbruk med Sveaskog i spetsen prisar ”den svenska modellen”. Det är trakthyggesbruk med kalhyggen, markberedning och plantager. Ett exempel på ett sådant kalhygge kan ses intill Bredträskvägen, en skogsbilväg som går till Slavokgraven i Arvidsjaurs kommun. Här ligger en blockrik moränås där skogen någon gång för länge sedan har brunnit. Nu är åsen helt kalhuggen och klar för markberedning. Hänsyn till naturen ska tas när ett skogsbolag är FSC-certifierat, vilket Sveaskog är. Men det har inte Sveaskog brytt sig om i det här fallet: – Nedanför åsen ligger ett bäckdråg [sumpskog vid bäck]. Här har skogsmaskinerna kört kors och tvärs över det lilla vattendraget. Dessutom har vartenda träd längs dråget avverkats. Ingenting som ens kunde ha markerat en kantzon har sparats. Dråget är fullständigt kalt, berättar Björn Mildh. Om ett skogsbolag är FSC-certifierat ska naturvärdesträd alltid sparas, eftersom de är viktiga för den biologiska mångfalden. Det skriver även Sveaskog i sina egna tumregler om FSC. Ändå har bolaget huggit ner just dessa. – På moränåsens sluttning växte en del sälgar. Alla har avverkats. En enda står kvar på det kala hygget. Även den har Sveaskogs maskinförare försökt såga ner – spåren kan ses – men den var för grov. Gamlingen står kvar. Det fanns även rödlistade arter i den avverkade skogen. Sådana ska FSC-certifierade bolag värna om, men det har inte skett i det här fallet. – Vid en snabb titt på några av de gamla, brunna tall-lågorna på sluttningen noterades dvärgbägarlav samt en raritet, troligen kritporing, som är klassad som akut hotad. En noggrann inventering skulle säkerligen ge betydligt flera arter, såsom gräddporing och fläckporing. Björn Mildh är mycket kritisk: – Detta är den svenska modellen tillämpad av Sveaskog i Norrbottens skogar. Vi ser den gång på gång, år efter år, trots Sveaskogs försäkran och trots bolagets naturvårdsspecialister, avverkningsplanerare och utbildade maskinförare. Det är en hänsynslös och brutal modell, särskilt när den drabbar gamla naturskogar. Samtidigt har Sveaskog sagt att 99 procent av naturvärdena kan klaras vid slutavverkning, markberedning och plantager. Men återigen Sveaskog, er naturvård fungerar inte! Kristina Bäck Natur- och miljöskribent FSC Forest Stewardship Council, FSC, betyder ungefär Skogsförvaltningsrådet. Det är en organisation som certifierar skogen om den brukas ”miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt”. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT Skogsbolaget Sveaskog sköter inte sitt miljöarbete, säger skogsexperten Björn Mildh, intervjuad av Kristina Bäck. Vill du delge Syres läsare artiklar, brev, dikter eller bilder? Välkommen att skicka dem till malin.bergendal@tidningensyre.se! Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Sudoku Lätt 1 8 9 8 5 4 6 1 6 1 2 Medel 4 1 7 7 Facit sudoku 1 9 3 8 9 8 5 2 1 7 2 1 6 8 3 7 9 5 4 5 6 4 3 6 8 4 2 5 1 7 9 7 2 4 6 3 1 2 7 Lätt 8 4 3 9 5 6 8 1 7 4 5 6 7 5 2 1 3 8 9 6 4 4 8 6 9 6 3 7 1 2 6 4 5 1 2 9 7 3 8 9 3 1 7 4 2 2 6 5 3 8 9 8 9 3 2 6 4 7 5 1 Medel K A T A K R E S G R A V L I K K A S T A R E V A R L I G K R E T S A V I R A L S K A R E L A R V R E S A A V V A L R A S 2 5 1 7 2 7 4 9 1 5 3 8 5 2 7 1 8 5 9 8 4 9 5 7 3 9 6 3 8 1 2 4 3 9 6 4 1 4 9 8 6 8 4 9 2 7 8 3 2 6 1 7 3 4 6 2 7 1 5 Svår Facit ordtrianglar 1 5 2 5 6 6 3 6 8 5 4 7 2 2 5 5 6 7 3 1 3 3 9 2 5 9 1 1 4 8 3 6 8 9 8 I Syre nr 69 fanns en felaktig ordtriangel. Den nya bokstaven på rad 2 i triangel 2 skulle vara ett A på sista plats, inte ett R på första. Vi ber om ursäkt! 2 4 9 7 8 2 5 7 9 7 Rättelse 9 1 4 8 7 2 5 3 8 6 1 1 6 2 7 6 1 5 9 8 3 8 7 5 8 4 5 1 7 3 5 4 4 6 1 1 Svår 9 6 7 7 5 4 2 2 1 7 3 3 5 5 6 K 4 3 6 K 2 5 A 6 8 9 7 4 G 8 3 2 3 7 8 3 T 8 1 I 1 7 9 K 2 4 4 6 6 R 9 1 E 1 4 5 L 7 5 3 8 R A S 4 9 3 5 A V 3 3 2 1 4 1 9 5 4 5 7 2 3 5 4 6 6 6 3 8 2 7 6 9 5 2 4 3 Gör så här: Använd bokstäverna från raden över för att bilda ett nytt ord på nästa rad. Där finns också en ny bokstav som ska vara med i det nya ordet. 5 9 7 3 3 6 7 1 2 6 3 2 7 4 8 4 6 1 Ordtrianglar 8 9 3 Energi 29 30 Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Energi Tisdag 14 juni 2016 - nr 34 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen #72 tidningensyre.se Du missade väl inte tisdagstidningen? F ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer Glöd – Ledare Malin Bergendal Låt sjukvårdens prover stanna hos sjukvården ”Vi ska inte behöva fundera över vem mer som får tillgång till vårt DNA, eller våra barns.” Syre om alternativa sätt att odla • Zoom Ekologi och gemenskap tidningensyre.se/nummer Politiskt kaos i Peru Foto: Henrik Montgomery/TT Pedro Pablo Kuczynski segrade i förra helgens presidentval i Peru, med minsta möjliga marginal: 43 000 röster – eller 0,2 procentenheter. Och nu är det han och inte hans motkandidat Keiko Fujimori som kan innebära en öppning ut ur husarresten för Perus ex-diktator Alberto Fujimori. Hatsajter tappar i sociala medier Olika tolkningar av energiöverenskommelsen Intresset för att sprida främlingsfientligt innehåll har minskat drastiskt – jämfört med förra året. En förklaring är att invandringsfrågan har flyttat till traditionella medier, menar Daniel Poohl, vd för Expo. Lång kamp för rättvisa Foto: Maja Suslin/TT Det blev en känslosam stund för Fred Taikon när tingsrättens dom lästes upp. I tre år har han kämpat för att ställa någon till svars för att han, som aldrig begått något brott, skulle vara registrerad hos polisen. Radar – Veckan i bild Syre ger dig veckans nyhetshändelser i bilder. I Guatemala har fyra journalister fått sätta livet till bara under första halvan av 2016. Foto: Claudio Bresciani/TT I fredags presenterades till sist energiöverenskommelsen och den omdiskuterade effektskatten slopas. Energiminister Ibrahim Baylan hade lovat kärnkraftsägarna besked innan slutet av maj men de blocköverskridande samtalen har kantats av problem, bland annat avhopp av Liberalerna. I Centralamerika har journalister återigen hamnat i skottlinjen. I kalla krigets USA-stödda militärdiktaturer tystades det fria ordet av myndigheterna, i dag kommer hotet främst från organiserad brottslighet, menar Reportrar utan gränser. Foto: Moises Castillo/AP/TT Radar – Nyheter Ännu en journalist mördad i Guatemala ”Dödens fåglar” övar minfällning i svenskt vatten Ökad migration i klimatförändringarnas spår Internationella organisationen för migration, IOM, bedömer att det 2050 kommer att finnas 200 miljoner miljöflyktingar i världen som har tvingats bort från sina hem. Det är ett av skälen till att befolkningarna i många länder i framtiden blir mer multikulturella, multietniska och multireligiösa enligt IOMs generaldirektör William Lack Swing. Under årets upplaga av Natoövningen Baltops i Östersjön har det bland annat simulerats minfällning, en kontroversiell krigsmetod som tagit många liv under åren. Storskaliga militärövningar innebär ett skyltfönster för den globala vapenindustrin att visa upp sina nya produkter i. 2016 är tredje året som amerikanska B5-2or deltar under en Baltopsövning. Foto: Ahn Young-joon/AP/TT Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se Energi 31 Zoom Odling som ingång till hållbarheten De nya initiativen för att odla tillsammans är ofta kopplade till en bredare analys och problembild av samhället. I Hjulsta utanför Stockholm finns exempelvis Rafael Altez och hans förening med en vision om rättvisa och ekomat till alla. Energi – Syre tipsar Så återvinner du elskrotet Vi slänger mer elektronik än någonsin. Syre tipsar om hur du kan göra för att minimera mängden elskrot och dess inverkan på miljön. Foto: Henrik Montgomery/TT ”Gemensamma odlingar i en stadsdel är ett tydligt exempel som illustrerar hur det sociala och ekologiska är sammankopplat.” Krönika – László Gönczi Foto: Marie Hedman Förbrukad elektronik som inte återvinns på rätt sätt utgör ett stort socialt problem i världen. Innan Frederik Strömberg gick med i föreningen hade han bara odlat på balkongen. Lägg ner kärnkraften – men inte för pengarnas skull ”... glöm inte att kärnkraften bör stoppas snarast möjligt, inte av ekonomiska realiteter utan av modiga politiker, helt enkelt för att den är livsfarlig. László Gönczi avhoppad kärnfysiker, lokalpolitiker för MP, gästkrönikör för Syre. Energi – I blickfånget Kraftupproret från Katrineholm En kulle i Sörmland spelar en av rollerna i energins maktskifte från megaproducenter till gräsrotsgeneratorer. Det enda socialistentreprenören Johan Ehrenberg ångrar är att han varit för försiktig. Så här läser du tisdagstidningen Du läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/nummer. Som prenumerant ska du ha fått ett mejl av oss i tisdags kväll. Om du inte fick ett mejl med länk för att skapa logg-in trots att du är prenumerant kan det bero på någon av följande saker: • Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till prenumeration@ tidningensyre.se så fixar vi det. Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på http://tidningensyre.se/lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot. tidningensyre.se/nummer Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg Glöd – Hannah Lemoine Räkna rätt i debatten om basinkomst P å senare tid, ofta med utgångspunkt i omröstningen om basinkomst i Schweiz, har det publicerats allt fler texter i såväl svensk som internationell media med det gemensamma temat att basinkomst är en dålig idé. Hur mycket jag än välkomnar den uppblossande debatten och med glädje läser motståndartexternas argumentation, är det ändå oerhört frustrerande att se hur dåligt och oseriöst ämnet hanteras. Opinionsjournalistik må vara sin egen genre som varken kräver egentliga sanningsanspråk eller verklighetsförankring, men en viss standard bör man ändå kunna förvänta sig av seriösa skribenter. Den senaste, mest frekvent använda ingången till ämnet är den summa schweizarna föreslog inför omröstningen, det vill säga en månatlig basinkomst på 2 500 franc. Om man nu vill utföra ett stycke riktigt dåligt journalistiskt arbete så tar man helt enkelt den summan, lägger in den i en valutaomräknare som översätter till cirka 21 000 svenska kronor, och sedan bygger man hela sin argumentation kring att förfasa sig över dessa skyhöga siffror och att ingen människa skulle förvärvsarbeta (i alla fall inte med slitiga och lågbetalda arbeten, de med glassiga jobb på stora medieföretag är visst inte lika sugna på att sluta) om de fick 21 000 kronor rakt in på bankkontot varje månad. Så kan man ju göra. Om man däremot vill bli tagen seriöst i debatten kontrollerar man vad medianinkomsten och den relativa fattigdomsgränsen ligger på i Schweiz kontra Sverige, och gör sedan en korrekt valutaomräkning baserat på den nationella ekonomiska kontexten och skillnaderna i inkomstnivåer, marknadspriser och levnadskostnader mellan de båda länderna. Gränsen för fattigdom i Schweiz ligger på 2 200 franc, alltså cirka 18 500 SEK. Basinkomstnivån i förslaget från Schweiz ligger alltså på fattigdomsgränsen + 13 procent. I Sverige ligger fattigdomsgränsen på 11 500 kronor, vilket med 13 procent påslag ger ca 13 000 kronor. Det är den summan de har röstat om, inte 21 000. Sätt dessutom det i perspektivet att en enrumslägenhet i en stad i Schweiz kostar i genomsnitt cirka 13 000 svenska kronor per månad, i Sverige 7 000 kronor. Ett kilo potatis kostar 32 kronor i Schweiz, i Sverige 10 kronor. Det kan väl inte anses för mycket begärt att någon som vill argumentera emot basinkomst åtminstone anstränger sig så pass mycket att de tar dessa basala skillnader med i beräkningen och inte utgår ifrån förenklade och helt oseriösa valutaomräkningar för att underbygga sin magkänsla av att basinkomst skulle vara en dålig idé? 13 000 per månad och person är i sig en summa som är värd att diskutera, det finns ingen anledning att gå till överdrifter. Är det för mycket? Försvinner alla incitament för att arbeta mot lön eller arvode om man får 13 000 bara för att existera i samhället? Frågorna rörande olika modeller för grundtrygghet är många och komplexa, och diskussionerna viktiga. Men oavsett om man är för eller emot så förtjänar debatten faktiskt bättre än att baseras på nonchalant framkastade falska premisser. Internetaktivisterna på wwwayward. com/ som sålde Trump-planscher med Voldemort-citat och donerade inkomsterna till hbtq-immigranter. Hannah Lemoine frilansskribent, genusvetare, jämställdhetskonsult och fristående krönikör för Syre www.tidningensyre.se Tumme ner: Att det överhuvudtaget finns en presidentkandidat i USA vars uttalanden inte går att skilja från Voldemorts.
© Copyright 2024