1. No category

#23 Fredag 18 september 2015
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen
tidningensyre.se
”Ett bidrag till
hjälporganisationer gör ofta nytta,
men pengar direkt
till de behövande
gör oftast mycket
mer nytta.”
Lennart
Fernström
Glöd – Ledare
Kvarlämnad ammunition och vapen ett växande hot • Zoom 14-18
Teknik mot krigets rester
GLÖD Under ytan: Pella Larsdotter Thiel om brottet ekocid • Anna Troberg gräver i rasismen
RADAR Låst läge i flyktingkrisen • Tropiska växter flyr värmen • SD bryter med ungdomsförbund
ENERGI Åre i täten för ny grön våg • Snott & blandat testar nya gurkdieten • Korsord
2
Glöd
Å andra sidan
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Alla som på olika
sätt verkar för att
riva ner EUs murar och hjälper folk
som behöver och
vill komma hit.
Transportörsansvaret, Dublinförordningen, EUs
allt högre murar
och alla hycklande
politiker.
Pengar i handen hjälper mest
D
agens Nyheter 11 september:
”Vi vill understryka att det
finns alternativ till att ge till
behövande i Sverige och istället stödja uppbyggnaden lokalt för utsatta människor i Rumänien och
Bulgarien. En rad svenska organisationer,
kyrkor och samfund bedriver verksamhet
i ursprungsländerna. (....) De pengar som
svenska folket vill avvara gör bäst nytta hos
dessa organisationer.”
Aftonbladet 13 september: ”Ett företag kan
inte fungera från dag ett om det inte får en
viss möjlighet att byggas upp. Det kommer
att vara det som är grund för min försörjning
framåt.”
Det finns förstås massor att säga om de absurda ekonomiska skillnaderna. Men även om vi
ett litet tag bortser från hur galet hög Reinfeldts ersättning är och hur lite andra har så
finns det även en annan skillnad att fundera
över. Reinfeldt, den främsta företrädaren för
arbetslinjens alla piskor och villkorade ersättningar anses behöva en ovillkorad inkomst
för att kunna bygga upp sitt postpolitikerliv.
Men när de som har det sämre ställt ska få
hjälp att bygga upp sina liv tror staten inte på
ovillkorade bidrag. Vi ska inte ge pengar till
tiggarna direkt utan till organisationer som
tar hand om och hjälper dem. De arbetslösa kan bara få pengar om de söker jobb som
inte finns eller deltar i meningslösa sysselsättningsprogram. Allt för att paternalistiska instanser ska kunna styra att de stödbehövande
agerar ”moraliskt rätt”.
Vad är det som gör att vi anser att de fatti-
Foto: TT
Det första var en debattartikel undertecknad
av Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister med samordningsansvar i regeringen för frågan om utsatta EU-medborgare
samt Martin Valfridsson, nationell samordnare för utsatta EU-medborgare.
Det andra var Fredrik Reinfeldt som berättade varför han tar ut fullt avgångsvederlag på
156 000 kronor per månad trots att han håller
föreläsningar för 100 000 kr per tillfälle.
Det finns gott om belägg för att pengar är bästa hjälpen för den som har ont om just pengar.
ga ständigt behöver förmyndare som styr deras liv? Varför har vi inte förtroendet för att
de, precis som till exempel avgående politiker, styr sina liv bäst själva?
I USA, Kanada, Brasilien, Namibia, Indien,
Sydafrika, Mexiko och många fler länder där
det testats har ovillkorade pengar direkt i fattigas händer (eller in på deras konton) visat sig
vara den effektivaste fattigdomsbekämpningen. Det har minskat sjuktalen, fått fler barn
att börja gå i skolan, minskat prostitutionen,
minskat våldet, ökat jämstäldheten, minskat
olika former av missbruk och så vidare.
I början av 2000-talet fick ett antal amerikaner med psykiska funktionshinder 28 dollar i
månaden att roa sig med. Det ingick i en studie som professor Larry Davidson utförde.
De flesta i försöket mådde bättre, fick bättre
självkänsla och högre livskvalitet – några av
de viktigaste grunderna för ett bra liv.
När den amerikanska biståndsorganisationen Give Directly startade sökte de efter den
effektivaste metoden att ge bistånd till behövande. De samlade ihop data från hela världen och fann att pengar i handen till fattiga
människor ger det bästa resultatet.
I Sverige ledde docent Alain Topor ett forskningsprojekt 2013, där personer med långvarig psykisk ohälsa fick 500 kronor extra i månaden. De fick göra vad de ville med pengarna
och de behövde inte redovisa vad de hade
gjort. Det visade sig att de 500 kronorna gjorde stor skillnad i deras liv – andelen som behövde sluten vård minskade med 30 procent
på ett halvår.
Ett bidrag till hjälporganisationer gör ofta nytta,
men pengar direkt till de behövande gör oftast
mycket mer nytta. Det kan vara pengar i en tiggares mugg eller trygghetssystem utan krav på
motprestation.
Det är inget fel i att Fredrik Reinfeldt har en
garanterad och villkorslös ersättning, även om
en nolla mindre skulle lägga den på en lämpligare nivå. Problemet är att så många andra
blir omyndigförklarade och utlämnas till statens, hjälporganisationernas
och kyrkornas idéer om god
omvårdnad bara för att de är
ekonomiskt fattiga.
Lennart Fernström
lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Foto: Försvarsmakten
Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033
Utgivare: Lennart Fernström • Redaktörer: Benita Eklund, Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering: Sofia Härén • E-post: fornamn.efternamn@tidningensyre.se
Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570
Miljömärkt trycksak
3041 0673
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Sara Granér
Sidan tre
Glöd
3
4
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Under ytan
Att ödelägga
jorden är ett brott
Utsläppen av koldioxid hotar vårt liv, ja kanske allt liv
på jorden. För ett sådant
brott borde Internationella
brottmålsdomstolen i Haag
kunna väcka åtal, anser Pella Larsdotter Thiel.
Pella Larsdotter Thiel är ekolog och engagerad i det svenska nätverket End Ecocide
Sweden samt sitter i Omställningsnätverkets kärngrupp.
Foto: Supermiljöbloggen
End Ecocide Sweden
End Ecocide Sweden är ett svenskt
nätverk som arbetar med att sprida
idén om en internationell ekocidlagstiftning. De samarbetar med Polly Higgins (www.eradicatingecocide.
com) och är en del av det globala nätverket End Ecocide on Earth (www.endecocide.org). De har haft samtal med
bl a regering och departement och
fokuserar nu på att Sverige ska vara
värd för ett sidoevent då Romstadgans
parter möts i Haag i november. Detta
skulle vara en möjlighet att påkalla internationell uppmärksamhet till frågan
om ekocid som brott och introducera
en möjlig väg framåt, om COP 21 i
Paris inte leder tillräckligt långt.
L
ördagen den 15 augusti i år tog
sig 1 500 människor till Garzweilergruvan i sydvästra Tyskland,
Europas största källa till koldioxidutsläpp, i en aktion kallad Ende
Gelände – hit men inte längre. Deras mission:
att hejda brytningen av brunkol och visa att
det är dags att sluta ta upp fossila bränslen
ur jordskorpan. De blev slagna med batonger och utsatta för pepparsprej, men lyckades hindra två av dagbrottets maskiner från
att gräva kol den dagen. Och eftersom vi talar om världens största grävskopor, med en
kapacitet att bryta 240 000 ton kol under en
enda dag, så var det ju väl använd tid. Även
om man kan anta att brytningen fortsatte i
oförminskad styrka dagen efter.
Så här fungerar det: trots att vi vet att utsläppen av koldioxid hotar den mänskliga civilisationen, ja till och med livet på jorden som
vi känner det, så använder vi världens största maskiner för att gräva upp fossilt kol så fort
som möjligt. De som med sina kroppar försöker påtala det orimliga i detta blir straffade.
Företagen som gräver kolet som bidrar till klimatförändringarna agerar inom ramen för lagen. Människor som försöker hindra dem gör
det inte.
Frustrationen över bristen på fungerande
globala regelverk på hållbarhetsområdet växer. Tidigare i år publicerades Osloprinciperna, där en expertgrupp bestående av jurister konstaterar att undvikandet av en allvarlig
global katastrof är både ett moraliskt och ett
juridiskt imperativ. Och det existerar faktiskt
ett juridiskt förslag med potential att radikalt
ändra spelreglerna. Förslaget gäller en internationell lagstiftning mot ekocid, livsmiljöförstörelse.
Benämningen ekocid (eng. ecocide) kombinerar grekiskans oikos, hem, med latinets caedere som betyder att döda – att ödelägga det
egna hemmet. Skogsavverkningen i Amazonas, tjärsandsutvinningen i Kanada, fracking,
utsläppet vid Talvivaaragruvan i Finland och
oljeutsläppen i Nigerdeltat har pekats ut som
ekocid.
Den mest tongivande talespersonen för
en ekocidlagstiftning är den brittiska juristen Polly Higgins. Hennes definition av ekocid är ”omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem inom ett avgränsat
geografiskt område, antingen genom mänskligt handlande eller andra orsaker, i en sådan
omfattning att invånarnas möjligheter till ett
fredligt åtnjutande av området allvarligt inskränkts.”
Ekocid skulle kunna vara ett av brotten
som regleras av Romstadgan. Du kanske inte
har hört talas om Romstadgan, men du känner nog till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Där sker åtalen för de
allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet: folkmord, brott mot
mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott. De kallas ibland brotten mot freden.
Romstadgan reglerar verksamheten för ICC
och är därmed kanske världens viktigaste juridiska dokument.
Det kanske låter utopiskt, eller orimligt – beroende på hur man är lagd – att förstörelse av
naturen skulle kunna ta plats jämte folkmord
som ett av världens allvarligaste brott. Men
det är varken eller. För det första: hoten mot
våra livsmiljöer är så stora att det inte i längden är möjligt att upprätthålla några mänskliga rättigheter utan att skydda dem.
Klimatförändringarna beräknas redan i
dag orsaka fem miljoner människors död varje år, och är därmed en av de största dödsorsakerna globalt. De är också en grundläggande orsak till många av världens kriser
och konflikter. För det andra: detta är ingen
ny idé. När Romstadgan utarbetades i början
på 90-talet var intentionen – tro det eller ej!
– att ekocid skulle vara en del av den. Brottet ströks i sista stund under mycket oklara
omständigheter; de FN-rapportörer som var
med drog slutsatsen att vissa stater blockerade beslutet som ett resultat av lobbying från
stora företag.
Att införa lagen nu, tjugo år senare, är förstås
tjugo år för sent. Och inte en dag för tidigt.
Läget är annorlunda nu; vi ser så mycket tydligare konsekvenserna av all livsmiljöförstörelse som pågår, och det finns en utbredd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Glöd
5
Foto: Pella Larsdotter Thiel
Under ytan
Polly Higgins talar om planerade gruv- och gasexploateringar vid Vättern för Aktionsgruppen Rädda Vättern.
medvetenhet om behovet av en annan utveckling.
Vad skulle en internationell ekocidlagstiftning kunna åstadkomma som alla konventioner, avtal och protokoll hittills har misslyckats
med? Till skillnad från andra överenskommelser finns i straffrättsliga sammanhang ett
personligt ansvar. Den högst ansvariga för en
verksamhet som orsakar, beslutar om eller finansierar ekocid riskerar straff. Det kan vara
en minister, en företagsledare eller en styrelseordförande.
Denna logik gör att många
företag gärna är verksamma i
länder med svag miljölagstiftning eller i områden utanför
statlig jurisdiktion ...
Många fall av livsmiljöförstörelse orsakas
av företag. I företagsvärlden är drivkraften
framför andra vinst. Det betyder att för projekt där det finns risk för ekosystem, men där
potentialen för vinst är stor, bör en VD eller
en styrelseordförande bortse från risken så
länge företaget agerar inom lagens råmärken.
Gör hen inte det och därmed minskar den potentiella vinsten är aktieägarna, så att säga, i
sin fulla rätt att byta ut vederbörande.
Samma sak gäller investeringsbeslut. De
stora pengarna i världen går till projekt som
förstör livsmiljöer. Denna logik gör att många
företag gärna är verksamma i länder med
svag miljölagstiftning eller i områden utanför
statlig jurisdiktion, till exempel Arktis eller internationella vatten, där de inte behöver ta så
mycket ansvar för sina verksamheter. En ekocidlagstiftning skulle kunna skifta samtalet i
de rum där beslut fattas, och vara ett stöd för
beslutsfattare att agera efter andra måttstockar än vinst. Ingen vill vara skyldig till internationella brott.
Detta är en avgörande skillnad mot hur samhället ofta hanterar relationen till ekosystemen. Vi gör dem till resurser att köpa och sälja. Ska företag bry sig om naturen? Gör det
lönsamt! Se till att konsumenter betalar för
miljöanpassade produkter och gör vattnet,
träden och luften till ekosystemtjänster!
Med det sättet att se på naturen skapas avstånd. Vi relativiserar och instrumentaliserar dess värde. Naturen är värdefull så länge
den levererar till oss. Den är värd att skydda
så länge dess värde för oss är större än det alternativa värde som uppstår vid dess exploatering. Detta är en del av problemet – om vi
inte gör upp med den natursynen kommer vi
ingenstans.
Jordens levande system är ovärderliga. Deras värde ligger i att de existerar – och de har
samma rätt att göra det som människor har.
Det ovärderliga, frågor om liv och död, hanteras inte särskilt framgångsrikt inom ramen
för ekonomi. För det använder vi juridik. Rätt
och fel.
Detta är kanske den mest intressanta dimensionen i ekocidlagstiftning. Lagar och
värderingar är kommunicerande kärl. Om
livsmiljöförstörelse vore olagligt skulle det påverka våra värderingar – vad vi menar är viktigt, önskvärt och normalt. En gång i tiden var
det lagligt att äga och sälja andra människor,
och de flesta som hade något att säga till om i
samhället tjänade på detta.
Genom målmedvetet arbete av en liten
grupp människor som påtalade det orimliga
i situationen stiftades lagar som gjorde slavhandel till ett brott. Det innebär inte att allt
slaveri har upphört, lika lite som mordlagstiftning innebär att inga mord sker. Men det
innebär att våra kollektiva värderingar har
skiftat: vi accepterar inte längre tanken på att
köpa en annan människa. Det är inte längre
normen.
På samma sätt skulle en internationell ekocidlagstiftning bidra till att skifta värderingarna gentemot de levande systemen. Vi skulle inte längre kunna motivera förstörelse med
att den ger vinster och arbetstillfällen. En
ekocidlagstiftning skulle på det sättet stärka
banden mellan människor och andra levande varelser. Vara ett steg bort från dominans
och utnyttjande och mot samarbete och ömsesidighet. Åstadkomma en relation mellan
människa och natur utan vilken vi har små
möjligheter att skifta till en livsbejakande utveckling.
Pella Larsdotter Thiel
End Ecocide Sweden
6
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Debatt
Foto: Ng Han Guan/AP/TT
EU bör slå fast att vatten är en mänsklig rättighet, skriver Linnéa Engström (MP).
Linnéa Engström
Gör inte vattnet till handelsvara
DEBATT Europaparlamentet har röstat för
ett krav som 1,8 miljoner medborgare i Europeiska Unionen har skrivit under. Detta
trots försök från de kristdemokratiska och
konservativa grupperna att urvattna parlamentets ståndpunkt. Glädjande nog handlar det första medborgarinitiativet om rätten till vatten.
Initiativet Right2Water är ett upprop från unionens medborgare till stöd för att EU och
medlemsländernas regeringar ska betrakta
vatten som en samhällsnytta, inte som vilken produkt som helst.
Tillgång till vatten och sanitet är en
mänsklig rättighet, erkänd av FN. Därför
bör det också avspeglas i EUs lagstiftning.
Parlamentet uppmanar EU-kommissionen att se över vattendirektivet och ta
fram lagstiftningsförslag där det tydligt
framgår att tillgången på vatten är en mänsklig rättighet. Vi uppmanar också EU-kommissionen att undanta vatten från reglerna
för den inre marknaden och slå fast att EU
inte på något sätt ska främja privatisering av
vatten. EU har fått skarp kritik för åtgärder
som har tvingat fram privatiseringar för att
få in pengar i kassan till de europeiska länder som drabbats av skuldkrisen.
vatten och sanitetstjänster inte får ingå i förhandlingar om handelsavtal.
Det betyder bland annat att vatten inte
ska kunna ingå som en handelsvara i de pågående förhandlingarna om ett handelsavtal
mellan EU och USA, de så kallade TTIP-förhandlingarna.
Europaparlamentet uppmanar EU-kommissionen att agera, inte minst mot bakgrunden att mobiliseringen bakom initiativet visar att de europeiska medborgarna
prioriterar och värderar rätten till vatten
mycket högt.
En av de viktigaste framgångarna är att Europaparlamentet nu tydligt tar ställning för att
Linnéa Engström
Europaparlamentariker för Miljöpartiet
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se
Debatt
Debattrunda:
Var finns de
vänsterintellektuella?
Genmäle Ibrahim Alkhaffaji i nr 22:
Intellektualism kräver
mer utrymme
DEBATT Petra Östergren efterlyser i Syre den
4 september frihetliga vänsterintellektuella.
I ett svar den 11 september skriver Ibrahim
Alkhaffaji att vi ju har Åsa Linderborg, Kajsa Ekis Ekman och Judith Kiros bland ”några namn” redan.
Jag menar att det inte är ett bra svar. Som
sociolog är jag liksom mina kollegor övertygad om att sociala, materiella och ekonomiska resurser i mycket hög grad bestämmer
hur det ser ut i ett land/”samhälle”. I detta
fall kan vi då se den brist som Östergren hävdar finns som bestämd av klass/skikttillhörighet: Linderborg med flera tillhör de personer
som är unga och har relativt säkra anställningsvillkor, en kulturell elit.
Men det finns en stor grupp som tillhör ett
akademikerprekariat, personer med intellektuell kapacitet och hög utbildningsnivå som
saknar säkra anställningar eller helt saknar
anställning. Detta, sammantaget med massmedias ständiga besparingar där journalister avskedas och frilansare blir allt färre, gör
att medieintellektuella blir en mycket liten
grupp som saknar insikt i akademikerprekariatets situation. Och denna senare växande grupp är lika vana vid ett ”nej” när
Utan att vilja vara mästrande och magistral föreslår jag studier av Guy Standing, David Graeber, Pierre Bourdieu och Frankfurtskolan
som genomskådat klassamhället (och motsättningar inom klasserna) och i sitt praktiska forskande och framställande författarskap
är både kritiska och frihetliga vänsterintellektuella. Vad bör då göras? Kära läsare, bidra till en kamp för rättvisa på alla nivåer, utnyttja de fria medierna (Facebook, Twitter et
cetera för att göra era röster hörda och därigenom, hoppas jag, bidra till en möjlig förändring. Bland annat till att jämlikhet införs
även på det massmediala och kulturella fältet.
Göran Dahl
forskare i politik och historia
Svar direkt till Göran Dahl:
DEBATT Göran Dahls svar på mitt debattinlägg den 11 september är intressant. Dahl verkar enbart ha läst dom första 4–5 meningarna
av mitt svar till Petra Östergren och baserat
hela sitt svar/resonemang utifrån dessa meningar. Det är en felaktig utgångspunkt, som
ger en felaktig bild av mitt resonemang. I
min text skriver jag att det visst finns vänsterintellektuella med vänsteranalys, och allt vad
det innefattar. Men dom kan man även hitta på lokala nivåer. Där intellektuell verksamhet och intellektuella personer med kunskap
och engagemang finns. Inte nödvändigtvis
endast dom som Dahl kallar för kulturell elit.
Ett annat misstag som Dahl begår är att nämna
akademiker och intellektuella i samma veva.
Jag måste tydliggöra min ståndpunkt:
1. Det finns akademiker som inte är intellektuella.
2. Det finns intellektuella som inte är akademiker.
7
Svar direkt till
Ibrahim Alkhaffaji:
Krävs förmåga till
kritisk reflektion
det gäller publicering
som när det gäller en
trygg anställning. Detta är tragiskt eftersom
gruppens situation ofGöran Dahl
tast genererar dels en
insiktsfull kritik mot det som råder och dels
frihetliga idéer. Ja, om de nu inte lockas av
de auktoritära ”lösningar” som erbjuds både
från höger och vänster.
Törst efter kunskap
utmärker intellektuella
Glöd
Ibrahim Alkhaffaji
Dahls resonemang tyder på att intellektuella är dom som har högskoleutbildning. Eller,
så har det åtminstone låtit. Denna syn exkluderar dom som inte har högskoleutbildning.
Vi lever i ett klassamhälle, vilket innebär att
många i praktiken inte har möjligheten att studera på högskolan. Det finns en klass under
dessa ”akademiker med osäkra anställningar”, nämligen arbetare och arbetslösa.
Dom bör, och ska få möjligheten att ägna
sig åt intellektuell verksamhet genom arbetarrörelsen, till exempel genom ABF och andra
föreningar som befrämjar intellektuell verksamhet. Det kan givetvis alltid förbättras.
Vad som utmärker en intellektuell är inte
antalet högskolepoäng. Det är törsten efter
kunskap, det är engagemang för att förändra,
som utmärker en intellektuell.
Ibrahim Alkhaffaji
skribent, student och vänsterpartist
DEBATT Min invändning mot Alkhaffajis första text grundar sig på
den första delen. Resten är en annan diskussion, om folkbildning
och politiskt arbete.
Petra Östergren frågade som
bekant varför det är ont om vänsterintellektuella som syns. Min
kommentar var att det bara är ett
fåtal som syns och läses i traditionella media. Den frågan har jag
behandlat, bland annat utifrån
Standings tes om prekariatet.
Visst finns det akademiker som
inte är intellektuella och vice
versa. Det har jag aldrig förnekat. Tyvärr är alltför många med
akademisk utbildning inte intellektuella. Tänk på den högutbildade skara som hjälpt till att som
byråkrater, lobbyister med mera
genomföra den nyliberala ordningen i flera länder.
Med ”intellektuella” menar jag
i Bourdieus anda tänkande individer med förmåga till kritisk reflektion utifrån det de läser, erfar, skriver och hör. I kritiska tider
mobiliserar de ett engagemang
i en sak, till exempel som Zola i
Dreyfusaffären.
”Törst efter kunskap” och ”engagemang för att förändra” kan säkert vara steg på vägen mot intellektualitet. Men de egenskaperna
har ett egenvärde som inte nödvändigtvis gör att man blir intellektuell.
Att vi lever i ett klassamhälle är
väl självklart? Det har jag påpekat
flera gånger och gör dagligen vad
jag kan, som bland annat intellektuell och folkbildare för att främja jämlikhet, solidaritet, frihet och
hållbarhet.
Göran Dahl
Skriv vad du tycker!
Skicka gärna in debattartiklar till glod@
tidningensyre.se. Vi tar emot texter på
3 000 tecken och 1 500 tecken (inklusive mellanslag). Vi förbehåller oss rätten
att korta texter som är längre. Texter på
1 500 tecken har större chans att komma
in. Skicka gärna med en bild och presentation av dig själv.
8
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Grön succé i
norskt val
I Norge kan veckans lokalval få
konsekvenser för landets högerregering. Båda regeringspartierna fick minskat stöd och inom
Fremskrittspartiet väntas nu
debatt om att partiet kanske ska
lämna regeringen.
Jämfört med förra lokalvalet tappade högerpopulistiska
Fremskrittspartiet 1,7 procentenheter av sitt väljarstöd i Norge
som helhet. Statsminister Erna
Solbergs parti Høyre backade
med hela 4,7 procentenheter.
Det norska valets största vinnare blev Miljøpartiet De Grønne som nu för första gången är
en maktfaktor i norsk politik.
Partiet gick från inte ens en procent i förra lokalvalet till över 4
procent nu.
Även de norska socialdemokraterna, Arbeiderpartiet, gick
framåt i valet och lär nu ta makten i flera av Norges största kommuner, som Oslo och Bergen
Källa: Sveriges Radio
Fortsatt låst läge i
flyktingkrisen
Under veckan har flyktingar från Syrien fortsatt att
strömma in i EU. I Tyskland, som nu sätter Dublinförordningen åt sidan och låter flyktingarna stanna, har
läget blivit alltmer ansträngt. Medan politikerna söker en lösning fortsätter medborgare i EUs länder att
samlas i massiva stödmanifestationer.
Sedan i söndags bortser Tyskland tillfälligt från
Schengenavtalet, vilket är möjligt enligt regelverket om säkerheten i ett land befaras inte kunna upprätthållas. Beskedet om att återinföra
gränskontroller mot Österrike har tolkats som
ett sätt att pressa EUs länder till att acceptera ett
kvotsystem där alla länder i unionen tar emot de
flyktingar som kommer.
Men måndagens krismöte i Bryssel, med EUs justitie- och inrikesministrar, slutar med fortsatt låst
läge. Majoriteten som stödjer ett kvotsystem har
blivit större men Ungern, Polen, Tjeckien, Slovakien, Lettland och Rumänien säger nej.
Den svenska regeringen representerades av
justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och han tyckte att mötet var en ”besvikelse”.
– Det finns en möjlighet att använda den kvalificerade majoriteten och få igenom ett beslut ändå
men ska det bli ett bra mottagande är det bra om
enskilda länder faktiskt är med på vad som händer, sa han till Expressen efter mötet.
Efter det misslyckade ministermötet har Tysklands förbundskansler Angela Merkel och hennes
österrikiske kollega Werner Faymann kallat in Europeiska rådet till ett krismöte, som kommer gå
av stapeln nästa vecka.
Parallellt med det politiska spelet fortsätter EUs
medborgare att visa att flyktingar är välkomna.
I måndags hölls flera manifestationer inför tisdagens ministermöte och i lördags anordnades
mängder av evenemang under aktionsdagen European day of action for refugees. I Sverige i bland
annat Stockholm, Malmö, Luleå, Västerås, Göteborg och Gävle.
Benita Eklund
Allt fler vill gå
med i Nato
Källa: Svd
Foto:Jeffrey Moyo/IPS
Enligt en undersökning av Svd/
Sifo vill nu en majoritet av de
svenskar som har bestämt sig,
att Sverige går med i militäralliansen Nato. Siffrorna blev 41
procent ja, 39 procent nej och
20 procent vet ej.
SvD/Sifos mätning visar att
regeringen har ett fortsatt stöd
bland de egna väljarna, och i
Vänsterpartiet, för att driva den
militärt alliansfria linjen vidare.
Samlat för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är 59 procent mot Nato och
26 procent för ett medlemskap i
försvarsalliansen.
På Allianssidan i sin helhet är
motsvarande siffror 61 procent
för Nato och 23 procent mot.
– Det är noterbart att det i
dag är tydliga majoriteter för en
anslutning till Nato på hela allianssidan, går man tillbaka bara
till valet ser det helt annorlunda
ut, säger Toivo Sjörén.
Så sent som 2011 var stödet
för Nato 23 procent med 50 procent mot ett medlemskap.
Stödet för Nato är större
bland män – 49 procent av männen säger ja till Nato men bara
23 procent av kvinnorna.
Stadsodlingar har blivit ett allt vanligare fenomen i många afrikanska städer där befolkningen har svårt att få mat på bordet.
Allt fler blir stadsbönder
Allt fler stadsbor i södra Afrika ägnar sig åt stadsodlingar för att kunna dryga ut sitt matförråd. FNs
livsmedels- och jordbruksorganisation beräknar
att det kommer att finnas 35 miljoner stadsbönder i Afrika om fem år.
Förskoleläraren Agness Samwenje i Harare-förorten Mufakose tillhör den växande skaran som inte
får lönen att räcka till. Hon har en egen odling på
en outnyttjad bit mark i Harare.
– Min lilla odling drygar ut maten till mig och
mina tre barn, eftersom lönen inte räcker till sedan
min man dog för fyra år sedan. Efter att jag började
odla på mitt lilla fält här i staden behöver jag lägga
mycket mindre pengar på mat, säger hon.
I städer som Kampala i Uganda och Yaoundé i Kamerun har många stadsodlare gått ett steg längre
och även skaffat sig egen boskap inne i städerna.
Fenomenet med stadsodlingar har spridit sig
snabbt i stora delar av Afrika, som en konsekvens
av stigande matpriser och brist på mat. Många
myndigheter är samtidigt fientligt inställda till
stadsodlingarna, eftersom de menar att odlingarna anläggs på kommunalt ägd mark utan tillåtelse.
Men det finns också städer där myndigheterna
ser saken annorlunda. Ett exempel är Kapstaden
i Sydafrika, där myndigheterna har slagit fast att
stadsodlingarna är viktiga för att bekämpa fattigdomen och för att skapa arbetstillfällen.
FNs livsmedels och jordbruksorganisation,
FAO, stödjer program i vissa länder som syftar till
att tillvarata fördelarna av stadsodlingar.
Jeffrey Moyo/IPS
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Foto: Patomena /Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
Växten Chuquiraga är en av de växter som tydligast har migrerat uppåt på vulkanen som en följd av klimatförändringarna.
Tropiska växter flyr
uppåt från värmen
På vulkanen Chimborazo har vegetationen förändras radikalt de senaste 200 åren. Ett tecken
på att arter som anpassat sig till sin miljö flyttar
mot svalare områden när klimatet blir varmare.
Under de senaste åren har forskare sett hur växter
och djur migrerar med det allt varmare klimatet.
I en unik studie, som publiceras den här veckan i
tidskriften PNAS, har en grupp forskare följt i forskaren Alexander von Humboldts historiska fotspår
för att jämföra de noggranna iakttagelser han gjorde 1802 med situationen i dag.
Studieobjektet är vulkanen Chimborazo (6 268 meter över havet) i Ecuador och forskarna ville se om
det skett en förändring under de senaste 200 åren
i växternas utbredning längs berget på grund av
den globala uppvärmningen. Med ökande höjd
över havet sänks temperaturen vilket gör att de
klimatförhållanden som olika arter trivs i flyttas
mot högre höjder, liksom mot de kallare polerna,
när det blir varmare. I tropiska områden, där en
stor del av världens växter och djur finns, är det
osäkert om växterna hinner med.
Resultatet för Chimborazo visar dock att de olika arterna av växter i genomsnitt redan har klättrat mer än 500 meter uppåt berget och samtidigt
har den högsta nivån för fröväxter också ökat från
4600 meter på 1800-talet till nästan 5200 meter
2012. Detta var en större förändring än vad forskarna hade väntat och de tror att även förändrade regnförhållanden och ökat tryck från jordbruket på berget kan spela roll.
Glaciären på Chimborazo har också krupit uppåt med mer än 400 meter, vilket går i linje med mätningar på glaciärer från andra delar av världen.
Antalet prenumeranter har minskat de senaste
två åren säger Marcella Simms, som varit verksamhetsledare på Fria tidningar sedan 2013.
– Vi är verkligen ledsna över det här beslutet,
men det finns helt enkelt inte ekonomiska resurser att driva tidningarna vidare, säger hon till
Uppsalas Nya tidning.
Fria Tidningar genomgick för ett år sedan en rekonstruktion där skribenter och leverantörer gick
miste om ersättningar på fyra miljoner. Problemen för Fria tidningar löstes dock inte med re-
9
Stjärnfamiljer
rasar mot
PoP-samarbete
Barnklädeskedjan Polarn & Pyret gick i dagarna ut med ett
nytt samarbete med fyrabarnsmamman, bloggaren och journalisten Malin Wollin.
Samarbetet har gett upphov
till massivt raseri på Polarn O
Pyrets Facebook-sida. Orsaken:
Malin Wollin har flera gånger uttryckt sig kritiskt om möjligheten för kvinnor att skaffa barn
på egen hand via insemination.
Ett inlägg på Polarn O Pyrets
Facebooksida har fått över 300
kommentarer. Där skrev till exempel Matti Ridenfeldt, som
själv har fått barn med hjälp av
donerad sperma i Danmark:
”Jag tycker det är väldigt
synd och tråkigt att ni väljer
att ta in Malin Wollin som gästinstagrammare. Hon har skrivit
flera texter där hon på okunniga grunder avfärdar mitt sätt att
bilda familj. Är frivilligt ensamstående föräldrar genom donerade könsceller inte inräknade i
Polarn och Pyrets kundkrets?”.
Enligt Anders Wiberg, vd för
Polarn & Pyret, hade företaget
missat Malin Wollins åsikter i frågan. De avbryter nu samarbetet.
Källa: Dagens Media
WWF: Hälften av
havets liv borta
Mediehuset Grönt, som ger ut Syre, är beredda att
ta över och driva Skånes Fria Tidning och Östhammars Nyheter. Enligt Sydsvenska Dagbladet
ska Fria Tidningars styrelse ha ett möte om förslaget under torsdagen.
– Som vd för Fria Tidningar fram till 2013 vet
jag att dessa tidningar har en stor potential om de
sköts rätt. Och eftersom vi på mindre än fem månader fått närmare 9 000 prenumeranter på tidningen Syre så känner jag mig helt trygg i att det
fortfarande går att nå ut med alternativa och nya
tidningar, säger Lennart Fernström, vd för Mediehuset Grönt och ansvarig utgivare av Syre.
Sedan 1970-talet har populationerna av marina däggdjur,
fåglar, kräldjur och fisk i snitt
halverats, och många viktiga
livsmiljöer fortsätter att försvinna. Det visar en ny global kartläggning av havens marina arter
som WWF släppte i onsdags.
– Miljön i haven har försämrats dramatiskt. Om det som
skedde under den glittrande blå
ytan inträffade på land skulle
det orsaka ramaskri, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF
i ett pressmeddelande.
WWFs rapport Living Blue Planet Report sammanfattar studier
av drygt 5 800 populationer av
1 234 arter. Datamängden är nästan dubbelt så stor som i tidigare
studier, och resultatet är alarmerande. Samtidigt fortsätter överfisket. Den globala fiskeflottan är
två–tre gånger större än vad som
är hållbart, visar rapporten.
Benita Eklund
Källa: WWF
Sofia Härén
Fria tidningar lägger ner
tre av sina tidningar
Fria Tidningar meddelade i måndags att de ser
sig tvungna att lägga ner ytterligare tre tidningar.
Mediehuset Grönt, som ger ut Syre, är beredda att
ta över två av dessa.
Radar
konstruktionen utan upplagorna och ekonomin
har fortsatt neråt.
10
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
SD bryter med SDU men
krisen är långt ifrån över
Konflikterna mellan Sverigedemokraterna
och deras ungdomsförbund SDU nådde sin
kulmen i samband med ungdomsförbundets
kongress. När förbundet valde Jessica Ohlson till ny ordförande, tvärtemot partiets rekommendationer, kapade SD omedelbart
bandet till sin ungdomsorganisation.
Foto: Christine Olsson/TT
Den 11–13 september höll Sverigedemokratisk ungdom sin förbundsstämma i Bohuslän. Deras två frontfigurer, ordförande Gustav Kasselstrand och vice ordförande William
Hahne, som under våren uteslutits ur Sverigedemokraterna, ställde sina poster till förfogande.
När det blev klart att valberedningen lanserade deras följeslagare Jessica Ohlson som
ny kandidat svarade Sverigedemokraterna
med att föreslå en egen motkandidat, Tobias
Andersson, till ordförandeposten. I ett mycket skarpt brev i partiets interntidning SDKu ri ren dagarna innan förbundskongressen
varnade partisekreterare Richard Jomshof att
ett stöd till den avgående SDU-ledningens förslag var att ”stödja den konfliktlinje som leder
till att Sverigedemokraterna kommer att behöva omorganisera sin ungdomsverksamhet”.
Gustav Kasselstrand och William Hahne (t h) har uteslutits ur partiet. När följeslagaren Jessica Ohlson valdes till ny
ordförande för SDU gjorde moderpartiet verklighet av hotet om att ”omorganisera” ungdomsverksamheten.
hela Sverige” och i stället samarbeta med högerextrema så kallade ”identitära” grupperingar (Fria tider, Nordisk ungdom och Motpol) som
partiets nolltolerans förbjöd samröre med.
– I grund och botten handlar konflikten
inte om ideologiska skillnader, utan är en
personkamp om makt och positioner. Upplösandet av ungdomsförbundet kommer innebära problem för SD, eftersom SDU sitter på
många kommunala mandat runt om i landet,
säger Mikael Ekman på Expo, som granskar
extremhögern.
Eftersom SD lanserade en motkandidat, Tobias Andersson, hade SDU en möjlighet att närma sig moderpartiet,
menar partisekreteraren Richard Jomshof.
Partisekreterare Jomshof förklarade att SD
med sin egen ordförandekandidat gav organisationen möjlighet att välja väg, att närma
sig moderpartiet eller fortsätta på konfliktlinjen. Ungdomsförbundet valde den senare vägen, Ohlsson vann med 44 röster av 85 ordförandeposten. Gustav Kasselstrand avtackades
dessutom med titeln hedersordförande för
sitt arbete att bygga upp organisationen med
5 000 medlemmar.
Reaktionen från Sverigedemokraterna
kom omedelbart. SD tog direkt ner ungdomsförbundets hemsida och lade upp ett uttalande att de formellt bröt med SDU, för att under
hösten starta upp en ny ungdomsorganisation med samma namn.
– Opinionsmässigt kommer inte Sve ri gede mokraterna att skadas av den här konflikten. Men det kommer att påverka återväxten
Foto: Lars Persson/Svd/TT
Konflikten mellan det mer nationalistiska ungdomsförbundet och moderpartiet har pågått
i flera år, men eskalerade under våren till en
öppen maktkamp då SDU började ta över flera sverigedemokratiska lokalavdelningar.
Droppen blev när William Hahne tog över
partiets Stockholmsavdelning i april. SD anklagade ungdomsförbundet för att driva en konfrontativ linje mot partiledningen, vägra följa partiets anslagna politiska linje om att bli
ett ”demokratiskt, socialkonservativt parti för
i partiet och långsiktigt skada organisationen,
säger Mikael Ekman.
SDU-ledningen hade med kongressen spelat
ett högt spel och räknat med att moderpartiet
inte skulle kunna utesluta dem förrän partiets vid landsdagar i november. De hänvisade
till partiets stadgar där det står formulerat att
SD har ett ungdomsförbund med namn SDU,
och att en uteslutning därför skulle kräva en
stadgeändring. Det skulle då krävas 75 procent majoritet, vilket SDU bedömde att partiledningen aldrig skulle uppnå.
Detta kringgick SD genom att deklarera att
ett nytt ungdomsförbund omedelbart skulle
upprättas med samma namn för att ersätta det
tidigare. Konflikten är däremot inte överspelad.
Både SD och ungdomsförbundet har i september försökt patentregistrera namnet SDU och
namnstriden kommer nu att avgöras i rätten.
SDU har efter uteslutningen riktat hård kritik mot partiet för odemokratiskt toppstyre
och att de på partidagarna i november kommer att verka för att tre personer från partiledningen; Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson
och Richard Jomshof, avsätts. Åkesson, Karlsson och Jomshof var själva tidigare drivande i
SDU, i det så kallade ”fyras gäng” med Björn
Söder, som tog makten över partiorganisationen i en liknande maktstrid för tio år sedan.
Mathias Wåg
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
I fredags gick nära två miljoner människor ut på gatorna i Barcelona för ett självständigt Katalonien. Demonstranterna viftar med
Nyheter
flaggor som symboliserar självständighetskampen.
I fokus11
står det
katalanska regionalvalet den 27 september där det konservativa
regeringspartiet CDC och vänsterradikala ERC hoppas på en majoritet för att bryta sig ur Spanien. Den spanska centralregeringen i
Madrid avfärdar alla initiativ till ett självständigt Katalonien.
Radar
Foto: Manu Fernandez/AP/TT
12
Radar
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Nyheter
Nytt förslag ska möta brist
på tillit för TTIP
Ett helt nytt domstolssystem kan komma
att bli lösningen på knäckfrågan om tvistlösningsmekanismen ISDS i handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP. Men den gröna
gruppen i Europaparlamentet är starkt kritisk
till förslaget.
delsavtal för att företag som känner sig orättvist behandlade ska kunna få sin sak prövad i
en privat skiljedomstol. Kritikerna påpekar att
till exempel miljölagstiftning, djurskyddsbestämmelser och regler för konsumentsäkerhet
kan komma att ses som handelshinder.
På onsdagen presenterade EU-kommissionär Cecilia Malmström kommissionens förslag på den nya domstolen, som syftar till
att lösa problemet med den ”grundläggande
bristen på tillit hos allmänheten” vad gäller
ISDS-klausulen.
– Vi vill etablera ett nytt system utifrån de
delar som gör att medborgarna litar på inhemska eller internationella domstolar. Förslaget offentliggörs samtidigt som det skickas
till Europaparlamentet och medlemsstaterna. Det är mycket viktigt att ha en öppen och
transparent dialog kring denna omdebatterade fråga, säger hon i ett pressmeddelande.
ISDS-klausulen finns i internationella han-
EU-kommissionens förste vice ordförande,
Frans Timmermans menar att den nya domstolen kommer att ”bryta ny mark”.
– Systemet kommer att bestå av kvalificerade domare, processen ska vara transparent,
och rättsfallen kommer att avgöras på grundval av tydliga regler. Dessutom kommer domstolen bli föremål för granskning. Med det nya
systemet skyddas regeringarnas rätt att reglera och investeringstvister kommer att avgöras
i överensstämmelse med lagar och regler.
Den gröna gruppen i Europaparlamentet tycker inte att det räcker med en revidering av
ISDS-mekanismen. Miljöpartiets EU-parla-
mentariker Max Andersson är starkt kritisk
till både TTIP och ISDS.
– Det nya förslaget innehåller några steg
framåt, men det är långtifrån tillräckligt. Risken är stor att det är mer av ett namnbyte än
en reell förändring. ISDS borde skrotas i sin
helhet, säger han i en kommentar.
Max Andersson menar att de grundläggande problemen kvarstår och att systemet kan
missbrukas.
– Cecilia Malmström har inte lyckats förklara varför den här typen av investeringsskydd
behövs mellan utvecklade rättstater. Bara för
några dagar sedan erkände hon att det saknas belägg för att liknande investeringsskydd
ökar mängden utländska investeringar.
Enligt Europaportalen är den socialdemokratiska gruppen positiva till Cecilia Malmströms förslag. Liksom EU-parlamentets största grupp,
kristdemokratiska och konservativa EEP.
Benita Eklund
Afrika laddar för klimatmötet
I december hålls FNs nästa stora klimatkonferens i Paris. I Afrika förbereder sig politiker,
experter och organisationer på att komma
till mötet med ett antal jurister som kan lägga
fram bevis för vad klimatförändringarna har
inneburit för kontinentens länder.
Målsättningen är att undvika misstag som
gjordes i samband med att Kyotoprotokollet
formulerades.
– FNs ramkonvention om klimatförändringarna är ett juridiskt dokument, och därför behöver vi juridiska experter som kan föra
Afrikas talan genom att lägga fram tillgängliga
bevis. Detta är som ett rättsfall för Afrika, säger Oliver C. Ruppel, som är professor i juridik vid Stellenbosch-universitetet i Sydafrika.
Han var en av deltagarna vid en konferens
som nyligen hölls i Dar es Salaam, om behovet av en gemensam afrikansk hållning under
mötet i Paris.
Tidigare har de afrikanska länderna alltid
byggt sina argument på geopolitik och med
hänvisning till forskning. Men till mötet i Paris menar flera experter att det är viktigt att
länderna kommer med flera jurister som kan
lägga fram bevis för klimatförändringarnas
effekter, och vad som kan åstadkommas om
kontinentens länder får de resurser och den
tekniska hjälp som behövs.
Kraftstation i Kenya för så kallad geotermisk energi som utvinns ur jordskorpan. Vissa afrikanska länder har satsat
stort på förnybar energi. Inför klimatmötet vill man visa vad som kan åstadkommas med ökade resurser.
Tanzanias vicepresident Mohammed Gharib Bilal påpekade att Afrika drabbades negativt av de brister som fanns i Kyotoprotokollet.
– Ingen i Afrika kommer att tjäna på att vi
begår samma misstag igen när vi ska förhandla fram ett nytt avtal, sade Mohammed Gharib Bilal vid konferensen.
Experter menar att Kyotoprotokollet bland annat saknade formuleringar om hur drabbade
länder ska kunna hantera klimatförändringarnas effekter. Mithika Mwenda, generalsekreterare för klimatnätverket Pan African Climate Justice Alliance, menar att detta blev
särskilt tydligt i länder som själva står för små
utsläpp av växthusgaser.
Vissa afrikanska länder har gjort stora investeringar i förnybar energi eller klimatsmarta
jordbrukstekniker, medan andra länder satsat på skogsodlingar.
– Det finns en stor kapacitet i Afrika, men
förutsättningarna skiftar. Vi måste utnyttja de
möjligheter som finns, och förhandla för att
förbättra det vi saknar, sade John Kioli, ordförande för Kenya Climate Change Working
Group.
Text och foto: Isaiah Esipisu/IPS
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
13
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Foto: AP Photo/Lutfallah Daher/TT
14
En svensk militär avlägsnar en mina 29 juli 2000 i den före
detta Israelockuperade byn Taibeh i södra Libanon.
Nystartat nätverk
lyfter svensk
fredsteknik
Den internationella fredsdagen infaller 21 september. Sverige har unik kompetens när det kommer till uppsökning, kontroll och destruktion av ammunition och vapen, menar flera
svenska experter. Men trots stort behov i världen är Sverige
dåliga på att utnyttja kompetensen.
Text: Sebastian van Baalen
K
rig lämnar länder sönderbombade och lemlästade. Att återuppbygga krigsdrabbade länder är ett
komplicerat projekt, såväl för landets egen befolkning som för utomstående aktörer. Ett vanligt
hinder är det som blir kvar i krigets kölvatten – illegala handeldvapen, sprängämnen, landminor och icke-explo-
derad ammunition utgör bokstavligt talat en tickande bomb. Nu
vill det nystartade svenska nätverket Initiativ Fredsteknik uppmärksamma Sveriges unika kompetens vad gäller uppsökning,
kontroll och destruktion av vapen och ammunition. Hans Wallin, en internationellt erkänd expert på området, är en av initiativtagarna till nätverket.
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
15
”Folk kommer att bli
skadade och lemlästade
i många år efter kriget.”
Svensk fredsteknik
Möjligheter
• Efterfrågad kompetens
• Kan skapa arbeten
• Kan bidra till säkrare samhällen
Utmaningar
• Bevara kunskap och kompetens
Foto: Monica Sandsvik Svensson
• Konkretisera vad nätverket
Initiativ Fredsteknik eftersträvar
• Tydliggöra näringslivets roll
och intressen
• Säkra finansiering
Initiativtagarna bakom nätverket Initiativ Fredsteknik. Från vänster, Hans Wallin, Lars Ingelstam, Stig Johansson och
Fredrik Johnsson.
– Mycket av kunskaperna kan härledas till Alfred Nobels tekniska snille
och industriella gärning, menar Hans
Wallin. Svenskt kunnande står högt i
kurs!
”Ett akut problem”
Hanteringen av överblivna vapen
och sprängmedel är en akut fråga.
Mellan 2007 och 2012 dödades omkring 508 000 människor i världen i
krig eller våldsdåd enligt organisationen Small Arms Survey. I nästan hälften av fallen användes handeldvapen.
FN-sekretariatets avdelning för nedrustning beskriver den illegala handeln med handeldvapen som destabiliserande för säkerhet och utveckling i
alla världens regioner. Detsamma gäller ammunitionsdepåer, landminor
och icke-exploderad ammunition.
Och brist på säker lagring av vapen
beskrivs som ”ett akut problem”.
– Det är en viktig fråga det här, säger Hans Wallin. När jag ser Syrien
och Irak så tänker jag att det kommer
att ta 100 år att städa upp där. Folk
kommer att bli skadade och lemlästade i många år efter kriget.
Problematiken kring övergivna vapen och sprängämnen är ett exempel på hur fredsbyggande är mer än
en politisk process – ofta krävs tekniska lösningar för att implementera politiska överenskommelser. Åtgärder
som minröjning och nedrustning kräver specialutbildad personal. Att de
tekniska aspekterna av fredsbyggande är viktiga illustreras av att samarbetsorganisationen OPCW 2013 fick
Nobels fredspris för sitt arbete med
att förstöra kemiska vapen.
Svensk profilering
Sverige har tidigare varit aktiv med
att säkra ammunitionsdepåer i Bosnien-Hercegovina och Moldavien och
minröjning är en del av Sveriges insats
i Mali. Men enligt experterna bakom
Initiativ Fredsteknik kan Sverige bidra med mer än så. Under initiativets
konferens i Eksjö i början av september lyfte företrädare från näringslivet
fram svenskt kunnande inom bland
annat skyddsrumsteknik, ammunitionsdestruktion, minröjning, säker
vapen- och sprängämneslagring och
bombsäkra fordon. Tydligare svensk
profilering inom fredsteknik skulle
kunna bidra till FNs nedrustningsarbete samtidigt som det kan skapa jobb
i Sverige, menar näringslivsrepresentanterna. Men något statligt stöd för
fredsteknik finns ännu inte, samtidigt
som Sverige fortsätter att vara en stor
vapenexportör. Och än så länge utgör
fredstekniken inte något alternativ till
den svenska vapenexporten.
– Det är inget alternativ till försvarsindustrin, men det är en naturlig
fortsättning, menar Hans Wallin. Jag
har jobbat inom försvarsindustrin, då
var mitt motiv att värna Sverige. Och
sen vände vi på det här och började
plocka isär vapen. Det här är en helt
ny syn, det gäller inte att vinna kriget,
utan att vinna freden.
Nätverkets företrädare anser också
att det skulle ha positiva konsekvenser för säkerheten i Sverige.
– Merparten av de vapen som används vid skjutningar och handgra-
”Det är inget
alternativ till försvarsindustrin,
men det är en
naturlig fortsättning.”
16
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Två kvinnor röjer minor i Jordanien nära den syriska gränsen i norr 2011. Projektet stöddes ekonomiskt av
bland annat en norsk biståndsorganisation och omfattade 93 minfält längs en sträcka på över 10 mil.
natsattacker i Sverige kommer från
Balkan, förklarar Fredrik Johnsson,
överstelöjtnant vid Totalförsvarets
ammunitions- och minröjningscentrum i Eksjö. Om vi hjälper till att säkra överblivna vapen på Balkan kan vi
minska vapensmugglingen till Sverige.
av ett förnyat svenskt FN-engagemang.
Initiativtagarna tror att ointresset delvis beror på att ansvarsfördelningen är
otydlig – fredsteknik berör många olika myndigheter, inklusive Försvarsmakten, Försvarsdepartementet, Sida
och Utrikesdepartementet.
Kunskap riskerar förloras
Politisk påverkan
Grundandet av nätverket ska samla
det politiska påverkansarbetet, något
som är lättare sagt än gjort då näringslivsrepresentanter, tjänstemän och
forskare ska samsas. Exakt vad nätverket vill uppnå är fortfarande inte
tydligt. Samtidigt handlar det också
om att värna den svenska expertisen
som främst finns hos en äldre generation varav många har gått i pension.
Särskilda utbildningar pekas ut av initiativtagarna som ett viktigt verktyg.
– Vi vill värna de yrkeskunskaper
som finns i Sverige, säger Hans Wallin. Det krävs erfarenhet och det tar
många år att få.
Hittills har det dock varit svårt för
initiativet att få gehör från politiker
och tjänstemän, detta trots att utrikesminister Margot Wallström har pekat ut nedrustningsfrågor som en del
Erik Wirkensjö, pressekreterare åt
utrikesminister Margot Wallström,
menar att det inom UD i första hand
är enheten för nedrustning och
icke-spridning som är ansvarig för frågan.
“När det gäller att specifikt använda svensk teknik för att driva angelägna frågor framåt i det internationella
samarbetet har enheten löpande kontakter och samarbete med bland annat
Försvarsmakten och Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI)”, skriver han i
ett mail. Enheten har även vid flera tillfällen träffat och samtalat med företrädare för Initiativ Fredsteknik.
Erik påpekar att Sverige stödjer säker vapen- och ammunitionshantering.
“På detta område har inte minst
Försvarsmakten och industrin en värdefull kompetens”, framhåller han.
Linnea Krantz
Foto: Sebastian van Baalen
”Som en vapenexportör
har Sverige
ett ansvar att
också hjälpa
till att städa
upp!”
Foto: Nader Daoud/ AP Photo/TT
För att förbättra det politiska påverkansarbetet har initiativtagarna
bestämt sig för att bilda en branschorganisation. Linnea Krantz, som studerat nätverket i sin kandidatuppsats,
hoppas bli en viktig del av påverkansarbetet.
– Jag gillar tanken på att vara en
motpol mot Säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation, säger hon. Men konkretiseringen av
nätverket är svår, just nu letar vi nya
ingångar till politiken och jobbar med
att ta fram ett pilotprojekt.
Även om hon är medveten om att
näringsliv och fredsarbete inte nödvändigtvis går hand i hand så tror hon
ändå att företag som tillverkar fredsteknik har något viktigt att bidra med.
– Som vapenexportör har Sverige
ett ansvar att också hjälpa till att städa upp!
Hans Wallin är inne på samma
spår.
– Vi får inte ge upp. För jag tycker
det är angeläget och viktigt. Eftersom
vi har stöd från FN så kommer det igenom förr eller senare.
Text: Sebastian van Baalen
sebastianvanbaalen@gmail.com
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
17
Fredsteknik avser tekniska apparater och
åtgärder som kan bidra till att förebygga våld
och förstörelse och undanröja hinder för återgång till ett normalt, fredligt samhälle.
Handeldvapen
Mellan 2007 och 2012 dödades omkring 508 000
människor i världen i krig eller våldsdåd. I nästan hälften
av fallen användes handeldvapen.
Källa: Small Arms Survey
Ett exempel: Överblivna
sprängämnen och ammunition i Hamburg
Tyskland är ett exempel på hur mycket
bomber och andra sprängmedel som
blir kvar i krigsområden:
• Under 2014 upptäcktes 21 bomber
över 50 kg i Hamburg.
• Därtill hittades även 19 brandbomber, 421 granater, 20 stridsvagns- och
truppminor, 10 pansarskott, 4 handgranater och 55 kg löst sprängämne.
• Totalt rörde det sig om en explosivvikt på 1900 ton.
Källa: Presentation av Robert Engström,
SWEDEC, 1 september 2015
Bild från ett beslag den 21 september 2014
i Slovenien. Vapnen hade kommit från Bosnien och var på väg till Stockholm.
Foto: TT/bosnisk polis
106
På minst
platser
i Sverige genomfördes
dumpning av ammunition
mellan 1940-1968.
I Sverige finns ett unikt kunnande vad gäller bland annat
minröjning och hantering av
sprängmedel och ammunition.
Foto: Försvarsmakten
18
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Zoom
Dumpad
ammunition
tickande miljöbomb
Även i Sverige finns stora mängder övergiven ammunition
till följd av Försvarsmaktens övningar. Dumpad ammunition i svenska sjöar och hav leder till utsläpp av miljögifter
och kan i värsta fall leda till att människor skadas av övergivna sprängämnen.
Text: Sebastian van Baalen
”... där jorden i ett
fall var så kontaminerad med TNT
att vi var tvungna
att förvara den i
ett särskilt utrymme för miljöprover med explosivämnen ...”
E
fter andra världskriget
skedde en omfattande
dumpning av omodern,
överbliven och opålitlig
ammunition i framför allt
svenska sjöar och hav. Kartläggningar
har visat att det finns minst 106 platser i Sverige där dumpning genomfördes mellan 1940 och 1968. Därtill
kommer andra områden som inte registrerats, till exempel övningsområden och industriområden.
– Jag har tagit prover vid sprängämnesindustrier där jorden i ett fall var
så kontaminerad med TNT att vi var
tvungna att förvara den i ett särskilt
utrymme för miljöprover med explosivämnen, så explosiv var den, säger
Rune Berglind, laborator i miljötoxikologi vid D-TOX AB.
Dumpningarna av ammunition kan
innebära en miljörisk i och med risken för läckage av tungmetaller och
trinitrotoluen (TNT). Främst handlar det om gammal luftvärnsammunition; Rune Berglind menar att cirka
2 000 ton organisk substans (det vill
Stranden vid Ravlunda skjutfält.
Foto: Jelzin/Wikimedia commons
säga ammunition med höljena borträknade) finns i svenska sjöar och hav.
Till detta kommer omkring 50–100
kilo kvicksilver. Enligt Naturvårdsverket innehåller svenska hav dessutom
dumpningar av kemiska stridsmedel,
däribland senapsgas. Men trots den
potentiellt skadliga påverkan på miljön är intresset för problemet lågt och
sprängämnenas påverkan på miljön
understuderad.
– Under 1990-talet och början av
2000-talet var FOI och Försvarsmakten engagerade i kopplingen mellan
explosivämnen och miljöskador, säger Rune Berglind. Först gick det bra
men därefter har intresset avtagit. Vilket är synd, för Sverige var på väg att
bli världsledande inom detta ämne.
Fredrik Johnsson förklarar att problematiken är kopplad till omstruktureringar inom försvaret och otydlig ansvarsfördelning.
– De senaste åren har Försvarsmakten lämnat över 300 geografiska
områden i Sverige. Problemet är att
Försvarsmakten inte har registrerat
var man har använt skarp ammunition. Det gör röjning av kontaminerade områden tidskrävande och väldigt
kostsamt.
Han förklarar vidare att det är
oklart vem som är ansvarig för de
kontaminerade områdena då röjning
i dag sker med hjälp av privata entreprenörer.
För att komma tillrätta med problemet skulle Sverige kunna lära
av länder som faktiskt genomfört
omfattande röjning, till exempel Bosnien-Hercegovina. Där har man erfarenhet av att etablera ansvariga myndigheter och ta fram en nationell
strategi för hanteringen av kontaminerade områden.
– Minröjningsexperter i Genève
har uttryckt att Sverige skulle kunna
bli ett intressant pilotfall, främst utifrån att vi är ett välutvecklat land med
en fungerande samhällsstruktur och
där de socioekonomiska konsekvenserna av våra explosiva lämningar
inte är av akut karaktär, menar Fredrik Johansson.
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Fler behöver
Syre och Syre
behöver fler
Här kan du som redan är prenumerant ge bort
Zoom 19
en provprenumeration till lägsta möjliga kostnad
(täcker tryck och distribution). Du väljer mellan en
månad för 30 kr, två för 59 kr eller tre för 88 kr.
OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är
prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en
egen prenumeration på tidningensyre.se.
Skickas till (inget porto behövs)
Syre c/o Mediehuset Grönt
Svarspost
20664138
110 04 Stockholm
Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera dem):
Om du inte får plats här, fyll i på hemsidan tidningensyre.se/gift eller skicka med ett separat papper.
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
1 månad för 30 kr
2 månader för 59 kr
3 månader för 88 kr
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
1 månad för 30 kr
2 månader för 59 kr
3 månader för 88 kr
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
1 månad för 30 kr
2 månader för 59 kr
3 månader för 88 kr
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
1 månad för 30 kr
2 månader för 59 kr
3 månader för 88 kr
Mina uppgifter (hit skickas fakturan):
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
20
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Camino
Nyromantisk
grön våg
Text: Johanna Stål
D
et ekonomiska systemet har krävt att
människor
flyttar in till städerna.
Status
förflyttar
sig dit samhället behöver personer. Nu behövs folk på landet och
då börjar det få status igen. Den
nygröna vågen består till stor del
av människor som är intresserade av att producera sin egen mat,
som tröttnat på den industrialiserade maten och dess konsekvenser, säger Sofia Ulver, forskare i
sociala trender och ideologiska
skiftningar i konsumtionssamhället vid Lunds universitet.
Hon menar att nygröna rörelser, matturism, äventyrsturism,
önskan att bli självförsörjande
och deltagarkulturtrender bidragit till att små samhällen fått en
tillströmning av nya personer.
– Vågen kommer fortsätta och
bli större även framöver därför
att den måste bli det. Vi behöver
fler som producerar mat lokalt
med tanke på klimatförändringarna, säger hon.
Hittills mest hipsters
”Nyromantisk” våg
Sofia menar att det har funnits
en drömbild av staden i många år
därför att det är därifrån alla berättelser kommer. Människor har
flyttat till staden för att det är där
”allt händer”. Förr var det förknippat med låg status att vara
den som “stannat kvar” på landsbygden. Och vi har målat upp
något som Sofia kallar för ”glesbygd noir”, en bild av att medelklassen har flytt landet och kvar
blir de misslyckade, de ljusskygga: kriminella, fattiga, arbetslösa
och sjuka.
Men nu börjar en sorts ”nyromantisk våg” där vi kommer att
Karolina Nätterlund och Johan Åkerström är tidigare göteborgare som nästan samtidigt men oberoende av varandra flyttat till Åre.
börja romantisera naturen igen
och längta efter att flytta ut.
– Det har handlat mycket om
den så kallade ”foodie-kulturen”
och människor som vurmar för
bra mat, men alla som flyttar ut
kommer inte ägna sig åt matproduktion, bara bra många fler än
i dag. Vi har ju haft hundra år av
utveckling där ingen ville bli bonde – det håller på att ändras.
Åre attraherar fler
En ort som lyckats extra bra med
att locka folk från storstäderna
är Åre. Det, menar Sofia, beror
på att de har två saker som attraherar och ligger i tiden; friluftsliv
och en spännande matscen.
– Landets mest spännande restaurang, Fäviken, ligger strax utanför Åre och även inne i Åre
finns ett rikt utbud av restauranger, barer och ställen att hänga
på. Det är spännande och lockande. Samtidigt har de ansvariga varit duktiga på att trycka på
trenderna och locka bra personer som arbetar med att attrahera människor till regionen.
Men ortens läge med fina skidbackar är den största anledningen till populariteten. Det lockar
massturismen som är en förutsättning för alla jobben.
– Det är klart att man som ung
vill åka till Åre och jobba på någon restaurang och åka skidor
när man är ledig. Det låter ju superkul.
Brist på
kreativitet
bidrar till slit
och släng
”Vi har blivit så vana att allt
är så billigt så behöver vi något går vi ut och köper det,
vi har inte tränat på kreativiteten. När jag växte upp fick
vi leka typ med kottar och
pinnar och fick på så sätt öva
upp vår kreativitet. Ju mer
man gör det, desto bättre blir
man.”
Karin Adelsköld, komiker och
programledare för Plus berättar i en
intervju i Camino nr 38, om hur hon
påverkats av sin gröna-vågenuppväxt.
Foto: Fredrik Karlsson
Men det är ännu ingen enorm våg
av människor som flyttar ut på
landet och odlar sin mat. Än så
länge är det mest storstadshipsters som flyttar ut för att skaffa
egna grisar, starta bryggerier, odla
örter eller de som haft en längtan
till landet och som fått möjlighet
att flytta ut via de ökade möjlig-
heterna som nätet ger oss. Det
går att arbeta ”varsomhelstifrån”
med allt fler tjänstemanna-​yrken.
Sofia berättar om en artikel i tidskriften Monocle som visade upp
människor från hela världen som
gett upp
storstaden och
flyttat ut
på
landet.
– Det
Sofia Ulver
var några
som startat en snigelfarm, en snapstillverkare och naturapotekare. Flera
hade varit högt uppsatta chefer,
jobbat inom marknadsföring och
reklambranschen. Trenden är
densamma över hela världen.
Foto: Tobias Jansson
Börjar vi närma oss peak city? Trenden att
flytta in till storstäderna möts nu av en motreaktion genom dem som väljer att istället
flytta till mindre samhällen. Statusforskaren
Sofia Ulver spår en framtid där människor i
allt större utsträckning behövs på landet.
Karin Adelsköld.
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Camino
Energi
21
Så lagrar du skörden
Den som odlar vet att det är nu det mesta av
skörden mognar. Lika viktigt som det är att
sköta vattning och ompyssling under tillväxtfasen är det att ta hand om det som mognat.
D
Text: Johanna Stål
Du som inte hinner eller orkar ta hand
om din fruktskörd kan ge bort den.
et är många som inte
hinner och kan äta allt
som mognar direkt när
det är skördesäsong,
oavsett om det gäller
morötter, potatis eller äpplen. Här
kommer några hederliga husmorstips
på hur du bäst lagrar dina godingar:
Potatis
Potatis ska förvaras mörkt. Lägg ren
och torr halm i botten av en trälåda. Lägg därefter på potatis och sedan mer halm ovanpå. Det är bra att
täcka över med ett lock så att inte skadedjur når in, men lämna ett litet lufthål. Ställ lådan svalt, gärna i en källare om det finns. John Seymour tipsar
i boken Självhushållning om att det
även fungerar bra att förvara potatis i
en gammal avstängd frysbox.
Förvara rödbetor och morötter i tunnor varvat med sand så att de inte
nuddar varandra. De får inte frysa eller torka ut. Blasten ska plockas av
innan. Utöver att lagra kan du givetvis
mjölksyra, torka eller frysa en hel del
grönsaker. Du som inte hinner eller
orkar ta hand om din fruktskörd – ge
bort dem via ditt lokala Facebook-forum eller på pallafrukt.se. Frukt som
ruttnar på marken lämnas med fördel till återvinningscentralen i en behållare för fallfrukt (rötas till biogas i
många kommuner). Lycka till!
Foto: Hidden Harvest Ottawa
Rödbetor och morötter
Det här uppslaget produceras i
samarbete med Camino magasin.
4nr/år – så du hinner läsa!
www.caminomagasin.se
Snott & blandat
22
Energi
testar den nya gurkdieten
Björn Hammarskjöld, politisk sekreterare i Dalarnas sjukvårdsparti och
före detta barnläkare, skrev en insändare i Dagens Nyheter. Han ville
tala om att både människan och naturen mår bättre om vi äter kött, men
utgick från en alldeles egen definition av vegetarisk kost. Och vegovärlden
exploderade ...
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se
Energi 23
Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg
Glöd - Anna Troberg
”Det där du sa
om muslimer”
S
hakespeare hade rätt. Något är ruttet i
staten Danmark. Det är skamligt att ett
av världens rikaste länder aktivt motarbetar möjligheten att hjälpa människor
på flykt. Shakespeare sa inget om Sverige, men något är ruttet här med. Allt fler tyr sig till
ett parti som vill att Sverige ska gå ännu längre i sin
främlingsfientlighet än vad Danmark redan gör.
Jag har tillbringat sommaren med handlingsförlamning inför världens brist på empati. Jag vill göra
skillnad, men hur? Var börjar man? Svaren på
dessa frågor kom oväntat direkt hem till mig i form
av en gammal släkting.
Min släkting är fantastisk på många sätt och vis
och det finns tusen skäl att tycka om henne. Dessvärre finns det en aspekt av henne som gör det väldigt svårt att helhjärtat omfamna henne, alla goda
egenskaper till trots. Hon är nämligen även rasist.
För husfridens skull har vi tidigare välvilligt tolkat
smygrasistiska kommentarer som den olyckliga
konsekvensen av att hög ålder och brist på daglig
kontakt med människor med olika bakgrund kan
ge upphov till irrationella rädslor. Den här gången
gick det inte längre.
Hon skulle själv aldrig gå med på att hon är rasist. I hennes värld är man immun mot sådana anklagelser så länge man avslutar alla gräsligt rasistiska resonemang med att påpeka att Muhammed
Ali minsann var stilig och att indianer i spaghettivästern-filmer från 60-talet var hot stuff.
Det finns gränser för vad folk kan sitta och säga
om andra människor vid mitt köksbord utan att stöta på patrull, så jag tvingades ur min handlingsförlamning. Jag protesterade – vänligt men bestämt –
varje gång hon ondgjorde sig över människor som
inte är precis som hon. Den tredje kvällen var jag
så trött och uppgiven att jag började gråta när jag
hade gått och lagt mig. Mitt hopp om mänskligheten höll på att sina.
över en miljard av dem, så vore det ju märkligt om
varenda en ville spränga oss i luften. De flesta vill
nog helst ha lugn och ro precis som du och jag.”
Sedan bredde hon en syltmacka och sa inte ett rasistiskt pip under resten av sin vistelse.
Hennes uttalande må vara ett litet steg för mänskligheten, men för henne var det ett gigantiskt
språng ut i det okända. Ett språng hon bara vågade
ta för att någon hon tycker om och litar på utmanade henne. Hon har många steg kvar, men hon
har börjat tänka själv istället för att bara svälja färdigförpackade fördomar.
Rasister är sällan de hemska troll vi föreställer oss. De är på många sätt som du och jag och
finns mitt ibland oss. De är våra arbetskamrater,
vår släkt och våra vänner. Det är månne en otrevlig tanke, men det är också en fantastisk möjlighet
att göra skillnad. Det är dem vi redan har en god
relation till på andra plan som är mest benägna att
lyssna på oss och ta till sig av det vi säger.
Ge inte upp när världens brist på empati känns
övermäktig. Gräv där du står.
Jag ska gå på
möte hos RFSL
Newcomers och
se vad just jag
kan göra för att
hjälpa hbtq-flyktingar.
Döm om min förvåning när hon nästa morgon oväntat inledde frukosten med att säga: ”Jag har tänkt
på det där du sa om muslimer. Om det nu finns
Anna Troberg
författare och debattör
före detta partiledare för Piratpartiet
fristående krönikör för Syre
www.tidningensyre.se
Folk som vägrar
uppdatera sitt
ordförråd med ordet ”chokladboll”.