Volvo Group Magazine, TECHNOLOGY
E N T I D N I N G F Ö R V O LV O KO N C E R N E N S M E D A R B E TA R E – T E C H N O L O G Y Volvo Group magazine 1.2015 BRASILIEN VISAR VÄGEN DEN NYA ORGANISATIONEN SÄTTER KUNDEN I FOKUS MER ATT LÄRA MÅNGA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER GENOM VOLVO GROUP UNIVERSITY EN SÄLJANDE STRATEGI TRÄFFA NYA CHEFEN FÖR VEHICLE SALES PÅ GTS ”Den här tekniken har stort affärsvärde” Christer Lundevall Framtidsvision i verkligheten Ny app kan förbättra monteringsverksamheten L E DA R E 10 Vi har målet i sikte J den som kan se sitt eget arbete som en del i en större helhet och som förstår sin roll i en större process, kommer att jobba smartare och mer effektivt. Det är en av anledningarna till att vi nu lanserar Volvo Group Magazine, en tidning för alla kolleger som arbetar tillsammans inom Volvo koncernen. Min förhoppning är att tidningen ska bidra till en stark och sammanhållande global företagskultur och till att öka förståelsen för de strategiska vägval som Volvo koncernen gör. Dessutom är det ett bra sätt att spara pengar. Att slå samman flera tidningar till en innebär en bety dande besparing. Och det är genom denna och tusentals liknande åtgärder som vi har börjat sänka koncernens kostnader. Med vår rapport för det fjärde kvartalet 2014 visade vi att vi har kommit en bit på väg: vi har minskat våra kostnader för försäljning, utveckling och administration, och vår lastbilsverksamhet har förbättrat sin lönsamhet trots en lägre försäljning. Detta kan vi vara stolta över. Nu befinner vi oss i slutspurten av vår strategiska period 2013-2015 och nu måste alla ha fullt fokus på att genomfö ra de åtgärder som vi har sjösatt. Vi har fortfarande mycket kvar att göra och vi behöver fortfarande minska våra strukturella kostnader ytterligare för att bli lika lönsamma som våra konkur renter. När vi lyckats med det har vi gjort någonting avgörande. Då har vi ökat våra möjligheter att göra det vi själva tror på, i form av de produkter och tjänster som är Volvokoncernens framtid. Vi har målet i sikte. Jag är övertygad om att vi har det som krävs för att nå dit. AG TROR ATT OLOF PERSSON V D O C H KO N C E R N C H E F VOLVO GROUP MAGAZINE riktar sig till alla medarbetare inom Volvokoncernen. Den ges ut sex gånger per år på svenska, engelska, tyska, franska, brasiliansk portugisiska, polska, ryska, japanska, nederländska, koreanska, thailändska, kinesiska och spanska. Det finns tre olika utgåvor av tidningen: Operations, Technology och Sales. UPPLAGA cirka 80 000 exemplar. ADRESS Volvo Group Magazine, AB Volvo, Avd. AA13400, VHK3, 405 08 Göteborg, Sverige. TELEFON +46 (0)31 66 00 00. E-POST groupmagazine@volvo.com ANSVARIG UTGIVARE Markus Lindberg CHEFREDAKTÖR Ann-Mari Robinson REDAKTÖRER Lotta Bävman (Operations), Carita Vikstedt (Technology), Joanna Gałczyńska (Business Areas). Ett koncernövergripande redaktionsnätverk bidrar också med innehåll. SPRÅKLIG MARKNADSGRANSKNING Ann-Mari Robinson REDAKTIONELL PRODUKTION Spoon (projektteam: Maria Sköld, Nic Townsend, Lina Törnquist, Hanna Zakai, Janne Saaristo, Charlotte Sundberg). TRYCK RR Donnelley ADRESSÄNDRING Kontakta din lokala HR-avdelning ÖVERSÄTTNING Lionbridge 2 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 29 36 24 1.2015 Närmare kunden En ny och ännu mer kund orienterad Volvokoncern håller på att ta form. I Brasilien är konceptet redan en del av vardagen. 10 32 24 Ett växande kunskapscentrum På mindre än ett år har över 6 200 medarbetare från olika håll i världen deltagit i utbildningar på Volvo Group University. Under 2015 utökas programmet med ytterligare 160 utbildningar. 29 Kompetensutveckling genom sund konkurrens VISTA har visat att en global tävling har en positiv inverkan på kompetensutveckling och teambuilding. Därför introduceras nu liknande tävlingar för de andra varumärkena inom Volvokoncernen. 44 32 En ny tidsålder för fordonsanslutning Efter åratal av publicitet och förväntningar börjar anslutningstekniken äntligen ta fart. Experter från Volvokoncernen förklarar den spännande potentialen inom trådlös teknik och anslutningsbarhet och varför det är så viktigt. 36 Återvänder till en förvandlad organisation Efter sju år i Asien återvänder Elisabeth Larsson till Sverige som ny chef för Vehicles Sales på Volvo Group Trucks Sales – redo att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta med olika varumärken. 44 Utnyttjar Volvokoncernens kompetens Med en unik tvåstegad växellåda från GTT kan högpresterande elmotorer driva tunga fordon. Den nya växellådan är en nyckelkomponent i Volvokoncernens nya helelektriska drivlina. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 3 start J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N Välkommen till din nya tidning! Nya Volvo Group Magazine som du håller i din hand är en gemensam tidning för alla medarbetare i Volvokoncernen. Målsättningen är att den ska belysa vart vi är på väg som företag och hur det går för oss på vägen dit. Tidningen ska också ge en bakgrund till stora förändringar och viktiga händelser. Volvokoncernen är en stor, global organisation som värdesätter mångfald. Det vill vi visa i tidningen. Vi vill också beskriva lite av allt det som sker varje dag tack vare alla engagerade medarbetare – framgångsrika samarbeten, lyckade projekt, fantastiska produkter och spännande innovationer. Vi vill skildra arbetet ute på marknaderna och mötet mellan återförsäljare och kunder. Tidningen blir också en bärare av den företagskultur vi alla delar och skapar tillsammans. Beslutet att starta en ny koncerngemensam tidning – och därmed avsluta ett antal befintliga nyhetsbrev och tidningar – togs av koncernledningen sommaren 2014. Eftersom vi i dag alltmer arbetar tillsammans som ett företag var det naturligt att satsa på en tidning. En översyn hade också visat att resurserna som dittills FOTO: LARS ARDARVE Vad vill du se i den nya tidningen? ADRIANO MERIGLI Commercial Director, Volvo Financial Services, Brasilien – Jag tycker det är viktigt att vi delar med oss av våra erfarenheter så vi kan få en bild av bästa praxis på olika marknader. Det blir ett sätt att hålla sig uppdaterad och att kunna införa metoder och arbetssätt som man har lyckats med inom andra regioner och affärsområden. 4 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 SHAZARINA ZAINAL Executive Assistant, Asia Oceania Sales, Singapore – Ett av mina favoritområden i Global Magazine är global kultur. Det är intressant att läsa om den unika kulturella blandningen inom Volvokoncernen. Den nya tidningen skulle kunna ha en mer personlig ton och ge möjlighet för anställda att bidra med innehåll. OLIVIER GARCIA IT Services, Corporate Process & IT, Frankrike – Jag skulle vilja läsa artiklar om forskning och utveckling och teknik i lastbilar och andra produkter från Volvokoncernen. Även historiska fakta och berättelser samt nyckelhändelser från vårt förflutna som vi är stolta över och som hjälpt till att forma verksamheten. PETTERI VUORI Industry Development & operations, Volvo Bussar, Indien – Jag skulle vilja läsa om hur det går för andra affärsområden, texter om teknikutveckling och artiklar som fokuserar på medarbetare och kunder. Jag är övertygad om att vi blir väldigt starka om vi arbetar tillsammans. E N T I D N I N G F Ö R V O LV O KO N C E R N E N S M E D A R B E TA R E – O P E R AT I O N S EN TI DN O KO N CER MEDA NENS R B E TA SALE RE – 1.2015 roup VolvoaG ine 1.2015 mag z DNI EN TI R V O LV NG FÖ BRASILIEN VISAR VÄGEN DEN NYA ORGANISATIONEN SÄTTER KUNDEN I FOKUS EN SÄL STR JANDE ATE lagts på den skriftliga, tryckta interna kommunikationen varit ojämnt fördelad över organisationen. I vissa fall innebar det att medarbetare hade både två och tre tidningar som informationskällor. Uppdraget under hösten blev att arbeta fram ett nytt koncept som kunde ge en mer samlad bild av koncernen och även erbjuda läsning som var anpassad för olika målgrupper, med färre resurser och till lägre kostnad. Lösningen blev en tidning, där varje nummer ges ut i tre olika utgåvor (varianter). Precis som Global Magazine kommer den nya tidningen att publiceras sex gånger om året. Violin fortsätter vara den huvudsakliga kanalen för interna nyheter medan tidningens uppgift blir att förklara samband och gå lite mer på djupet. Vi som arbetar med den nya tidningen vill gärna höra vad du tycker. Längst ned på sidan kan du läsa vad åtta kolleger runtom i världen förväntar sig av sin nya tidning. Tyck till du också! Välkommen att höra av dig till groupmagazine@volvo.com. Trevlig läsning! ANN-MARI ROBINSON, CHEFREDAKTÖR RICARDO NANAMI HR Center of Expertise, Corporate HR, Brasilien – Jag skulle vilja se en sammanställning av Volvokoncernens ekonomiska resultat och lära mig mer om våra konkurrenter. Dessutom skulle jag vilja läsa om framgångsrika exempel på hur man kan arbeta med kundnöjdhet. Linda Truanar Frankrike Volvo Buss ions- rna Relaxtp e erte a tips res bäst Fem sälja erna are kund ma närm för att kom MEDA R B E TA RE – TECH NOLO GY LÄR ”Den tekniken här ha affärsvär r stort de” Christer Michaela Blomgren deltar i Volvosteget på Volvo Penta i Göteborg ation får ik kundrel ”En god känna sig un att kunden förstådd.” och t, säljchef, ENS EN SÄL ”Jag har lärt mig jättemycket på kort tid.” FEN FÖR NYA CHE TRÄFFA SALES PÅ GTS VEHICLE CERN MÅNGA A GENOM UTVECKLINGS VOLVO MÖJLIGH GROUP UNIVERSIETER TY JANDE TRÄFFA STRATE GI VEHICLE NYA CHEFEN FÖR SALES PÅ GTS TRÄFFA NYA CHEFEN FÖR VEHICLE SALES PÅ GTS ORGANIS FOKUS I DEN NYA KUNDEN SÄTTER LÄRA LIGHETER TY NGSMÖJ UTVECKLI UP UNIVERSI GRO MÅNGA VOLVO GI GENOM O KO N BRASILI MER ATT EN SÄLJANDE STRATEGI MER ATT V O LV DEN NYA EN VISAR VÄGEN SÄTTER ORGANISATIO KUNDEN NEN I FOKUS MER ATT LÄRA VOLVO GROUP UNIVERSITY UTÖKAS MED OPERATIONS ACADEMY R VÄGEN EN VISA NEN ATIO BRASILI ING F ÖR Volvo magazGroup ine 1.2015 S Lundevall Ny i branschen Fram t svisio i verkid lighete n n Volvosteget ger unga chansen att prova på hur det är att jobba inom Volvokoncernen Ny app kan förb ättra mon teringsve rksamhe ten Så här funkar tidningen Volvo Group Magazine publiceras på 13 språk och i tre olika utgåvor. De görs för att kunna ge läsare en fördjupning inom områdena Sales, Operations och Technology. Omkring 75 procent av innehållet i tidningen är detsamma för alla läsare, medan 25 procent är utformat för utgåvornas respektive målgrupp, för dig som arbetar med produktion och logistik, teknik eller marknad och försäljning. Även förstasidan ser olika ut för de olika utgåvorna. Omslagsbilden är anpassad och längst upp på sidan anges vilken utgåva det är. Koncernmedarbetare som inte arbetar med Operations eller Technology kommer att få Sales-utgåvan. Redaktionsteamet består av AnnMari Robinson, chefredaktör; Lotta Bävman, redaktör för Operations; Carita Vikstedt, redaktör för Technology; Joanna Gałczyńska, redaktör för Business Areas, samt en redaktör för Sales som kommer att utses inom kort. CHRIS FRENCH Retail Credit, Volvo Financial Services, USA – Jag ser fram emot att läsa om nya affärsprocesser och om hur vi ligger till strategiskt ur ett globalt perspektiv. Jag är också intresserad av att läsa om innovativa IT-lösningar, som leder till kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. RYO ARAKI GTO Logistics Services, DC Gunma Distribution Center, Japan – Jag har arbetat för Volvokoncernen i två år och skulle vilja läsa och lära mig om olika utbildningsmöjligheter inom koncernen, speciellt kopplat till logistik. Jag är också intresserad av att få veta mer om arbetsförhållandena i andra länder. CORA VINAGRE SENDINO Competitive Intelligence, Volvo CE, Belgien – Jag skulle vilja läsa berättelser om kolleger från hela världen, från fabriksgolv och kontor. Berättelser om de personer som genom sitt arbete och sin energi gör Volvo till vad det är i dag. Människorna är själva själen i koncernen. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 5 start J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N FÖRST I VÄRLDEN EN VINNANDE KOMBINATION I-Shift Dual Clutch har revolutionerat växellådstekniken – så här fungerar den. Volvo Trucks erbjuder världens första växellåda med dubbelkoppling för tunga fordon och har med denna uppfinning vunnit det europeiska priset för årets kvalitetsinnovation (European Quality Innovation of the Year Award) och Volvokoncernens eget teknikpris (se sidan 47). Tekniken är i praktiken som att ha två växellådor som har kopplats samman. När en växel är aktiv i den ena växellådan ligger nästa växel redan förberedd i den andra. Resultatet blir att växlingarna blir mjuka och att lastbilen inte förlorar kraft. Detta är särskilt användbart i förhållanden som kräver att man växlar ofta. Volvo Penta presenterar FWD Den första Volvo Penta Forward Drive (FWD), ett nytt och revolutionerande koncept inom marina drivsystem, presenterades på båtmässan Miami International Boat Show. Med denna patenterade, innovativa konstruktion dras båten fram genom vattnet i stället för att tryckas fram, vilket innebär att inget hindrar vattenflödet till propellrarna. Detta rena och effektiva drivsystem ger en överlägsen accelerationsstyrka och möjliggör olika aktiviteter bakom båten, till exempel wakesurfing och wakeboarding. Nya båtmodeller med FWD kommer att bli tillgängliga från mitten av 2015. 6 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 Förare tävlar i bränslesnål körning 2015 års upplaga av Volvo Trucks Fuelwatch Challenge inleddes i Sanya, Kina, i samband med Volvo Ocean Race-stoppet där i februari. Denna förartävling har vuxit sig avsevärt mycket större sedan starten i Sydkorea 2007. Fuelwatch Challenge sätter standarden för bränsleeffektivitet och körskicklighet och har lockat fler än 13 000 deltagare i Asien och Stillahavsregionen. I 2015 års upplaga får vi se deltagare från 13 länder. Via nationella tävlingar utses lokala vinnare som sedan får delta i den stora finalen i Thailand i september. 10 år har gått sedan Volvo Penta lanserade det revolutionerande drivsystemet IPS, Inboard Performance System. Med IPS-drev blir båtarna renare, accelerationsstarkare och bränslesnålare. JÄMFÖRELSE AV VRIDMOMENTNIVÅER växlar utan avbrott i kraftöverföringen. Eftersom vridmomentet hålls konstant tappar inte lastbilen fart när själva växlingen äger rum. MOTORMOMENT I-SHIFT DUAL CLUTCH KÖRSTRÄCKA n Röd linje – momentnivå med I-Shift Dual Clutch. n Grå linje – momentnivå med en vanlig växellåda. Viktig milstolpe för UD Trucks Stark närvaro Under 2015 firar UD Trucks 80-årsjubileum. För att uppmärksamma historiska milstolpar har en 50 år gammal 6TW-lastbil och nya Quon kört genom Japan i samma hjulspår som grundaren Kenzo Adachi gjorde på sin legendariska resa. Det tog förarna Shigeo Takayama och Koji Yamamoto 13 dagar att fullfölja resan som avslutades i Ageo under slutet av 2014. Stolta medarbetare Cirka 700 kunder deltog i fyra olika regionala evenemang längs vägen. något som folk blev berörda av. Det var precis - Jag blev så stolt när jag såg barnen vad vi ville uppnå med det här eventet, berättar stirra på nya Quon, och det var roligt att se Misa Watanabe, UD Trucks Brand Implemenäldre människor stanna upp och titta när 6TW körde förbi. Då insåg jag att vi gjorde tation. Volvo Construction Equipment har flera erbjudanden att visa upp på Intermat, den stora mässan för anläggningsmaskiner, som hålls i Paris i slutet av april. Volvo CE får sällskap på mässan av Volvo Penta, liksom varumärkena Volvo Trucks och Renault Trucks – sammantaget ett bevis på Volvokoncernens storlek, styrka och bredd. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 7 start J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N Besök på lagret i Arendal, Göteborg. TRAINEE GER FÄRDIGHET Lyckad sammankomst på Logistics Services Nio trainees från de senaste fyra årens traineeprogram vid Logistics Services (LS) samlades tidigare i år i Göteborg för att under tre dagar dela erfarenheter genom workshops, studiebesök och dialog. Några hade slutfört sitt trainee-år medan andra var mitt uppe i programmet. Volvokoncernens traineeprogram vänder sig till nyutexaminerade 8 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 akademiker som är tillsvidare anställda i koncernen. – Det är viktigt att få möjlighet att anställa unga duktiga medarbetare, men också att visa på de möjligheter som finns så de vill stanna och vidareutveckla sig hos oss, säger Christer Svärd, SVP LS, som deltog under stora delar av mötet. Deltagarna pratade bland annat Under tre dagar utbytte deltagarna från traineeprogrammet erfarenheter. om sina erfarenheter från olika verksamheter globalt och sina planer framöver. Jun Du, ursprungligen från Kina, har redan haft tre olika jobb sedan traineeprogrammet 2011 och vill gärna fortsätta utvecklas i koncernen. – För framtiden ser jag inga begränsningar, varken när det gäller uppdrag eller geografi, säger hon. FOTO: CHRISTER EHRLING Nöjda ITanvändare Zhu Fushou, President Dongfeng Motor Group, och Jan Gurander, Volvokoncernens finansdirektör. Historiskt handslag I slutet av januari hölls en historisk invigningsceremoni vid Dongfeng Commercial Vehicles i Shiyan, Kina. Händelsen markerade ett slut förande av affären och en början på den nya alliansen mellan Volvokoncernen och Dongfeng Commercial Vehicles, DFCV. – Den här strategiska alliansen är en verklig milstolpe och innebär en fundamental förändring av Volvokoncernens möjligheter på den kinesiska lastbilsmarknaden, som är världens största, säger Volvos VD och koncernchef Olof Persson. Syftet är att göra DFCV till en ännu starkare inhemsk aktör, men också hjälpa till att utveckla verksamheten utanför Kina. Ny tung version av mDRIVE HD för Mack Granite ”För framtiden ser jag inga begränsningar, vare sig när det gäller uppdrag eller geografi.” JUN DU, T R A I N E E P R O G R A M M E T 2 0 11 Från och med mars är en tung version av den automatiserade manuella växellådan mDRIVE HD tillgänglig som standardutrustning i Macks Granite modell. Den tolvstegade växellådan mDRIVE HD har automatiserad koppling, vilket gör att det inte behövs någon kopplingspedal. Transmissionen styrs via en växlingsenhet monterad i instrumentbrädan genom att man väljer kör-, neutraleller backläget. – Våra anläggningskunder sa att de ville ha en mDRIVE för tunga transporter som klarade tuffa jobb i krävande miljöer. Vi lyssnade och konstruerade en förstärkt, robust växellåda som kommer att ge våra kunder ökad kraft, prestanda och hållbarhet och göra förarna nöjdare i en tid då branschen lider av förarbrist, säger Stephen Roy, sälj- och marknadsansvarig för Mack Trucks Nordamerika. Enligt den senaste användarenkäten är 85 procent av Volvokoncernens anställda nöjda IT-användare. Det är den högsta siffran sedan nöjdhet bland IT-användare började mätas 2008. Nöjdheten har ökat markant på flera håll, speciellt i Sydkorea, Japan, Indien och i Asien- och Stillahavsregionen. Samtliga områden som undersökts har förbättrats, däribland ITutrustning och arbetssituation, att kunna interagera med andra, organisera och delta i virtuella möten, beställa IT samt läsa och dela information. Nöjd IT-användare – i likhet med de flesta av Volvokoncernens medarbetare Heta hybrider Bogotá har världens största BRT-system (Bus Rapid Transit), och nu omfattar det även hybridbussar från Volvo. Fanalca koncernen har en flotta på cirka 3 200 Volvobussar, vilket gör dem till Volvo Bussars största kund i Latinamerika. – Transporter är en växande bransch. Framkomligheten är ett av de största problemen för storstäder över hela världen och detta genererar stora affärsmöjligheter för bussoperatörerna. När vi köper en Volvobuss får vi mycket mer än bara själva fordonet. Vi får även service, utbildning och tillgång till expertis. Volvo Financial Services är också viktigt för oss. Vi köper hela paketet, vilket hjälper oss att finansiera och underhålla bussarna, säger Fanalcas VD Joaquín Losada. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 9 D E N N YA O R G A N I S AT I O N E N NÄRMARE KUNDEN 10 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 Hur ska den nya organisationen föra Volvokoncernen ännu närmare kunderna? Volvo do Brasil kan visa vägen – de har redan gjort liknande förändringar. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 11 D E N N YA O R G A N I S AT I O N E N Hobi-koncernens VD Rodrigo Hobi och Gilberto Sohn, affärsansvarig hos Nórdica, en av Volvo Trucks återförsäljare i Brasilien, har en nära arbetsrelation som båda har nytta av. Rodrigo Hobi är den fjärde generationen som driver sten- och betongtillverkningsföretagen Group Hobi och Group Kerber. Transporterna är en av de viktigaste delarna av hans verksamhet. T E X T A N D R E W D OW N I E F O T O PA U L O F R I D M A N A transporteras på lastbilar, från sanden vi samlar in till betongen vi levererar. Vi kan inte arbeta utan lastbilar, säger Rodrigo Hobi. Han använder fyra olika modeller, Volvo VM, FM, FH och FMX, som han köper hos återförsäljaren Nórdica i Curitiba, Brasilien. För Rodrigo Hobi, som genom åren lagt miljoner på lastbilar, är den lokala återförsäljaren mer än bara en affärspartner. Vid det här laget känner de varandra väl. Den nära relationen beror till viss del på den informella företagskulturen i Brasilien, där det är lätt att få nya vänner och älskvärdhet är en dygd. De nära kundrelationerna hänger också samman med Volvokoncernens kultur i Brasilien. Även när det gäller att arbeta tvärfunktionellt ligger Volvo do Brasil långt framme. Assistenter, lastbilsförare, chefer och säljare känner varandra, och gränserna mellan fabrik, återförsäljare och kunder har sedan länge suddats ut. – När Volvokoncernen började fundera på att förändra organisationen valde de en modell som vi tillämpar här sedan länge, säger Nilton Roeder, som ansvarar för strategi- och affärsutveckling i Latinamerika. 12 LLT VÅRT MATERIAL VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 I Brasilien arbetar man hårt för att kontakten mellan kunder och tillverkare ska bli så bra som möjligt. Säljorganisationen har en nyckelroll i att informera om både bra och dåliga saker från fabriken till kunderna och från kunderna till fabriken. produkt man har blir det svårt att upprätthålla en bra verksamhet om man inte samarbetar. Vi försöker lösa alla problem själva, och vi vet vad vi kan och inte kan, säger Edvaldo Silva, en av Nórdicas säljare. För Rodrigo Hobi, som har 15 anläggningar i de södra delstaterna Paraná och Santa Catarina, innebär detta regelbunden kontakt med personalen hos Nórdica. Han tycker att Nórdica gör det som krävs för att lastbilarna ska rulla, vilket inte alltid är helt enkelt i Brasilien där avsaknaden av järnväg gör att majoriteten av alla transporter sker på vägar, trots att kvaliteten på vägnätet lämnar mycket att önska. – De är bra på Nórdica, säger han under tiden som hans lastbil lastar murbruk en molnig dag utanför delstaten Paranás huvudstad Curitiba. – Jag behöver aldrig ta lastbilarna ur drift för att det saknas reservdelar. De har till och med ryckt en motor direkt från produktionslinjen för min skull. – OAVSETT HUR FANTASTISK Barbara Honorio GROUP HOBI OCH GROUP KERBER Grundades: 1929. Huvudkontor: União da Vitória, Paraná, Brasilien. Affärsområde: sten, sand, betong, murbruk och färdiggjutna betongelement. Den service inriktade rrelationen har Volvoåte O HOBI ns lokala a h ra RODRIG xt tt a e skapat ett r la a tt lil a r k ä s d p t p e d Hobi u att göra d d ömsesidigt Rodrigo re e b alltid är försäljare förtroende m. för hono mellan Hobi och Gilberto Sohn, affärsansvarig hos Nórdica. Rodrigo Hobi kan vända sig till Sohn med sina problem och Gilberto Sohn sätter stor tilltro till feedback från Hobis förare, som ibland får provköra nya produkter. – Vi litar på deras omdöme. Om något är fel, berättar de det för oss. Vi vet hur vägarna ser ut i Brasilien, och det är viktigt att vi känner till sanningen, säger Gilberto Sohn. LEDNINGEN FÖR VOLVO do Brasil uppmuntrar nära relationer på alla nivåer och vill lära känna medarbetarna och kunderna. Man anordnar ofta event för att visa upp nya produkter och uppdaterade finansieringsvillkor eller för att helt enkelt hålla kontakten. Eventen, som är öppna för alla anställda, är ofta typiskt brasilianska med musik, caipirinhas och foton tillsammans med VD:n. Syftet är att samla alla medarbetare kring en och samma målsättning. – Det känns verkligen som att jag är en betydelsefull del av leveranskedjan. Vi stöder säljarna och har en viktig roll från start till mål. Vi är med i varje steg i processen, och det är viktigt, säger Barbara Honorio, en av Nórdicas kreditanalytiker. Bernardo Fedalto, Sales & Marketing Director Trucks Brazil, säger att han har en nära relation med återförsäljarna eftersom de säljer lastbilarna och hjälper honom att förstå vad förarna tycker om dem. – Vi har tolv återförsäljare i Brasilien och vi har en mycket nära arbetsrelation med dem. De finns alltid där för oss och vice versa. Det är ett Nilton Roeder förtroende som har byggts upp under 30 års tid, säger Bernardo Fedalto. Tilliten är ömsesidig, försäkrar Paulo Pizani, chefen för återförsäljaren Nórdica. – Jag känner mig uppskattad som återförsäljare. Jag vet att dörren till VD:n alltid är öppen hos Volvo Trucks. Jag har hans mobilnummer och vet Paulo Pizani att han alltid svarar eller ringer upp lite senare, oavsett hur stort eller litet problem det handlar om. Nórdica i sin tur har en så stark relation med sina kunder att de kan prata öppet om i stort sett allt. Rodrigo Hobi berättar om ett sådant tillfälle: – En gång ringde jag Sohn och berättade att jag skulle prova en Mercedes och han svarade ”Okej”. Det är bara ungefär fem procent av lastbilarna i vår vagnpark som inte är Volvolastbilar, men ibland måste man testa något annat för att påminna sig själv om att man redan har det bästa. Och det var precis vad som hände. Jag bevisade för mig själv att Volvo Trucks är bäst. Ny struktur för nya tider Volvokoncernen har haft en ny organisationsstruktur sedan den 1 januari. Den största förändringen är bildandet av Group Trucks Sales, en global säljorganisation för Volvokoncernens lastbilar. Den nya strukturen ska ge bättre global samordning och tydligare roller och mål. Den syftar till att uppnå närmare kundkontakter och ökad effektivitet. GROUP TRUCKS SALES I SIFFROR 1 GLOBAL S Ä L J O R G A N I S AT I O N FÖR LASTBILAR 5 l a s t b i l s m ä r k e n – Vo l v o , U D , 3 R e n a u l t Tr u c k s , M a c k o c h E i c h e r C – de viktigaste fördelarna är costs (kostnaderna), colleagues (kollegerna) och 7 GROUP TRUCKS customers (kunderna) SALES-REGIONER VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 13 D E N N YA O R G A N I S AT I O N E N Nästan som Brasilien Volvokoncernens omorganisation innebär nya sätt att arbeta. Men för Volvo do Brasil är många av förändringarna egentligen bara en vidareutveckling av hur man alltid har jobbat. T E X T L I N A T Ö R N Q U I S T F O T O PA U L O F R I D M A N M ÅNGA AV DE globala mål som Volvokoncernen upprättat för sin nya organisation är redan etablerade arbetssätt i Brasilien. Volvokoncernens nya struktur ska förstärka känslan av ”One Volvo Group” och bana väg för strategiska samarbeten över organisationsgränserna. Så har man arbetat i Brasilien i 35 år. – I Brasilien inledde Volvokoncernen sin verksamhet som ett enda företag på en enda anläggning, så det här arbetssättet har funnits här redan från början, säger Bernardo Fedalto, som i dag arbetar som chef för lastbilsförsäljningen i Brasilien men som tidigare var chef på Volvo Bussar. 14 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 Cheferna för Volvokoncernens samtliga divisioner i Brasilien har också alltid haft tvärfunktionella möten med personer från alla områden vid Curitiba-fabriken. I koncernens nya organisation formaliseras den typen av regionalt, tvärfunktionellt samarbete genom fem regionala lastbilsteam med representanter från GTS, GTO och GTT. Det är en bra förändring, tycker Bernardo Fedalto utifrån sina egna erfarenheter. – Det handlar om människans natur. Den som bara fokuserar på sina egna nyckeltal har bara ögon för dem. Om man däremot får överblick över alla delar av verksamheten, till exempel genom att träffa representanter från HR, IT och Bussar, breddar man synfältet och kan ta hjälp av varandra för att nå samma mål. Det bidrar till att skapa gemensamma Brasilien är en viktig marknad för Volvokoncernen. Jimmy Erick Kochinski arbetar med en ny lastbil vid Volvokoncernens anläggning i Curitiba. Bernardo Fedalto Grasiele Cristina Zanqueta monterar en ny lastbilshytt för den latinamerikanska marknaden. synsätt och få en mer nyanserad bild av marknaden, säger Bernardo Fedalto. De uppluckrade organisationsgränserna i Brasilien har också öppnat för ett starkt samarbete mellan lastbils- och bussdivisionerna i Volvokoncernens verksamhet. Även här är Brasilien en föregångare. för bussar hanteras exempelvis av Volvo do Brasils privatägda lastbilsåterförsäljarnät – reservdelsförsäljning, återförsäljarutveckling och service sköts gemensamt. Lastbils- och bussamarbetet innefattar också teknikutveckling. En buss med frontmonterad motor som bara finns i Latinamerika utvecklades i Brasilien samtidigt som Volvo VM-lastbilen, en annan produkt som är unik för regionen. Båda fordonen tillgodoser ett lokalt kundbehov och har delvis fått samma tekniska lösningar. – Med gemensamma återförsäljare kan vi hålla nere kostnaderna och erbjuda våra kunder ett större nätverk. Produkterna är också likartade. Vi använder samma motor, samma växellåda och samma kopplingsaxlar. Det känns helt enkelt logiskt att arbeta tillsammans, förklarar Bernardo Fedalto. EFTERMARKNADSTJÄNSTERNA Det faktum att det samarbetsinriktade arbetssättet ”One Volvo Group” även omfattar Volvokoncernens återförsäljare i Brasilien är en stor del av förklaringen till att landet har uppnått så starka marknadsresultat, tror Roger Alm, som innan han övertog säljregionen Europe North i januari 2015 var President of Volvo Group Latin America. I Brasilien har Volvo Trucks marknadsandel under de senaste fem åren nästan fördubblats, , från 13 till 21 procent. Alm understryker att behoven ser olika ut för olika marknader och att det inte bara finns ett framgångsrecept. – Man kan inte bara införa de brasilianska arbetssätten rakt av i Europa. Men man kan lyfta fram riktlinjer och goda exempel. Den nuvarande Group Trucks Sales-organisationen VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 15 D E N N YA O R G A N I S AT I O N E N Wanderlei Braz Pereira arbetar på Volvo do Brasils anläggning i Curitiba. Renato Nardelli de Souza, Paulo Henrique Agenor och Diego Weldt Gumiela. som infördes den 1 januari ska ge regionerna större inflytande så att beslut kan fattas närmare kunderna. Group Trucks Sales-regionerna har delats upp i mer homogena grupper (Nordamerika och Latinamerika kommer exempelvis att hanteras var för sig), vilket gör att regionerna kan agera snabbare vid lokala marknadssvängningar. Beslutsfattande närmare kunderna är särskilt viktigt på utvecklingsmarknader som Brasilien, som präglas av många upp- och nedgångar. – Det är alltid turbulent här. Både politiskt och ekonomiskt, säger Lucimari Stocco, Private Importers Director på Volvo Latin America. För Bernardo Fedalto är det viktigt att ibland kunna ändra planer i sista minuten. – Efter en långsam inledning på året med dåliga resultat för marknaden ringde jag återförsäljarcheferna en fredag och sedan träffades vi på måndagen. Vi hade ett möte där vi rätade ut alla frågetecken och utarbetade en åtgärdsplan för hur vi skulle agera, säger han. – Marknaden går upp eller ned, och det är ingenting vi kan påverka. Men vi kan reagera snabbt och ändra vår taktik efter hur verkligheten ser ut. Jag tror att vi med hjälp av den nya strukturen kan bli ännu bättre på det. 16 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 Lucimari Stocco, Private Importers Director på Volvo Latin America. Personalen hos återförsäljaren Nórdica i Curitiba. I Brasilien arbetar även Volvo koncernens återförsäljare enligt principen ”One Volvo Group.” OMBYTTA ROLLER Roger Alm och Claes Nilsson har bytt jobb – med varandra. De är två av de regionchefer som ska se till att den nya organisationen blir verklighet. Volvo Group Magazine har träffat dem för att prata om framtidens utmaningar. T E X T M A R I A S KÖ L D F O T O C H R I S T E R E H R L I N G D Roger Alm och Claes Nilsson är ivriga att komma i gång med allt det nya. Roger Alm har just flyttat tillbaka till Sverige efter fem år i Brasilien. Nu ska han leda lastbilsförsäljningen i norra Europa, som Senior Vice President Europe North Sales inom GTS, Group Truks Sales. Han ska göra det från Claes Nilssons gamla arbetsrum i Lundby i Göteborg, vars tidigare innehavare nu i stället tar över Alms skrivbord i brasilianska Curitiba. I den nya organisationen är Claes Nilsson Senior Vice President Latin America Sales inom GTS. Men även om de flyttar in i varandras gamla kontor ärver de förstås inte varandras jobb rakt av. Sedan den 1 januari är de en del av den nya globala säljorganisationen Group Trucks Sales. ET MÄRKS ATT BÅDE bal organisation, med en global ledning. Tidigare hade vi tre kommersiella organisationer (Americas, APAC och EMEA), nu är det bara en. Samtidigt tar regionerna över det kommersiella ansvaret. Det ska bli enklare, effektivare och snabbare. Claes Nilsson: Jag ser stora fördelar. I den nya organisationen delegeras beslutskraft och ansvar så långt ut det går. Det ger bättre förutsättningar att verkligen fokusera på det som är viktigt, så att vi kan ta hand om våra kunder på bästa sätt. På vilket sätt kommer kunderna att märka förändringen? Roger Alm: Besluten flyttas mycket närmare kunden. Vi kan bli snabbare och hitta smartare och bättre lösningar. Claes Nilsson: Det blir lättare att arbeta utifrån varje marknads speciella förutsättningar. Vad lockar mest med det nya jobbet? Vad är det för skillnad på att jobba i den nya organisationen jämfört med den gamla? Roger Alm: Det är en stor skillnad att vi nu arbetar i en glo- Claes Nilsson: Latinamerika! Det finns en så stark och stimulerande Volvokultur där och dessutom väldigt duktiga medarbetare. Vi har en jättestark position i LatinVO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 17 D E N N YA O R G A N I S AT I O N E N amerika, som är en kontinent med enorm potential. Roger Alm: Den nya organisationen känns som en ny spännande era, som kommer att bli väldigt positiv för företaget! När vi hade vårt första möte i Joachim Rosenbergs nya ledningsgrupp märktes det hur mycket energi och kompetens det finns i den här gruppen. Att utveckla vårt erbjudande i Europe North är också spännande. Jag ser fram emot att jobba med alla här och tillsammans skapa en laganda utöver det vanliga. Vilken är den största skillnaden mellan norra Europa och Latinamerika? Roger Alm: Oj! Det är ju både väldigt olika och väldigt lika. Det är klart att Latinamerika har en annan kultur och geografi än Europa. Men i slutänden är vi ändå ganska lika – vi säljer och köper lastbilar. Sedan är kanske affären i Europa mer utvecklad, man tittar mer på kilometer- och månadskostnader. Claes Nilsson: Det går ju mer upp och ned i Latinamerika. Den stora utmaningen just nu är ekonomin. Många latinamerikanska länder har haft en fantastisk utveckling de senaste åren, men nu är det tuffare. Samtidigt är medarbetarna historiskt vana vid det och därför förutseende och snabba att vidta åtgärder. I Europa är vi vana vid att det är mer stabilt, och det kan leda till en viss tröghet. Men jag tror att den nya organisationen gör det lättare att fatta de beslut som krävs. Hur har ni förberett er för era nya jobb? Claes Nilsson: Det bästa sättet att förbereda sig på är ju att prata med duktiga kolleger. Jag har fått väldigt bra information och synpunkter från det otroligt kompetenta teamet i Latinamerika. Självklart pratar jag och Roger också mycket, vi känner varandra sedan gammalt. Han har jobbat i Europa i många år tidigare, men det är klart att det har hänt mycket under de fem år han varit borta. Roger Alm: Claes och jag har haft många samtal sedan det här blev klart. Men sedan måste förstås var och en fatta sina egna beslut. Ett allmänt råd om Latinamerika är att det är viktigt att snabbt lära känna folk, och att verksamheten i hög grad handlar om relationer. Jag har verkligen uppskattat den personliga kontakten och har fått många vänner. Jag känner nog att jag blivit lite brasiliansk! Sales & Marketing VÅRDAR VARUMÄRKEN Sedan nyår finns en ny global enhet för Volvokoncernens lastbilsvarumärken. Group Trucks Sales Brand and Product Line ska göra det lättare att möta kundernas behov. Loic Mellinand kom nyligen från Japan till Volvo Group Trucks huvudkontor för att leda den nya enheten. Men även om han har en ny roll är han inte ett nytt namn i Göteborg. Hans internationella karriär inom Volvokoncernen har fört honom över hela världen – från Renault Trucks i Lyon till Mack i Hagerstown, Asia Trucks i Beijing och UD Trucks i Japan. Nu är han tillbaka i Göteborg för en andra sejour. Loic Mellinand tycker att han lärt sig mycket av att flytta runt och jobba med olika varumärken inom koncernen. De erfarenheterna tror han kommer till nytta i det nya jobbet. Den första arbetsuppgiften blir att samordna lastbilsmärkena globalt. 18 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 En sak han lärt sig efter att ha arbetat i så många länder är att lastbilskunder runtom i världen är mer lika än olika. – Alla kunder vill driva sin verksamhet och de vill arbeta tillsammans med människor som hjälper dem att utveckla denna verksamhet, säger Loic Mellinand. Men även om ambitionerna ofta är ganska lika finns det stora skillnader i vad kunderna har råd med. Det går inte att bortse från, särskilt inte på utvecklingsmarknaderna. – Kunder på mogna marknader ser ofta till livscykelkostnaderna för ett fordon, något som många kunder på utvecklingsmarknaderna inte kan eftersom de saknar det kassaflöde som krävs. Men det grundläggande resonemanget är detsamma. De tänker ”Vad har jag råd med som kan bli en bra affär för mig?” Människor har samma ambitioner över hela världen, men våra produkter har olika nivåer av överkomlighet och anpassningsbarhet. Vårt fokus måste därför ligga på att skapa starka och tydliga varumärken på olika marknader och med olika prislägen. Loic Mellinand ser hur konkurrensen Loic Mellinand är chef för den nya Brand and Product Line-organisationen vid Group Trucks Sales. ROGER ALM CLAES NILSSON Nuvarande sysselsättning: SVP Region Europe North Sales, GTS Nuvarande sysselsättning: SVP Region Latin America Sales, GTS Bor i: Göteborg, Sverige Bor i: Curitiba, Brasilien Familj: fru, två söner på 20 och 22 år Familj: fru, två söner på 25 och 28 år Utbildning: Ingenjör Utbildning: Business Administration Karriär inom Volvokoncernen: började med produktutveckling 1989 Karriär inom Volvokoncernen: började arbeta på det som senare blev Volvo Parts 1982 hårdnar i lastbilsbranschen. En föränderlig värld innebär både möjligheter och nya svårigheter, och det är viktigt att ligga steget före både på utvecklingsmarknader och på marknader där Volvokoncernen redan är ledande. – Om Volvokoncernen ska bli världsledande måste vi först bli ledare på tillväxtmarknaderna. Vi måste erbjuda produkter som är attraktiva för kunderna på dessa marknader. Och för att kunna göra det måste vi utveckla produkter och tjänster som de har råd med och som samtidigt genererar vinster åt koncernen. Det är en stor utmaning, som är väl värd mödan om vi lyckas. Med en centraliserad Group Trucks Sales-organisation kan Volvokoncernen ta sig an den globala utmaningen, förklarar han. – Det hjälper oss att medla centralt och samtidigt lyssna noggrant på regionerna. Vårt mål är ett effektivt huvudkontor som verkligen lyssnar på kunderna och en affärsverksamhet som är lokal. Utmaningarna när det gäller varumärkes kommunikation är som tur är ungefär desamma i hela världen. – Den känslomässiga anknytningen är nyckeln. En sådan är möjlig på alla prisnivåer. Varumärkesprofilering ska vara en blandning av förnuft och känsla – hjärna och hjärta. Det är likadant överallt och det är något att bygga på globalt, både i vår interaktion med kunderna och inom den egna organisationen. – Alla som arbetar för ett varumärke måste känna stolthet över varumärket, oavsett prisnivå. Stolthet och tillit är själva hjärtat i ett varumärke, och stoltheten lyser igenom för kunderna. Det är något man känner, säger Loic Mellinand. TRE VARUMÄRKEN SOM INSPIRERAR LOIC MELLINAND: – Apple är en inspirationskälla eftersom de lyckats kombinera hårdvara och tjänster, till exempel iPhone och appar. Det är samma utmaning som vi har med att kombinera hårda produkter och mjuka erbjudanden. Vi sysslar också med båda delarna. – En annan intressant aktör är Xiaomi, den kinesiska mobiltelefontillverkaren som erbjuder en avancerad pekskärmstelefon som kostar ungefär hälften så mycket som Apples iPhone. Snart kommer den att vara världens mest sålda telefon. – Jag är också fascinerad av den japanska modekedjan Uniqlo, som lyckats bygga upp en stark varumärkesidentitet även vid låga prispunkter och dessutom hanterat sin globala expansion bra. T E X T L I N A TÖ R N Q U I S T VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 19 V O LV O G R O U P V O I C E S Under julen 2013 hjälptes Mia Sandh och hennes kolleger åt att hitta nya arbetsplatser åt 500 medarbetare efter en brand. Vad ger dig inspiration på jobbet? Att arbeta för Volvokoncernen innebär att vara en del av ett mångfasetterat team med människor från hela världen. Vi bad fem medarbetare från Japan, Sverige, Tyskland, USA och Frankrike att dela med sig av sina personliga erfarenheter av inspiration, lagarbete och att göra verklig skillnad. T E X T A L A S TA I R M AC D U F F O C H N I C T OW N S E N D ”Julledigheten hade precis börjat och det var min 40-årsdag. På morgonen hörde jag om branden.” 20 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 MIA SANDH Anläggningschef vid Volvokoncernens Real Estate Services i Göteborg – På kvällen den 21 december 2013 inträffade en stor brand i Volvo Pentas lokaler i stadsdelen Lundby i Göteborg. Byggnaden ödelades, men tack och lov blev ingen människa skadad. – Mitt arbete började omedelbart efter att branden hade släckts. Cirka 500 personer arbetade på platsen, så vi hade ett gigantiskt arbete framför oss. Jag har en bra relation med fastighetsägarna i området och vi hade turen att hitta ett stort, ledigt kontorsutrymme på Eriksberg, ungefär tio minuters bilväg från det ursprungliga kontoret. – När de anställda återvände från sin korta FOTO: MARCUS THOMPSON ”Den tekniska aspekten måste såklart tas om hand, men min favoritdel av jobbet är att arbeta med människor.” FOTO: JONAS TOBIN julledighet hade de alla en arbetsplats, antingen i de nya kontorslokalerna eller i Volvokoncernens egna lokaler i närheten. Med hjälp av våra distributörer lyckades vi ordna kontorsmöbler och kontorsutrustning med extremt kort varsel. – Vi arbetade varje dag under julen utom julafton. Det var en härlig känsla att vara en del av denna lyckade insats. FOTO: MIA SANDH REBECCA OVELGOENNER Industrial Engineer vid New River Valley- fabriken i Virginia, USA – I min roll tillbringar jag mycket tid ute på produktionsgolvet tillsammans med personer med olika arbetsuppgifter. Jag är en mycket social person så det passar mig utmärkt! Just nu arbetar jag med ett sju personer stort team och vi fungerar fantastiskt bra ihop. – Jag började inom Volvokoncernen som praktikant våren 2010. Då jobbade jag mellan 12 och 20 timmar per vecka med att stödja Engine Groom-linjen samtidigt som jag läste industri- och systemteknik. Efter min examen 2011 började jag jobba heltid, och nu ansvarar jag för flera avdelningar. Teamet tar hand om projektstrukturering, felsökning, genomförande av produktändringar, verktyg och en massa andra saker. – Under min praktik blev jag en del av Kaizenteamet på NRV. I ett pilotprojekt uppmuntrades anställda att utforma och genomföra idéer i verksamheten ”nedifrån och upp”. Som en del i den processen har enskilda individers bidrag uppmärksammats genom att ett vinnande förslag valts ut varje månad. Medarbetaren bakom idén presenterar den för fabriksledningen och får ett pris. Jag tror detta har haft positiv inverkan på vår arbetsmiljö. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 21 V O LV O G R O U P V O I C E S ”Jag uppskattar verkligen att få arbeta tillsammans med människor med olika bakgrund.” sammanlagt mer än två månader där. Ungefär 36 olika nationaliteter finns representerade där. – För mig är det mycket viktigt att passa in bland kollegerna oavsett var man befinner sig. Jag har till exempel deltagit i en fotbollsturnering som företaget anordnat. Det var en mycket positiv upplevelse som hjälpte till att knyta vänskapsband med kollegerna. – Som barn bodde jag fyra år i Thailand. När jag började jobba för UD Trucks för ungefär tio år sedan hade jag en dröm om att en dag återigen få bo utomlands. Denna dröm har blivit verklighet, och det betyder mycket för mig. FOTO: VOLVOKONCERNEN SHIGEYUKI SENBON VPS-coach (Volvo Production System), för närvarande med bas i Ageo, Japan. – Jag hade arbetat för VECV (Volvo Eicher Commercial Vehicles) i Indien i två år när en ny PMOavdelning (Project Management Office) upprättades för att förbättra produktiviteten. Tillsammans med min japanska chef och cirka 20 indiska medarbetare började jag arbeta i den gruppen. Nu tillhör jag GTO APAC C&V VPS-avdelningen. Min huvudsakliga arbetsuppgift är att stödja förbättringsarbetet i Wacol, Australien. Förra året tillbringade jag ”Min största utmaning är att jag har flyttat till ett främmande land och nu försöker bygga upp ett liv här.” FOTO: KALLE SINGER KONSTANTINOS VALSAMIS har arbetat inom Volvo Group Trucks i tio år, både i sitt födelseland Grekland och i det nya hemlandet Tyskland. – Jag började arbeta för Volvo Trucks i Grekland år 2005, efter att jag var klar med mina studier. Jag började som säljingenjör och blev sedan arbetsledare i verkstaden. Ett av de stoltaste ögonblicken var när jag deltog i VISTA-semifinalen 2011. Det var en mycket intressant erfarenhet som jag lärde mig massor av. – På grund av den ekonomiska krisen i Grekland bestämde jag mig år 2012 för att flytta till Tyskland. Volvokoncernen hjälpte mig att slå mig ned här. De hittade en bostad åt mig, hjälpte mig ekonomiskt 22 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 under den första tiden och såg till att jag fick plugga tyska. Flytten har varit svår, särskilt i början. Mina kunskaper i tyska var mycket bristfälliga, och det var svårt att kommunicera med andra människor. Jag lyckades dock nå en acceptabel nivå ganska snabbt, åtminstone säger mina kolleger det. Jag kämpar fortfarande för att bli bättre på tyska, och mina jobbarkompisar är hjälpsamma. – I dag arbetar jag huvudsakligen som produktkvalitetsingenjör, min främsta arbetsuppgift är att tillsammans med mina kolleger ge teknisk support till verkstäderna. Jag är också serviceplaneringsspecialist, vilket innebär att jag hjälper alla i Tyskland som arbetar med VOSP (Volvos optimerade serviceplaneringsverktyg). VEM SKULLE DU VILJA LÄSA OM under vinjetten Volvo Group Voices? Skicka gärna ett mejl till groupmagazine@volvo.com FOTO: JONAS TOBIN ”Jag älskar att träffa människor som vågar vara sig själva, även om det innebär att skilja sig från mängden eller trotsa stereotyperna.” ERIC WAY Ansvarig för Mångfald och Inkludering i Volvokoncernen. Han är baserad i Frankrike. – Min familj flyttade vart femte år när jag växte upp, men vi bodde mest i sydöstra USA. Vid fem års ålder visste jag att jag ville bli maskiningenjör, och efter att ha börjat läsa franska i skolan blev jag intresserad av språk. När jag var 22 år började jag, efter att ha tagit min ingenjörsexamen, plugga franska i Lyon i Frankrike. Jag förälskade mig i Frankrike, Europa och så småningom i en fransman. 25 senare bor jag fortfarande här med min partner Laurent, som är restaureringsarkitet i Frankrike. – Min passion och mina värderingar driver mig i arbetet. Jag älskar att träffa människor som vågar vara sig själva, även om det innebär att skilja sig från mängden eller trotsa stereotyperna. De får mig att vilja vara mig själv, våga tänka annorlunda och leta efter och uppskatta det unika i varje människa. – Under 2014 höll Volvokoncernen sin första Mångfaldsvecka. Vi pratar ofta om våra nyckeltal och framtida mål, men det är också viktigt att vi stannar upp och uppmärksammar mångfalden och de framsteg vi har gjort. Team från hela världen visade upp sin passion och stolthet över att arbeta i en miljö som präglas av stor mångfald och starka relationer mellan teammedlemmarna. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 23 V O LV O G R O U P U N I V E R S I T Y Kristina Rejare och Sven Ljungren VÄXANDE KURSUTBUD Hittills har Volvo Group University (VGU) utbildat fler än 6 200 medarbetare. Nu breddas utbudet med två nya akademier – och fler är på gång. T E X T S O F I A E R I K S S O N F OTO S Ö R E N H Å K A N L I N D V OLVOKONCERNEN har alltid satsat på utbildning för sina medarbetare. Men i takt med att företaget vuxit och nya behov tillkommit har utbildningarna blivit många, olikartade och spretiga att överblicka. – Vi har nästan 550 000 utbildningsdagar per år i koncernen, vilket är mycket jämfört med andra företag och naturligtvis en betydande investering. Här räknar vi även in utbildningar för våra återförsäljare. Tidigare hade vi åtskilliga varianter på introduktion för nyanställda. Nu har vi en enda som på ett effektivare 24 V O LV O G R O U P M A G A Z I N E 1 . 2 0 1 5 sätt förmedlar samma budskap till alla, säger Kristina Rejare, chef för Volvo Group University (VGU), som sedan april 2014 är koncernens kunskapscentrum för utbildning av alla Volvoanställda. Det tidigare brokiga kursutbudet kommer succes sivt att ersättas av metodiskt framtagna och kvalitets säkrade utbildningar med tydlig Volvoprofil. – VGU-utbildningarna är starkt kopplade till koncernens verklighet och affärsbehov. De säkerstäl ler nyttan och kvaliteten genom att medarbetarna lär sig saker som har relevans både för deras egen och företagets utveckling, säger Kristina Rejare. Hittills har över 6 200 anställda utbildats på VGU, SÅ HÄR HITTAR OCH SÖKER DU TILL DE OLIKA VGU-UTBILDNINGARNA w I det nya gemensamma Navigator Learning Management-systemet i Employee Center på Violin finns information om olika utbildningsmöjligheter. w Det är antingen medarbetaren själv eller den närmaste chefen som föreslår utbildningar och båda kan ansöka (efter godkännande från chefen). Det går också att frisöka i systemet på det man är intresserad av, till exempel olika ämnesområden, certifikat, utbildningsformer, datum eller orter. som de har gått och utbildningar som de ska gå. w Navigator Learning Management ser till att kursdeltagarna vet vad som ska göras inför varje utbildningssteg, hur lång tid detta beräknas ta och vad som ska redovisas eller utvärderas. Varje steg måste bockas av innan man kan gå vidare. w Alla medarbetare har en individuell utbildningsplan som visar utbildningar Maria Cunow, Delivery Specialist vid Volvo Group Universitys utbildningslokaler i Göteborg. antingen på något av de fysiska utbildningsanlägg ningar som finns på fem platser i världen eller via e-learning vid datorn. Oavsett var och hur man deltar kan man vara säker på att utbildningen är densamma. – För deltagarna ökar det möjligheten att röra sig mellan olika divisioner och regioner, vilket är extremt värdefullt, säger Kristina Rejare. EN AV DE TRE så kallade akademier – kunskaps områden – som funnits sedan starten är Project Management, som erbjuder totalt 19 olika kurser. Allt från e-learningkurser på en halv dag till treda garsutbildningar. – Projektledning är en generell kompetens så vi har deltagare från alla områden inom Volvokoncernen, och den bredden är en bra förutsättning för kunskapsutbyte. När vi tog fram utbildningsportföljen var målet att skapa förutsättningar för gemensam kunskap och förståelse kring projektledning inom Volvokoncernen. Samtidigt hade vi en dialog med alla affärsorganisationerna om deras respektive behov de närmaste åren för att skapa så affärsnära utbildningar som möjligt, säger Sven Ljungren, chef för Project Management-akademin. Han förklarar att VGU:s utbildningar, oavsett längd och ämne, bygger på ett antal pedagogiska principer. En är 70/20/10, som innebär att inlärning till 70 procent kommer från erfarenheter och praktik, till 20 procent från samtal och samarbete med kolleger och chefer och till 10 procent från formell utbildning, det vill säga själva kursen. Utbildningarna på VGU utgår också från det som kallas BDA-metoden, som står för Before/During/After. Den innebär att deltagaren samarbetar med sin när maste chef före, under och efter utbildningen för att säkerställa att kursplanen har följts, att det går smidigt att genomföra kursen och att den följs upp och utvär deras. Målet är att investeringen i kunskapsutveckling ska planeras och genomföras så att deltagaren kan använda sina nya färdigheter och kunskaper i jobbet, ändra beteende och åstadkomma resultat. arbete före, under och efter utbildningen, men det skapar också ett engagemang och en förståelse som är avgörande för att uppnå affärsnytta och resultat i verksamheten, förklarar Sven Ljungren. Med tanke på det rådande ekonomiska läget har det varit en utmaning, både att starta en ny verksamhet och att locka deltagare. Men Volvokoncernen har en tydlig ambition att investera i medarbetarnas utveck ling. Nu går VGU in i en expansiv fas och kommer att lansera flera nya akademier under 2015. Det första steget har omfattat en Operations-akademi med – DET INNEBÄR EN HEL DEL VOLVO GROUP UNIVERSITY w Startade i april 2014. w Finns för närvarande i Göteborg, Lyon, Greensboro, Ageo och Bangalore. w Består i nuläget av fem akademier: Volvo Group Fundamentals, Project Management, Leadership & Management, Operations och Engineering & Purchasing. w Under 2015 startar ytterligare tre akademier: Process & IT, Business Administration och Sales & Marketing. V O LV O G R O U P M A G A Z I N E 1 . 2 0 1 5 25 V O LV O G R O U P U N I V E R S I T Y utbildningar i exempelvis grundläggande problemlös ning samt en Engineering & Purchasing-akademi som bland annat lär ut FMEA-metoden (Failure Mode and Effect Analysis). Vid slutet av året kommer det att finnas totalt åtta akademier och 200 utbildningar som riktar sig till alla medarbetare och som successivt blir tillgängliga överallt. – Nya målgrupper innebär nya utmaningar som medför att vi utvecklas hela tiden. Nu kommer vi att vända oss till deltagare som inte arbetar med datorer hela dagarna. Det måste vi ha i åtanke när vi utfor mar utbildningarna, säger Kristina Rejare. Dessutom tittar VGU på nya tillvägagångssätt för att nå ut till fler personer. Ett sätt är så kallade Train the Trainer-utbildningar, där VGU utbildar en person som i sin tur utbildar exempelvis en hel fabrik. Ett annat är så kallade Group Talks, som inspirerats av TED Talks och utformats av Leadership and Management-akademin. De går ut på att ett antal ledare håller korta anföranden om olika teman. – Vi siktar också på att bli ännu mer virtuella, med mer e-learning men också genom olika uppkopplings tekniker som vi håller på att undersöka, säger Kristina Rejare. ”Jag fick kunskap att använda direkt” I mitten av januari samlades ett tjugotal medarbetare för att under två dagar lära sig mer om riskanalys. En av deltagarna var Maria Byfeldt. T E X T S O F I A E R I K S S O N F OTO S Ö R E N H Å K A N L I N D ”Vi har utbildat 1 147 personer i USA” STEVE SUTTON Delivery Manager, VGU, USA: – I USA erbjuder vi hela VGUkursplanen med 22 lärarledda utbildningar och 10 e-learningprogram från Leadership-akademin, Project Management-akademin och Volvo Group Fundamentals. Vi har också tolv lärarledda utbildningar som är specifika för USA-marknaden. Den grundläggande utbildningskalendern slås fast i Greensboro, men samtliga utbildningar kan på begäran ges på alla platser i USA. Vi har sedan starten i april 2014 26 V O LV O G R O U P M A G A Z I N E 1 . 2 0 1 5 utbildat 1 147 deltagare i våra klassrumsutbildningar. Eftersom VGU erbjuder kurser för anställda inom både kontor och fabrik tillgodoses behoven hos Volvokoncernens samtliga medarbetare. Vi förväntar oss att utbildningsutbudet i VGU kommer att växa enormt under de kommande fem åren, eftersom vi använder oss av utbildningar från hela världen. NÄR MARIA BYFELDT i mitten av december fick ett mejl från sin chef med ett erbjudande om att få gå en tvåda garskurs i riskhantering hade hon en undran: Hur fyller man två hela dagar med prat om det? – För mig är det viktigt med nyttan. Ska jag gå en kurs vill jag veta säkert att jag lär mig sådant som har betydelse för det jag jobbar med. Maria Byfeldt jobbar som PMQ, Product Mana ger Quality inom Q&CS, Quality and Customer Satisfaction, på Group Trucks Technology i Lundby, Göteborg. Hennes ansvar är produktkvalitet inom telematik, framförallt programvara, och hon är just nu involverad i två parallella projekt som löper över flera år. Hon tillträdde jobbet i slutet av förra året, så er MARIA BYFELDT Arbetar på: Q&CS, Group Trucks Technology (GTT), Göteborg Bakgrund inom Volvokoncernen: Maria är ingenjör och har jobbat inom Volvokoncernen i ungefär fem år, först med programvaruutveckling samt intern onlinekommunikation och samarbete vid Volvo IT. Började på Q&CS i december förra året. Utbildningen gav Maria Byfeldt nya idéer, som hon redan har börjat genomföra i sin arbetsgrupp. bjudandet om att gå utbildning kom lägligt eftersom riskanalys är en viktig del i kvalitetsarbetet. – Jag har gått olika projektledarutbildningar förut som har haft inslag av riskanalys, men jag har aldrig gått en renodlad riskanalyskurs. Detta var ett mycket bra tillfälle för mig att testa och ifrågasätta sättet jag arbetat på tidigare och få förväntningarna på vad jag ska göra tydliggjorda. Hon hamnade på kursen med ganska kort varsel, men hann ändå med de förberedelser som hon instruerades att göra i Navigator på Employee Center på Violin. – Jag läste igenom två förstudier och reflekterade kring dem. Det lade en god grund och gav mig viktig förförståelse. för två heldagar på Volvo Group University i Göteborg. Maria och en kol lega som hade jobbat ett år på avdelningen deltog tillsammans. Det var totalt 20 deltagare på kursen, en bra blandning av människor från bland annat Group Trucks Technology, Group Trucks Operations, Corporate Process & IT och Volvo Construction Equipment. Sju kvinnor och 13 män. – Vi hade ett stort kunskapsutbyte i våra diskus sioner. Vi kunde jämföra våra nivåer och krav och få perspektiv på vårt eget arbete från olika delar av Volvokoncernen, säger Maria Byfeldt. Dagarna var intensiva, från nio på morgonen till fem på eftermiddagen. Läraren var en extern utbildare från I JANUARI VAR DET DAGS V O LV O G R O U P M A G A Z I N E 1 . 2 0 1 5 27 V O LV O G R O U P U N I V E R S I T Y Patrik Isaksson och Ann-Charlotte Andreasson upplevde att utbildningen gav dem mycket bra verktyg för att arbeta med riskhantering. De gillade blandningen av föreläsningar, diskussioner och praktiskt arbete. ”Det var kul att få lära känna nya kolleger. En sådan här kurs är ett jättebra sätt att nätverka.” M A R I A BY F E L DT, PRO D U C T M A N AG E R Q UA L I T Y IIL, International Institute of Learning, ett välrenom merat utbildningsföretag som med sitt utifrånperspektiv gav en ny vinkling på Volvokoncernens sätt att arbeta, tycker Maria Byfeldt. Varje pass inleddes med teori. – Vi gick säkert igenom 400 bilder totalt. Men det är ett komplext ämne, så jag förstår mängden. Utbildningen gick bra, framförallt tack vare sättet som den var upplagd på. Först var det teorigenomgång och sedan diskussioner i mindre grupper med exempel från vår egen del av organisationen. Slutligen delade vi med oss till de andra grupperna. Lunch åt de tvärs över gatan och då, liksom under fikapauserna, fortsatte diskussionerna. – Det var kul att få lära känna nya kolleger. En sådan här kurs är ett jättebra sätt att nätverka, säger Maria Byfeldt. 28 V O LV O G R O U P M A G A Z I N E 1 . 2 0 1 5 För hennes del föddes idéer om förändringar i arbetsprocesser direkt, och så snart kursen var över började hon skissa på ett förslag till sin arbetsgrupp. – Inför varje projekt görs en projektbeskrivning med en strategi för riskhantering, och dessa uppdate ras inför varje grind. Jag föreslog i ett av mina projekt att vi skulle följa upp riskerna och att respektive riskägare skulle uppdatera sina risker inför varje veckouppföljning. Och att vi skulle kvantifiera de mest sannolika riskerna, alltså sätta en peng på dem så att vi kan planera in dem i budgeten. Mitt förslag godtogs, så nu kommer vi att jobba så hädanefter. EFTERSOM KURSEN AVSLUTADES GANSKA NYLIGEN, har inte Maria Byfeldt hunnit följa upp den officiellt med sin chef eller utvärdera den enligt VGU:s processer. – Men det känns bra att utbildningen var så relevant för det jag arbetar med. Det var en otroligt givande kurs eftersom den tog upp varje aspekt av riskhantering. Det gick visst att fylla två dagar! Jag insåg dock att det inte finns en gemensam riskhante ringsmetod inom Volvokoncernen, vilket blev tydligt när vi jämförde våra erfarenheter på kursen. Därför finns det inga entydiga Volvoexempel och inte hel ler några tekniskt korrekta svar. Det kommer vi att behöva ta itu med så småningom. E F T E R M A R K N A D S TÄV L I N G A R ALLA ÄR VINNARE Efter de enorma framgångarna med VISTA har Volvokoncernen lanserat tre nya internationella tävlingar för eftermarknadspersonal: RTEC (Renault Trucks), UD Gemba Challenge (UD Trucks) och Mack Masters (Mack Trucks). T E X T N I C T OW N S E N D F O T O A L E X & M A RT I N VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 29 E F T E R M A R K N A D S TÄV L I N G A R T ger eftermarknadspersonalen möjlighet att mäta sina färdigheter och kunskaper mot kolleger från hela världen och få ett välförtjänt erkännande för sitt arbete. Men det handlar inte bara om att tävla och jämföra sig med kollegerna. Först och främst är tävlingarna utbildningstillfällen som ska få deltagarna att lämna sin bekvämlighetszon och skaffa sig nya färdigheter och kunskaper tillsammans som lag. – I jämförelse med traditionella lärarledda utbildningsprogram är tävlingarna ett mycket effektivt sätt att motivera personalen till att göra det där lilla extra. Alla gillar att vinna, och när vi tävlar ligger det i vår natur att vi anstränger oss lite extra för att komma fram till det rätta svaret, säger Jessica Lindholm, projektledare för VISTA och RTEC och samordnare för alla fyra tävlingarna. ÄVLINGARNA AV DE FYRA TÄVLINGARNA ÄR VISTA (Volvo International Service Training Award) den äldsta och mest erkända och den får därför fungera som mall för de övriga tre. VISTA hölls för första gången 1957 och har vuxit till den största tävlingen i sitt slag i världen. Den senaste Gemba Challenge JUNI 2014–NOVEMBER 2014 UD Trucks Gemba Challenge inleddes i juni 2014 och lockade 750 deltagare i 186 lag från Indonesien, Malaysia, Sydafrika, Pakistan och Japan. Efter två teoriomgångar kvalificerade sig nio lag till finalen, som hölls i Japan den 18 november 2014. Det sydafrikanska laget BB Truck & Tractor Polokwane vann världsfinalen. upplagan, VISTA 2012–2013, var den största hittills och lockade över 17 000 deltagare från 93 länder. Det som startade som ett event för Volvos anställda i Sverige, är sedan 1977 ett internationellt evenemang som är öppet för alla medarbetare i Volvo Trucks och Volvo Bussars globala servicenätverk. framgångar är att alla deltagare – oberoende av erfarenhet och expertis – har nytta av att delta, oavsett om målet med medverkan är att lära sig mer eller bara lära känna sina lagkamrater bättre. Enligt beräkningar resulterade VISTA 2012-2013 i över 500 000 extra utbildningstimmar.* VISTA har också visat sig vara ett effektivt verktyg för att identifiera kunskapsluckor och förbättrings områden. Efter varje upplaga av VISTA analyserar kompetensutvecklingsteam för Volvo Trucks och Volvo Bussar resultaten från varje omgång och anpassar de lokala utbildningsprogrammen därefter. Framgångarna med VISTA har gjort att tävlingen antagits som bästa praxis och fungerar som en mall för de övriga tävlingarna. Även om det fortfarande är för tidigt att utvärdera effekterna av de nya tävlingarna, antyder VISTA-resultaten att vissa tydliga fördelar är att vänta. NYCKELN TILL VISTAS VISTA World Championship VP L Tigers, La hore, Paki sta n JULI 2015–JUNI 2016 Anmälningar tas emot från juni, och den första av tre teoriomgångar inleds i september. Regionala semifinaler hålls i april 2016, och 32 lag går vidare till världsfinalen som kommer att hållas i Göteborg i juni 2016. VISTA 2012–2013 lockade över 17 000 deltagare från 93 länder. Texcoco New Generation, Texcoco, Mex iko LAGPROFIL MEDLEMMAR: Muhammad Imran Nazir, service och lagledare – Sajid Qamar, service – Muhammad Irfan, service – Muhammad Farhan Irfan, eftermarknad (reservdelar) ”Vårt lag heter VPL Tigers, eftersom tigrar är fokuserade, smarta och fruktade djur i djungeln. Vi siktar på att bli bäst på det vi gör, och vi tror att tigrar är bäst på vad de gör. Vi lärde oss mycket om våra styrkor och svagheter, växte som lag och lärde oss grunderna i management och målorientering. Nu har vi en vision om kontinuerliga förbättringar, är mer positivt inställda och kommer att föra vidare det vi lärt oss till andra lag och nytillkomna medlemmar. Dessutom har vårt engagemang i varumärket UD Trucks blivit betydligt starkare.” MUHAMMAD IMRAN NAZIR, LAGLEDARE 30 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 LAGPROFIL MEDLEMMAR: Moises Hernández Barrera, tekniker – Israel Osorio Tapia, tekniker – Guadalupe García Aranzolo, lagledare ”Det finns inget bättre sätt att utbyta kunskaper än att delta i en internationell tävling. Jag tror att engagemang och kommunikation är nyckeln till att lyckas i VISTA.” ISRAEL OSORIO TAPIA, TEKNIKER ”Det här laget har en mycket solid grund, så jag tyckte att det skulle vara intressant att tävla tillsammans med dem. Det viktigaste är själva lagarbetet. Alla är väldigt engagerade och kan mycket om sina respektive ansvarsområden.” GUADALUPE GARCIA ARANZOLO, LAGLEDARE ”I jämförelse med traditionella lärarledda utbildningsprogram är tävlingarna ett mycket effektivt sätt att motivera personalen till att göra det där lilla extra.” J E S S I C A L I N D H O L M , P R O J E K T L E D A R E O C H S A M O R D N A R E F Ö R A L L A F Y R A TÄV L I N G A R N A Ända tills nyligen hölls VISTA vartannat år, men nästa tävling har skjutits fram till 2015–2016 till förmån för RTEC, UD Gemba Challenge och Mack Masters. Tidsplanen har utformats så att tävlingarna inte ska överlappa varandra och även om de första upplagorna av de nya tävlingarna är relativt små jämfört med VISTA är förhoppningen att de ska växa under de kommande åren. – Just nu är varje tävling ett pilotprojekt, men vi har höga ambitioner och vill gärna upprepa några av de framgångar vi har haft med VISTA, tillägger Jessica Lindholm. *Uppskattningen baseras på antagandet att varje deltagare lägger i genomsnitt 20 minuter på varje fråga, med 30 frågor i varje tävlingsomgång. Jessica Lindholm tror att de nya eftermarknadstävlingarna kan bli lika framgångsrika som VISTA. Mack Masters RTEC NOVEMBER 2014–JUNI 2015 Den första upplagan av Mack Masters inleddes i november 2014 och lockade 263 lag från 171 platser i USA och Kanada. Deltagarna ska genomföra tre teoretiska tävlingsomgångar, där fem lag kvalificerar sig till finalen som kommer att hållas vid Macks Customer Care Center i Pennsylvania, USA den 16 juni 2015. JUNI 2014–APRIL 2015 RTEC (Road to Excellence Championship) inleddes i juni 2014 och hade vid den första omgångens slut i september förra året lockat över 2 000 deltagare. Tävlingen var öppen för medarbetare i Frankrike, Belgien, Luxemburg, Spanien, Portugal, Italien, Storbritannien, Irland, Malta och Cypern. Finalen hålls i Lyon i april 2015. Mack’s Pow er, Mem Tennessee, U ph is, SA Ducos‚ Cam pagne d’Armagnac , Frankrike LAGPROFIL LAGPROFIL MEDLEMMAR: Patrick Tarpley, service och lagledare – Ben Crafton, service – Steve Graves, garanti – Tina Rollins, reservdelar MEDLEMMAR: Yvette Calvo‚ chef och lagledare – Frédéric Gunle‚ arbetsledare – Yannick Cazac‚ påbyggare – Mohammed Bouij‚ specialist inom fordonsdiagnostik ”Vi upptäckte att de extra utbildningstimmarna var den största fördelen, tätt följt av chansen att arbeta tillsammans som ett lag. Tävlingen visade att lagarbete lönar sig. Ju fler hjärnor som jobbar med ett problem, desto snabbare och effektivare går det att lösa problemet. Det är viktigt att involvera människor som kan arbeta tillsammans och för varandra. När en grupp får dessa insikter och sedan tillämpar dem i tävlingen eller i ett verkligt scenario, blir deras jobb mycket enklare.” PATRICK TARPLEY, LAGLEDARE ”Varför gå miste om ett nytt äventyr som kan hjälpa oss att bli bättre på det vi gör? Tävlingen är också en välkommen paus från vardagen, ett motiverande projekt som stärker banden mellan lagmedlemmarna. Den lär oss nya saker, hjälper oss att förenkla saker och ting och stärker vårt självförtroende. RTEC är också ett bra sätt att knyta kontakter på nationell nivå. Vi håller koll på resultaten från Monpeyssin-verkstaden, den andra Renault Trucks-återförsäljaren i regionen. Vi är helt uppslukade av tävlingen.” YVETTE CALVO, LAGLEDARE VO VO LVO LVOG RO G RO U PU PM M AG AG AZ AIZNI E N E# 11..22001155 31 TEKNISK UT VECKLING WIRELESS IS MORE Vehicle connectivity, eller fordonsanslutning, förändrar fordonsindustrin. Vi har träffat några av Volvokoncernens specialister på området för att bland annat prata om hur trådlös teknik kan minska bränsleförbrukningen för anläggningsfordon vid stenbrott. TE XT L I N A TÖ R N Q U I S T F OTO J O N A S TO B I N D 25 000 stenbrott och ballastanläggningar bara i Europa. David Rylander anser att det borde gå att minska bränslekostnaderna med 10–20 procent globalt sett vid de här anläggningarna. Trådlös teknik skulle kunna skapa bättre arbetsflöden för anläggnings fordonen. Idén bottnar i hans egen forskning för Volvo CE. När han tillämpade principerna för ”lean thinking” på stenbrott såg han att anläggningarna fungerade som slutna system, precis som fabriker, men att flödena var ojämna eftersom fordonen ofta stod stilla. ET FINNS OMKRING 32 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 – Genom att studera driften kunde jag identifiera och mäta slöserifaktorer, som väntetid och avbrott, och räkna om dem till potentiella energibesparingar, säger David Rylander som är Connected Vehicle Technology Specialist på Advanced Technology & Research (ATR), Group Trucks Technology (GTT). man kunde minska slöseriet avsevärt ge nom att koppla samman fordon och optimera rutter och hastigheter. Trots den komplexa projektstruktu ren, där systemet måste ta hänsyn till oerhört många variabler och anpassa sig efter ändringar av fordons nummer och fordonstyper samt specifika egenskaper HAN SÅG ATT Marcus Larsson, Jakob Fryk, David Rylander och Amin Asadi ingår i ett team som utvecklar anslutningsteknik med potential att minska bränsleförbrukningen vid stenbrott med 10–20 procent. för olika fordonstyper och arbetsplatser, har det gått snabbt att bygga och testa programvaran. – David presenterade sin idé i mars 2013 och vi bör jade genast fundera på hur man skulle kunna realisera den. Åtta månader senare hade vi en första prototyp, säger Jakob Fryk som är systemutvecklare på ATR, GTT, och en av tre programvaruingenjörer som har arbetat med projektet. Bara två år efter att projektet inleddes ska systemet nu testas på kundernas anläggningar. Det här är ett av många pågående projekt inom Volvokoncernen som är kopplat till just anslutnings teknik för fordon. I likhet med mobiltelefoner, som gått från att vara separata enheter med begränsade anslutningsmöjligheter till att vara ständigt uppkopp lade via tekniker som Bluetooth, 3G, Wi-Fi och GPS, kommer morgondagens fordon att vara betydligt mer uppkopplade mot omvärlden. vår uppkopplingskapaci tet. Jag har arbetat inom det här området i över tio år och tekniken har alltid varit på gång. Men nu är den faktiskt här!, säger Johanna M. Karlsson som är Con nected Vehicle Technology Specialist på On-Board Telematics, inom Vehicle Engineering på GTT. Samtidigt ökar konkurrensen och behovet av en – I DAG KRETSAR ALLT KRING VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 33 TEKNISK UT VECKLING ”När det gäller tiden till marknaden har vårt arbete mer gemensamt med mobilappar än med motorer.” DAVID RYL ANDE R , CONNECTE D VE HICLE TECHNOLOGY SPECIALIS T snabb utveckling. Den typ av storskaliga uppgrade ringar som är vanliga inom fordon och reservdelar väljs här bort till fördel för en agil, inkrementell och iterativ programvaruutveckling i nära samarbete med kunderna. – Det ställer nya krav på projektledningen. När det gäller tiden till marknaden har vårt arbete mer gemensamt med mobilappar än med motorer, säger David Rylander. ÖVERGÅNGEN TILL MER MJUKVARUBASERADE och uppkopplade fordon innebär en stor förändring för hela fordonsindustrin. I dag finns stora fordonsmärken som BMW, Nissan, Audi, GM, Toyota, MercedesBenz och Ford representerade i Silicon Valley och i slutet av 2014 gick en högt uppsatt Apple-chef från Apple till Ford. Även Volvokoncernen bygger upp en omfattande expertis inom området. På M1 i Göteborg, där David Rylander och hans team arbetar, satsar man på pro gramvaruutveckling med inriktning på telematik och några av huvudaktörerna är WirelessCar, Chalmers och Ericsson. En orsak till den effektiva utvecklingen och de snabba resultaten är att man byggt vidare på erfarenheter från tidigare projekt. – Vi kunde återanvända kod vi skapat tidigare och 34 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 vi blir alltmer agila i vårt sätt att arbeta, säger Marcus Larsson och Amin Asadi som är systemarkitekt res pektive systemutvecklare i projektet. DEN POTENTIELLA KUNDNYTTAN med detta och liknande projekt är global och i ett tidigt skede av forskningen tittade David Rylander även på stenbrott i Kina. – Bränsle utgör en stor del av kostnadsstrukturen i hela världen, men är kanske allra störst på tillväxt marknader som Kina där personalkostnaderna är jämförelsevis låga, säger Rylander. Nästa steg inom anslutningsteknik för stenbrott och gruvor skulle kunna vara att öka produktiviteten genom att låta fordon fjärrstyras av driftspersonalen. Det skulle innebära fördelar både med tanke på säkerheten och tillgängligheten. Smuts, lösa stenar och gas är i dag potentiella hälsorisker för fordons operatörerna. Efter en kontrollerad sprängning i en underjordisk gruva kan man behöva vänta upp till sju timmar innan dammet har lagt sig och det är säkert för arbetarna att återvända. Alla sådana avbrott medför stora kostnader. – Det är extremt kostsamt att behöva stänga ned en anläggning under en hel dag för att dammet ska hinna lägga sig. Så kunderna ser redan potentialen i nya anslutningslösningar, säger David Rylander. Katrin Sjöberg menar att Cooperative ITS kan bidra till en säkrare värld. Johanna M. Karlsson koordinerar arbetet med den globala GTP-plattformen (Global Telematics Platform). EN SÄKRARE VÄRLD GLOBAL STRATEGI Möjligheten att låta fordon kommunicera med varandra kan öka säkerheten i trafiken. Cooperative ITS (Intelligent Transport Systems) är ett sådant system. Katrin Sjöberg, som är Connected Vehicle Technology Specialist på ATR inom Technology Product Project på GTT, förklarar hur tekniken fungerar: – Via Cooperative ITS kan fordon ”tala” med varandra. Tekniken används redan i båtar och i flygplan, och nu arbetar vi med att implementera liknande system för vägburna fordon. Systemet kan öka säkerheten för både lastbilar och andra fordon. För mig känns det motiverande att arbeta för en säkrare trafikmiljö. En vän till mig omkom i en frontalkollision som inträffade när en varubil körde om en lastbil och missade att det kom en personbil från andra hållet. Sådana olyckor kan förebyggas med den här tekniken, eftersom föraren uppmärksammas på att en bil närmar sig. Volvokoncernen säljer lastbilar på 190 marknader i hela världen så det är självklart för oss att satsa på globala lösningar. I USA överväger den federala regeringen att göra systemet obligatoriskt för alla fordonstillverkare, men i Europa är det än så länge industrin som driver på utvecklingen. Vi samarbetar med andra fordonstillverkare för att definiera standarder och bandbredder som fungerar globalt, ungefär som man gjort inom mobilindustrin, säger Katrin Sjöberg. Den snabba utvecklingen inom anslutningstekniken talar för Volvokoncernens globala strategi med plattformsbaserad utveckling, anser Johanna M. Karlsson, som är Connected Vehicle Technology Specialist på On-Board Telematics, inom Vehicle Engineering på GTT. – Jag arbetar med den gemensamma plattformen för anslutningsteknik inom Volvokoncernen, den så kallade GTPplattformen. Det är en stor fördel att ha en gemensam plattform eftersom behoven är likartade på olika platser i världen. Förare som kör en lastbil från UD Trucks i Japan eller en lastbil från Mack Trucks i USA behöver i stort sett samma typ av coachning. Språket i gränssnittet kan skilja sig åt, men råden om hur föraren kan spara bränsle är desamma. Med en gemensam plattform sparar vi enormt mycket tid och arbete eftersom vi slipper implementera och uppdatera olika tekniker. Samtidigt måste vi se till att den globala koordineringen inte gör processen långsam. En stor del av mitt jobb är att koordinera arbetet och se till att utvecklingen går framåt. Jag tycker om att arbeta med anslutningsteknik eftersom det händer mycket på området. Tidigare var det bara på gång, men i dag säger säljarna att de behöver telematiklösningar för att kunna sälja lastbilar. Det är redan ett avgörande kriterium, säger Johanna M. Karlsson. 3 TRÅDLÖSA UTMANINGAR Flera olika tekniker I din mobiltelefon används 3G för samtal, Bluetooth för hörlursanslutning och Wi-Fi för uppkoppling mot trådlösa nätverk. På samma sätt måste anslutna fordon använda olika kommunikationslösningar för olika avstånd och användningsområden. Det finns ingen enkel lösning på allt. Korta ledtider Den tekniska utvecklingen går allt snabbare och en viktig utmaning är att förkorta ledtiderna. Det effektivaste och snabbaste sättet är att använda agila processer för programvaruutveckling där åtgärderna delas in i mindre steg med minimal planering, i stället för storskaliga uppgraderingar som är vanliga inom fordon och reservdelar. Programupp dateringar lanseras ofta inkrementellt och justeras efterhand. Ta reda på vad kunderna behöver – det räcker inte att fråga vad de vill ha Förståelse för kundernas behov är en viktig faktor när man utvecklar bättre anslutningssystem. Det innebär att arbeta nära kunderna och kartlägga deras behov, system och processer. – Det räcker inte att fråga fordons ägare vad de vill ha, eftersom deras svar ofta speglar tillgången på marknaden i dag. I stället bör vi analysera kundernas verksamhet, ta reda på vad de behöver och utveckla produkter och tjänster som täcker behoven, säger David Rylander. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 35 I N T E R VJ U N ”Jag tror på att fokusera på vad kunder vill ha” Efter sju år i Asien vet Elisabeth Larsson det mesta om att arbeta med flera varumärken på en dynamisk marknad. Som ny chef för Vehicle Sales inom Volvo Group Trucks Sales ska hon leda den strategiska säljsupporten och se till att alla arbetar mot en gemensam agenda. TEXT OLIVIA KRANTZ F OTO J O N A S TO B I N D u är tillbaka i Sverige efter flera år som Vice President för Vehicle Sales and Marketing, Volvo Group Trucks Asia Oceania Sales. Hur känns det? – Det är både spännande och lite överväldigande. Framförallt är det en stor klimatskillnad. Jag fick skrapa bilrutorna för första gången på sju år i morse, det var en upplevelse. Av någon anledning är det alltid lättare att flytta ut än att flytta hem. Men känslomässigt känns det väldigt bra. Jag har lärt mig otroligt mycket under mina år utomlands, och det känns helt rätt att komma hem och omsätta det jag har lärt mig i praktiken. Från att arbeta regionalt går du nu till en mer strategisk roll som säljsupport ansvarig för lastbilsverksamheten i Volvokoncernen. Hur ser du på din nya roll? – Min roll blir att stötta marknaderna och bygga en organisation baserat på vilken support de behöver för att uppfylla kundens behov, utan att se för mycket på hur man har gjort tidigare. Vi har en back office-funktion med flera ben, från pris, support och paketering till säljsystem och planeringsbehov. Det 36 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 Elisabeth Larsson tillträdde den nya tjänsten som SVP Vehicle Sales vid Group Trucks Sales den 1 januari 2015. Arbetet innefattar att stötta marknaderna och leda den strategiska säljsupporten globalt. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 37 I N T E R VJ U N ”Jag ser fantastiska möjligheter nu när vi har en gemensam agenda i stället för tre olika.” är viktigt att vi har en bra balans och rätt nivå i produktionen. Målet här är att upprätta en global process som bygger på förtroende. På vissa ställen i världen har förtroendet minskat och det vill vi rätta till. Det handlar om situationer som förändras snabbt, till exempel i Asien och Sydamerika. Vi måste ge snabb respons vid dessa svängningar. Min första prioritet är bygga upp ett starkt team där folk med rätt driv och kundfokus hamnar på rätt positioner. Vilka utmaningar och möjligheter ser du? – Det finns stora skillnader i mognadsgrad mellan de olika regionerna. Vi måste anpassa supporten efter de enskilda regionerna. Process- och IT-lösningar är en sådan utmaning. Vi vill att så många som möjligt använder våra säljsystem, men vi kan inte tvinga på alla samma lösning om det inte fungerar. Vi måste också bli bättre på att använda oss av våra globala nätverk för att sprida exempel på bästa praxis. Vi är väldigt bra på att komma på nya idéer, men vi ska inte vara rädda för att ”stjäla” idéer från andra marknader. Men jag ser fantastiska möjligheter nu när vi har en gemensam agenda i stället för tre olika. Under dina år i Asien har du arbetat med de flesta av Volvokoncernens varumärken. Hur ska du dra nytta av det? – När jag började arbeta i Asien 2008 var det den första regionen bestående av flera länder som arbetade aktivt med flera varumärken. Jag var involverad redan från början och lärde mig väldigt mycket, framförallt att tänka affärsnytta före varumärke. Att arbeta med flera varumärken är mindre komplicerat i Asien än i till exempel Europa. I Asien är UD Trucks och 38 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 Volvo Trucks de två stora märkena och de riskerar inte att överlappa varandra som Renault Trucks och Volvo Trucks kan göra i Europa. I Europa handlar en stor del av jobbet om att differentiera närliggande märken. Det gäller att ha en helhetssyn där vi inte ser våra ”bröder” som de främsta konkurrenterna. Ska vi ta marknadsandelar så ska vi ta dem från våra externa konkurrenter. I Singapore ingick du i en arbetsgrupp med över 20 nationaliteter. Hur har det påverkat dig? – Det ger nya perspektiv. Bara en sådan sak som att folk kommer in och säger god morgon på 20 olika sätt är en fantastisk upplevelse. I en sådan miljö ELISABETH LARSSON Familj: gift och har tre söner Bakgrund: Började arbeta inom order och leverans på Volvo Trucks 1996. Arbetade i två år som marknadskontakt för Frankrike och Belgien och ett år på Europasektionen, sedan två år på marknadsbolaget i Paris med säljsystem och volymplanering. Efter några år som Logistics Manager på International Divisions huvudkontor flyttade hon till Kina 2008. Arbetade sju år på Volvo Group Trucks Asia Oceania Sales som Director Vehicle Sales och Vice President Vehicle Sales and Marketing. Fritidsintressen: Jag är mycket tillsammans med familjen och bygger lego när jag inte jobbar. Annars gillar jag att springa några gånger i veckan och att sjunga. Jag älskar att lyssna på musik, det är avkoppling för mig. åste du kommunicera mycket, du kan inte förlita m dig på att information verkligen når ut till andra människor genom det vanliga vardagsbruset. Det ställer större krav på tydlighet och det är extra viktigt att alla får samma information. Det handlar också om att bygga upp förtroende. Fördelarna är att jag i dag har ganska lätt att ta människor med olika bakgrund och jag är inte rädd för att ge både positiv och negativ feedback. Jag försöker alltid försäkra mig om att budskapet verkligen går fram. Asien är en dynamisk och snabbt växande region. Vilka insikter tar du med dig till Sverige från dina år där? – Våra kunder i Asien är otroligt krävande. Marknaden där kan delas in i tre segment: europeiska premiummärken, japanska och koreanska tillverkare samt kinesiska och indiska märken. I Sydostasien säljs mest japanska märken som håller en hög nivå både när det gäller kvalitet och effektivitet, samtidigt som de ligger lägre i pris. Tidigare har segmenten varit åtskilda – en kund som köper en lastbil från Hino eller UD Trucks skulle inte köpa en Volvolastbil. Men dessa gränser suddas ut mer och mer och det betyder att också premiummärkena måste vara på tårna med kund- och kostnadsfokus. En annan viktig sak i Asien är förmågan att förenkla. Inom Volvokoncernen är vi väldigt kreativa och bra på att hitta nya lösningar. Men jag tror på att inte överkomplicera, utan på att först och främst göra det som behövs och det som kunderna efterfrågar. ELISABETH LARSSON OM … … HUR HENNES FAMILJ HAR PÅVERKAT VALET AV KARRIÄR – Min pappa arbetade på Volvo och min bror arbetar fortfarande inom GTT, men det fanns ingen medveten tanke bakom att jag också sökte mig hit. Pappa tyckte väl att jag i alla fall skulle försöka arbeta på något annat företag. Det var en slump att jag hamnade inom Volvokoncernen som mitt första jobb, men det var ingen slump att jag kände mig så hemma som jag gjorde och att jag blev kvar! … KULTUREN INOM VOLVOKONCERNEN – Det är inget man bara pratar om, den finns överallt globalt. Jag tror att man i Sverige är lite bortskämd och tar The Volvo Way för givet. I Asien är det något helt unikt och en faktor som gör att många stannar inom företaget. The Volvo Way handlar mycket om respekt och information, det är inte så hierarkiskt. Det är ett ovanligt sätt att driva företag på. I Sverige är The Volvo Way en del av vårt arv men ibland kanske vi tar vår värdegrund och vårt sätt att arbeta med rekrytering och feedback lite för givet. Det är ett jättestarkt redskap som vi ska vara stolta över att jobba med. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 39 CLOSING THE G AP GÅ UPP I TÄTEN Förändrad organisation, ökad effektivitet och starkare kundfokus. Det är några av de centrala delarna i den förändring som Volvokoncernen genomgår. Målet är att öka lönsamheten, komma i kapp konkurrenterna och därmed stärka koncernen inför framtiden. T E X T A N N - M A R I RO B I N S O N O m man vill förstå dagens och framtidens utmaningar kan det vara bra att först blicka bakåt. Under perioden 2001–2011 växte Volvokoncernen genom förvärv (köp av bolag) och verksamheten rustades för en kapacitet som inte har utnyttjats fullt ut. Volymerna som man förberedde verksamheten för möter inte dagens verklighet. Dessutom har kostnaderna för produktutveckling fördubblats under samma period, samtidigt som försäljningen bara ökat med 63 procent. Överinvesteringarna i kapacitet, forskning och utveckling har skapat en obalans i kostnader och intäkter. – När besluten togs trodde alla på fortsatt kraftig tillväxt, men denna tillväxt skedde aldrig och det blev därför nödvändigt att anpassa kostymen efter den försäljning vi har i dag. Att vi inte har haft en balans mellan kostnader och intäkter blir väldigt tydligt om man exempelvis tittar på 2011 som på många sätt var ett rekordår för Volvokoncernen, trots att vår lönsamhet var den näst sämsta i branschen, säger Olof Persson, VD och koncernchef. 40 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 AVSTÅNDET TILL KONKURRENTERNA är stort. Tillsammans med cheferna för lastbilsdivisionerna GTS, GTT och GTO – Joachim Rosenberg, Torbjörn Holmström och Mikael Bratt – träffade Olof Persson cirka 3 000 chefer (och ytterligare ett par tusen via Lync) vid 17 tillfällen i Göteborg, Greensboro, Lyon och Ageo i slutet av förra året, för att beskriva läget. Temat var hur Volvokoncernen ska kunna komma ifatt konkurrenterna och gå upp i täten. Det är ett fortsatt viktigt tema under 2015, vilket poängterades vid konferensen för koncernens 160 högsta chefer i januari, Group Management Conference, GMC. – Vi behöver öka förståelsen bland alla medarbetare kring varför förändringar är och har varit nödvändiga, säger Olof Persson. År 2012 genomfördes den mest omfattande omorganisationen i koncernens historia. Målet var, och är fortfarande, att som ett bolag bli bättre på att dra nytta av alla varumärken, produkter och den geografiska täckning som koncernen har skaffat sig genom de många förvärven. – Dessutom såg vi att det var nödvändigt att bryta trenden och kalibrera verksamheten efter de förändrade volymer som vi började se på marknaden. 19 Antal länder där Volvokoncernen har produktionsanläggningar RÖ R E L S E M A RG I NA L VO LVO KO N C E R N E N O C H KO N K U R R E N T E R NA K3 2014 +16 % +12 % +8 % +4 % ±0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Komatsu Caterpillar Scania Paccar Daimler MAN Volvo 2014 -4 % -8 % – Vi behöver vara en organisation som arbetar mer effektivt, globalt, samordnat och processinriktat. Vi befinner oss fortfarande på en förändringsresa och jag känner stolthet över allt vi har åstadkommit även om vi fortfarande har en bit kvar, säger Olof Persson. Många aktiviteter har genomförts av Volvokoncernens medarbetare på bara några år. Det handlar om stora omvälvande förändringar som att optimera industrisystemen i USA, Japan och Europa, effektivisera och därmed minska kostnaderna för produktutveckling, optimera försäljningsdistributionen i Europa och minska personalstyrkorna i staber och supportfunktioner. Vision och mål har tydliggjorts och en koncernöver gripande positioneringsstrategi är på plats för varumärkena. Så här kan de senaste åren summeras: w Under 2012 genomfördes en omorganisation, och nya strategiska mål formulerades för Group Trucks och affärsområdena för perioden 2013–2015. w Under 2013 genomfördes omfattande produktlanseringar som har inneburit hårt arbete och stora kostnader men som gjort koncernen bättre rustad än någonsin. w Under 2014 skedde omfattande effektiviseringsprogram och kostnads reduceringar. w Under 2015 fortsätter detta arbete, och en helt ny och global säljorganisation inom lastbilsverksamheten ska leda till ökad effektivitet och ökat kundfokus. Samtidigt förstärks det lokala inflytandet över besluten i och med att regionala team införs. Det blir en kombination av global styrka och lokal snabbhet. Nu har även möjligheter till en stark tillväxt av lastbilsverksamheten i Kina öppnats genom ett joint venture med Dongfeng Commercial Vehicles, DFCV. 190 Antal marknader där Volvokoncernen har försäljning Förändringarna har påverkat människor på olika sätt beroende på var i organisationen de arbetar. I VGAS-resultatet 2014 blev det tydligt att engagemanget bland medarbetarna har minskat, något som Olof Persson och hans kolleger i koncernledningen tar på största allvar. – Vid förändringar är det extra viktigt att förstå varifrån vi kommer, vart vi är på väg och vad vi ska uppnå. Vi har en unik position, unika varumärken och en VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 41 CLOSING THE G AP fantastisk styrka i våra duktiga medarbetare. Därför är jag helt övertygad om att vi kommer att lyckas bli branschledande, även när det gäller lönsamhet. Och lönsamheten är viktig eftersom den hjälper oss att styra vårt eget öde, säger Olof Persson. Efter en period av framförallt strukturella förändringar har ett långsiktigt arbete påbörjats under 2015 med att vitalisera även kulturen och ledarskapet inom koncernen – områden som kommer att ges en framträdande plats framöver. Under början av 2015 har workshops med chefer genomförts liksom ett stort antal intervjuer med anställda och andra viktiga intressenter, för att bättre förstå vilka förväntningar de har på företagets kultur. Nästa steg blir att skapa en bred dialog inom hela koncernen om värderingar och vad de betyder i det dagliga arbetet. EN LITEN ORDLISTA RÖRELSEMARGINAL ger analytikerna en idé om hur mycket en rörelse tjänar in (före ränta och skatt) på varje omsatt krona. Om man vill titta på rörelsemarginalen för att utröna kvaliteten på ett företag, är det bäst att titta på hur rörelsemarginalen har förändrats över tiden och sedan jämföra rörelsens års- eller kvartalssiffror med motsvarande siffror för konkurrenterna. Om rörelsemarginalen ökar tjänar ett företag mer per försäljningskrona. MARKNADSANDEL räknas ut genom att ett företags försäljning divideras med den totala försäljningen i branschen under samma period. Detta mått används för att ge en generell uppfattning om ett företags storlek i förhållande till marknaden och konkurrenterna. ORDERINGÅNG visar hur stort intresse det finns bland kunderna för ett företags produkter och tjänster. LASTBILSLEVERANSER rapporteras månadsvis och jämförs med föregående år. NETTOFÖRSÄLJNING är det försäljningsbelopp som ett företag genererar efter avdrag för returer, skadat eller saknat gods samt eventuella rabatter. RÖRELSERESULTAT visar intäkterna före ränta och skatt. Det rapporteras kvartalsvis. KASSAFLÖDE visar skillnaden mellan inkommande och utgående betalningar i näringsverksamheten. NETTOFÖRSÄLJNING 2001–2014 MILJARDER (SEK) 325 ! ! Volvo Construction Equipment förvärvar 70 % av aktierna i Lingong. 300 Avtal sluts med indiska Eicher Motors. ! Omfattande produkt lanseringar. 275 250 225 ! Renault Trucks och Mack Trucks blir en del av Volvokoncernen. ! Genomförande av program för effektivisering och kostnadsminskningar. ! Volvokoncernen genomför köp av Nissan Diesel och köper Ingersroll Rands division för väganläggningsmaskiner. 200 ! 175 Största omorganisationen i Volvokoncernens historia. Volvo Aero säljs. 150 2001 42 2002 2003 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 VOLVOKONCERNENS LEVERANSER LEVERANSER EUROPA 20142013 FÖRÄNDRING Lastbilar 72 458 Bussar 2 221 Anläggningsmaskiner 14 174 82 088 2 146 -12 % +3 % 13 522 +5 % LEVERANSER SYDAMERIKA 20142013 FÖRÄNDRING Lastbilar 23 741 Bussar 2 985 Anläggningsmaskiner 3 669 100 000 Ungefärligt antal anställda i Volvokoncernen 29 137 -19 % 2 434 +23 % 3 568 +3 % LEVERANSER NORDAMERIKA 20142013 FÖRÄNDRING Lastbilar 57 714 Bussar 1 590 Anläggningsmaskiner 7 127 44 755 +29 % 1 752 -9 % 5 240 +36 % LEVERANSER ASIEN 20142013 FÖRÄNDRING Lastbilar 32 399 Bussar 1 242 Anläggningsmaskiner 33 648 28 692 +13 % 1 822 -32 % 44 892 -25 % LEVERANSER ÖVRIGA MARKNADER 2014 2013 Lastbilar 16 812 Bussar 721 Anläggningsmaskiner 2 699 15 602 756 F ÖRÄNDRING +8 % -5 % 3 564 -24 % Källa: Volvokoncernens kvartalsrapport för K4 2014 FOKUSOMRÅDEN 2015 w REDUCERA STRUKTURELLA KOSTNADER w LÖNSAMHET FÖR VARUMÄRKEN, MARKNADER OCH PRODUKTER w LEVERERA ENLIGT DE STRATEGISKA MÅLEN w INFÖRA NYA ARBETSSÄTT w VITALISERA KULTUR OCH LEDARSKAP VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 43 TEKNISK UT VECKLING LITEN LÅDA ATT DRA STORA VÄXLAR PÅ 44 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 ”En drivlina av den här kalibern på så här kort tid skapar man bara genom en verklig laginsats. Det är inte bara våra ingenjörer som har gjort ett fantastiskt jobb, utan också alla tekniker och testare som arbetat med projektet,” säger John Lord, projektledare inom drivlinor och hybrider, GTT (mitten av bilden, sjua från vänster). En unik tvåväxlad växellåda är central i Volvokoncernens nya, helt elektriska drivlina. Tack vare den uppnår elmotorn en imponerande hastighet och effekt trots sin kompakta konstruktion. T E X T N I C T OW N S E N D F O T O A N N A S I G VA R D S S O N E största utmaningarna vid utveckling av en helt elektrisk drivlina är att uppnå effekten och vridmomentet som behövs för stadsbus sar och medeltunga lastbilar upp till 18 ton, och ändå behålla en lätt och kostnadseffektiv konstruktion. – För att kunna generera det nödvändiga vridmomentet för alla tillämpningar behöver elmotorn vara stor och tung, och den blir dyr att tillverka och installera. Men en liten motor kan uppnå samma effekt genom att rotera snabbare och ha en reduktionsväxel som genererar lämpligt vridmoment vid rätt hastighet, säger John Lord som är projektledare inom drivlinor och hybrider på GTT. Det var utgångspunkten när GTT utvecklade den två växlade växellådan. – Den har en unik konstruktion som utvecklats av Group Trucks Technology. Initialt övervägde vi att köpa in en växel N AV DE VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 45 TEKNISK UT VECKLING ELEKTRONISK VENTILENHET KOMPAKT ELMOTOR MED HÖG EFFEKT Styr växlingarna. Driver drivlinan via växellådan. HELT ELEKTRISK DRIVLINA ANPASSAD SMÖRJOCH KYLKRETS Anpassar flödet efter behoven. LÄTTVIKTSHÖLJE I ALUMINIUM Den invändiga utformningen tillåter många olika utväxlingar. ENHET FÖR KYLNING OCH FILTRERING AV VÄXELLÅDSOLJA STANDARDGRÄNSSNITT Kopplas till drivaxeln för smidig fordonsintegration. låda, men vi hittade ingen som uppfyllde våra krav. Lyckligtvis har vi massor av intern kompetens och medarbetare som utvecklat produkter av världsklass, som I-Shift. Så vi byggde vår växellåda själva, säger Fredrika Berndtsson, huvudansvarig projektledare på GTT. Den tvåväxlade växellådan fungerar på så sätt att vridmomentet från elmotorn flerfaldigas. Standardarbetsväxeln är den andra växeln och den har effektoptime rats med hjälp av ett enkelt kugghjul. När högre vridmoment behövs, exempelvis i uppförsbackar, kan den första växeln användas. Med hjälp av en specialanpas sad mellanaxel med två kuggpar reduceras hastigheten och vridmomentet ökar flera gånger om. Den tvåväxlade konstruktio nen ger ett betydligt större utväxlings område och gör det möjligt att anpassa utväxlingen efter tillämpningen. Den lätta och kompakta tvåväxlade växellådan ökar drivlinans kapacitet utan 46 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 att öka totalvikten. John Lord menar att nyckeln till framgång är att hålla konstruk tionen så enkel som möjligt. – Ju fler komponenter du lägger in i växellådan, desto mer ökar parasitförlusterna. I det här fallet är två växlar perfekt för att skapa balans mellan låga komponentförlus ter och hög systemeffekt och körbarhet. Vi kunde ha konstruerat en treväxlad växellåda, med den hade blivit betydligt mer komplex och totalvikten för drivlinan hade ökat. DEN TVÅVÄXLADE VÄXELLÅDAN och övriga delar av den helt elektriska drivlinan ska tas i drift första gången i juni i år. Tre helelektriska demobussar kommer att sät tas in på en åtta kilometer lång busslinje i Göteborg i samband med Volvo Ocean Race-målgången. Det är en ny milstolpe i Volvokoncernens program för eldrivna fordon och den tvåväxlade växellådan är utan tvekan en viktig komponent som gjort det möjligt. ”Lyckligtvis har vi massor av intern kompetens, så vi byggde vår växellåda själva.” Fredrika Berndtsson, Chief Project Manager, GTT. – Tack vare den tvåväxlade växellådan kan vi använda kostnadseffektiva, hög presterande elmotorer för att driva tunga fordon. Volvokoncernen är först med det och hela drivlinan är 50–60 procent lättare än konkurrerande system med jämförbara prestanda. Därmed förbättras förutsättningarna för att ta fram eldrivna produkter till en låg kostnad, säger John Lord. inblick I VÅR OMVÄRLD Teamet bakom I‑Shift Dual Clutch och vinnarna av Volvo Technology Award (från vänster till höger): Lennart Brusved, Klas Bergström, Anders Hedman, Lars Simonsson och Lars-Erik Theodorsson. FOTO: SÖREN HÅKANLIND En vinnande kombination Teamet bakom I-Shift Dual Clutch vinner Volvo Technology Award DET TOG ETT PAR DECENNIER, men i fjol blev drömmen verklighet. Då kunde Volvo Trucks presentera världens första växellåda med dubbelkoppling för tunga fordon. Nu belönas teamet bakom I-Shift Dual Clutch med Volvo Technology Award. Priset delades ut vid en högtidlig ceremoni i samband med Volvokoncernens bolagsstämma den 1 april. – Det är givetvis roligt med den här uppskattningen, vi är väldigt stolta, säger Lennart Brusved, som varit projektledare för utvecklingen av hårdvaran till I‑Shift Dual Clutch. Han fick ta emot priset tillsammans med Klas Bergström, Anders Hedman, Lars Simonsson och Lars-Erik Theodorsson. De har alla varit med i projektet att utveckla I-Shift Dual Clutch sedan det startade på allvar 2008. Men planerna på att utveckla en växellåda med dubbelkoppling är äldre än så. Redan 1990 tog Volvo Trucks transmissionsavdelning fram den första skissen. ANDERS HEDMAN ANSTÄLLDES i mitten av 90-talet, när arbetet gick in i en ny fas. Han räknade då knappast med att det skulle dröja ytterligare nästan 20 år innan planerna blev verklighet. Det stora genombrottet kom först när I‑Shift-växellådan lanserades 2002. – Att vi nu lyckats komma hela vägen till serieproduktion beror på att I‑Shift Dual Clutch är baserad på vanliga I‑Shift. Det ger fördelar både i fordonet och vid utveckling och produktion, säger Anders Hedman. I‑SHIFT DUAL CLUTCH innebär stora förbättringar i vardagen för förarna. Inte minst har den nya växellådan blivit populär bland dem som kör tunga lass, som timmer, på smala och hala skogsvägar. – Vi har testat växellådan i fältprov och förarna har varit så nöjda att de inte velat lämna tillbaka lastbilen efteråt. Det känns kul att ha utvecklat något som verkligen är till nytta, säger Lars Simonsson. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 47 inblick I VÅR OMVÄRLD Smart framtid i fokus Vilken skillnad kan ett par glasögon göra för lastbilsmonteringen? Två medarbetare från GTT och IT har nyligen utvecklat en Augmented Reality-app som förser montörerna med bilder och information genom smarta glasögon. TILLVERKNINGSINDUSTRIN genomgår just nu en stor förvandling när digital teknik öppnar nya dörrar. Ett exempel är Augmented Reality (AR), förstärkt verklighet. Med hjälp av en glasögonprototyp har Volvokoncernen tagit första steget in i den nya eran. Idén om att utveckla glasögon för tillverkningsindustrin och annat industriellt arbete föddes under Volvo IT:s Innovation Jam 2013. 48 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 – Vi ville undersöka hur vi kan förse operatörerna med bättre och mer visuella instruktioner när de monterar lastbilarna. Resultatet blev en visualisering av själva monteringsstegen på smarta glasögon. Fördelarna är många och omfattar allt från bättre kvalitet till ökad motivation, vilket märks både i arbetet och vid utbildningar, säger Guillaume Favreau, Business Innovation Manager, Corporate Process & IT. AR-tekniken bygger på markörer och positioneringsinformation och reagerar på det som användaren tittar på. Informationen visas med hjälp av en liten kamera som sitter på glasögonen. De animerade 3D-modellerna och textinstruktionerna visar montören precis var de olika delarna ska monteras eller var skruvarna ska sitta. – Vi känner att tekniken har ett enormt affärsvärde. Prototypen byggdes i maj 2014 och fyra operatörer på GTO:s pilotfabrik i Tuve här i Göteborg började FOTO: SÖREN HÅKANLIND Glasögonen projicerar bilder och information ovanpå det som användaren själv tittar på. SÅ FUNKAR DET Guillaume Favreau (till vänster) och Christer Lundevall är hjärnorna bakom de smarta glasögonen. testa glasögonen i september. Nästa steg för projektet är naturligtvis att se till att få en budget att jobba med, säger Christer Lundevall, HMI Simulation Specialist på Advanced Technology & Research, GTT. Guillaume och Christer hade tidigare jobbat med AR-teknik för eftermarknaden och slutanvändare, men glasögonen innebar ett nytt perspektiv som medförde stora praktiska fördelar på monteringslinan. Båda två känner att tekniken har en ljus framtid inom tillverkningsindustrin. – Om två eller tre år kan den vara väldigt vanlig i produktionen. Återkopplingen från operatörerna har varit oerhört positiv. För närvarande får de instruktioner på papper och ibland på särskilda skärmar. Men genom att de får båda händerna fria när de jobbar och samtidigt får direkta och korrekta monteringsanvisningar ökar både säkerheten och slutproduktens kvalitet, säger Guillaume Favreau. ALASTAIR MACDUFF w Augmented Reality (AR) betyder ungefär ”förstärkt verklighet” och är en teknik som projicerar en datorgenererad bild ovanpå betraktarens bild av verkligheten. w Tekniken utgår från positionsdata (från till exempel en GPS) eller använder en bild eller en så kallad markör. Markören måste finnas i användarens synfält hela tiden. w De förstärkta (eller expanderade) elementen består av datorgenererad sensorisk information, som ljud-, video-, bildoch GPS-data. w AR-tekniken är nära kopplad till så kallad Mediated Reality, alltså datormodifierad verklighet. Virtual Reality (virtuell verklighet) ersätter i sin tur verkligheten med en simulerad verklighet. wAnvändningsområdena för AR-tekniken är många. Tekniken används bland annat inom industrin, arkitekturen, det militära, handeln och läkemedels- och underhållningsbranschen. w Utvecklingen av Google Glasses, de kanske mest omtalade smarta glasögonen. lades ned i januari 2015. Men liknande teknik utvecklas på flera ställen runtom i världen. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 49 inblick I VÅR OMVÄRLD FRÅGOR TILL MALIN RIPA Ansvarig för CSR (Corporate Social Responsibility) inom Volvokoncernen UNDER 2015 lanserar Volvokoncernen ett nytt program för samhällsengagemang: Moving Society Forward. Ambitionen är att stärka engagemanget och samtidigt skapa ett så stort gemensamt värde som möjligt för samhället och Volvokoncernens verksamhet. 1. Vad är trenden inom CSR just nu? – Trenden för bolag rör sig alltmer i riktning mot att skapa ett delat värde. På engelska kallas det ”creating shared value”. Företag är mer proaktiva i samhället i stället för att ägna sig åt traditionellt välgörenhetsarbete och donationer. På så sätt kan de bättre använda sina nyckelkompetenser och interna resurser för samhällsengagemang som ger hållbarhet på längre sikt. Det skapar också förutsättningar för ökade affärsmöjligheter. 2. Vilka aktiviteter är du mest stolt över? – Vi har många bra, inspirerande initiativ som pågår och jag är speciellt stolt över vårt engagemang med lärlingsutbildningar i Afrika i samarbete med SIDA och USAID. Programmet erbjuder arbetslösa ungdomar en möjlighet att öka sina kunskaper och skaffa sig ett yrke genom att utbilda sig till mekaniker och tekniker. Trafiksäkerhetsprogrammet i Brasilien och Volvosteget i Sverige är andra exempel på väldigt bra program. 50 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 FOTO: JONAS TOBIN HANS PERSSON: Nya möjligheter med 3D-teknik 3. Vad planeras under 2015? – Moving Society Forward-programmet införs i år, något som är hett efterfrågat av många kolleger. Vi vill kunna lära och dra nytta av de bästa erfarenheterna inom trafiksäkerhet och säkerhet på arbetsplatsen, hållbarhet för miljön och kompetensutveckling. Vi ska sedan utöka dessa initiativ till andra länder där vi vill öka vårt samhällsengagemang. Några av de initiativ som redan pågår kommer att fortsätta, andra kan komma att ändras och överföras till initiativ som stämmer överens med våra fokusområden. 4. Hur är intresset för CSR internt inom koncernen? – Jag märker av ett stort intresse för CSRfrågor. Volvomedarbetarna är generellt väldigt motiverade och engagerade och de förväntar sig att koncernen agerar proaktivt. De kan se hur det kan gynna både samhället och vår verksamhet. 5. Hur kan anställda bidra? – Anställda har under många år kunnat vara delaktiga i CSR-initiativ i sina respektive hemländer. Nu – med det nya Moving Society Forward-programmet – får de anställda ännu större möjligheter att anmäla sig till volontärarbete. Under 2015 testar vi detta genom en global pilot inom GTO. ANN-MARI ROBINSON F LEXIBILITETEN OCH KOSTNADSEFFEKTIVITETEN inom 3D-skrivarteknik*, eller additiv tillverkning (AT) som det också kallas, blir allt större. Tekniken kommer att förändra förutsättningarna inom många branscher. Men frågan är hur den kommer att påverka oss? AT är en möjlighet för Volvokoncernen att angripa flera framtida utmaningar. Inom tre av våra arbetsområden skulle tekniken kunna få särskilt stor betydelse: produktutveckling, tillverkning och eftermarknadsprodukter. Inom produktutveckling följer vi med spänning hur AT kan förbättra produktdifferentieringen och påskynda produktionen av prototyper. Inom tillverkning är processerna för småskalig serieproduktion och bearbetning viktiga områden. Och för eftermarknaden skulle tekniken innebära att vi kunde producera reservdelar efter behov och därmed minska kostnader för leveranskedjor. De kortare ledtiderna skulle samtidigt ge nöjdare kunder. VI FÖLJER NATURLIGTVIS även utvecklingen på andra företag. General Electrics flygdivision använder 3D-skrivare för att producera ett bränslemunstycke till en ny flygmotor genom att skriva ut delen med laser. GM uppnår bättre kvalitet och sänkta kostnader genom att de snabbt kan ta fram nya prototyper med AT-tekniken och BMW använder tekniken för att bygga skräddarsydda och mer ergonomiska industriverktyg. Sammanfattningsvis kan den här tekniken leda till slimmade leveranskedjor och kanske också till ett större värdetillskott från OEM-tillverkare. De största vinsterna görs för närvarande vid små produktionsserier, men även vid lean-produktion av komplexa delar. Jag tror att 3D-skrivartekniken kommer att påverka hela fordonsindustrin, men vi behöver starka samarbeten med skickliga leverantörer för att lyckas inom detta nya område. * 3D-skrivartekniken definieras som en datorstyrd additiv tillverkningsteknik som används för att producera en slutprodukt utifrån en digital modell genom en lager-på-lager-teknik. Hans Persson Director Technology Strategy & Innovation, Group Trucks Technology VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 1 . 2 0 1 5 51 Fyra oceaner, fem kontinenter Den världsomspännande havskappseglingen Volvo Ocean Race 2014-15 har nu kommit mer än halvvägs. Miljontals fans och tusentals inbjudna gäster följer racet och kommer på olika sätt i kontakt med Volvos varumärke. En central punkt i de elva hamnstoppen är Volvos paviljong som är fylld av upplevelser och berättelser om Volvokoncernens verksamheter och vad Volvos varumärke står för. Omkring den 21 juni väntas båtarna gå i mål i Göteborg – Volvos hemstad. Följ tävlingen på www.volvooceanrace.com och Volvokoncernens rapportering på vor.volvogroup.com. FOTO: AINHOA SANCHEZ/VOLVO OCEAN RACE
© Copyright 2024