Vi har inget annat val än att vidta åtgärder”
E N T I D N I N G F Ö R V O LV O KO N C E R N E N S M E D A R B E TA R E – T E C H N O L O G Y 3.2015 ETT SÄKERT KORT SÄKERHETSTÄNK SOM LÖNAR SIG SURFA PÅ VÅGEN VOLVO PENTAS NYA FORWARD DRIVE SKAPAR RINGAR PÅ VATTNET PIONJÄRER PÅ SERVICE DÄRFÖR KOMMER KUNDSERVICE ALLTID ATT VARA A OCH O ”Vi har inget annat val än att vidta åtgärder” Niels Lagerkvist Lehmann Stopp för piratkopior Ny strategi ska skydda Volvokoncernens tusentals patent och immateriella rättigheter L E DA R E 10 Vi har alla kunden som vår uppdragsgivare N ÄR DETTA SKRIVS har vi precis presenterat resultatet för det första halvåret 2015. Det är glädjande att se att vi är på god väg att möta de högt ställda mål vi haft för året. Mycket arbete återstår och alla effekter kommer inte att vara synliga förrän nästa år. Det är extremt viktigt att vi fortsätter fokusera på kunden trots de effektiviseringsprogram vi genomför. Ytterst handlar även de om att ge kunden ett bättre erbjudande. Det spelar ingen roll vad du jobbar med. Arbetar du inom Volvokoncernen har du, precis som jag, en tydlig uppdrags givare – våra kunder. Kunder kommer i alla möjliga former för en global koncern med många varumärken. Det är åkeriet som noga utvärderar lastbilens totala kostnad och intjäningsförmåga, det kan vara grävmaskinisten som väljer den maskin som ska generera alla hans inkomster i enmansbolaget. Det är båtvarvet som väljer motorleverantör, det kan vara staden som upphandlar bussar eller entreprenören som vunnit ett nytt sophanteringskontrakt. Och kunderna finns på alla kontinenter. De har många olika bevekelsegrunder när de väljer sin leverantör. Kostnader, finansiering, prestanda, närhet till service, bränsleförbrukning, specifikationer och andra både mjuka och hårda värden. våra kunder gemensamt oavsett vilken kontinent, vilken produkt och vilket varumärke de väljer. De har bestämt sig för att lita på oss. Det betyder att var och en av oss kan bidra till försäljning genom att säkerställa att det vi gör på jobbet varje dag skapar förtro ende för företaget, våra representanter och våra varumärken. Service till våra kunder står även i fokus för denna upplaga av Volvo Group Magazine. 28 MEN EN SAK HAR ALLA JA N G U R A N D E R T I L L F Ö RO R D N A D V D O C H K O N C E R N C H E F, A B VO LVO VOLVO GROUP MAGAZINE riktar sig till alla medarbetare inom Volvokoncernen. Den ges ut sex gånger per år på svenska, engelska, tyska, franska, brasiliansk portugisiska, polska, ryska, japanska, nederländska, koreanska, thailändska, kinesiska och spanska. Det finns tre olika utgåvor av tidningen: Operations, Technology och Sales. UPPLAGA cirka 85 000 exemplar ADRESS Volvo Group Magazine, AB Volvo, Avd. AA13400, VHK3, 405 08, Göteborg, Sverige TELEFON +46 (0)31 66 00 00 E-POST groupmagazine@volvo.com ANSVARIG UTGIVARE Markus Lindberg CHEFREDAKTÖR Ann-Mari Robinson REDAKTÖRER Lotta Bävman (Operations), Carita Vikstedt (Technology), Tobias Wilhelm (Sales), Joanna Galczyńska (Business Areas). Ett koncernövergripande redaktionsnätverk bidrar också med innehåll. SPRÅKLIG MARKNADSGRANSKNING Ann-Mari Robinson REDAKTIONELL PRODUKTION Spoon (projektteam: Maria Sköld, Nic Townsend, Lina Törnquist, Hanna Zakai, Janne Saaristo, Charlotte Sundberg). TRYCK RR Donnelley ADRESSÄNDRING Kontakta din lokala HR-avdelning ÖVERSÄTTNING Lionbridge 2 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 40 24 3.2015 Pionjärer för våra kunder Tillgänglighet är nyckeln till framgång för kunderna. Därför måste Volvokoncernen förstå kundernas behov. 10 32 24 Säkerhet skapas inte av en slump Peter Kronberg, Safety Director, talar om hur kärnvärdet säkerhet har format Volvokoncernen och hur de tekniska framstegen gör det till ett av de hetaste ämnena i branschen. 28 Goda erfarenheter från RnD30 Sedan starten 2010 har RnD30-programmet identifierat de viktigaste områdena där det finns möjlighet att minska ledtider för nya produkter. Nu ska erfarenheterna tas till vara i framtida projekt. 47 32 Surf’s up! Tidigare i år introducerade Volvo Penta nya Forward Drive, ett innovativt drev med framåtriktade propellrar för den som vill surfa på svallet bakom båten. Gensvaret har varit fantastiskt. 40 Ett strukturerat sätt för att väcka nya idéer Workshops kring patent och innovationer ska locka olika experter att tänka i nya banor. Förhoppningen är att det ska föda nya idéer och fler patent. 47 Familjeföretaget För Thornberrys känns vissa kollegor som familjemedlemmar – och det är de också! Fyra generationer i familjen har valt att arbeta på fabriken i New River Valley i USA. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 3 start J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N Har du koll på kompassen? Jag har en kollega som ägnar tid och kärlek åt att rusta upp en gammal träbåt. ”Det är så enkelt med båtar”, säger han. ”Man lagar ett hål, och antingen läcker det eller så håller det tätt”. Svart eller vitt. En stor kontrast mot hans arbetsdag som han ägnar åt att lösa uppgifter som sällan eller aldrig har några tydliga eller enkla svar. Så är det för många av oss. Visst finns det processer att följa och tidigare erfarenheter att falla tillbaka på, men ofta ställs vi också inför helt nya situationer. Ändå måste vi våga fatta beslut. Då är det viktigt att förstå vart vi är på väg – som team, organisation och som företag. För om vägskyltarna saknas och kartan är svårtydd så kan man åtminstone ta en titt på kompassen och börja gå åt ungefär rätt håll – sedan går det oftast bra att finjustera kursen längs vägen. Därför är det viktigt att prata om riktning och mål med kollegor över funktions- och organisationsgränser. Diskussionen skapar förståelse och engagemang. Volvo Group Magazine är ett komplement till den dialogen, genom att både visa vart vi är på väg och hur våra kollegor varje dag på olika vis bidrar till att vi når dit. Sussi Nyman, Niclas Karlsson och Helene Leht MARKUS LINDBERG SVP Internal Communication och ansvarig utgivare för Volvo Group Magazine FOTO: Christer Ehrling REDAKTIONSTEAMET Ann-Mari Robinson, chefredaktör Carita Vikstedt, redaktör Technology Tobias Wilhelm, redaktör Sales Joanna Gałczyńska, redaktör Business Areas Lotta Bävman, redaktör Operations EN TIDNING – TRETTON SPRÅK OCH TRE EDITIONER Volvo Group Magazine ges ut på 13 språk och i tre olika editioner: Sales, Operations och Technology. Förstasidan ser olika ut för de olika utgåvorna och längst upp S TO R I E S F R O M T H E W O R L D O F V O LV O G R O U P SALES EDITION på omslagsbilden anges vilken utgåva det är. Merparten av innehållet i tidningen är detsamma för alla läsare, men 25 procent är utformat för respektive målgrupp. E N T I D N I N G F Ö R V O LV O KO N C E R N E N S M E D A R B E TA R E – S A L E S Avsikten är att ge varje målgrupp en fördjupning inom respektive områden. Alla utgåvor av tidningen finns tillgängliga digitalt på Violin, på samtliga språk. G E S C H I C H T E N A U S D E R W E LT D E R V O LV O G R O U P T E C H N O L O G Y- A U S G A B E É D I T I O N O P É R AT I O N S R É C I T S E T A C T U A L I T É S D U G R O U P E V O LV O 1.2015 « Nous formons tous une équipe et nous prenons soin les uns des autres. » BRAZILIAN INSPIRATION CUSTOMERS AT THE CORE IN THE NEW ORGANISATION MORE TO LEARN MANY PATHS TO DEVELOPMENT AT VOLVO GROUP UNIVERSITY Keith Ousley, Team Facilitator à l’usine de New River Valley A SELLING STRATEGY MEET THE NEW HEAD OF VEHICLE SALES AT GTS FRAMTIDENS BUSSAR “A good customer relationship means that the customer feels unique and understood.” Linda Truant, Bus Sales Executive, Volvo Bus France Close relationships 5 sales representatives in the Volvo Group share their best tips on stronger customer relations 4 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 LE PAYS OÙ TOUT EST POSSIBLE VOLVOKONCERNEN VISAR VÄGEN NÄR ALLT FLER STÄDER VÄLJER ELBUSSAR SÅ SKAPAS ENGAGEMANG MYSTERY CUSTOMER HEMLIGA FÖRARE TESTAR KVALITETEN PÅ VERKSTÄDER S’ADAPTER AUX BESOINS DES CLIENTS : UNE CONDITION SINE QUA NON POUR RÉUSSIR AUX ÉTATS-UNIS „Unsere TIPS FRÅN TEAM MED HÖG MOTIVATION ”Jag ligger ute på vägarna en vecka i taget, tillsammans med mina två hundar.” Danny Locklear, lastbilsförare sedan 14 år tillbaka Möjligheternas land Att lyssna till kundernas behov visade sig vara nyckeln till framgång i USA. hauseigene Lösung war mit Abstand die LAND DER MÖGLICHKEITEN ANPASSUNG AN KUNDENANFORDERUNGEN beste.“ IST SCHLÜSSEL ZUM ERFOLG IN USA Fredrika Berndtsson DES PIONNIERS BRANCHÉS ASSEMBLAGE DU BUS HYBRIDE ÉLECTRIQUE DE VOLVO SUSCITER L’ENGAGEMENT LES CONSEILS DE PLUSIEURS ÉQUIPES ENGAGÉES KREATIVES ENGAGEMENT HOCHENGAGIERTE TEAMS VERRATEN IHRE TIPPS WÄRMERÜCKGEWINNUNG DIE NEUSTE KRAFTSTOFFSPARTECHNOLOGIE VON GTT Elektropioniere Wie die Volvo Group ihre Führungsposition auf dem Gebiet nachhaltiger Transportlösungen und Elektromobilität zementiert hat Travailler dans une nouvelle dimension L’usine de New River Valley aux États-Unis utilise l’impression 3D pour rendre l’installation des fusibles plus rapide et plus efficace VGAS är nu öppet Volvo Group Attitude Survey (VGAS) 2015 genomförs 1–25 september och resultaten presenteras för ledningen i slutet av oktober. Årets undersökning följer upplägget från tidigare år. – Vi vill kunna följa upp trender från föregående år och då är det viktigt att vara konsekvent, säger Ulrika Jacobsson, Director VGAS Strategy and Development, Corporate HR. En minskning i EEI (indexet för medarbetarengagemang) med fyra procent förra året ledde till flera åtgärder. – Våra medarbetare är vår viktigaste tillgång och det är oerhört viktigt att vi lyssnar på dem för att vi ska kunna fortsätta att utvecklas. FOTO: SÖREN HÅKANLIND Cykling mot cancer Ulrika Jacobsson, Director VGAS Strategy and Development, Corporate HR Efter en veckolång cykling kunde Team Rynkeby Göteborg och lagmedlemmarna från Volvokoncernen korsa mållinjen i Paris tillsammans med 1 450 andra Team Rynkeby-cyklister från olika orter i de nordiska länderna. Förra året blev ett tufft år med sämsta tänkbara väderförhållanden, men teamet från Göteborg och de övriga sex lagen trotsade regn, blåst och kyla och samlade in rekordsumman 11,1 miljoner kronor. Totalt gav projektet över 44 miljoner kronor under 2014. Team Rynkeby kommer att lämna in årets samlade medel till Barnancerfonden under september. Årets summa var inte känd vid pressläggning, men Sussi Nyman avslutar: – Vi hoppas givetvis att vi slår rekordet igen. Transport samarbete med Kina Elektrifiering och avancerade säkerhets- och modulsystem presenterades när Yang Chuantang från det kinesiska transportministeriet (MOT, Ministry of Transportation) besökte Volvokoncernen i Göteborg i maj. Besöket resulterade i en ny avsiktsförklaring mellan Sverige och Kina inom transportområdet och en utvidgning av forskningscentrumet för trafiksäkerhet, China Sweden Research Centre for Traffic safety, där Volvokoncernen är en partner. FOTO: LARS ARDARVE FOTO: JONAS TOBIN Tre cyklister från Volvokoncernen deltog i ett 120 mil långt välgörenhetslopp från Lund till Paris i juli för att samla in pengar till Barncancerfonden. Liksom tidigare år ingick Helene Leht (IT Services), Niclas Karlsson (GTT) och Sussi Nyman (Group Business Areas) i Team Rynkeby Göteborg med totalt 30 cyklister och 10 servicemedlemmar som tillsammans avverkade sträckan från Sverige till Frankrike. Team Rynkeby är ett återkommande nordiskt projekt för att samla in pengar till att bekämpa barncancer. – Vi har ett mycket starkt team med stora hjärtan och vi har arbetat hårt för att samla in donationer till Barncancerfonden, sa Team Rynkebys lagkapten Sussi Nyman innan cyklisterna trampade ut från Göteborg. Niklas Gustavsson, Chief Sustainability Officer, Yang Chuantang, minister från MOT, och Håkan Agnevall, vd för Volvo Bussar. – Elektrifiering och trafiksäkerhet står högt på agendan i Kina och Volvokoncernen har ett gott rykte inom båda områdena, inte minst genom våra joint venture-bolag med Sunwin och Dongfeng, säger Mats Boll, Director Transport Policy, Public Affairs. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 5 J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N FOTO: SÖREN HÅKANLIND start Grävmaskin från SDLG fick pris för energieffektivitet Grävmaskinen SDLG LG6460E utsågs till en av Kinas bästa anläggningsprodukter vid ett event i Peking i april. TOP50-priset instiftades 2006 av China National Construction Machinery Association och delas ut för nyutvecklingar som förbättrar effektivitet och stärker industrin. LG6460E fick priset för energieffektivitet, hög prestanda, omfattande utrustning för tunga applikationer och ergonomiska hyttfunktioner. – Vi är oerhört stolta över vår senaste TOP50utmärkelse. Vi vann i hård konkurrens och det är ett pris som värderas allt högre, säger Guo Shaohua, Brand Communication Director, SDLG. Shandong Lingong Construction Machinery Co., Ltd. (kallat Lingong), som tillverkar SDLGmodellerna, är en av Kinas ledande tillverkare av 6 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 anläggningsutrustning med över 50 nationella patent. Volvo CE äger 70 procent av varumärket SDLG genom ett samriskbolag med Lingong. Stöd till offer för jordbävning Den värsta jordbävningen på 80 år drabbade Nepal den 25 april. Skalvet, som mättes till 7,8 på Richterskalan, kändes ända till Indien, Bangladesh och Tibet. Två veckor senare drabbades östra Nepal, nära Mount Everest, av ytterligare en jordbävning. Volvokoncernen har donerat 500 000 kronor till Oxfam som stöd i arbetet med vatten och sanitet och ytterligare 500 000 kronor till World Food Programme som distribuerar mat till de jordbävningsdrabbade. – Genom att fördela gåvan på det här sättet kan vi stödja arbetet med vatten, sanitet och även livsmedelsleveranser, säger Malin Ripa, SVP CSR Management, Volvokoncernen. UPPMUNTRAR FRAMTIDA INGENJÖRER Volvokoncernens Skolstegetinitiativ visar att ingenjörskonst kan vara kul. Till höger: Karl Petterson Volvokoncernen vill visa ungdomar hur spännande det är med naturvetenskap och teknik. I Sverige görs det genom initiativet Skolsteget, där Volvoingenjörer besöker gymnasieskolor. – Vi kommer att behöva duktiga ingenjörer i framtiden, men tyvärr har många en bild av att det är svårt att arbeta som det. Med Skolsteget vill vi visa att det inte behöver vara svårt utan tvärtom är kul, säger Karl Pettersson. Han arbetar som teamledare för ett supportteam på Power Engineering i Göteborg. Dessutom är han en av de 14 ingenjörer som besöker fem gymnasieskolor i Göteborg för att föreläsa om vad det innebär att arbeta som ingenjör. Här besöker han Lindholmens tekniska gymnasium tillsammans med kollegan Fredrik Svensson. Hela klassen är på plats och alla sitter tysta när dagens uppgift meddelas – att tillsammans programmera en robot. 80 minuter senare har roboten gjort volter, kört av banan och tagit sig runt banan. Elevernas tystnad beror på koncentration tror Karl, som överlag är nöjd med föreläsningen. Inklusive volterna. – En stor del av jobbet som ingenjör handlar om att hitta fel, skapa lösningar och förenkla. Det är bra att eleverna får se det. Olivia Linnerhag läser teknikvetenskap för andra året och är nöjd med dagens föreläsning. – Jag har inte läst programmering så det var intressant att lära sig om det. Det är bra att föreläsningarna ger oss insikt i hur det ser ut på arbetsmarknaden, säger hon. Olivia Linnerhag Prestigefullt förstapris Ashley Stroud (till höger) tar emot sin handgjorda Martin D-35 Johnny Cashgitarr från Robb Mariani (till vänster). Ett lyckligt Mack Trucks-fan lämnade årets upplaga av Mid-America Trucking Show med en unik souvenir – en handgjord Martin D-35 Johnny Cash-gitarr till minne av den legendariske sångaren. Ashley Stroud, mekaniker från Wilmington, North Carolina, blev den lycklige vinnaren. – Min flickvän svarade när de ringde och berättade att vi hade vunnit. Vi trodde att de skämtade, men sprang bort till Mackmontern. Och mycket riktigt, de lämnade över den fantastiska gitarren till mig, berättar Stroud. – Mack Trucks valde att ge bort en gitarr som anspelar på tre amerikanska ikoner – Johnny Cash, Martin Guitars och Mack Trucks. Det känns perfekt att vinnaren är en person som Ashley, som verkligen uppskattar Mack, säger John Walsh, Vice President of Marketing, Mack Trucks. 100 år har gått sedan namnet Volvo registrerades för första gången. Den 11 maj 1915 lämnades en ansökan in till Patent- och registreringsverket. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 7 J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N FOTO: CICCI JONSON start Mats Bredborg provkör LEGO® Technic-modeller som utvecklats tillsammans med Volvo CE. Globala varumärken i prisbelönt samarbete När två starka globala varumärken går samman kan de skapa fantastiska ting, inte minst för den yngre publiken. Det bevisar samarbetet mellan LEGO Technic och Volvo CE. Nu har det framgångsrika samarbetet tilldelats Volvo CE Communicators Award 2014 för bästa kommunikations- och marknadsföringskampanj. Projektet omfattade bland annat en LEGO Technic-modell av en radiostyrd L350F hjullastare som kan byggas om till en A25F ramstyrd dumper. Projektet har lanserats stegvis och höjdes till skyarna när det visades upp på ConExpo 2014 och på leksaksutställningar. – Den globala exponeringen överträffade alla våra förväntningar. Kampanjen spreds i sociala medier och nådde snabbt en bred publik. Tusentals barn och deras föräldrar associerar nu Volvo CE med anläggningsmaskiner, säger Mats Bredborg, Director Global Brand Management, Volvo CE. Mack lanserade sin nya lastbil för sophämtning under WasteExpo 2015 Mack Trucks lanserade sin nya lastbil för sophämtning, Mack LR Cabover med lågt insteg, under WasteExpo 2015 i Las Vegas den 2 juni. Efter kundlanseringen genomförde Mack arrangemang för medarbetare i Greensboro och Allentown. Produktexperter och chefer fick möjlighet att berätta om produktplaneringen och de olika stegen som lett fram till lanseringen av LR och den nya lastbilens betydelse för varumärket. 8 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Under arbetet med LR-serien drog konstruktörerna nytta av feedback från kunder inom sophämtningssegmentet för att identifiera de viktigaste funktionerna – mycket hög förarkomfort, effektiv drift och exceptionell sikt och säkerhet. Inledningsvis kommer LR att finnas tillgänglig i en treaxlad 6×4-konfiguration som går på diesel eller naturgas. FOTO: JONAS TOBIN 2 000 av Volvos hybridbussar har sålts sedan lanseringen 2010. Idag när minskade avgasutsläpp, låg energiförbrukning och tyst drift blir allt viktigare i städer runt om i världen, får Volvokoncernen en allt starkare ställning i elbussegmentet. Bra kundservice handlar alltid om tillgänglighet törer och säljare, informerade återförsäljarna om nya trender som kan hjälpa dem att hålla kundernas lastbilar på vägarna i väl fungerande skick. Deltagarna fick även höra Dennis Slagle, SVP Group Truck Sales North America, tala om uptime som en viktig differentieringsfaktor inom kundservice. FOTO: TOM SVENSSON/NORDENS ARK Tillgänglighet, eller uptime, är den viktigaste parametern för eftermarknaden. Nyligen träffades reservdelsåterförsäljare och servicechefer från hela Nordamerika vid ett Uptime Aftermarket Event i Dallas, USA, där man diskuterade just vikten av tillgänglighet. Eftermarknadsteamet hos GTS i Nordamerika, industrileveran- Börjar livet med ett vrål I april föddes tre amurtigerungar på djurparken Nordens Ark i Bohuslän. Amurtigern har Volvo Trucks som fadder och är en av världens mest utrotningshotade djurarter. I dag finns det bara drygt 400 tigrar kvar i världen. Volvokoncernen är en av huvudsponsorerna av stiftelsen Nordens Ark som arbetar för att bevara utrotningshotade djurarter. Båda tigerungarnas föräldrar transporterades tryggt och säkert till Nordens Ark i Volvolastbilar. Att lära barn om trafiksäkerhet är ett livsviktigt arbete. Engagera dig i Volvokoncernens trafiksäkerhetskampanj för barn Varje dag dör över 3 400 människor i trafikolyckor runt om i världen. På ett år blir det över 1,2 miljoner döda i trafiken och Världshälsoorganisationen (WHO) förutspår att siffran kommer att stiga med 45 procent fram till år 2030 om inget drastiskt görs. De flesta olyckor orsakas av den mänskliga faktorn. Volvokoncernen har därför skapat kampanjen Stop, Look, Wave (stanna, titta, vinka) som ökar medvetenheten om risker i trafiken bland barn. Kampanjen bygger vidare på ett initiativ från Volvo Trucks som startades 2001 och som genomförts i flera länder sedan dess. Ett exempel är Danmark där 80 000 skolbarn har utbildats i trafiksäkerhet med hjälp av Volvo Trucks. – Volvokoncernen uppmanar anställda i hela världen att engagera sig i säkerhetsarbetet och att lära barn i sin omgivning hur man bör agera i närheten av lastbilar, bussar och bilar för att inte utsätta sig för risker, säger Peter Kronberg, Safety Director, Volvokoncernen. På sista sidan kan du läsa mer om Stop, Look, Wave. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 9 SERV DÄRFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT MED Volvokoncernen har alltid legat i framkant när det gäller kundservice. För 25 år sedan lanserades Volvo Action Service som revolutionerade hjälpen till kunderna. Nu erbjuds alltmer avancerade lösningar som till och med kan förhindra att haverier inträffar. Och det är bara början. 10 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 VICE VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 11 KUNDSERVICE A TT HJÄLPA KUNDEN HAR alltid varit viktigt för Volvokoncernen – men hur det går till utvecklas hela tiden. Tekniska innovationer, samhällstrender och nya affärsmodeller påverkar både efterfrågan från kunderna och vilken service som kan erbjudas. Som Senior Vice President Volvo Group Strategy ingår det i Hans Ristners jobb att identifiera viktiga förändringar och se till att Volvokoncernen verkligen erbjuder det stöd som kunderna behöver. 12 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Vilka är de viktigaste trenderna inom kundservice? – Under de senaste 20 åren har den tekniska ut vecklingen gått mycket snabbt. 1993 var det cirka 10 procent av funktionerna i en personbil som aktiverades via programvara. Nu är motsvarande siffra 60 procent. Detsamma gäller lastbilar. Det har lett till två stora förändringar. För det första kan vi med hjälp av fjärrdiagnostik upptäcka när en lastbil håller på att gå sönder och fånga upp detta innan det faktiskt inträffar. Därmed kan vi arbeta proaktivt i stället för reaktivt och det ger högre uptime, fordons tillgänglighet. För det andra genererar detta arbetssätt stora mängder data, vilket hjälper oss att utveckla våra serviceerbjudanden och öka kundernas produktivitet. FOTO: SÖREN HÅKANLIND Målet: 99 procents uptime Just nu rullar över två miljoner lastbilar från Volvokoncernen på vägar världen över. Inom Volvo Group Trucks pågår ett stenhårt arbete för att kunderna inte ska drabbas av oplanerade stopp. Det högt ställda målet är 99 procents fordontillgänglighet. Hans Ristner är övertygad om att information via ny teknik kommer att vara nyckeln till framgångsrik kundservice i framtiden. Det gör det möjligt för Volvokoncernen att bli mer proaktiv i kundrelationerna. Varför är det viktigt att känna kunden? – Vi känner våra kunder mycket bättre nu och vet hur de använder våra produkter, hur långt de kör, vilken last de transporterar och så vidare. Det hjälper oss att förhindra haverier och planera verkstadsbesök. Dessutom kan vi ge kunderna råd om vilka fordonskonfigurationer de bör välja. Kunderna kan därmed öka sin produktivitet och i många fall minska antalet varianter, vilket i sin tur sänker driftkostnaderna. De kunskaperna kan vi också använda när vi utvecklar produkter och tjänster. Varför är det så viktigt med uptime, fordonstillgänglighet? – Kunderna köper lastbilar för att använda dem ute på vägarna, inte för att ha dem stående på verkstaden eller längs vägkanten. En lastbil med hög tillgänglighet betyder en nöjdare kund som får större intäkter. Därför har vi under senare år gjort satsningar på att öka uptime. Hög tillgänglighet kan göra verklig skillnad och sänka kundernas totala ägande- och garantikostnader, säger Fredrik Högberg, SVP Aftermarket, Group Trucks Sales, GTS. Tre faktorer är avgörande för att nå målet och därmed stärka affärsrelationerna. Fredrik Högberg För det första gäller det att undvika oplanerade stopp. För det andra måste reparationer göras snabbt. Och för det tredje ska förbättrad design och effektiv planering bidra till allt mer förebyggande underhåll. Dessutom måste reservdelsförsörjningen fungera. Alla dessa faktorer förutsätter samarbete mellan GTO, GTT och GTS, som också kan lära av varandra. Det är viktigt att goda exempel sprids mellan olika regioner och att visa hur kunderna därmed fått bättre service, tycker Rich Ferguson, SVP Aftermarket and Soft products, GTS i Nordamerika: – Vi kommer att fortsätta dela med oss av processer och tjänster. I Nordamerika har vi nyligen infört Volvo Pro- duction System och 5S, koncept som rönt stora framgångar i Storbritannien och Frankrike. Vi tror att dessa arbetssätt kommer att öka produktionskapaciteten så att återförsäljarna kan öka sin effektivitet och erbjuda kunderna direkta fördelar, säger Rich Ferguson. Lanseringen av nya produktprogram är en utmaning på flera sätt, inte minst när det gäller att hitta och lösa kvalitetsproblem som kan påverka de högt ställda kraven på tillgänglighet. Kvalitetsgruppen Quality Action Group (QAG) är en grupp med särskilt utvalda representanter från GTO, GTT och GTS, som arbetar med att säkerställa snabbhet och precision från det att problemet upptäcks ute på fältet fram tills en lösning tagits i bruk. Man arbetar också proaktivt med att säkerställa tillgången på reservdelar. – Vid en restorder gör vi vårt yttersta för att hitta reservdelar och vi skickar reservdelar med flyg överallt i världen om det blir nödvändigt, säger Göran Eriksson, Vice President Materials Management vid Logistics Services, GTO. ANN-MARI ROBINSON Tre framgångs faktorer … … för att uppnå 99 procents tillgänglighet: Undvika oplanerade stopp Säkerställa snabba reparationer Optimera det förebyggande underhållet Är det stor skillnad mellan mogna marknader och utvecklingsmarknader när det gäller servicesektorn? – Ja, det är det på sätt och vis. Framför allt VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 13 KUNDSERVICE ”Oavsett vad vi arbetar med måste vi tänka på vad som är viktigt för kunden. Hur kommer produkten att användas? Inte bara nu utan om tio eller femton år.” H A N S R I S T N E R , S V P V O LV O G R O U P S T R AT E GY tjänar kunden på utvecklingsmarknader ofta mindre pengar på sin verksamhet och kan därför inte betala för samma typ av tjänster. Men samtidigt lever vi allt mer likartade liv. Fler människor än någonsin lever i städer. De flesta i Indien har mobiltelefoner. Så kundservice är viktigt på alla marknader, utma ningen är bara att utforma erbjudanden för olika marknader. Hur ska Volvokoncernen bli ännu bättre på kundservice? Hur ska det gå till? Vilka trender tror du kommer att bli viktigast i framtiden? – Det är en knivig fråga. Det blir ofta alltför förenklat att bara skilja mellan mogna marknader och utvecklingsmarknader. Vi måste istället titta på både branschsegment och geografi. Om man jämför anlägg ningsmaskiner i gruvor i Afrika och i Europa handlar det om samma avancerade maskiner. Men om man jämför fjärrtransporter i Afrika och i Europa är skillnaderna mycket större. Våra medarbetare måste alltid sätta sig in i sammanhangen och branscherna där kunderna verkar. – Fokus kommer fortsätta att ligga på att dra nytta av information via ny teknik och att vara proaktiv i kontakten med kunderna. Det hjälper oss att identifiera problem och agera på rätt sätt. Om det exempelvis uppstår ett motorproblem i lastbilar som kör i en viss hastighet på en viss höjd kan vi identi fiera vad det handlar om. Tidigare skulle vi ha behövt titta på alla motorer. Automatiseringen blir i framtiden ännu viktigare. Ofta kan vi lära av andra branscher eftersom många genomgår en likartad teknisk utveckling. IT blir också allt viktigare för kunderna. De vill kunna koppla upp sig var de än befinner sig och de räknar med att vi förstår denna utveckling och har samarbetspartners som kan lösa deras problem. Kunderna förväntar sig att det ska gå enkelt att integrera fordonen i företagens systemmiljöer. Volvo Action Service är en viktig aktör på detta område och kommer utan tvekan att behöva hantera dessa frågor på ett bra sätt framöver. ALASTAIR MACDUFF FEM TRENDER INOM KUNDSERVICE Telematiken gör att reaktivt underhåll kan bytas mot förebyggande. Data gör det möjligt att erbjuda branschspecifika tjänster i samarbete med andra partners. Autonoma fordon och halvautonoma tjänster ställer nya krav på kund servicen. I takt med att transportsystemen ökar lastfaktorn och blir allt mer 14 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 integrerade och känsliga för störningar, ökar även kundernas behov av support. De vill ha hjälp med att säkra tillgängligheten och produktiviteten via information genom hela värdekedjan. Kunderna vill använda sina egna enheter och kräver att dessa fungerar problemfritt tillsammans med Volvo koncernens fordon. Kompatibla lösningar och support behöver säkerställas. – Oavsett vad vi arbetar med måste vi tänka på vad som är viktigt för kunden. Hur kommer pro dukten att användas? Inte bara nu utan om tio eller femton år. Vi måste ha fokus på hela livscykeln. Om ett kvalitetsproblem upptäcks måste vi arbeta tvär funktionellt för att lösa det. Kvalitet och kundvård är allas ansvar. ”När lastbilarna inte körs förlorar vi pengar” Hur skulle du beskriva företagets verksamhet? – Jag tror att det som gör oss unika är att vi erbjuder det där lilla extra. Vi kör inte bara från A till B som alla andra – vi förser också våra lastbilar med extra funktioner som underlättar lossningen. När vi levererar drycker har vi släpvagnar med hopfällbara sidodörrar som gör det lättare att komma åt varorna. Vi har också lastbilar med gaffeltruckar så att vi kan lossa överallt utan extrautrustning. På vilket sätt är tillgänglighet viktigt för er? – Som jag ser det är tillgänglighet den enskilt viktigaste faktorn för lönsamhet. Om lastbilen inte kan köras förlorar vi pengar och i slutändan kunder. Våra kunder måste förstås också göra sina kunder nöjda, så tillgängligheten påverkar helt klart deras service. Det slår mot intäkterna Visste du att … 1 dags stopp ≈ 1 000 euro i förlorad intäkt för kunden Vad är fördelen med att ha ett serviceavtal? – På grund av all fordonselektronik går det ofta inte att säga vad som är fel när man råkar ut för ett stopp. Det tar tid att kolla alla elektronikdelar och du kan inte förutsäga kostnaden för en reparation. Med ett avtal har vi koll på kostnaderna och det blir dessutom mindre stress för oss, eftersom allt administreras på verkstaden. NIC TOWNSEND när man inte tjänar pengar utan istället får utgifter för reparationer. Med färre lastbilar är det också svårare att göra kunderna nöjda. LAUSER TRANSPORTE Hur stor betydelse har fordonsservicen för tillgängligheten? – Det är det enklaste sättet att upprätthålla hög tillgänglighet. Serva lastbilarna efter bästa förmåga, så hålls stilleståndstiden automatiskt nere. I nuläget har vi serviceavtal för några av våra lastbilar och i framtiden tror jag att vi kommer att teckna sådana avtal för alla våra lastbilar. Plats: Wiernsheim (nära Stuttgart), Tyskland. Historia: Jürgen Lauser startade företaget 1980 och transporterade från början mjölk i regionen Baden-Württemberg. I dag driver han företaget tillsammans med sin son Philipp. Vagnpark: cirka 50 lastbilar varav ungefär hälften är Volvolastbilar. Uppdrag: transport av drycker och bygg material i Baden-Württemberg med omnejd. FOTON: SÖREN HÅKANLIND I 35 år har Lauser Transporte fraktat gods i den tyska regionen Baden-Württemberg. Philipp Lauser övertog företaget från sin far, och även om mycket har förändrats under årens lopp har tillgängligheten fortfarande avgörande betydelse. Philipp Lauser VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 15 KUNDSERVICE 25 år efter starten av det första VAS-centret i Warwick besöker Greg Williams (till vänster) och Killy Sandhu det nuvarande centret i Rugby. SNABBA SVAR – I 25 ÅR 1990 upprättade ett litet team i brittiska Warwick Volvokoncernens första special anpassade kundcenter för vägassistans. Det blev startpunkten för Uptime Solutions, som i dag erbjuder flerspråkig support dygnet runt i hela världen. T E X T N I C T OW N S E N D F O T O N C R A I G E C C L E S T O N 16 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 arbeta i Volvokoncernen 1988 fick han en tuff uppgift. Han skulle skapa ett nytt specialanpassat kundcenter för Volvo Trucks och Volvo Bussar i Storbritannien. Vid den här tiden anlitades ett exernt företag för att assistera bilar som fått problem inom landet, med an lastbilar som råkade ut för något utomlands kunde få hjälp av ett högst informellt nätverk av entusiaster, utrustade med de allra första mobiltelefonerna. – Det hela var ganska provisoriskt och vi behövde en mer professionell lösning. Men vi hade inga kunskaper om hur ett kundcenter skulle drivas. Ingen erfarenhet, ingen infrastruktur och ingen personal. Vi var tvungna att börja från noll, säger Greg Williams, som i dag är CAS Product Sales & Marketing Manager, GTS. NÄR GREG WILLIAMS BÖRJADE Peter Bryant, som 1990 mottog det första VAS-samtalet någonsin, med ett foto på det ursprungliga teamet. Under de kommande åren upprättade Greg ett team och började samla nödvändiga resurser, sam tidigt som han utbildade sig i kundcenterhantering. Uppgiften bestod bland annat i att köpa in utrust ning som telefoner, datorer och skrivbord. Dessutom skulle de utveckla nya IT-system, upprätta arbetspro cesser, rekrytera ny personal och skapa en komplett arbetsplats med goda personalutrymmen. – Det var en spännande utmaning. Det är inte ofta man får privilegiet att skapa något helt nytt från grunden, säger Greg. DET NYA KUNDCENTRET upprättades i ett ombyggt kontor i Warwick och utrustades med, för den tiden, toppmoderna telefoner, pekskärmsbaserade kart system, röstinspelning på VHS-band och ett special byggt datorsystem baserat på IBM System/38. – Jag minns att jag tillbringade en hel del tid ensam med en datorprogrammerare. Jag beskrev vad jag ville ha och han skrev programmet. Till slut hade vi fått fram en lösning som jag trodde skulle kunna fungera, säger Greg. Den 1 juli 1990 var Action Service Europe (ASE), som det ursprungligen kallades, redo att börja ta emot samtal. Omställningen var planerad till midnatt, och efter en stunds spänd väntan kom det första samtalet. Det mottogs klockan ett på natten av Peter Bryant, som jobbar kvar på kundcentret än idag. Sedan dess har allt flutit på smidigt. Ganska snart tog det nya kundcentret emot tusentals samtal och kun derna började märka av en tydlig serviceförbättring. – Volvo Trucks var först med att hantera vägassistans tjänster internt och det gav oss en stor konkurrensför del i Storbritannien. Vi började omedelbart få positiv feedback från kunderna, som verkligen uppskattade att få support av personer som var involverade i företaget i stället för av en extern leverantör, säger Carl McQuis tan, som började som anställd vid kundcentret i War wick 1989 och som senare efterträdde Greg Williams som chef. ASE:s framgångar uppmärksammades av Volvo Trucks huvudkontor i Sverige och av andra europeiska marknader. Warwick-modellen fick fungera som mall för ett nytt kundcenter som öppnades 1993 i belgiska Gent. Kontoret, som ursprungligen låg i en liten byggnad i närheten av Volvo Parts centrallager, växte snart till ett dygnet-runt-öppet, flerspråkigt kund- och utbildningscenter som än i dag är en viktig del av Up time Solutions verksamhet. I dag ger Volvokoncernens Uptime Solutions support till Volvo Trucks, Volvo ”Även om mycket har förändrats under årens lopp har vi behållit vårt fokus på att ta hand om kundernas behov på ett så bra sätt som möjligt.” JE ANET TE MOORE , MANAGER , UPTIME SOLUTIONS VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 17 KI UFN CAE ODKSUESR: VUIS MARKNADEN ”Även om själva jobbrollen inte förändras, så är ingen dag den andra lik och det är det jag gillar mest med att jobba på Uptime Solutions.” E L O I S E E L L A R D , U P T I M E C O O R D I N AT O R Till kundernas tjänst i hela världen Volvo Action Service 16 A N TA L S P R Å K S O M fick sitt nuvarande namn 1998. Tidigare kallades det Action Service Europe. Xhosa och zulu är två av språken som talas vid Uptime Solutions-kundcentret i Johannesburg, TA L A S V I D U P T I M E som hjälper kunder på samtliga elva SOLUTIONS- officiella språk i Sydafrika (afrikaans, K U N D C E N T R E T I G E N T, engelska, ndebele, sydsotho, BELGIEN. nordsotho, swazi, tsonga, tswana, venda, xhosa och zulu). 18 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Bussar, Volvo Penta, Renault Trucks och UD Trucks. Ytterligare kundcenter har öppnat i Frankrike och Sydafrika. Kundcentret i Warwick har flyttat till Rugby och hanterar numera samtal från Renault Trucks kun der och vägassistanssamtal från Australien. – Uptimesamordnarna är ett fantastiskt team med massor av erfarenhet och olika bakgrunder. Alla har samma målsättning: att på kortast möjliga tid erbjuda bästa möjliga lösning. Även om mycket har förändrats under årens lopp har vi behållit vårt fokus på att ta hand om kundernas behov på ett så bra sätt som möjligt, säger Jeanette Moore, Manager vid Uptime Solutions i Rugby. på 25 år, inte minst tekniken. Det ursprungliga ASE-teamet i Warwick använde sig av personsökare och faxar och i vissa fall till och med fysiska kartor när de skulle lokalisera återförsäljare utanför Storbritannien. Idag använder Uptime Solutions telematik, GPS-kartlägg ning och satellitspårning. Killy Sandhu började som assistanskoordinator vid ASE 1992, ett jobb som han hade i 13 år. Han tycker att kraven och förväntningarna från branschen ökade under den här tiden, samtidigt som kvaliteten på tjänsterna förbättrades. – När jag började i företaget kämpade kunderna med utmaningar som begränsade arbetstider för fran ska lastbilsförare på söndagar och siesta mitt på dagen NATURLIGTVIS HAR EN HEL DEL FÖRÄNDRATS Eloise Ellard har jobbat på Uptime Solutions i Rugby i nio år och träffade till och med sin man Steve där. – Vi har en bra jobbrelation. Jag låter honom vara chef i åtta timmar om dygnet i alla fall, säger hon. CARL MCQUISTAN, NUMERA BASERAD I JAPAN, arbetar just nu med att upprätta ett nytt kundcenter för GTS. Han har fortfarande nytta av sina erfarenheter från Warwick. – Många av de diskussioner vi har idag är desamma som för 25 år sedan. Det visar att vårt koncept är tidlöst. Tekniken har genomgått snabba förändringar, verksamheten har blivit global men grundprincipen är i slutändan densamma: att ge kunderna bästa möjliga support, dygnet runt. 1988 Greensboro är det senaste tillskottet i Vo l v o ko n c e r n e n s k u n d c e n t e r n ä t v e r k . Det öppnades 2014 och tar emot s a m t a l d y g n e t r u n t f ö r Vo l v o A c t i o n G R E G W I L L I A M S B Ö R J A R V I D V O LV O S e r v i c e o c h M a c k O n e C a l l . Va r j e m å n a d T R U C K S U K O C H FÅ R I U P P D R A G hanterar medarbetarna i genomsnitt AT T U P P R ÄT TA V O LV O K O N C E R N E N S 19 000 inkommande samtal och 30 000 utgående samtal. i Spanien. Men gradvis började även övriga markna der förstå att lastbilsförare och bussoperatörer kan behöva service dygnet runt, precis som man redan kunde få i Storbritannien och Irland. Under mina 13 år ökade antalet samtal dramatiskt och servicenivå erna förbättrades, säger Killy Sandhu, som nu arbetar som Claims Operations Supervisor i Warwick. Även om mycket har förändrats finns det också en hel del som är oförändrat. – Under årens lopp har stora förbättringar gjorts, men grundpelarna i det vi skapade för 25 år sedan är desamma. När vi startade verksamheten lade vi stor tonvikt vid att utveckla en stabil process för samtals hantering, eftersom det är många skiftbyten på ett kundcenter. Vi utvecklade en process som kretsade kring statuspunkter för de olika stegen som ett haveri måste genomgå innan det är åtgärdat. Detta arbetssätt finns kvar än idag, säger Greg Williams. F Ö R S TA S P E C I A L A N PA S S A D E Volar KUNDCENTER. Ä R N Ö D T J Ä N S T E N F Ö R V O LV O T R U C K S , M A C K O C H V O LV O B U S S A R I SYDAMERIKA, DÄRIBL AND ARGENTINA, C H I L E , P E R U O C H D E L A R AV BRASILIEN. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 19 S A M A R B E T E F Ö R I N N O VAT I O N SAMVERKAN FÖR KONKURRENSKRAFT 20 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Varje år inleder Volvokoncernen nya samarbeten inom forskning och utveckling med externa samarbetspartner som universitet, forskningsinstitut, lokala myndigheter och infrastrukturleverantörer. TEXT N I C T OW N S E N D V OLVOKONCERNENS AMBITION är att vara ledande inom innova tion. För att nå dit har man byggt upp ett globalt nätverk av samarbetspartners och deltar ofta i offentliga forsknings program kring samhällsfrågor som klimatförändring, resurseffektivitet, trafikflöde och förebyggande av trafikolyckor. Samtliga projekt tas tillvara i Volvokoncernens egna forsknings- och utvecklingsarbete. – Vi har god intern kompetens att bedriva forsk ning och skapa innovation, men det är också värde fullt att hitta andra starka samarbetspartners från industrin, forskningsinstitut och universitet. Genom F OTO CHRISTER EHRLING att samarbeta med de bästa och delta i offentliga program kan vi utvärdera fler idéer på mindre tid än om vi gjorde det på egen hand. Vägen till innova tion blir kortare, säger Monica Ringvik, Director Research & Innovation Policy, Volvokoncernen. MÅNGA AV VOLVOKONCERNENS samarbetspartners är universitet och forskningsinstitut som har en omfat tande tillgång till kompetens, kunskap och resurser. – Vi kan omöjligt ha all kompetens och alla tekniker internt. Ibland behöver vi komplettera med annan kunskap och infrastruktur. Vi har dessutom ambitiösa mål som kräver stora resurser. Genom att delta i offentligt finansierade program kan vi multi plicera finansieringen med två eller ibland hundra, VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 21 S A M A R B E T E F Ö R I N N O VAT I O N ”Tidigare sålde vi bara maskiner, men nu får vi hjälp att utforma en affärsmodell där vi säljer produktionskapacitet i stället.” RIK ARD MÄKI , DIRECTOR , TECHNOLOGY F U N DING & ACQ U IS ITION , VOLVO C E säger Mats Rosenquist, Director External Research Collaboration, GTT. Bland Volvokoncernens samarbetspartners finns även statliga och lokala myndigheter. Ett exempel är ElectriCity-projektet i Göteborg där Volvos elhybrid bussar och helelektriska bussar körs på en ny rutt. Projektet är resultatet av ett framgångsrikt samarbete mellan Volvokoncernen, lokala och regionala myndig heter, kollektivtrafikbolag, energibolag och universitet. Volvokoncernen är också en av fem parter i ett centrum för forskning kring trafiksäkerhet i Sverige och Kina – China Sweden Research Center for Traf fic Safety. Bland de övriga parterna finns även ett institut inom det kinesiska transportministeriet. nyckeln till ett framgångsrikt samarbete en gemensam intressegrund, ett ömsesidigt givande resultat, öppenhet och förtroende. – Vi har byggt upp ett starkt nätverk av samarbets partners, ibland känner vi varandra personligen, och vi har en gedigen resultatlista. Alla stora innovationer som elhybridbussar eller avancerade säkerhetssystem började som små forskningsprojekt i samarbete med en eller flera av våra partners, säger Mats Rosenquist. Men det är inte bara produktutveckling som vinner på samarbete. För närvarande får Volvo Construction Equipment hjälp av Faste Laboratory vid Luleå-uni versitetet för att ta fram nyskapande affärsmodeller. – Under de senaste sex åren har Luleå-univesitetet hjälpt oss att ställa om från transaktionsförsäljning till OAVSETT PARTNER ÄR 22 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Mats Rosenquist och Monica Ringvik är övertygade om att samarbeten gör Volvokoncernen ledande inom innovation. funktionell försäljning. Tidigare sålde vi bara maskiner, men nu får vi hjälp att utforma en affärsmo dell där vi säljer produktionskapa citet istället. Universitetet får i sin tur möjlighet att praktiskt tillämpa sin forskning, säger Rikard Mäki, Director, Technology Funding & Acquisition, Volvo CE. Rikard Mäki för forskningsresultat och kom petens kan forskningssamarbeten underlätta nyrekry tering, tror Rikard Mäki. – Vi ser att många av våra ingenjörer kommer från samma universitet och det är ofta våra samarbetspart ners. Det beror på att vi syns ute på universiteten och möter studenterna i deras miljö. Vi berättar vad Volvo koncernen gör och visar att vi jobbar med spännande forskningsuppslag, säger han. De viktiga universitetssamarbetena ledde till att Volvokoncernen 2009 instiftade Academic Partner FÖRUTOM ATT ÖPPNA Exempel på offentliga program där Volvokoncernen medverkar Horisont 2020 Horisont 2020 är EU:s största ramprogram för forskning och innovation med en total finansiering på 80 miljarder euro fördelat på sju år. Målet är att skapa hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen. Programme, ett partnerprogram med tolv institu tioner som är särskilt intressanta som forsknings- och utvecklingspartner. – Genom det här nätverket av universitet kan vi föra en tätare och mer strategisk dialog. Tillsammans kan vi se till att forskning leder till innovation, säger Monica Ringvik som administrerar forskningspro grammet. Volvokoncernens perspektiv finns det många fördelar, men vad bidrar koncernen själv med i sam arbetet? – Volvokoncernen är en attraktiv samarbetspartner. Vi upplevs som en tillförlitlig, engagerad och kunnig partner. Det är svårt för ett universitet att gå vidare med forskning på egen hand, medan vi utvecklar och tillverkar produkter för marknaden hela tiden. Vi har en omfattande kompetens, stora resurser och erfarenheter och god kännedom om transportsektorn. Allt detta är egenskaper som våra samarbetspartner värdesätter, säger Monica Ringvik. SETT UR FFI FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation) är ett forsknings- och utvecklingssamarbete mellan svenska staten och fordonsindustrin, däribland Volvokoncernen. Tyngdpunkten ligger på klimat och säkerhet, och målet är att minska miljöpåverkan från transportindustrin och minska skadorna och dödsfallen i trafiken. INVOLVErar studenter Inom ramen för INVOLVE-programmet har Volvokoncernen under flera år arrangerat öppna innovationsutmaningar för universitetsstudenter i samarbete med företagets partner inom APP (Academic Partner Programme). 2014 arrangerades INVOLVEutmaningar i Indien, Kina och Frankrike. Under 2015 kommer tävlingar att hållas i USA, Kina, Frankrike och Sverige. Alla studenter som deltar i INVOLVE lämnar in idéer till nya innovationer och har chansen att vinna en praktiktjänst inom Volvokoncernen. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 23 I N T E R VJ U N ”Vi har en unik möjlighet att bidra” Säkerhet är inte bara ett av Volvokoncernens tre kärnvärden – det är också en grundpelare i företagets produktutveckling och globala samhällsengagemang. Men hur ser framtiden ut? Här berättar Peter Kronberg, Safety Director, om Volvokoncernens möjligheter – och skyldigheter. TEXT HANNA ZAKAI 24 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 F OTO J O N A S TO B I N det som Volvovarumärket står för. Det är framför allt genom Volvoprodukterna som de största satsningarna görs på avancerad säkerhetsteknik. Men vi har ett ansvar gentemot oss själva och samhället i stort att jobba med trafiksäkerhet i alla led i koncernen. Ordet säkerhet kan ha många betydelser. Vad står det för i din värld? – Du får olika svar på den frågan beroende på vem du pratar med. En kund som köper ett fordon tänker antagligen på förarens och trafikanternas säkerhet. Men en fabrik eller ett kontor inom koncernen måste ändå arbeta för att leva upp till de förväntningar vi har satt på oss själva. För om vi blir synade – och det blir vi, hela tiden – måste vi kunna stå rakryg gade och säga att vi har koll på hela vår verksamhet. Kärnvärdena är värderingar som måste genomsyra allt vi gör. Varför är det viktigt att säkerhetsarbetet bedrivs på flera fronter? D u är ansvarig för kärnvärdet säkerhet. Vad betyder det egentligen? – Kärnvärdena handlar om ett naturligt fokus på de frågor som genomsyrar hela vår verksamhet. Att utveckla världens säkraste produkter är ett uttryck för kärnvärdet säkerhet, men andra sådana uttryck är till exempel att vi engagerar oss i samhällsfrågor, bidrar med kompe tens och tar ansvar för våra medarbetares säkerhet. Volvokoncernens gemensamma kärnvärden är också – Om vi inte levererar världsledande lösningar blir det svårt att hävda att vi står för säkerhet. Men, vi påverkar också de samhällen vi verkar i. Vi har en kunskap – och en skyldighet – att bidra till ökad säkerhet. Vårt engagemang på samhällsnivå öppnar dörrar. Vi har länge haft en hög profil på en hög politisk nivå och det hjälper oss att ta itu med viktiga frågor. Vi kan påverka hur transportinvesteringar görs internationellt och nationellt, hur forskningspengar allokeras och att framtida regelverk ger en tydlig samhällsvinst. Den möjligheten får inte vem som helst. När vi talar är det många som lyssnar. Vi har en trovärdighet för att vi gång på gång har visat att vi gör saker som kommer samhället till gagn, baserat på kunskap och fakta. Men trovärdigheten kommer inte gratis, och den är bräcklig. Vi måste hela tiden jobba med fakta och systematik. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 25 I N T E R VJ U N Varför är säkerhetsarbete ett samhällsansvar för Volvo koncernen? – Vår vision är att vara världsledande inom hållbara transportlösningar, och vi har våra kärnvär den. Ser vi då till de utmaningar som världen står inför – många döda i trafiken, bristande mobilitet, klimatförändringar … då är det självklart att vi måste arbeta med de här frågorna. Vi har en unik möjlighet att bidra – en trovärdighet, många bra lösningar och kompetens. Vissa av våra marknader går på knäna på grund av problem i transportnätverket och trafiken. Över 1,2 miljoner omkommer i trafiken varje år och 50 miljoner skadas för livet. På marknader där vi vill växa är dessa problem jättestora och blir rena hinder för samhällets utveckling. Vi måste hjälpa till. Det gör vi dels med produkter som bidrar till ökad säkerhet, dels genom ett samhällsengagemang. Bra exempel är vårt arbete med förarträning i Indien, våra trafik säkerhetsprogram i Brasilien och vårt aktuella koncept ”Stop, Look, Wave” (stanna, titta, vinka) som lär barn hur man bör agera i trafiken. Vilka är de största utmaningarna för säkerhetsarbetet i framtiden? – Kommersiellt sett är det att behålla vår ledande position. Ju mer mogen tekniken blir kring aktiv säkerhet, uppkopplade fordon och automatisering, desto mer allmängiltig blir den i branschen. Att kunna profilera sig när standarden blir mer likartad kan bli en utmaning. Ur ett samhällsperspektiv är utmaningarna jättestora i form av att antalet olyckor ökar när transporterna och urbaniseringen ökar. I de mest utvecklade länderna har trafiksäkerheten förbättrats radikalt de senaste 25 åren, men det finns andra länder där trafiksäkerheten försämras år för år. Där kan vi hjälpa till genom vår globala närvaro och vår kunskap. Hur kan Volvokoncernens medarbetare bidra till säkerhetsarbetet? – Som medarbetare kan du mycket väl ha sökt dig till Volvo för att du delar våra värderingar och då är du nog dedikerad och engagerad i säkerhet som indi vid. Vi har inte en massa processer som styr hur man ska tänka och tycka kring kärnvärdet som sådant. Vi bygger en värdegrund, en kultur, och det kommer att ge oss en stark drivkraft åt rätt håll. Samtidigt kan vi alla påverka dagliga beslut på alla nivåer. Man kan alltid reflektera över kärnvärdena i sitt arbete – vad skulle kunna gynna säkerhet, kvalitet och miljö här? 26 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 ”När vi talar är det många som lyssnar. Vi har en trovärdighet för att vi gång på gång har visat att vi gör saker som kommer samhället till gagn, baserat på kunskap och fakta.” PE TE R K RON BE RG , SA F E T Y DIR EC TOR , VOLVO G ROU P Varför är det viktigt att säkerhet har en framträdande roll i produktutvecklingen? – Om Volvo står på barrikaderna och säger ”vi står för säkerhet”, och det samtidigt finns konkurrenter som är bättre – då är vi inte tro värdiga särskilt länge. Vi måste vara i framkant, i synnerhet Volvoprodukterna. Dessutom skapar innovation och teknik möjligheter att förbättra trafiksäkerheten ytterligare. Allt fler konkurrenter fokuserar på säkerhet. Hur ser du på det? PETER KRONBERG Titel: Safety Director Volvo Group – Deras tekniska satsningar är väldigt naturliga. Alla vill vara i framkant. Vi ser en tendens till att våra konkurrenter även mer uttalat vill vara bäst på säkerhet, och det är ganska nytt. Troligen hänger det ihop med att trafiksäkerhet handlar mer om avancerad teknik idag. På samhällssidan har Volvokon cernen tagit en ledande roll jämfört med våra konkurrenter. Där har vi en tydlig nisch. Vår aktie inom säkerhetsområdet är svår att mäta, men indirekt får vi en temperaturmätare genom respons från våra kunder och andra vi möter. Det vi faktiskt kan mäta är hur våra varumärken rankas i Brand Tracking Survey, och där ser vi att Volvovarumärkena är starka och att våra varumärken generellt sett har en okej position när det gäller säkerhet. Men vi ser också att konkurrensen är hård. Hur lyssnar Volvokoncernen på sina kunder när det gäller säkerhet? – Först och främst genom våra starka kundre lationer. Vi har också ett arbetssätt som fångar upp säkerhetsrelaterade aspekter. Det finns ett unikt arv i form av Accident Research Team (ART) som grundades 1969 och som under söker olyckor för att förstå dem i detalj. Det är ett löfte till kunden. Vi försöker förstå allt som finns att lära sig om de risker våra kunder kan utsättas för i trafiken. Vi identifierar problemen som behöver prioriteras, implementerar lösning ar och tar oss ett steg närmare att realisera vår vision om ”Noll olyckor med Volvokoncernens produkter”. Ålder: 36 Familj: Gift Bakgrund: Civilingenjör i mekatronik och intelligenta maskiner. Har en bakgrund inom forskning och utveckling och har arbetat med säkerhetsfrågor i olika roller inom Volvokoncernen. Fritidsintressen: Sport – om det involverar bollar. Jag spelar gärna golf när jag hinner. Utöver det har jag många olika småhobbies. Det handlar ofta om att bygga saker. Jag snickrar möbler och ska snart börja bygga en stuga på tomten. PETER KRONBERG VÄLJER TRE VIKTIGA HÄNDELSER I VOLVOKONCERNENS SÄKERHETSHISTORIA 1. ETT UTTALANDE SOM VISADE VÄGEN 2. EN BANBRYTANDE INNOVATION ”När våra grundare Assar Gabrielsson och Gustaf Larson myntade att säkerhet är viktigt för Volvo så sattes hela riktningen för vårt företag. Utan det hade vi aldrig haft detta fokus på säkerhet under alla år”. ”Säkerhetsbältet är kanske fortfarande idag den viktigaste säkerhetsprodukten vi har i trafiken. Med trepunktsbältet är dina chanser att överleva vid en krock väsentligt många gånger bättre än utan. Av de lastbilsförare som omkommer i trafikolyckor idag har majoriteten inte bälte på sig”. 3. EN SYMBOL FÖR FRAMTIDEN ”Här skulle jag vilja lyfta fram Accident Research Team, vår säkra hytt som kom 1977, airbags i lastbilarna … det finns hur mycket som helst. Men som en symbol för framtiden väljer jag Volvo Safety Concept Truck. Den visade på ett nära förestående paradigmskifte inom trafiksäkerhetsutvecklingen – avancerad teknik och uppkopplade, automatiserade fordon”. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 27 CLOSING THE G AP SAMLA HELA FOU-STYRKAN År 2010 startade RnD30 inom Volvokoncernen. Målet är att minska kostnaderna och öka effektiviteten inom produktutvecklingen genom att förkorta ledtiderna och skapa en mer balanserad produktportfölj. TEXT INGRID JOHANSSON I L L U S T R AT I O N P E T T E R L Ö N E G Å R D F O T O N S T E FA N E D E T O F T 28 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 7 slutstadier för effektiva projekt Förutsägbar lansering Stabil C-lansering (klar för industrialisering) Kunskaper som utvecklas, tillvaratas och återanvänds Verifierat koncept Verifierad teknik Balanserad produktportfölj Projektmål i linje med affärsstrategier ”Vi verkar på en konkurrens utsatt marknad – alltid på väg mot ett rörligt mål.” A N D E R S Y D E RG Å R D, S V P PROC E S S & I T, GT T M ED STÄNDIGT ÖKANDE konkur rens i fordonssektorn krävs en flexibel och anpassnings bar struktur för forskning och utveckling. Det är nyckeln till en effektiv produktut veckling som behövs för att tillgodose de komplexa kraven från olika marknader. Historiskt sett har personbilsindustrin gått i täten för den tekniska utvecklingen, men kraven på snabbare utveckling och nya produkter har vuxit sig starkare även i lastbilsindustrin. – Den ständiga konkurrensen kan ibland kännas riktigt tuff men också stimulerande när resultaten visar sig i försäljningssiffrorna och intäkterna, säger Anders Ydergård, SVP Process & IT vid GTT och processan svarig för produktutveckling vid Volvokoncernen. 2010 introducerade Volvokoncernen därför programmet RnD30 i syfte att minska kostnaderna och öka effektiviteten inom produktutvecklingen med hjälp av kortare ledtider och en mer balanserad produktportfölj. – I ETT PRODUKTUTVECKLINGSPROJEKT FINNS DET ett antal steg som är avgörande och om vi lyckas öka effektivi teten i dessa kan vi förkorta tiden för hela projektet. Det är det som är idén bakom RnD30, förklarar Anders Ydergård. Inom ramen för programmet har man identifierat ett antal nyckelområden för att förkorta ledtiderna. – För att kunna lansera nya produkter i tid, med rätt kvalitet, till rätt pris och med de rätta funktio nerna behöver vi ha stabila och grundligt testade produkter. Utgångspunkten är ett verifierat koncept VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 29 CLOSING THE G AP som är baserat på fullt utvecklad teknik. All kunskap i projektet måste vidarebefordras, bearbetas och återanvändas. Produktportföljen ska vara kopplad till produktstrategin och de strategiska målen, säger Anders Ydergård. Vad driver den tekniska utvecklingen? – Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt just nu och drivs till stora delar av elektronik- och programvaruområdet. Vi följer utvecklingen, bland annat genom att samarbeta med våra leverantörer. Det är viktigt att vi fortsätter utveckla och bygga kun skap och att vi bearbetar, tar till vara och återanvän der kunskaperna som vi har skaffat oss, säger Anders Ydergård. Från Volvokoncernens sida handlar det om att optimera produktutbudet och samtidigt se till att driva de mest lönsamma projekten. – Det pågår hela tiden ett samspel mellan markna dens och samhällets behov, mellan vår drivkraft och arbetet med att säkerställa att produkter faktiskt kan tillverkas. Vi använder oss i allt större utsträckning av simuleringar i stället för fysiska tester av fordonen i verkligheten. På så vis kan vi minska ledtiderna och kostnaderna, säger Anders Ydergård. DET SISTA PROJEKTET I RND30-PROGRAMMET har nu slutförts och överförts till produktionslinjen. Arbetet med att öka effektiviteten och minska ledtiderna kommer att fortsätta i de olika divisionerna och i gemensamma forum som DCP Governance (Develop Product and Aftermarket Product Portfolio), med gemensamma verktyg och arbetsmetoder. – Jag upplever en allt större förståelse för att vi verkar på en konkurrensutsatt marknad och att vårt arbete måste bygga på ständiga förbättringar. Vi måste inte nödvändigtvis arbeta hårdare, men vi måste vara smartare i vårt sätt att arbeta och våga tänka annor lunda. Vi får inte bara luta oss tillbaka. Vi är alltid på väg mot ett rörligt mål, säger Anders Ydergård. 30 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Anders Ydergård betonar RnD30-programmets betydelse när det gäller att erbjuda kunderna ett större produktprogram som utvecklas snabbare och till en lägre kostnad. Det här är RnD30 Inleddes 2010, efter en förstudie 2009. Målet var att minska kostnaderna och öka effektiviteten inom forskning och utveckling. Målet är att minska kostnaderna inom produktutvecklingsprojekt med 30 procent. (Ledtiderna ska minskas med 20 procent och produktportföljen optimeras med 10 procent.) Koncernens samtliga produktutvecklingsenheter har varit involverade (Group Trucks, Volvo Bussar, Volvo Penta och Volvo CE). Viktiga beståndsdelar är kunskapshantering, produktportfölj och koncept, effektiv innovation, verifiering och tester i olika faser. RnD30 slutfördes i juni 2015 då resultaten överfördes till produktionen inom Group Trucks. ”Jag ser många bra exempel där vi har kunnat lära av varandra” PELLE BOKEDAL VP Core Values, Processes and Systems, Volvo CE Pelle Bokedal har lett RnD30programmet vid Volvo Bussar men arbetar nu med Volvo CE, som han anser vara en förebild inom Volvokoncernen. Flera av Volvokoncernens organisationer har tillämpat Volvo CE:s metoder internt, och Volvo CE har kännetecknats av ett mycket stabilt genomförande av projekt. Mellan 2012 och 2015 ökade bolagets QDCF-index, som mäter kvalitet, leveranser, kostnader och funktioner, från 54 till 89 procent. – Produktkvaliteten har också förbättrats, vilket i praktiken innebär att tillgängligheten för kunderna har ökat. Vi använder förbättringsmodellen DMAIC* både ute på fältet och i produktionen, vilket gör att vi kan lösa problem snabbare. Kvaliteten är naturligtvis ett kärnvärde som vi aldrig ska sluta fokusera på, säger Pelle Bokedal. Volvo CE Technology arbetar också med ständiga förbättringar enligt konceptet Operational Development (OD), vilket under de senaste två sexmånadersperioderna har gett besparingar på över 80 miljoner kronor. – Och viktigast av allt: genom RnD30 ser jag många bra exempel där vi har kunnat lära av varandra inom Volvokoncernen, säger Pelle Bokedal. * DMAIC är en modell för förbättringsprojekt som bygger på de fem faserna D (Define), M (Measure), A (Analyze), I (Improve) och C (Control). ”Tvärfunktionalitet är ett måste för att nå resultat” ELIZABETH HARRINGTON Senior Project Manager, GTT – För Group Trucks har RnD30-programmet resulterat i ett nytt sätt att se på tvärfunktionalitet. Ingenjörer, inköpare och tillverkningssidan har samarbetat i de tidiga skedena av ett projekt för att uppnå stabila C-lanseringar – den punkt i projektet då det är möjligt att investera i leverantörer och då verksamheten förbereder sig för industrialisering. – Kommunikation, förväntningar och mål – det är viktigt för alla involverade att kommunicera om och samordna förväntningar och mål, säger Elizabeth Harrington. För att uppnå detta har man använt ”checklistan för stabila C-lanseringar”. Den beskriver vad som krävs av varje enskild person för att en C-lansering ska bli stabil. Den hjälper också teamet att fokusera på ett gemensamt mål. – Det är aldrig enkelt att ändra tankebanor. För oss i Nordamerika krävdes det ett helt nytt sätt att tänka för att få till stånd en stor processförändring. Vi arbetar varje dag för att hitta de bästa sätten att bedriva tvärfunktionellt arbete och involvera samtliga funktioner på alla nivåer utan att för den skull drunkna i möten, säger Elizabeth Harrington. ”Det är viktigt att inhämta så mycket kunskap som möjligt i ett tidigt skede i ett projekt” PETER FRANZÉN Chief Project Manager Electric Hybrid, GTT – Kommunikation, kundfokus och att involvera leverantörer i ett tidigt skede har varit framgångsreceptet för Volvo Bussars elhybridprojekt. Projektet har löpt parallellt med RnD30 och under resans gång har vi börjat använda vissa av programmets arbetsmetoder, förklarar Peter Franzén. – Genom att tillämpa den här parallella strategin i inledningsskedet får vi större tilltro till att det vi utvecklar verkligen kan fungera i större skala och att vi kan åtgärda eventuella barnsjukdomar. Kunderna i det här fallet är bussoperatörer, men andra viktiga intressenter är politiker, stadsplanerare och elbolag, säger Peter Franzén. Fokus har legat på att uppnå det som i RnD30 kallas ett verifierat koncept. Det gäller även leverantörer, till exempel Siemens, som levererar och installerar laddningsstationer. – Det är viktigt att inhämta så mycket kunskap som möjligt i ett tidigt skede i ett projekt. Därför vill vi involvera leverantörerna eftersom de har en massa kunskaper som vi inte har, säger Peter Franzén. Kommunikation inom projektet har skett via regelbundna så kallade pulsmöten med olika intressenter. Det är helt i linje med en annan viktig RnD30-princip, nämligen att synliggöra potentiella problem genom att åskådliggöra arbetsflödet. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 31 I N N O VAT I O N Fånga VÅGEN H AG E R S TO W N RAPHINE GREENSBORO C H A R L OT T E Tävlingswakesurfaren Hailey Parker fångar en våg efter en båt med Forward Drive i en demonstration för journalister som samlats under Miami International Boat Show. 32 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 En gång i tiden bidrog Volvo Penta till att vattenskidor blev ett globalt fenomen. Nu vill man göra samma sak med den växande sporten wakesurfing. Volvo Penta Forward Drive är ett nytt innovativt drivsystem som gör det möjligt att surfa på en våg bakom båten. Dessutom passar det en bred målgrupp. TEXT L I N A TÖ R N Q U I S T M surfare måste invänta rätt våg, snabbt paddla ut och fånga den i rätt ögonblick så surfar wakesurfare på vågor efter båtar. Det innebär att de kan rida på samma våg tills de tappar balansen eller båten kör slut på bränsle. – Det är fantastiskt kul! Du får mycket mer tid på brädan och till skillnad från wakeboarding eller vattenskidåkning är hastigheten låg. Det passar människor i alla åldrar. Om du ramlar av blir du blöt, men du skadar dig inte, säger Ron Huibers, President Volvo Penta Americas. Ron Huibers, som haft båt hela livet, testade wakesurfing för första gången för några år sedan på en sjö i Kanada. Han fastnade direkt och såg snabbt marknadsmöjligheten för Volvo Penta. – Mina barn provade först och övertalade även mig. Nu är hela familjen inbitna wakesurfare. Ron Huibers har arbetat 20 år med lastbilskonstruktion och finansiering i Volvokoncernen och tog steget över till Volvo Penta 2012. I sin nya roll har han även ett globalt ansvar för segmentet marina bensinmotorer. Efter noggrann trendanalys och med stöd av sitt båtkunnande lade han fram ett förslag om ett drev med framåtriktade propellrar, en teknisk lösning i klass med det innovativa IPSEDAN TRADITIONELLA F OTO VO LVO P E N TA drevet som Volvo Penta lanserade för tio år sedan. Med framåtriktade propellrar under båten, långt ifrån badplattformen, skulle Volvo Pentas kunder kunna bygga båtar för den växande vattensportmarknaden. KONCEPTET MED ETT framåtriktat drev hade varit uppe för diskussion redan tio år tidigare, men då hade man ingen stark marknad att bygga produkten runt. I dag är förutsättningarna annorlunda. Den växande marknaden för fritidsbåtar i USA har under de senaste tio åren dominerats av dyra inombordare och specialbåtar för vattensport. Med det nya framåtriktade drevet kan Volvo Penta matcha konkurrenterna på vattensportmarknaden med en flexibel båt som möter behoven hos en bred kundkrets. Ett och ett halvt år efter att konstruktionsarbetet påbörjats visade Volvo Pentas ingenjörsteam i USA upp en prototyp för en utvald fokusgrupp av båtbyggare och återförsäljare i USA. Gensvaret var fantastiskt. NYA FORWARD DRIVE Propellrar placerade under båten Perfekt för vattensport som wakesurfing Upp till 430 hästkrafter Snabbt och enkelt att styra Läs mer på www.volvopentaforwarddrive.com VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 33 I N N O VAT I O N Från vänster till höger: Fredrik Celander, William Gremminger, Marie Hagberg, Mel Cahoon, Joakim Falck och Ron Huibers under Miami International Boat Show. avgasröret gå genom drevet så att avgaserna leds ned i vattnet och inte kan andas in av den som surfar efter båten eller färdas i den. Hela drevet är placerat under båten och är extremt tyst. Därför kan passagerarna på båten prata både med varandra och med surfaren. Slutligen är Forward Drive betydligt mer bränsleeffektivt än motsvarande inombordare. – Vi arbetade hårt, men i slutändan kunde vi leverera en lösning som passar alla, inte bara surfare. Hastigheten, bränsleeffektiviteten, manövrerings egenskaperna och den tystgående motorn – det är egenskaper som dagens båtkunder vill ha. En viktig del av projektet var att man tidigt involverade kunderna i utvecklingsarbetet. – Vi bjöd in kunderna i ett tidigt skede. På så sätt väckte vi deras intresse och fick feedback om KONSTRUKTIONEN AV DRIVSYSTEMET omfattar flera funktioner på ett effektivt sätt som sparade tid. Vi patenterade lösningar. Volvo Pentas ingenjörer i USA använder numera metoden i vårt utvecklingsarbete, lät till exempel säger Fredrik Celander, Product Management, Marine Leisure. Nya Forward Drive presenterades för båtvärlden under Miami International Boat Show i februari. Det var en frisk fläkt i fritidsbåtsegmentet och vann även pris för bästa innovation. – Jag vågar nog påstå att vi stal showen. Vi lanserade Forward Drive samtidigt som våra kunder presenterade båtar utformade för det nya drivsystemet. Vi kunde ta med journalister ut och wakesurfa samma dag. Gång på gång fick vi höra att det var helt Nya Forward Drive presenterades för båtvärlden under Miami International Boat Show oväntat och otroligt smart. Typiskt för Volvo i februari och vann pris för bästa innovation. Från vänster till höger: Björn Ingemansson, President Volvo Penta, och Ron Huibers, President Volvo Penta Americas. Penta, säger Ron Huibers. Sporrade av de positiva reaktionerna och kundernas feedback kunde Volvo Pentas ingenjörsteam i Virginia, under ledning av William Gremminger, Product Manager Transmissions på Volvo Penta, slutföra konstruktionen av Forward Drive. Teamet följde Volvokoncernens globala utvecklingsprocess (GDP) och producerade och testade tre generationer av Forward Drive på drygt ett år med stöd av Group Trucks Operations i Köping, som bland annat bidrog till kugghjul och växlar inuti växellådan. – Det nära samarbetet mellan det globala teamet och ingenjörerna i USA är en av huvudanledningarna till att vi nu kan föra ut tekniken på marknaden, säger William Gremminger. 34 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Skapar förutsättningar för produktinnovation ce President, Marcia Kull, Vi Volvo Penta på s Marine Sale . North America – När du ska presentera en innovation av den här kalibern så hänger inte resten av världen riktigt med. Vi visste redan från början att det inte räckte att vinna kunderna. Vi behövde också ha industrin och regelverken på vår sida. När vi lanserade Forward Drive hade tre stater i USA infört lagar som förbjöd wakesurfing bakom traditionella drev av säkerhetsskäl. Men Forward Drive är inget traditionellt drev så här handlade det om att lagen inte var i fas med den nya avancerade tekniken. – Innan lanseringen gick vi med i Water Sports Industry Association (WSIA) som är vattensportens branschförening. Tanken var att lära känna alla nyckelspelare. Dessutom anlitade vi en båtarkitekt och säkerhetstekniker som samarbetar med WSIA för en tredjepartsutvärdering av Forward Drive. När de gav tummen upp ökade vår trovärdighet i hela industrin. – Vi ser att det finns ett enormt intresse hos båtbyggarna. Idag har vi sex kunder som vill ha specialbyggda vattensportbåtar med Forward Drive. Vi har även sålt båtar till Europa och arrangerat specialvisningar av Forward Drive på viktiga internationella båtmässor. Det är lätt att lära sig wakesurfa och jag är säker på att Forward Drive kommer att slå även internationellt. Vi har ett spännande år framför oss. VARFÖR BEHÖVS FORWARD DRIVE? Det är enkelt. Forward Drive från Volvo Penta är ett unikt framåtriktat drivsystem för båtar med drev. Det lanserades tidigare i år och har redan fått stor genomslagskraft. Bland fritidsbåtägare i USA har båtar med traditionella propellerdrev tappat marknadsandelar till båtar med IPS-drev som är särskilt utformade för vattensport. I och med lanseringen av Forward Drive med framåtriktade propellrar siktar Volvo Penta på att stärka sin position på marknaden. Forward Drive passar exceptionellt bra för vattensport som wakesurfing och wakeboarding, eftersom propellrarna sitter under båten, långt från badplattformen och badstegen. Dessutom blir båten lättare att styra och anpassa för andra aktiviteter som fiske eller nöjesturer. En båt med Volvo Penta Forward Drive har många fördelar. Den är tyst och mycket billigare än de flesta båtar med inombordsmotorer. Dessutom leds avgaserna ned i vattnet, inte ut bakom båten där de hamnar rakt i ansiktet på den som surfar efter båten. Flexibiliteten hos det nya drevet är ett viktigt säljargument jämfört med traditionella inombordsmotorer som ofta har ett mer begränsat tillämpningsområde. – Forward Drive har potential att få båtindustrin att växa, säger Ron Huibers, President Volvo Penta Americas. På kurs mot innovation Forward Drive är en ny drivteknik som konstruktörerna byggt upp utifrån tre legendariska innovationer från Volvo Penta. 1959 Drev 1982 DuoProp 2005 IPS VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 35 PAT E N T I N & NI N ON VAT O VAT I O NI O N STRATEGI MOT PIRATKOPIOR Piratkopiering är ett ständigt hot för Volvokoncernen. Nu ska en ny strategi ge bättre skydd av de immateriella rättigheterna (IR). TEXT N I C T OW N S E N D F OTO SÖREN HÅKANLIND O C H A N N A TÄ R N H U V U D 36 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Volvo FL I-Sync I-See Quester Bulldog TerraPro Nödbroms Fuelwat Titan by Mack Volvo FH Volvo Action Service O härja fritt kan det orsaka stora skador för hela koncernen. Förfalskade delar och varumärkesintrång kan snabbt skada varumärkets anse ende, göra att kunder försvinner, undergräva eftermarknadsverk samheten och påverka Volvokoncernens lönsamhet. För att säkerställa kvalitet och hög prestanda satsas stora resurser på produktutveckling och marknadsfö ring. Immateriella rättigheter (IR) är en förutsättning för att skydda denna investering. För att skydda Volvokoncernens varumärken har Volvo Group Intellectual Property (VGIP) utrustats med en omfattande portfölj av immateriella rät tigheter där bland annat patent, konstruktioner och varumärken ingår. Men detta är en global strid som utkämpas på flera fronter. – På en mässa i Istanbul som vi nyligen besökte hittade vi 71 utställare med fler än ett intrång var dera, säger Niels Lagerkvist Lehmann, Trademark & Design Counsel, VGIP. – Eftersom vi upptäckte så många intrång måste vi prioritera och välja vilka vi ska vidta åtgärder mot. Vi måste helt enkelt avgöra vilka av fallen som är allvarli gast, tillägger Susann Vahlenbreder Hecht, Senior Legal Counsel IP och chef för VGIP Trademarks, Designs & IP Enforcement. Vad är det som gör att ett visst fall är allvarli gare än ett annat? Är vissa immateriella rättigheter viktigare att skydda än andra? Det är den typen av frågeställningar och ett antal andra aspekter som har lett fram till en ny strategi för immateriella rättigheter (IR) för Volvokoncernen. – Tidigare hade vi ingen gemensam IR-metod. Med den nya strategin har vi sett till att skyddet är i linje med de övergripande affärsplanerna. I kon cernens nuvarande IR-strategi har den nya metoden tillämpats på vissa pilotområden, men med tiden kommer strategin att omfatta samtliga produkter och de viktigaste teknikområdena, säger Anna Bjerkelund, SVP Legal & Group IP, GTT. Magnum Condor Muzzle Load Volvo FMX M PIRATKOPIERING TILLÅTS ”Vi har inget annat val än att vidta åtgärder. Vi investerar massor i att utveckla ny teknik, så vi måste skydda våra immateriella rättigheter.” NIEL S L AGERK VIST LEHMANN, TR ADEMARK & DE SIGN COUNSEL Genom att synka IR-strategin med affärsstrate gierna kommer Volvokoncernen att kunna lägga åtgärderna på rätt områden och se till att skyddet är koncentrerat till det som är mest värdefullt ur kom mersiell synvinkel. – Vi bör inte räkna antalet fall av skyddade im materiella rättigheter. Vi ska fokusera på kvalitet och inte kvantitet när det gäller att registrera och skydda immateriella rättigheter, poängterar Anna Bjerkelund. … Så samman fattar Henrik Olsson, Global IP Director and Head of VGIP – Patents & IP Strategy, det förbättrade sättet att arbeta utifrån den nya strategin. – Det första steget är att planera och skaffa sig en strategisk överblick, så att IR-strategin överensstäm PLANERA, UTVECKLA, SKAPA MERVÄRDE VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 37 PAT E N T & I N N O VAT I O N ”Den nya IR-strategin ska hjälpa oss att identifiera vilka immateriella rättigheter som är värdefullast och vilka intrång vi ska vidta åtgärder mot.” S U S A N N VA H L E N B R E D E R H E C H T, SENIOR LEGAL COUNSEL IP mer med våra övriga strategier, till exempel Volvo koncernens teknikplan, marknadsplaner och affärspla ner. Nästa steg är att ordna fram resurser för att skapa de immateriella rättigheter som behövs. Slutligen måste vi se till att vi använder dessa rättigheter till att skapa mervärde, säger Henrik Olsson. att skapa mervärde är att skydda de immateriella rättigheterna. Det kan vara att se till att lagöverträdare upphör med och avstår från vidare kommersiellt utnyttjande, beslagta varor som utgör intrång eller kräva skadestånd – allt i samarbete med lokala myndigheter och genom rättsliga processer. Varje år mottar teamet vid VGIP – Trademarks, Designs & IP Enforcement – ett oräkneligt antal rapporter om intrång från hela världen. Det är upp till teamet att bistå i utredningar och efterföljande åtgärder. Teamet letar också aktivt efter lagöverträ dare genom att besöka branschens största mässor och utställningar. – När vi får en rapport måste vi ta ställning till om vi ska agera eller inte och vilka åtgärder som eventuellt ska vidtas. Detta kommer att bli lättare när vi har IR-strategin, eftersom den hjälper oss att iden tifiera vilka immateriella rättigheter som är viktiga för att skapa mervärde för Volvokoncernen, säger Susann Vahlenbreder Hecht. Volvokoncernens varumärken är differentierade i sina respektive branscher och varje varumärke repre senterar en unik och stark tillgång. Därför ser priorite ringarna när det gäller immateriella rättigheter olika ut. – VGIP behandlar alla varumärken lika och säkerställer, tillsammans med Brand VOLVOKONCERNENS Management, att de olika strategierna för IR-PORTFÖLJ I SIFFROR varumärkesdifferentiering återspeglas i 10 000 patent varumärkenas IR-portföljer. Exempelvis 2 500 designskydd finns det för Mack Trucks vissa delar som 2 000 varumärken ETT VIKTIGT SÄTT 38 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Kan du se vad som är äkta och inte? Susann Vahlenbreder Hecht och Niels Lagerkvist Lehmann visar en blandning av äkta och förfalskade delar. Volvo FL I-Sync I-See Quester Magnum TerraPro Nödbroms Titan by Mack Bulldog Volvo FH Volvo Action Service Twin Y Muzzle Loade Dynafleet Volvo FMX Volvo I-Park cool Dynamic Steering är varumärkesspecifika ur ett rent visuellt perspektiv, medan Volvo Trucks har andra unika delar. Detta hjälper oss att prioritera när vi ska bedöma enskilda fall, säger Niels Lagerkvist Lehmann. Att ha en IR-strategi är också viktigt när man vill skapa en långsiktig överblick över vilka skydd som skapar mervärde. – Många designskydd är oprövade rättigheter, vilket betyder att de endast kan valideras i en dom stolsprocess. Resultatet av en eventuell rättsprocess vägleder oss så att vi vet vad vi ska skydda i ett längre perspektiv, tillägger Niels Lagerkvist Lehmann. fortsätter att leverera framstående varumärken och branschledande pro dukter kommer man att vara utsatt för piratkopiering. Men den nya IR-strategin är ett viktigt första steg för att säkerställa att åtgärderna för att bekämpa piratko piering verkligen samordnas och optimeras för bästa tänkbara skydd. SÅ LÄNGE VOLVOKONCERNEN IR-värdemodeller Allt skydd av immateriella rättigheter (IR) måste skapa mervärde för Volvokoncernen. Som en del i den nya IR-strategin måste alla ansökningar om immateriella rättigheter passa in i någon av följande värdemodeller: w PRODUKTEXKLUSIVITET IR-skydd för att bevara varumärkes differentieringen och förhindra att konkurrenter tillverkar kopior. w EFTERMARKNADSEXKLUSIVITET IR-skydd mot förfalskning av reservdelar för att säkra reservdelsverksamheten. w INFLYTANDE IR-skydd som säkerställer kunskapen om och kontrollen över tekniken i förhållande till tredje man, till exempel leverantörer. w LICENSIERING IR-skydd som gör det möjligt för Volvokoncernen att licensiera teknik och generera licensieringsintäkter. w FRIHET IR-skydd som säkerställer att Volvokoncernen inte hindras av konkurrenternas IR-portföljer. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 39 PAT E N T & I N N O VAT I O N PATENT INNOVATION WORKSHOPS 40 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 Nya perspektiv kan ge nya idéer. Genom att samla människor med olika bakgrund till Patent Innovation Workshops hoppas Volvokoncernen väcka kreativa idéer som leder till nya patent. T E X T N I C T OW N S E N D F O T O C H R I S T E R E H R L I N G Volvo FL I-Sync I-See Quester Titan by Mack Bulldog Nödbro Volvo FH Volvo Action Fuelwatch Service Magnum Dynafleet Mynn Fuelwatch ”När du bjuder in utomstående med andra erfarenheter förändras perspektiven och briljanta idéer föds.” J E N S N O R D B E R G , I N N O VAT I O N C O N S U LTA N T han eller hon tycker och ni upprepar samma mönster. Om du istället bjuder in utomstående som inte kan ämnet förändras perspektiven. Många briljanta idéer föds i den här interaktionen när experten tvingas ta ett steg tillbaka och utvärdera grundproblemet igen. Det väcker nya tankar, säger Jens Nordberg, psykolog och Innovation Consultant på Advanced Technology & Research (ATR), GTT. Workshopsessionerna är ett komplement till den huvudsakliga patentprocessen under FoU-fasen. Tonvikten ligger på teknikområden där patent kan förväntas få en stor betydelse i framtiden. – Product Planning och Volvo Group Intellectual Property såg en möjlighet att införa ett nytt koncept för att skapa idéer till patent och vi bjöd in Innova tion Management hos ATR som vidareutvecklade den ursprungliga idén till det här workshopkonceptet, säger Emil Jönrup, European Patent Attorney, GTT VGIP. Workshops ar rangerats i Göteborg och Lyon. Under två dagar utma nas deltagarna att vara kreativa och tänka i nya banor. – Vi arbetar i små grupper eftersom det är lättare för människor att dela med sig av sina idéer då. Sedan försöker vi utveckla idéerna. Vi säger inte ”ja, men …” utan arbetar med påståenden för att hitta en bra kärna som vi kan bygga vidare på, säger Jens Nord berg, som håller i workshopsessionerna i Göteborg. Clarisse Chervet, Innovation Management, ATR, GTT, håller i sessionerna i Lyon. Tillsammans med Jens arbetar hon med att ändra och förbättra u pplägget utifrån de erfarenheter man har gjort hittills. FRAM TILL IDAG HAR PATENT INNOVATION KONVENTIONEN SÄGER ATT DET BARA ÄR jurister och ingenjörer som ska hantera patent, men konventioner är till för att brytas. Sedan en tid tillbaka arrangerar Volvokoncernen Patent Innovation Workshops med experter från olika områden. Genom att föra samman produktplanerare, patentjurister, innovationscoacher, tekniska experter och inte minst handplockade jokrar med helt andra erfarenheter, hoppas man att varje workshop ska ge nya perspektiv och insikter. – När du har arbetat med någon i tio år vet du vad Från vänster till höger: Emil Jönrup, Clarisse Chervet och Jens Nordberg. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 41 PAT E N T & I N N O VAT I O N Volvo FL I-See – När du följer en tanke och innan du når målet, den strålande idén, så kan den korsas av någon annans tankar på väg mot en annan idé. Antingen hamnar de på kollisionskurs eller så kan de vävas samman till ett större tankeflöde. Vårt jobb är att avstyra kollisioner och uppmuntra till sammanväv ning, säger hon. TerraPro Nödbroms V-Mack Condor I-Sync Volvo Action Service Magnum Dynafleet Titan by Mack I-Park cool Mynningsladdare Quester 42 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 BÅDA WORKSHOPANSVARIGA BETONAR att det inte finns några dumma idéer. Allas bidrag är lika värdefulla oavsett personens titel eller kompetens nivå. – Vi ber alltid deltagarna att presentera sig själva med förnamn och intressen i stället för med yrkestitel eller funktion. Det är ett sätt att jämna ut förut sättningarna och motverka en obalans som hämmar kreativiteten, säger Jens Nordberg. Efter varje workshop väljs fem eller tio idéer ut för en noggrannare utvärdering och granskning. Emil Jönrup uppskattar att två till fem idéer leder till en ansökan hos Patent- och registreringsverket. – Under workshopen visar patentjuristen exempel på intressanta patent för att stimulera till idéskapan de. Deltagarna förvånas ofta över hur lite en patent ansökan kan skilja sig från lösningar som redan finns. Vi hoppas få ut några bra patent från våra sessioner och så långt är resultaten lovande, säger han. Från idé till patent 1. Product Planning (PPL) identifierar ett teknikområde som bedöms som viktigt för Volvokoncernen och Volvo Group Intellectual Property (VGIP) hjälper till att identifiera inom vilket delområde som patent kan få störst betydelse. Emil Jönrup Jens Nordberg ”När du följer en tanke så kan den korsas av någon annans tankar på väg mot en annan idé … och de kan vävas samman till ett större tankeflöde.” C L A R I S S E C H E R V E T, I N N O VAT I O N M A N AG E M E N T Jokern spelar en viktig roll ETT UNIKT inslag i Patent Innovation Workshop är de så kallade ”jokrarna”. Det är deltagare från helt andra delar av Volvokoncernen som normalt inte arbetar med patent. Sebastien Sage, Sourcing Manager inom Purchasing, GTO, berättar om sina jokererfarenheter. – Det var otroligt inspirerande att kliva ur vardagsrutinerna och träffa andra yrkesmänniskor. Mycket av kreativiteten berodde på att vi hade helt olika bakgrund och kunde interagera fritt utan begränsningar. – Nu förstår jag processerna som ligger till grund för ett patent betydligt bättre och jag förstår varför ingenjörer, Produktplanering och Produktutveckling ställer så höga krav. Workshopen skapade en god laganda och förde samman människor som normalt inte arbetar tillsammans, vissa helt utan erfarenhet av utveckling. Jag kunde själv bidra med två idéer som nu är i registreringsfasen. Sebastien Sage 2. VGIP kartlägger patentlandskapet. 3. Patent Innovation Workshop är ett tvådagarsarrangemang med representanter från VGIP, PPL, Innovation Management på ATR, Product Development (PD) och jokerdeltagare från helt andra delar av organisationen. Innovation Management håller i workshopen. Förhoppningen är att den ska ge nya idéer som leder till patent. 4. Under varje workshop presenteras 50–60 idéer och de 5-10 mest lovande väljs ut. Upphovsmakaren till en utvald idé sammanställer en idébeskrivning som överlämnas till patentsamordnaren genom den vanliga patentprocessen. 5. Patentsamordnaren för det berörda teknikområdet gör en affärsmässig och teknisk bedömning. Om idén godkänns skickas den vidare till VGIP. 6. VGIP bedömer om idén kan leda till patent och en tvärfunktionell patentgrupp beslutar om en ansökan ska lämnas in. Om de ger sitt bifall skickar VGIP in en patentansökan. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 43 ARBETSLIV VOLVO POLSKA – BÄSTA ARBETS GIVAREN Ett innovativt traineeprogram lockar nya talanger till Volvo Polska. Andra förklaringar till att Volvo Polska är en av Polens populäraste arbetsgivare är mentorprogrammen och möjligheterna att utvecklas på arbetsplatsen. T E X T TA D E U S Z R AWA F O T O A DA M L AC H Łukasz Wieloch och Marta Zbanyszek har valt att arbeta för Volvokoncernen i Polen tack vare de goda utvecklingsmöjligheterna på företaget. 44 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 M ARTA ZBANYSZEK HAR bara arbetat på Volvo Polska i en vecka när Volvo Group Magazine träffar henne. Hon har precis blivit personal administratör på avdel ningen Americas & Global Deliveries, som hanterar personalfrågor för Volvo koncernen i USA. Dessförinnan hade hon under två och en halv månads tid en praktikplats på personal avdelningen vid Volvo Bussars fabrik i Wrocław. Hon kände att hon gärna ville stanna inom Volvokoncer nen – och så blev det. Enligt Marta kännetecknas en bra arbetsgivare av att alla anställda bemöts med samma respekt, oavsett vad de arbetar med. Det ska också finnas möjligheter att utvecklas och en bra stämning på arbetsplatsen. – Som praktikant befann jag mig längst ned i hierarkin men jag behandlades ändå med stor respekt redan från början. Jag har haft andra arbetsgivare tidi gare, men det här var första gången som jag upplevde detta, säger Marta. VARJE ÅR DELTAR 60-80 personer i Volvokoncernens traineeprogram i den polska staden Wrocław. – Vi har ett nära samarbete med flera högsko lor och universitet i regionen, förklarar HR-chefen Bozena Michońska. Detta är särskilt viktigt eftersom det är hård konkurrens om specialisterna i den ekonomiskt heta Wroclaw-regionen. Volvokoncernen behöver skilja sig från mängden, vilket man hittills lyckats med. Volvo Polska kan stoltsera med att under sex år i rad ha fått pris som en av Polens bästa arbetsgivare. – Det är många som ansöker om en praktikplats hos oss, inte minst för att cirka hälften av de 60-80 praktikanter som vi tar emot varje år erbjuds anställ ning efteråt, säger Bozena Michońska. En praktikplats inom Volvokoncernen handlar inte bara om att utveckla sina färdigheter. Det är också VOLVO POLSKA Huvudkontor: Wrocław. Antal anställda: cirka 3 000. En stor majoritet, 2 500, arbetar i Wrocław, 1 300 av dem med tillverkning av bussar. Dessutom finns det övergripande bolagsfunktioner här – Corporate Process & IT, Accounting & Company Control och HR Services. Historia: Volvokoncernen har funnits i Polen sedan 1970-talet. Tillverkningen av bussar inleddes 1996 i Wrocław som i dag är hemvist åt Volvo Bussars största fabrik i Europa. Här tillverkas stadsbussar, intercitybussar och turistbussar. Bozena Michońska (i mitten) i samspråk med Sławek Kołodziejski och Agnieszka Solecka. ”Vi har ett nära samarbete med flera högskolor och universitet i regionen.” B O Z E N A M I C H O Ń S K A viktigt att förstå vad koncernens kultur består i. När Bozena Michońska rekryterar tittar hon inte bara på en persons formella utbildning. – En högkvalificerad specialist som är alltför indi vidualistisk och som inte delar våra värderingar har inte stora chanser att få anställning hos oss – oavsett formella kvalifikationer, säger Bozena. Volvo Polska har också flera program för att hjälpa de anställda att utvecklas på arbetsplatsen, vilket är något Łukasz Wieloch verkligen uppskattar. Han har arbetat på Volvo Polska i tre år, varav ett och ett halvt år som chef för en avdelning som hanterade personal frågor i olika delar av Volvokoncernen i Sverige. ta tillvara utvecklings möjligheterna som finns på Volvo Polska så mycket det går. Bland annat har han fått en mentor via det uppskattade mentorprogrammet. – Med en erfaren handledare kan man skaffa sig kun skaper och erfarenheter inom andra områden än dem man för närvarande arbetar med. Det ger ett bredare perspektiv och kanske också en chans att upptäcka nya saker man vill börja jobba med. Det gynnar flexibilite ten och rörligheten inom företaget, säger Łukasz. Han har också deltagit i programmet ”Exploration LUKASZ SÄGER ATT HAN VILL VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 45 ”Vi har att göra med andra kulturer, lagar och tidszoner och har fantastiska möjligheter att utbyta expertis.” M A R TA Z B A N Y S Z E K Konkurrensen om kompetens är hård i regionen kring Wrocław, men Volvokoncernen har ett nära samarbete med lokala universitet. of Emerging Leaders”, som han verkligen uppskattade. – Det var något helt nytt. Först var jag lite osäker, men det visade sig bli en fantastisk upplevelse. En grupp unga människor coachade varandra, lärde känna varandra och delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter som en förberedelse inför framtida ledarroller, säger Lukasz. Både Łukasz Wieloch och Marta Zbanyszek understryker hur viktigt det är att utveckla DE BÄSTA ARBETSGIVARNA social kompetens. De har mycket kontakt w Top Employers Institute är med kolleger i andra länder, främst Sverige en internationell certifiering och USA. för arbetsgivare som uppfyller – Dokumenten som vi arbetar med är extremt höga krav. Volvo Polska förstås desamma i hela Volvokoncernen har mottagit utmärkelsen sex men det är viktigt att tolka dem rätt. Vi har gånger, senast 2015. 46 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 att göra med andra kulturer, lagar och tidszoner och har fantastiska möjligheter att utbyta expertis, säger Marta Zbanyszek. Volvo Polska, befin ner sig i en omvandlingsfas med flera strukturella förändringar, varav en är att Volvo CE:s traktorgrävare ska sluta tillverkas i Polen, vilket påverkar cirka 150 anställda. Att vara en bra arbetsgivare innebär också att försöka hjälpa människor hitta nya jobb. – När andra arbetsgivare i regionen hörde nyhe ten började vi få telefonsamtal från företag som var intresserade av att anställa vår personal. Det är defini tivt ett erkännande av hur duktiga våra medarbetare är, säger Bozena Michońska. VOLVOKONCERNEN, DÄRIBLAND I VÅR OMVÄRLD FOTO: NICKE JOHANSSON inblick Fyra generationer i New River Valley, USA När Eric Thornsberry Jr. började arbeta vid New River Valley-fabriken 2014 var han den fjärde generationen i sin släkt som gjorde det. – Det känns redan som hemma här och jag har roligt på jobbet för det mesta, säger Eric Jr. Eric Thornsberry Jr:s gammelfarfar började på fabriken i Dublin, Virginia, 1975 när det fortfarande var en White Motor-fabrik. Han startade då en familjetradition som har levt vidare i 40 år. I dag arbetar Eric Jr:s far, Eric Thornsberry Sr., som Team Facilitator på motorlinjen och Eric Sr:s två bröder arbetar också på fabriken. – Det har alltid varit en bra arbetsplats. Här har din åsikt betydelse, och som Team Facilitator kan jag påverka hur arbetet ska utföras, säger han. År 2013 började Eric Sr:s hustru Ellen Thornsberry som materialhanterare vid NRV-fabriken. Hon har haft flera olika jobb inom fordonsindustrin tidigare, men säger att det är något speciellt med Volvokoncernen. – Här behandlas alla lika, oavsett ålder, kön eller typ av arbete. Det är en av de bästa sakerna med att jobba här, säger hon. Andra generationens Thornsberry vid New River Valley-fabriken, Homer Thornsberry, har nu gått i pension efter 31 års arbete vid fabriken i Dublin, Virginia. Själv började han arbeta på fabriken 1977 via en rekommendation från sin svärfar. Han är stolt över att släktens nya generationer också vill vara en del av Volvofamiljen. – Det här företaget har gett mig det liv jag har haft och format mig till den jag är i dag, säger han. JANICE KIZZIAH Eric Thornsberry Jr. (längst fram) är fjärde generationen Thornsberry vid GTOfabriken i New River Valley. Bakom honom står hans föräldrar, Ellen och Eric Sr. Hans farfar Homer (längst bak) har nu gått i pension. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 47 inblick I VÅR OMVÄRLD FRÅGOR TILL CAROLINE FRANSSON Digital Brand Director – Portfolio Brands och medlem i Volvokoncernens Mobile Core Team Mobile Core Team har ett tydligt uppdrag: att samordna alla mobila aktiviteter inom Volvokoncernen. ”Mobilitet är mer än bara ett modeord – det är en global revolution som vi med gemensamma krafter måste ansluta oss till”, säger Caroline Fransson. 1. Varför finns det ett Mobile Core Team? – Mobila enheter som smartphones, surfplattor och andra bärbara produkter, håller på att ta över datorernas plats som förstahandsval när människor ska söka efter information, handla och interagera. Det finns ett ständigt växande utbud av mobila tjänster idag, däribland många från Volvokoncernens olika varumärken. Mobile Core Team upprättades som ett centralt nav för samordning av den mobila verksamheten, som kommer att fortsätta växa. 2. Vilka möjligheter erbjuder den mobila tekniken? – Dels skapas affärsmöjligheter av alla de data som förmedlas när vi är uppkopplade och som kan omvandlas till ökade kunskaper om våra produkter och hur de används. Den mobila tekniken förbätt- 48 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 rar redan våra tjänster eftersom de ger kunderna en chans att optimera sin totala ägandekostnad, hitta återförsäljare och hämta driftinstruktioner på resande fot, för att bara nämna några exempel. Dessutom ger tekniken oss möjlighet att optimera den egna interna verksamheten så att medarbetare kan hjälpa varandra med arbetsuppgifter, komma åt information i realtid och interagera med varandra, när som helst och var som helst. Möjligheterna är i stort sett oändliga! 3. Varför behövs det samordning? – I nuläget har vi en ganska splittrad strategi i koncernen. Flera bra mobila initiativ har lanserats, men vi tror att det går att utnyttja dessa bättre, samtidigt som ett ökat samarbete kan optimera användningen. Exempelvis har cirka 200 mobilappar publicerats för ett av våra varumärken. Hur ska kunderna veta vilken app de ska ladda ned? Varje varumärke, funktion och process ansvarar naturligtvis för att upprätta och genomföra sin egen mobila utvecklingsplan, men genom att ha en konsekvent och tvärfunktionell samordning kan vi bli mycket effektivare, erbjuda bättre användarupplevelser och minska tiden till marknaden. 4. Vad kan Mobile Core Team erbjuda? – Vår uppgift är att arbeta proaktivt som en affärspartner inom koncernen i mobila sammanhang. Vi erbjuder vägledning i olika ämnen, från varumärkesupplevelser till publiceringsstandarder, mobil intelligens i fråga om trender och användarbeteende. Teamet består av specialister och experter från olika affärsenheter och koncernfunktioner och leds av IT Services Solutions Delivery Unit. NIC TOWNSEND FOTO: CHRISTER EHRLING Sök på Violin för mer information om mobile core team. VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 49 inblick I VÅR OMVÄRLD Dhruvajit lockar stor publik När Dhruvajit Sarma började teckna serier i nyhets brevet som hans avdelning inom Volvokoncernen i indiska Bangalore ger ut, var hans kolleger snabbt med på noterna. Nu är han något av en lokalkändis. Vad fick dig att börja använda illustrationer, tecknade serier och logotyper på jobbet? – De tecknade serierna Fantomen och Mandrake som fanns i de lokala dagstidningarna när jag var barn utgör än i dag en stor inspirationskälla för mig. Jag var också med och gjorde en skoltidning. Jag fick ännu större lust att använda serier och logotyper efter att jag hade tagit min magisterexamen i Business Administration, där jag bland annat fördjupade mig i varumärkesfrågor. Idéerna bakom logotyper, tecknade serier och annonser är så fascinerande. Sedan dess har jag aldrig missat en chans att få använda dem. Var och hur började dina serier publiceras? – Nyhetsbrevet som publicerar dem heter ”In Touch In Tune: SAP India Newsletter”. Det ges ut av SAP-avdelningen i Indien. För ett tag sedan började vi fundera på att ta med en tecknad serie för att öka intresset. Detta har varit avdelningschefens och linjechefernas tanke och är anledningen till att serierna fortsatt publicerats. Vilken är filosofin bakom dina illustrationer? – För det mesta är ämnesvalet en ren impuls. Jag försöker avbilda något som kanske får mycket uppmärksamhet på jobbet just då. Om mina serier lyfter fram frågor och diskussioner eller kanske hjälper till att förmedla ett budskap eller direktiv från högre instans till andra delar av organisationen – då har jag lyckats med mitt uppdrag! Vilken reaktion har du fått från dina kolleger när de har läst nyhetsbreven? – Hittills har jag inte stött på något motstånd mot någon av illustrationerna. Jag har däremot fått beröm för dem. Det finns en liten sanning bakom varje sarkasm och en liten gnutta information bakom varje skämt. Det känns bra att höra folk diskutera mina serier över en kopp kaffe. ALASTAIR MACDUFF 50 VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 JESSICA BAI ”Starka rötter och en stor mångfald” J ”BOLBO BHARAT KARYALAY är det namn jag brukar använda för kontoret i mina illustrationer. BOLBO betyder VOLVO, BHARAT är en synonym till INDIEN på hindi, och KARYALAY är detsamma som KONTOR på hindi. Tillsammans blir det alltså BOLBO BHARAT SAP KARYALAY – VOLVO INDIENS SAP-AVDELNING.” DHRUVAJIT SARMA Ålder: 33 Bor: i Bangalore, Indien Arbete: har arbetat inom Process & IT sedan december 2011. Började som Senior Solution Consultant inom SAP CRM och befordrades förra året till Assistant Manager. Arbetar för närvarande med ett projekt för Group Trucks EMEA och NA. är själva själen eller DNA:t i en organisation. Personligen tycker jag att Volvokoncernens kultur är oerhört inspirerande, lockande och unik. Den fungerar som ett kitt som håller ihop teamen som arbetar tillsammans. Det handlar om många olika ingredienser: tillit, respekt, passion, smidigt samarbete, vänlighet, öppenhet, energi, humor, skoj, resultatfokus, kreativitet, mångfald, ansvar, lycka … Alla vet att Volvokoncernen är en global matrisorganisation. För att kunna arbeta mot olika mål måste vi ofta samarbeta med människor från olika länder, globala funktioner, divisioner och affärsområden. Ibland får vi möjlighet att träffa våra kolleger personligen men väldigt ofta har vi inte den möjligheten. Trots att vi kan ha arbetat tillsammans i flera år via mejl eller Lync vet vi kanske inte ens hur den andra personen ser ut. Personen på andra sidan Lyncmötet kan ha en annan nationalitet, etnicitet, ålder, religion och livsstil eller befinner sig i en annan tidszon, men det är inget hinder för hur vi kommunicerar med varandra.. Det som gör att vi kan upprätthålla en smidig kommunikation och ett effektivt samarbete är våra gemensamma kärnvärden. AG ANSER ATT FÖRETAGSKULTUREN OM JAG ANVÄNDER ETT TRÄD SOM METAFOR för ett företag är trädets rötter företagets kultur; trädstammen är företagets strategi, mål och verksamhet; grenarna är de små teamen och löven är människorna. Om rötterna är starka och djupt rotade är trädstammen oftast mycket stark och har potential att växa sig hög. Det är viktigt att företagskulturen och strategin är helt i linje med varandra. Varje löv är unikt och skiljer sig åt i färg och form. Mångfalden av löv gör trädet livfullt och vackert. Personligen känner jag att Volvokoncernens företagskultur är enhetlig och överensstämmer med de flesta människors kärnvärden. Den förenar oss och hjälper oss att arbeta nära varandra. Samtidigt möjliggör den också mångfald och värdesätter och respekterar varje lövs unika form och färg. Jessica Bai Talent Management & Competence Management Director, Staff & Support Functions, Volvokoncernen i Kina VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5 51 STOP LOOK WAVE FOTO: JONAS TO BIN Inom Volvokoncernen finns ett starkt engagemang för säkerhet, som bland annat tar sig uttryck i en global kampanj som ska öka barns kunskaper om hur man beter sig på ett säkert sätt i trafiken. Kampanjen bygger på tre centrala begrepp: Stanna, Titta och Vinka. Skanna koden för att läsa mer om kampanjen för Volvo Trucks, Carl Johan Almqvist, Global Director of Safety org. Göteb i skola en på barnen lär ut trafiksäkerhet till
© Copyright 2024